Bonnies blogg

Bonnie har tjatat och tjatat på mig om att hon vill börja blogga. Hon har läst att det är jättemånga hundar som gör det. Fast inte en enda svensk hund som bor i Spanien. Denna lucka måste fyllas, anser hon. Bonnie kommer att lägga sitt nyaste inlägg överst. (Vill du läsa från början så får du alltså läsa nerifrån...) Bonnies blogg här kommer f ö att vara samma som återfinns i min Dagbok på: www.christeltango.com, men i dagboken finns förstås mer annan text, samt foton på annat än Bonnie. Vill du veta mer om El Campello där Bonnie bor vintertid så klicka på: http://www.christeltango.com/ElCampello.htm . Vill du kontakta Bonnie så går det bra via min mailadress: christel@christeltango.com. / Bonnies matte Christel

Min blogg handlar om viktiga saker. Som t ex bra kisställen. Och intressanta lukter. Och lite om hur svårt det är att uppfostra sin matte. Och så berättar jag förstås om allt spännande som finns i Spanien, om mina besök i Sverige, och om mina hundkompisar och annat kul.

Vov! Nu har matte gjort det igen! Hon har tvingat ut mig i regnet. Jag fattar inte varför hon nödvändigtvis ska gå ut när det regnar...

Usch! Varför ska mattar tvinga sina hundar när dom inte vill? Det borde vara förbjudet!

Jag blir blöt om tassarna! Och blöt om benen! Jag blir t o m blöt om magen och nosen. Det är bara ryggen som fortsätter att vara torr. Ja, för där skyddar regnkappan mig. Jag vill ha en regnoverall med ärmar och ben i stället. Och stövlar! Om jag fick det så skulle jag åtminstone inte bli lika blöt.

Om det ska regna så här mycket varenda dag, så tycker jag gott att matte och jag kan köra ner till El Campello nu med en gång! Ja, för där regnar det inte så mycket. Fast matte säger att vi måste vänta till 1:a september. För annars blir husse ledsen. Och jag vill förstås att husse ska vara glad!

När matte och jag kom in igen, så försökte matte torka av mig med en handduk. Men det gjorde inte mycket nytta. Nä, ska man bli torr så ska man först rulla sig på mattan. Och sen, sen ska man springa jättefort! Jag sprang fram och tillbaka mellan vardagsrummet och matsalen. Då skvätte allt vattnet av. Matte sa att jag sprang lika fort som en raket! Ja, se själva så jättesnabbt jag springer! Jag fastnade inte ens på fotot...

Fast när jag hade sprungit fram och tillbaka nästan 100 gånger, så blev jag trött. Så nu ska jag lägga mig och sova en stund. Vov på er!

Vov och vov! I går åkte jag bil! Jag är jättebra på att åka bil. Jag har ju åkt flera hundra mil, jag. Ända ner till Spanien. Och sen ända upp till Sverige igen. Det är inte många hundar som har åkt så långt som jag! Fast i går åkte vi bara en liten bit. Matte och jag skulle hämta en trappa till mig. Den ska jag ha i vårt sovrum i El Campello. Mattes och min säng är väldigt hög, så jag skulle inte kunna komma upp utan en trappa. Så här ser trappan ut:

Fin va! Jag har faktiskt redan 2 andra trappor. Fast dom andra har bara 3 och 4 steg. Denna har 5 - så den är jättehög - 60 cm! Jag får liksom springa när jag ska uppför den. Men jag är ju jättebra på att springa - så trappan är inga problem. Fast egentligen hade det varit bekvämare om vi hade haft en lägre säng, allra högst 38 cm - för 38 cm är det högsta jag kan hoppa. När jag var liten kunde jag inte hoppa så högt. Men nu kan jag! Visst är det högt! Men matte vill inte byta säng. Och då måste jag förstås använda trappan.

Det var bra att jag fick öva lite på att åka bil. För i augusti ska vi åka till Skåne och hälsa på min mormor, och i september ska matte och jag åka ner till Spanien. Egentligen tycker jag ännu bättre om när vi promenerar. Men matte säger att det är alldeles för långt att gå till Skåne - och ännu mer för långt att gå till Spanien. Så då är det förstås bra att åka bil. Jättemycket vov!

Morgonen började bra. Jag vaknade och kände mig jättpigg. Matte sov. Men jag hoppade upp på hennes rygg och började slicka henne i örat. Sen sov hon inte mer. Jag ville gå ut. Det fattade matte, så hon klädde på sig snabbt.

Fast jag började ana oråd när hon tog fram våra regnkappor. Hon vet ju att jag inte vill gå ut när det regnar. Såna dar kan man gott kissa inne på nån matta, tycker jag. Tyvärr är matte starkare än jag. Så hon satte på mej både koppel, halsband och regnkappa ändå. Och så bar hon ut mej och satte mig utanför porten. Och precis som jag trodde - så regnade det ute! Så klart att jag INTE ville gå ut då!

Fast matte drog i kopplet så jag blev tvungen att sätta ner tassarna på asfalten. Den var VÅT! Usch!

Jag försökte se så lidande ut som möjligt. (Det är ju inte speciellt svårt - när tassarna är blöta...) Fast matte struntade i det, och drog bara mer i kopplet. Så till slut var jag tvungen att gå.

Förresten kände jag mig plötsligt rätt så bajsnödig. Så då gick jag till gräset och bajsade. Matte blir alltid så glad när jag kissar och bajsar ute. Och det är ju roligt att göra henne glad. Så jag kissade lite också.

Fast sen, när vi hade gått en bit, då glömde jag nästan - att jag egentligen vägrar gå ut när det regnar. Ja, för det luktade ganska spännande i gräset. Men sen så började det regna mer. Då sprang matte och jag hem.

Nu tänker jag stanna inne resten av dan. Jag vill inte blöta ner tassarna igen. Nästa gång matte försöker lura ut mej i regnet, så ska jag gömma mej bakom husses fåtölj i vardagsrummet. Där tror jag inte att hon kan hitta mej. Vov, vov!

Vov på er alla hundar och människor! Vov, så synd det var om mej i går. Jättesynd! Matte lämnade mej i 7 timmar! Visst är det hemskt! Så länge borde mattar inte få lämna sina hundar! Ja, visserligen var husse hemma. Han gick ut med mej på promenad och så. Och vi träffade min kompis Bo. Men i alla fall. Lämna mej 7 timmar!

Matte skulle tagit mej med! Ja, för hon skulle ju träffa Lena. Och Lena känner jag ju. Ja, för Lena följde ju med matte och mej till Spanien, förra gången vi åkte ner med bilen. Så jag är jättemycket kompis med Lena. Och därför var det ju extra orättvist att jag inte fick följa med. Jag var jättesur på matte i går.

Fast i dag har matte varit med mej hela tiden. I morse låg vi jättelänge och kelade i sängen. Matte klappade mej på magen. Det tycker jag är så skönt. Och så slickade jag henne på handen. Fast sen gick vi upp. Och så fort matte hade klätt på sig, så gick vi ut. Jag hade sån tur, så jag hittade några jättegoda harlortar! Jag hann äta 3 stycken innan matte drog mej därifrån. Smask! Det är trevligt att äta frukost ute på sommaren.

Men oj, nu låter det som om matte tar fram sina sandaler. Så nu måste jag skynda mej! Jag vill inte riskera att hon går ifrån mej i dag också. Fast nu ropar hon på mej. Vi ska gå ut tillsammans. Jag måste springa nu... Vov och vov!

Vov! Vet ni vad! Jo jag har tänkt, och filosoferat, och tänkt ännu mer i några dagar. Och vet ni vad jag har kommit på? Jo, meningen med livet! Det måste så klart vara att lukta! Jo, för lukta är ju jätteviktigt. I dag har jag luktat mycket på många olika saker.

När vi gick ut så ställde jag mig först nära vattnet och luktade. Det kommer jättemånga spännande lukter blåsande över vattnet.

Och sen så klättrade jag upp på en klippa och luktade på den. Ja, och så passade jag förstås på att titta på utsikten också, när jag ändå var så högt upp. (Högre än en meter, sa matte.)

När jag hade klättrat ner igen så gick jag till gräset och luktade. Där hittade jag ett ställe som luktade "här-ska-man-bajsa". Så då gjorde jag det.

Och sen, sen gick jag ner till vattnet och luktade jättenära på det. Vattnet luktade gott, så jag passade på att dricka lite också. Förresten är det spännande att titta på vattnet. Ja, för det rör sig hela tiden.

Det är väldigt gott med vatten när det är varmt ute. Vatten är ju min favoritdryck. När jag tänker efter så dricker jag ju faktiskt inget annat. Matte tycker också mycket om vatten. Men hon dricker te och mjölk och juice också. Fast hon håller faktiskt med mig om att vatten är allra godast.

Matte berättade för mig att det är synd om gräset nu. Ja, för det har inte fått vatten på jättelänge. Så då passade jag förstås på att kissa extra mycket på gräset på hemvägen. Då blev nog grässtråna glada! Tror ni inte det? Jättemycket vov på er!

Vov, vov! I morse, när matte och jag skulle gå ut, så var det lite vått på marken. Det har det inte varit på jättelänge. Fast det var så lite, så det gjorde ingenting. Jag blev inte ens våt om tassarna. I går hann jag inte skriva här på min blogg. Nä, för jag var tvungen att gnaga i mej halva gnag-örat. Det är väldigt smaskigt. Fast nu har det blivit ganska litet.

Men jag måste förstås berätta, att i går eftermiddag, då mötte jag tre chihuahua-killar på en gång! Vov, alltså! Först, så såg jag en jättesnygg vit långhårig kille komma ner för backen. Jag blev så klart jätteglad. Jag blir alltid glad när jag ser en chihuahua. Och nu - en snygg kille - när jag löper! Vi blev bums goda vänner. Ja, så fort vi hade nosat på varandra. Han heter Kasper. Hans mormor (ja, eller hans mattes mamma - men det är ju samma sak) hade precis flyttat in här i närheten. Och dom hälsade på henne. Vi bestämde genast, Kasper och jag, att vi skulle träffas fler gånger. Alltså nästa gång han hälsar på också.

Kasper luktade mig, där ni vet. Sen ville han para mig. Fast hans matte sa att det inte skulle gå. Hon sa att Kasper är kastrerad. Jag frågade Kasper vad kastrerad är. Fast han visste inte heller. I alla fall så var Kasper inte så bra på det här med parning, och förresten så är jag inte lika intresserad av att para mig längre. Men vi lekte en stund och hade jättekul.

Och kan ni tänka er! Då kom Albin och hans bror förbi. Så då hade jag tre uppvaktande kavaljerer på en gång. Bra va! Jag tycker om att bli uppvaktad. Fast bara av små, snygga killar. Jag mötte Bo på kvälls-promenaden. Men han är alldeles för stor. Så honom sa jag till på skarpen, när han nosade mig där bak. Ska jag para mig nån gång, så ska det vara med en liten snygg kille. Så det så!

I dag tar jag det lite lugnt. Jag ligger mest på balkongen och solar. Eller så sitter jag vid räcket och tittar på hundar och katter och människor som går förbi nedanför. Och så tränar jag mig på att inte skälla. Jag är faktiskt jätteduktig. Jag skäller bara om en annan hund börjar skälla först, eller när en katt går förbi. Matte tycker också att jag är duktig. Tänk att jag är så duktig på nästan allt. Bra va! Vov på er!

Vov igen! Vet ni om att man blir rätt så trött när man löper? Jodå, det blir man. Jag träffade min bästis Smulan i dag, och då pratade vi om det. Hon har precis löpt färdigt. Och hon hade också blivit trött, sa hon. Fast jag har inte löpt färdigt än. Matte säger att det dröjer en vecka till dess. På sitt sätt är det kul att löpa. Jag blir ju väldigt mycket uppvaktad! Ni kan ju själva tänka er, så söt som jag är - och när jag då löper också...

I går när matte och jag var ute och gick, kom det springande två jättesnygga killar. Dom var chihuahuor båda två! Dom uppvaktade mig båda två på en gång. Och luktade mig där, ni vet. Jag tyckte bäst om Albin. Han var jättecharmig. Och snygg! Lite lik mej, fast korthårig. Såklart att vi ville para oss, Albin och jag. Fast matte satte handen i vägen - så det gick inte. Och sen så ropade Albins matte på Albin. Fast han kom inte bums. Nä, för han ville hellre vara med mej. Men sen gick han till sin matte ändå. Det var dumt av våra mattar att hindra oss - när vi så gärna ville... Ja, det tycker jag och Albin i alla fall.

Om ni undrar vad Smulan och jag gjorde i dag, så kan jag tala om att vi badade i sjön. Ja, Mimmi var också med. Hon simmade längst ut. Mimmi är väldigt modig hon. Själv badade jag bara tassarna och benen. Sen så lekte Smulan och jag. Fast det är svårare att leka när man är kopplad. Matte säger att hon inte tänker släppa lös mig så länge jag löper. Fast det är dumt. Smulan och jag trasslade in oss i mitt koppel. Mimmi, som är lite äldre än Smulan och jag, hon tycker inte så mycket om att leka. Hon står mest och tittar på. Fast hon är väldigt trevlig ändå. Hon sa att hon tycker mer om att bada och simma. Särskilt nu när det är så varmt.

I går badade jag förresten också. Då badade jag hela mej. Jag simmade tillsammans med två taxflickor som jag känner. Så då blev jag våt överallt. Det känns lite otäckt när botten tar slut, och tassarna inte räcker ner längre. Jag vet ju att jag kan simma, men ändå...

Men sen, när man kommer upp igen, då känns det skönt. Jag brukar alltid rulla mig på gräset, eller i sanden, efteråt. Ja, jag skakar av mig först förstås. Men sen rullar jag mig. Det ska man när man har badat. Inomhus kan man rulla sig på en matta. Men det känns allra skönast att rulla sig i sand. Matte verkar inte tycka om att jag rullar mig. Jag fattar bara inte varför. Nä, för sen efteråt så har vi ju jättemysigt. Då när matte plockar bort skräp som har fastnat på mig. Ja, vov på er!

Vov så långt jag har gått i dag. Jättelångt! Husse och matte och jag har promenerat flera timmar. Husse sa att vi gick runt Kungsholmen. Kungsholmen måste vara jättestort. I alla fall så gick vi, och gick, och gick. Jag hade min kylhalsduk på mig eftersom det var jättevarmt ute. Det är den rosa ni ser. Matte blöter ner den med kallvatten innan vi går hemifrån. Och sen håller den sig sval och skön länge. Fast vi hade förstås med min vattenflaska också. Ja, för man behöver dricka mycket när man går långt i varmt väder. Och jag behöver förstås dricka ännu mer än husse och matte. Ja, för jag kissar ju hela tiden. Det gör inte dom. Men vi hundar måste. Bara för att visa att vi har varit där. Så att andra hundar kan lukta det. Och nu när jag löper, måste jag kissa extra mycket förstås. Så att hundkillarna vet, alltså.

Men det var svettigt att gå så långt. Så på några ställen stannade vi och vilade. Ibland var vi högt uppe. Där kunde man se långt. Och så luktade det spännande i luften. Inte bara vatten - utan en massa annat också.

Ibland vilade vi alldeles nära vattnet. Där kunde jag titta på båtarna som åkte förbi.

Man kunde se ett jättestort hus också. Husse sa att det heter Karlbergs slott.

Där ville jag att vi skulle stanna och vila länge. Ja, för jag var väldigt trött i tassarna. Men husse och matte ville gå vidare. Det är ju fusk egentligen. Dom var ju inte lika trötta som jag ju. Nä för dom går max 2 steg varje meter. Men jag, jag går faktiskt allra minst 8 steg. Ja, i alla fall så sa jag till matte att hon faktiskt fick bära mig. Så då gjorde hon det. Hon bar mig i famnen en bra bit. Och sen så åkte vi tunnelbana hem.

Fast sen när vi hade kommit hem, då klagade matte på mig. Hon sa att jag hade varit smutsig om tassarna. Ja, för hennes vita linne hade blivit smutsigt. Fräckt va! Att skylla på mig. Det är väl inte mitt fel att det är smutsigt på gångvägarna på Kungsholmen!

Och förresten så har vi tvättmaskin. Så det är väl inget att bråka om. Fast matte lät inte arg när hon klagade på mig. Så hon var nog inte sur på riktigt. Egentligen blir hon nog aldrig sur på mig. Inte på riktigt. Nä, för hon tycker jättemycket om mig. Det är bara för att jag är en så ovanligt söt och fin och trevlig hund! Och förresten är jag charmig och smart också! Och stark! Så det så! Vov!

Vov på er! Vet ni vad? Jo, i går eftermiddag var husse och matte och jag i en jättestor affär. Det var den bästa affären som jag har varit i nån gång. Ja, för dom hade bara hundsaker och sånt. Och en stor, stor hylla hade dom med bara hundgodis! Smask och drägel alltså! Nära golvet hade dom svin-öron som luktade jättegott! Tyvärr räckte jag inte till dom. Men matte köpte en påse lamm-öron åt mig. Hon sa att dom är lite mindre och mer lättsmälta.

När vi kom hem igen så fick jag ett lammöra. Jag blev så klart jätteglad. Örat luktade väldigt gott. Fast i går var jag inte så sugen på att äta. Nä, för jag äter lite mindre när det är varmt ute. Men jag hade örat i munnen hela kvällen ändå. Fast ibland så gömde jag det. Först gömde jag det bakom kuddarna i soffan. Men det var inte bra. Sen gömde jag det under husses säng. Men det var inte heller bra. Och så gömde jag det i katt-toan i badrummet. Det var ett bra ställe. Fast där fick jag inte ha det för matte. Där ska man kissa och bajsa, sa hon. Inte gömma mat.

Till slut kom jag på ett ännu bättre gömställe. Jag la örat under lakanet i mattes och min säng. Sen när matte hade somnat så puttade jag in örat under hennes ben. Så att det skulle ligga riktigt säkert. Matte hittade det i morse när vi gick upp. Då låg det inkletat i hennes nattlinne. Sen tog jag hand om det igen.

I dag har jag legat och gnagt en del på örat. Det smakar väldigt gott, må ni tro. Titta själva på bilderna. Visst ser det smaskigt ut!

Fast nu har jag inte tid att gnaga mer. Nä, för nu ska matte och jag ut. Hoppas jag träffar Elvis. Eller Chico. Eller nån av dom andra killarna. Jo, för dom är som tokiga i mig nu när jag löper. Så jag blir uppvaktad må ni tro! Och det är ju kul. Nä, nu måste jag skynda mig. Matte har redan tagit fram kopplet. Vov då!

Vov på er! I går kom min storebror Johan och hälsade på. Det var jättekul! Jag tycker mycket om Johan. Såklart att jag ville sitta i hans knä. Men vet ni vad matte gjorde då? Jo, hon satte på mig en väldigt obekväm trosa. Ja, hon sa att det var för att Johan inte skulle få fläckar på sina byxor. Det är väl inte mitt fel att jag löper heller! Ja, trosorna är ganska snygga, det är dom. Men väldigt obekväma. Matte säger att många hundflickor får ha trosor på sig inomhus hela tiden när de löper. Tur att jag bara måste ha såna när vi har gäster, eller är hemma hos nån annan. För jag tyckte verkligen inte om dom.

Johan fotograferade mig. Han sa att jag skulle passa bra som hund-underklädes- fotomodell. Jag förstod inte om han menade det som en komplimang - eller som en förolämpning. Fast det måste förresten vara en komplimang. Så söt som jag är. Till och med i trosor. Vov då!

Vov! I dag vaknade jag tidigt! Ja, före klockan sex i alla fall. Matte sov. Men jag väckte henne förstås. Jag slickade henne först lite på armen, och sen på hakan. Då vaknade hon. Hon hade egentligen velat sova mer, sa hon. Men hon var inte sur, utan klappade mig på magen. Sen låg vi och kelade och hade det mysigt ända till halv sju. Då gick vi upp. Och sen gick vi ut.

På morgonpromenaden mötte vi inte en enda hund. Det var synd. Fast i går hade jag sån tur så jag mötte min bästis Smulan. Vi lekte, och busade, och brottades, och jagade varandra ganska länge. Sen blev vi trötta - för det var varmt i solen i går. Men kul hade vi!

I dag är jag väldigt sugen på att träffa nån kille. Tja, bara för att hälsa och lukta lite och så. Jag höglöper ju inte än. Men det skadar inte att kolla in killarna här omkring. Ifall, ifall...

Nyss, när jag satt på balkongen och tittade, så såg jag Elvis gå förbi nedanför med sin matte. (Ni vet, Elvis - min killkompis - han som jag brukar dansa med.) Då gnällde jag ganska högt och viftade på svansen. Men Elvis såg mig ändå inte. Han kanske inte kunde se mig bara för att jag satt så högt upp? Vår balkong ligger ju på 4:e våningen. Kanske jag möter Elvis senare i dag. Jag hoppas det. Vi möttes i går kväll, och då blev han så glad när han såg mig. Och han luktade mycket på mig - där ni vet. Det ska kill-hundar göra när vi tjejer löper.

Fast min alldeles egen pojkvän Laban, honom har jag inte sett på jättelänge. Det är synd. Han är nästan den enda chihuahuan som bor här i närheten. Och chihuahuor är ju faktiskt allra bäst - och sötast. Så det så!

Nä, fy vad matte verkar slö i dag. Klockan är snart 10 och hon bara läser tidningen, och äter frukost och sånt. Jag måste genast få fart lite på henne. Jag ska springa och hämta pip-bollen. Då fattar hon nog. Vov och vov!

Vov! I söndags började jag löpa. Ja, det var dags. Då bytte matte till våra röda lakan i sängen. Jag fattar inte riktigt varför. Men hon säger att fläckarna inte syns på de röda. Tja, hon får ha vilka lakan hon vill för min del. Bara jag får sova i sängen med matte. Förresten har matte bytt till sitt röda nattlinne också.

Jag är inte speciellt intresserad av killar än. Fast dom är väldigt intresserade av mig. Ja, dom vill lukta och slicka och så. Ifall dom är söta och snälla så låter jag dom få det. Fast när jag ska para mig, då ska det inte vara med vem som helst. Jag ska välja den snyggaste av alla! En chihuahuakille förstås. Fast han måste vara snäll också. Annars vill jag inte para mig.

Matte har hittat några snygga killar på internet. Det är modernt med internet-dating. Och jag är ju modern. En söt kille bor i Spanien. Han ser ut så här:

Och så finns det en tredje söt kille som bor i Skåne. Det är han på fotona här nedanför:

Matte säger att alla är fina och bra och lite mindre än jag till storleken. Jag tycker att dom är söta alla tre. Väldigt söta faktiskt! Fast man kan ju inte bestämma sig innan man träffat nån i verkligheten. Om dom inte luktar bra och är snälla så får det vara. Annars tycker matte och jag att jag ska para mig denna löpningen. Ja, eller nästa. Ja, för det är väldigt roligt och gulligt med valpar. Jag skulle gärna vilja ha några valpar. Tänk så roligt det skulle vara att leka med dom! Och att alltid ha nån och va med. Vi hundar är ju flockdjur. Särskilt chihuahua-hundar. Det betyder att vi chihuahuor trivs bäst när vi är många chihuahua-hundar tillsammans.

Fast husse vill inte ha några valpar. Och han vill inte att jag ska para mig alls. Dumt va! Det är ju ingen som helst vits med att löpa - om man inte får para sig! Han är allt lite korkad min husse. Han begriper sig inte alls på flickhundar han. Suck! Ja, vov på er!

Vov på er! I dag är det lika varmt här - som det brukar vara i Spanien. Matte säger att det är 28 grader. Så då ville matte och jag förstås gå en extralång promenad. Ja, för vi tycker mest om att vara ute när det är fint väder. Och tänk! Husse ville också följa med. Det var ju kul! Ja, för jag tycker om att gå på promenad tillsammans med husse. Ibland tycker husse inte om när jag stannar och luktar på en massa saker. Men i dag ville han inte gå så fort. Så han väntade på mig så jag kunde lukta klart. Det var bra!

Vi gick långt! Först gick vi förbi Kaananbadet. Där var det jättemånga människor. Men där får inte hundar vara. Visst är det orättvist! Fast vi fortsatte att gå längs gångvägarna nära vattnet.

Vi gick och gick. Ibland stannade vi så jag fick dricka vatten. Matte hade tagit med min vattenflaska. Och ibland stannade vi så jag kunde rulla mig i sanden. Det är skönt att rulla sig när det är varmt.

På vissa ställen gick vägen genom skogen. Där passade jag både på att rulla mig, och kissa. Ni ser så elegant jag står på händerna när jag kissar, va! Det är inte alls svårt när man är så stark som jag. Fast husse säger att flickor ska sitta på huk när dom kissar. Det har väl inte han med att göra - hur vi flickor kissar. Vi får väl kissa precis hur vi vill! Visst!

Fast sen, då kom vi till ett ställe där grusvägen tog slut! Ja, för där var det bara som en spång. Och den gick ovanför vattnet. Och det var breda springor mellan brädorna. Och man kunde se ner... Jätteläskigt, alltså! Så jag vägrade förstås att gå. Ja, det är inte så att jag är feg. Inte alls!!! Men man ska inte vara dumdristig, tycker jag. Läskiga saker ska man INTE gå på.

Men husse gick ändå vidare. Fast ropade jag på honom. Jag ropade flera gånger - och högt! Men han bara gick och gick.

Och jag ville ju vara med husse. Så då försökte jag gå jättenära kanten, där det var annat än brädor att gå på. Fast det gick bara en liten bit. För sen tog kanten slut. Fast sen så bar matte mig. Det var bra! För den var jättelång - brädgången.

Sen fick jag syn på ett ställe på klippan, där man kunde vila lite. Så jag bad matte sätta ner mig där.

Det var skönt att pusta ut lite. Efter en liten stund vågade jag titta mig omkring också. Det fanns en massa vatten att titta på. Och på vattnet fanns det många båtar.

När jag hade vilat färdigt så bar matte mig ända tills brädgången tog slut. Sen kunde jag förstås gå själv igen. Ja, för sen var det grus att gå på igen. Och det är jag ju van vid.

Så då gick vi, och gick, och gick. Och sen när vi hade gått nästan två timmar, då gick vi in bland en massa hus. Och där hittade husse en tunnelbanestation. Så då tog vi tåget hem. Och sen så la jag mig på sängen, för att vila tassarna. Fast där råkade jag visst somna... Vov och vov!

Vov på er! Jag har badat i dag! Och simmat! Ja, för matte och jag gick till stranden, eftersom vädret var både varmt och soligt. Matte badade bara benen. Hon är lite feg. Men jag är modig! Ja, för jag badade nästan hela jag. Ja utom huvudet förstås. Jag gick så långt ut i vattnet att jag inte bottnade längre. Det var allra minst 3 dm djupt vattnet där. Det är ganska djupt! Och då simmade jag. Ja, för jag kan simma.

Det var första gången jag simmade i år, men jag kom ihåg hur man gjorde. Man liksom går med fötterna fast man inte nuddar botten. Då simmar man. Fast sen så kändes det lite kallt om magen tyckte jag. Så då simmande jag in till strandkanten igen. På stranden så ruskade jag av mig nästan allt vatten. Det mesta kom på en kvinna som låg och solade. Men det var verkligen inte mitt fel att hon låg just där. Fast matte bad om ursäkt i alla fall.

Fotot är från förra året. Matte hade inte kameran med i dag. Jag simmar förstås ännu elegantare nu när jag är äldre. Fast det var på samma ställe som jag simmade då också, på den badplatsen där hundar får vara. Tänk! Jag kan ju nästan allting! Simma också! Vov!

Vov allesammans! I går var vi på utflykt - husse, matte och jag. Först åkte vi tunnelbana in till mitt inne i Stockholm. Jag är jättebra på att åka tunnelbana. Jag sitter fint i mattes knä hela tiden. Sen kom vi fram till ett ställe där det fanns jättemånga människor som gick omkring. Det hette Gamla stan, sa matte. Ja, jag tror att det heter så, för att det finns många gamla hus, och gamla gator där. Vi hittade en gata som var jättesmal. Matte säger att den heter Mårten Trotzigs gränd - och bara är 90 cm bred. Fast man kan gå ganska många chihuahuor i bredd där, det kan man.

Sen gick vi, och gick, och gick. Vi gick högt upp. Vi kom till ett ställe som matte sa heter Fåfängan. Där ville matte titta på utsikten. Så då gjorde vi det. Fast jag tycker inte det är nåt särskilt med utsikter. Nä, för allt är så långt borta - så man kan ju inte lukta på det. Och förresten så såg jag bara en massa vatten, och stora båtar, och så hus långt borta. Några hundar kunde jag inte se.

Fast det som var bra med Fåfängan, det var att dom bjöd mig på vatten där. Och det var bra, för jag var törstig. Så jag drack rätt så mycket. Och så passade jag på att vila lite.

Och sen, då satte jag mig i mattes knä och vilade lite till. Jag tycker om att sitta i mattes knä. Husse fotograferade oss. Visst ser jag söt ut!

Fast sen, när vi hade vilat färdigt, då gick vi ner till Gamla stan igen. Och sen skulle vi gå till tunnelbanan. Men på vägen dit, alldeles utanför regeringsbyggnaden Rosenbad, där fick jag syn på nåt hemskt! En stor hemsk hund satt där i gathörnan. Det såg väldigt farligt ut, så jag vägrade förstås gå närmare. Matte fick bära mig en bit. Fast sen när vi kom nära, då såg jag ju att det bara var en staty. Hemlös räv, säger matte att den heter. Och då, när jag såg att den inte var levande, då vågade jag förstås gå själv igen.

Och sen så åkte vi hem med tunnelbanan. Vi hade ju gått och gått flera timmar. Så när vi kom hem igen var jag ganska trött. Så då la jag mig och sov. Det är viktigt att tänka på skönhetssömnen om man ska hålla sig så söt som jag är! Vov och vov!

VOV så kul jag har haft i dag! Jag hittade Smulan! Och nu har vi lekt jättemycket! Vi har jagat varandra, och brottats på skoj, och gnagt på samma pinne, och sprungit, och vilat, och... haft jättekul! Dessutom träffade vi Guchi och Mimmi och Melli och Flisan. Så då lekte vi en stund med dom också. Det är jättekul att leka! Vi lekte över en timme! Så nu är jag förstås vov så trött. Nu ska jag lägga mig och sova en stund. Jag tror jag kryper in mellan kuddarna i mattes och min säng. Där kan man sova bra. Vov på er!

Vov och vov alltså! I går såg jag två jättekonstiga djur! Först, på morgonen, såg jag ett stort brunt djur. Det var större än en hund, fast räddare. Ja, för när djuret såg mig, så sprang det. Jag ville förstås springa efter. Jag tycker att det är jättekul att jaga, fast jag inte är nån jakthund. Ja, inte ta fast och bita, bara springa efter. Det är springa som är kul. Fast jag fick inte springa efter det här djuret för matte. Hon höll fast mig i kopplet. Det var dumt gjort av henne. Jag tycker att jag skulle få gå lös jämt - och bestämma själv! Så här såg djuret ut i alla fall:

Matte sa att det heter rådjur. Och att dom vuxna är ännu större. Fast om dom är för stora, då vill jag nog inte jaga dom. Nä, för tänk om jag kommer ifatt dom. Och om dom vänder sig om då. Nä, det skulle jag inte vilja riskera. Fast jag är inte rädd alls. Det ska ni inte tro. Jag är jättemodig. Så det så!

Och sen, på dagen, så såg jag ett ännu konstigare djur. Ja, för tänk, det djuret hade inga ben! Konstigt va! Djuret likande ett tjockt rep, fast det rörde sig ändå. Och snabbt! Det såg spännande ut, så jag ville förstås titta närmare på djuret. Men det fick jag inte heller för matte. Hon sa att detta djuret visserligen var en snok. Och snokar är inte farliga. Men så sa hon att det finns nästan likadana - som är jättefarliga. Dom heter huggorm. Om en huggorm skulle bita mig så skulle jag dö, sa matte. Och det vore ju hemskt! Jag vill inte dö alls. Inte nån gång. Så det är kanske bäst att jag aktar mig för såna konstiga djur utan ben. Det hade varit bättre om dom haft ben - men ingen mun, tycker jag. För då hade dom inte kunnat bitas.

Ja, vov så många konstiga djur det finns. Innan har jag bara sett hundar, och katter, och fåglar, och insekter, och hästar, och grisar. Mest fåglar och insekter. Dom finns överallt! Det är väldigt vad många sorters djur det finns egentligen. Fast hundar är bäst! Särskilt chihuahuor förstås! Och alldeles speciellt fin och bra är förstås jag. Vovseli-vofs!

Vov på er! Oj så mycket jag har haft för mig. I förrgår letade jag efter Smulan. Tyvärr hittade jag henne inte. Det var synd. Men jag hittade 4 mopsflickor att leka med. Vi hade jättekul!

Vi fick springa lösa allihopa, och det var kul. Det är jättekul att springa! Och jag springer jättefort! Jag sprang mycket, mycket fortare än mopsflickorna.

Fast det är ännu roligare att leka med Smulan, så jag hoppas att jag hittar henne snart.

I går så hade matte och jag kul själva. Vi gick en lång promenad. Ibland blev jag törstig så då drack jag lite vatten i Mälaren. Jag är väldigt modig, så jag vågar gå alldeles nära vattnet, fast klipporna är hala. Fast jag tycker inte om när det kommer svallvågor som stänker på mig. Jag vill själv bestämma när jag ska blöta ner mig. Mälaren har gott vatten. Men vattnet i Medelhavet kan man inte dricka. Nä, för det smakar jättesalt och äckligt. Jag har provat några gånger, men spottat ut det igen. Jättesalt är det! I Spanien får matte ha med vatten i flaska åt mig. Ja, för jag blir törstig när jag går i solen.

Matte och jag badade lite också. Matte badade fötterna och jag badade hela benen, alla fyra. Det var skönt. Och det skvätte så kul när jag sprang i vattenbrynet. Det är vov så kul att skvätta ner sig själv när det är varmt. (Fast matte tog tyvärr inget foto när jag badade. Hon ville inte blöta ner kameran sa hon.)

Och sen, vet ni vad jag gjorde sen? Jo jag klättrade i träd. Det har jag inte gjort förut. Men nu hittade jag ett jättebra klätterträd för hundar.

Jag klättrade upp nästan en hel meter! Jag är jättebra på att klättra i träd! Se själva:

Fast i dag ska jag varken bada eller klättra i träd. I dag ska jag plocka blommor. I alla fall ska jag försöka. Ja för på midsommarafton ska man ha en blomsterkrans i håret. Det har matte berättat. Inte för att jag fattar varför. Det verkar lite opraktiskt. Men det ser ju fint ut, det gör det. Glad midsommar alla hundar och människor! Vov så mycket!

Vov! I dag är husse jättesur på mig. Bara för att jag kissade lite på hans badrumsmatta i går. Jag blev akut kissnödig ju. Och då måste man ju kissa. Och det var ju jättelänge sen jag kissade på hans matta senast. Så jag tycker inte att han har nån anledning att vara sur. Förresten tvättar matte mattan nu. Då ska han väl vara glad. Ja för nu får han ju en nytvättad matta i sitt badrum!

Ibland tjatar husse och matte lite mycket på mig tycker jag. Om att jag ska lära mig saker och så. Jag kan ju nästan allt redan. Till exempel så kan jag ju redan kissa ute. Så vad ska dom tjata om det för?

Och i går, när matte och jag mötte Bo och hans matte, då sa matte att jag skulle lära mig av Bo. Ja för Bo är väldigt lydig. Bo kommer bums när hans matte kallar. Varje gång! Det kan väl jag också. Det är bara det att jag inte har lust alltid. Bo kanske alltid vill samma sak som sin matte. Fast jag, jag vill egna saker ibland.

Annars är Bo en väldigt trevlig hund, fast han är väldigt stor. Ja, för han är väldigt snäll också. Och fast han är stor vågar jag springa lös tillsammans med honom. Ja för han är alltid väldigt försiktig och hänsynsfull mot mig. En riktig gentleman är han. Så det är kul att träffa Bo, det är det. Fast leka och busa på riktigt, det kan vi förstås inte. Bara för att vi är så olika stora. Ska jag kunna leka riktigt kul lekar så ska det vara med såna som Smulan. Fast henne har jag inte träffat på många dar. Det är synd. Jag tror jag ska säga till matte nu. Att jag vill gå ut och leta efter Smulan bums! Vov och vov!

Vov, vilken skandal! Ja, bröllopet alltså! Det mellan Victoria och Daniel i går. Ni kanske såg det på TV. Det gjorde matte och jag. I alla fall tittade vi en stund. Och skandal är det! Ja, ni såg själva. Inte en enda hund var bjuden! Bara en massa människor. Det är verkligen ett fall för hund-diskriminerings-ombuds-mannen det här!

Ja, i kyrkan hade jag inte brytt mig om att vara med. Nä, för där satt alla bara stilla och lyssnade på när några pratade. Men sen när dom åt! Då skulle jag ha velat vara med! Dom fick ju massor av mat ju. Dom kunde gott ha delat med sig, tycker jag. Jag har visserligen ingen fin klänning, och det skulle man ha om man skulle vara med. Men matte kunde ju ha köpt en åt mig. Det finns jättemycket tjusiga hundkläder som passar till bröllop.

Jag skulle ha velat ha en rosa sidenklänning med blommor på, eller kanske strass eller... Fast huvudsaken vore att jag fick smaka på maten. Ja, för vi hundar är egentligen mer intresserade av mat än av kläder. Jag ska i alla fall säga till matte, att hon gott kan ge mig lite extra god mat i dag. Nu när jag inte fick nån i går. Till exempel oxfilé, och kyckling och harlortar och andra delikatesser! Smask! Det ska jag be om. Vov på er!

Vov på er! Det är så synd om mig, må ni tro! Jättesynd! Ja, för jag har inte haft nån att leka med på jättemånga dar. Matte och husse har förstås lekt lite med mig, det har dom. Fast om jag ska vara ärlig så är dom inte så bra på att leka. Dom tröttnar alldeles för fort. Och jag vill ju leka länge, länge.

Men nu har jag inte träffat mina hundkompisar på flera dar. Jag har letat och letat efter dom. I dag, när matte och jag var ute, så klättrade jag upp på en jättehög sten. Den var minst en meter hög! Jag tänkte att jag kanske kunde se dom därifrån.

Fast jag såg ingen alls. Så det vara bara att klättra ner igen. Det är tur att jag är så bra på att klättra. För det var brant!

Sen nosade och nosade jag, och försökte hitta spår efter mina kompisar. Men det luktade bara en massa annat. Inte nåt kul hittade jag, inte ens en kaninlort.

Så det var lika bra att kissa, och sprätta lite, och sen gå hem igen. Alldeles ensam...

Och nu är det ju ännu mer jättesynd om mig. Inte en enda hundkompis träffade jag i dag heller. Och jag som är SÅ sugen på att leka. Jag vill ju leka kul lekar ju! Som att jaga varandra, och springa fort, och brottas på skoj, och sånt roligt. Sånt som Smulan är så bra på. Och Laban. Och Kikko. Jag saknar dom, vov så mycket! Ja, vov så synd det är om mig alltså!

Vov! Ni kan inte ana så trögstartad min matte är på mornarna! Som i morse. Jag vaknade klockan 3 i natt och var jättepigg! Det var ljust ute, det såg jag ju, och inte regnade det heller. Så jag tänkte att vi skulle skynda oss ut på en promenad. Alltså började jag väcka matte. Jag slickade henne lite på näsan och pep lite i hennes öra. Först öppnade hon bara ena ögat och stönade lite. Men sen pep jag lite högre och då vaknade hon på riktigt. Och då hoppade jag ner på golvet och sprang fram till dörren. Och så satte jag mig där och gnällde lite. Men inte gick matte upp inte. Ändå höll jag på nästan 20 minuter och försökte. Fast sen gav jag upp och gick och la mig igen hos matte.

Och då råkade jag somna om. För nästa gång jag vaknade var klockan 5. Då var jag ännu jättepiggare! Så då väckte jag matte igen. Jag slickade henne på ögonlocken och så krafsade jag av henne täcket. Och då vaknade hon. Fast jag lyckades inte få upp henne då heller. Vov alltså! Hon är en riktig sömntuta, min matte. Och nästan lite morgonsur också, tycker jag. I alla fall före klockan 6.

Fast sen, klockan 7, när matte äntligen gick upp, då hade jag ingen lust att gå ut. Nä, för då sov jag så gott. Och jag drömde så roligt. Jag drömde att jag jagade småfåglar - och nästan fick fatt i dom. Så då ville jag förstås ligga kvar i sängen. Fast då satte matte på mig halsband och koppel ändå. Och sen så bar hon ut mig. Men när vi hade kommit ut så kom jag på att jag var kissnödig. Så då passade jag på att kissa lite. Och så passade jag förstås på att lukta en hel massa. Fast sen så gick vi in och åt frukost, matte och jag. Vov och vov!

Förresten så visade husse mig en bild i tidningen. En bild av en gris med gummistövlar. Det är väldigt orättvist, tycker jag, att grisen får ha stövlar - men inte jag. Jag tycker ju inte om att bli blöt ju! Jag tycker att matte bums ska köpa stövlar till mig. Så det så! Vov!

Vov på er! I dag är det sånt väder som jag inte alls tycker om! Det regnar! Jag blir ju alldeles blöt när jag går ut ju. Usch och vov alltså! Matte tvingar mig att gå ut ändå, bara för att jag måste kissa ute. Så då kissar jag en liten skvätt. Men så klart att jag går in så fort jag kan igen.

Fast när vi har kommit in igen, och matte har torkat av mig, då får jag en gottisgömma att leka med. Det är roligt må ni tro! Ja, för inuti gottisgömman ligger det hundgottis. Fast det är väldigt svårt att få ut gottiset. Man får hålla på länge. Och det är väldigt svårt att veta hur man ska göra. Men jag kan! Nu ska jag visa er hur man gör. Så här gör man:

Först så luktar man på gottisgömman. Luktar det gott är det värt besväret att börja.

Sen så kastar man den lite, och puttar på den så man hör att det skramlar. Och sen börjar man att gnaga i ena änden.

Och sen gnager man ännu mer. Och sliter ännu mer i sidorna på rullen. Och så drar man jättemycket. Det gäller att vara lika stark som jag är, när man ska dra så hårt.

Och sen, då börjar rullen öppna sig i ena sidan. Och då luktar det ännu godare. Så då måste man dra och slita extra mycket.

Och om man krafsar lite mer på rullen - då trillar det ut några gottisbitar till. Smask!

Fast sen, då är gottiset slut. Det är synd att det tar slut så fort. Ja, för det är ju väldigt mycket besvär för att komma åt det.

Jag hoppas att jag får fler gottisgömmor i dag. Ibland, när det regnar hela dan, så får jag det. Jag ska genast gå till matte och säga till henne. Att jag vill ha mer gottis alltså. Vov så länge!

Vov på er! I går hälsade vi på husses kompis Bosse. Han bor i en hund-bra lägenhet. Ja, för man kan springa runt flera varv i den. Först satt husse och matte och Bosse bara och pratade hela tiden. Och det var ju ganska tråkigt för mig. Fast sen så tyckte jag att det var dags att leka. Och jag lyckades minsann sätta bra fart på husse och Bosse, må ni tro. Vi lekte jättekul bus-lekar en lång stund.

Fast dom tröttnade tyvärr mycket fortare än jag. Det var synd. Ja, för dom ska vara glada för att jag vill leka med dom. Det är jättenyttigt att leka. Särskilt för såna gamla pojkar som husse och Bosse. (Matte säger att dom är över 60 år båda två.) När man är så jättegammal, då är det extra nyttigt att krypa på golvet och leka kul lekar. Förresten är det alltid bra att leka - för alla! Så det så!

Nä, nu måste jag sätta lite fart på matte! Hon behöver minsann leka en massa med mig i dag. Jag tycker att hon har blivit lite slö på sista tiden. Det måste jag försöka ändra på. Så nu springer jag och hämtar bollen! Vov och vov!

Vov! Nu har vi varit hos veterinären igen! Det var mattes idé som vanligt... Hon sa att det var dags för min rabies-vaccination. Och sånt är visst jätteviktigt när man reser så mycket som jag.

Veterinären jag träffade i dag, hon kunde minsann prata både svenska och spanska. Hon var trevlig! Ja, utom när hon stack mig i nacken förstås. Det tyckte jag inte om. Men sen sa hon att jag var fin överallt. Fast att matte skulle borsta mina tänder ännu bättre. Bara för att jag hade pyttelite plack. Jag tycker det räcker som det är. För jag tycker inte speciellt bra om när matte ska borsta mina tänder. En gång försökte jag bita matte i fingret, men då morrade hon åt mig och fortsatte ändå. Det är dumt att mattar försöker bestämma hela tiden, tycker jag...

Annars har matte gjort som jag bad henne. Alltså fotograferat mig när jag står på händerna. (Ni vet så där som jag gör ibland när jag kissar.) Så nu kan ni få se hur stark jag är:

Ser ni nu så jättestark jag är! Jag kan lyfta på båda bakbenen på en gång. När man kan det - då har man jättestarka magmuskler. Och det har jag. Jag har minst 100-pack!

Sen mötte jag mina tjejkompisar Tara och My. Och då passade jag på att visa dom så starka magmuskler jag har. Dom blev allt lite avundsjuka. För så starka magmuskler har inte dom.

Nästa gång vi gick ut, matte och jag, då mötte jag jättemånga trevliga hundar. Det var kul!

När solen skiner, då är det många hundar som är ute och promenerar längs vattnet med sina mattar och hussar. Det är bra. För jag tycker om att träffa andra hundar. I alla fall små och snälla hundar.

I dag mötte jag Elvis. Han är jättegullig, för han är hälften chihuahua. Vi tycker mycket om varandra, och så tycker vi båda om att dansa. Så vi brukar ta en liten svängom när vi ses.

När det är mulet och regnigt och kallt och blåsigt, då är det inte lika kul att gå ut. Då brukar vi inte träffa nån alls på hela dagen. Då längtar både matte och jag till strandpromenaden i El Campello. Ja, för där mötte vi alltid både hundar och människor. Fast i dag skiner solen! Och det är vov så bra! Vov,vov!

Vov och jättevov! I dag har matte och jag varit ute och gått i skogen. Ni kan inte ana så mycket spännande det finns att lukta på där. Jag kunde lukta att det hade gått både små och stora djur på stigen, och några hundar också. Jag har jättebra luktsinne jag.

Fast ibland prasslar det bland buskarna. Och det låter lite kusligt. I alla fall innan jag har hunnit se vad det är som prasslar. Det kan ju vara nåt farligt. Men för det mesta är det bara en skogs-fågel.

Och vet ni vad jag hittade? Jo, en fiskmås-unge! Och den var inte alls rädd för mig, fast jag ser så stor och farlig ut. Så den satt kvar! Det brukar inte fåglar göra. Dom brukar flyga bort. Fast matte var jättedum! Hon höll fast mig i kopplet så jag inte kunde komma riktigt nära fågeln. Det var dumt gjort av matte! Ja, för det hade varit världens tillfälle att få lukta på en fågel. Vov, alltså!

Men nu missade jag chansen! Bara för att matte inte begriper sig på hundar. Jag blev faktiskt lite sur på henne. Nog borde hon förstå hur viktigt det är för hundar att få lukta och LUKTA! Vov alltså!

Vov på er! I dag har jag inte hittat nån av mina kompisar. Fast jag har letat... Kanske dom stannar inne nu när det regnar. Jag tycker INTE om regn. Jag undrar vem som har hittat på att det heter hundväder? Inte kan det vara nån som begriper sig på hundar i alla fall. Det är jättevått i gräset, så jag blir alldeles våt och kall om fötterna och benen.

Och inte har matte köpt några gummistövlar åt mig - fast jag har bett henne. Regnkappa har jag i alla fall, som tur är. I dag har vi gått i skogen, matte och jag. Det luktar spännande där, och så regnar det inte lika mycket på mig. Nä, för träden är nästan som paraplyer.

Vi gick ner på stranden också. Det var bara vi där. Jag hittade en del hel att lukta på.

Hemma är det så tråkigt i dag. Jag har försökt sätta lite fart på matte, men hon bara sitter och läser. Ändå har jag tagit mina bästa boll, och lagt i handen på henne, bara för att hon ska bli sugen på att leka. Fast hon fattar ändå inte. Tror ni hon är dum? Eller bara svåruppfostrad? Eller är det för att hon börjar bli gammal? Jag tror att jag ska leta på biblioteket efter en bok om matte-uppfostran. Jag behöver lära mig några bra knep. Vov!

Först, när matte och jag var ute och gick i dag, så fick jag syn på Smulan. Jag blev förstås jätteglad och sprang bums fram till henne. Och Smulan blev så glad att jag kom. Vi började leka bums. Och sen lekte vi jätteroliga lekar. Vi jagade varandra och så brottades vi. Såna lekar är alltid jättekul. Och vi leker så bra - för vi är lika stora och lika starka och lika snabba. Så det blir rättvist hela tiden. Annars har jag inget emot att vinna jämt...

Men sen, när vi hade lekt en stund, då kom Tara och My förbi med sin matte. Och då hade vi tjej-träff! Ja, för vi är ju flickor alla 4. Vi lekte lite, och så gnagde vi lite på en pinne som vi turades om att ha. (Ja, för jag fick inte ha pinnen själv hela tiden.) Men sen så pratade vi en massa. Våra mattar pratade också. Dom pratade om hundmat och sånt. Och det gjorde vi också. Våra mattar pratade om Frolic och Orijen och såna sorter. Och vi tjejer vi pratade om andskit, och måsskit, och kaninlortar och andra läckerheter. Det är trevligt att ha tjej-träff!

Och sen så höll vi koll på både folk och hundar som kom förbi. Elvis kom förbi. Han blev väldigt glad när vi alla fyra tjejerna hälsade på honom på en gång. Fast Laban kom tyvärr inte förbi. Annars hade jag gärna hälsat på Laban. Vov för i dag!

Vov! Vet ni vad? Jo, jag har skaffat pojkvän! Jodå, en jättesnygg alldeles egen pojkvän. Så det så. Han heter Laban. Ja, jag kände Laban innan också. Fast då var vi mindre. Och nu så hade vi inte träffats på jättelänge. Inte sen i september. Men i dag då träffade vi varandra äntligen. Ååh så snygg han hade blivit! Ja, han var gullig innan också, men nu är han liksom ännu stiligare. Ni kommer väl ihåg att Laban är en långhårig chihuahua, precis som jag? Fast Laban är vit och lite beige.

Vi träffades när matte och jag var ute på promenad. Jag kände igen honom bums. Våra mattar kopplade loss oss, så vi kunde leka ordentligt med varandra. Ååh, så kul vi hade! Vi jagade varandra, och så brottades vi lite, och så jagade vi varandra, och så brottades vi lite mer. Jättekul!

Och sen, sen när våra mattar pratade med varandra, och inte lyssnade på oss - då frågade jag chansen på Laban. Och han sa ja! Så nu har jag en egen pojkvän! Sen luktade Laban på mig - där ni vet. Det får ens pojkvän göra. Men inga andra killar. Fast sen så lekte vi lite till. Vi lekte ända tills våra mattar tröttnade. Då var vi tvungna att sluta. För då ville våra mattar gå hem. Fast jag hoppas att vi ses snart igen, Laban och jag. Ja, för jag tror att jag är kär i honom - fast jag inte ens löper!

Vov på er!

Vov-vov alltså! I dag har jag inte tyckt om att vara ute alls. Ja, ni kan ju själva tänka er, när gräset räcker ända till hakan - och är alldeles vått och kallt. Då är det INTE kul!

I går var det mycket roligare! Först gick matte och jag en lång runda. Matte fotograferade blommor hela tiden, och jag luktade på en massa intressanta saker. Och så tittade jag på vattnet, och på fåglar och sånt.

På hemvägen mötte vi Kenta och Challe. Ni ser att dom är rätt så stora va! Så jag höll mig nära matte i dag också, när jag hälsade på dom. Fast dom är väldigt schyssta, det är dom. Så nästa gång vågar jag nog nosa på riktigt på dom. Kanske...

Sen, senare på dan, så gick matte och jag en lång promenad till. Och tänk, då träffade jag Smulan igen! Smulan hade hittat en jättelång kul pinne. Den låg hon och gnagde på.

Fast när jag kom springande så började vi leka. Först jagade vi varandra lite. Sen så brottades vi.

Och sen, när vi hade lekt ett tag, då bjöd Smulans matte oss på Frolic. Smulans matte sa: Sitt - och då satte vi oss båda två. Och så fick vi var sin godbit. Det var smaskigt!

Vi fick flera Frolic var, men sen så tog dom tyvärr slut. För säkerhets skull så satt vi jättefint en stund till. Men Smulans matte hade ändå inga fler.

Om ni undrar vad Smulan har på kinden - så är det ett löv. Det fastnar löv i hennes päls. Det gör det inte i min. Smulans matte ska klippa Smulan lite. Bara för att det inte ska fastna saker så lätt. Det är bäst med lagom lång päls - sån som jag har. I min päls fastnar nästan ingenting. Bara igelkottsbajs, och såna klibbiga saker, som jag tycker om att rulla mig i. Fast det gillar inte matte. Att jag rullar mig i sånt. Vi tycker inte alltid likadant, matte och jag.

I alla fall så är det bra med päls. Det tycker både Smulan och jag. Vi tycker också om att kolla in alla som går förbi. Om nån ser skum ut, så skäller vi lite. Fast bara lite. Annars blir våra mattar sura på oss.

Vov på er! I dag har jag varit med om konstiga saker, må ni tro! Vi har varit hos veterinären, matte och jag. Ja, det var mattes påhitt som vanligt. Jag tycker egentligen inte så mycket om att gå till veterinären. Veterinärerna brukar visserligen vara trevliga, men ofta hittar dom på nåt dumt - som att stickas eller så.

Först, när vi kom till veterinären i dag, så bar dom in mig i ett rum. Där droppade dom nåt konstigt i mina ögon. Jag försökte blunda, men dom lurade mig. Sen, när dom ändå hade lyckats droppa, så sa dom att jag var jätteduktig. Och det var ju bra. Att dom tyckte att jag var duktig alltså. För det är jag ju.

Sen fick jag och matte sitta i väntrummet igen. Där fanns en katt som bara sov. Och en trevlig hund som jag inte fick hälsa på för hundens matte. Fast både hunden och jag ville! Men sen kom 2 pudelflickor. Och vi hälsade på varandra. Dom var trevliga båda två. Sen väntade och väntade vi. Matte sa att vi skulle vänta tills dropparna verkade. Fast jag förstod aldrig vad hon menade. Men nåt konstigt var det ju. För mina ögon var liksom mer öppna än vanligt.

I alla fall så fick vi gå in till en veterinär sen. Henne hade jag aldrig träffat förr. Men hon var snäll och klappade mig och sa att jag var fin. Sen satte hon en jättekonstig grej för sina egna ögon, och så släckte hon lampan i rummet och lyste med en ficklampa rätt in i mina ögon. Och så tittade hon genom den konstiga grejen. Fast jag var inte rädd alls. Nä, för veterinären pratade med mild röst hela tiden. Hon förklarade precis allt vad hon gjorde. Så jag kände mig trygg - fast allt var så konstigt. Sen tände hon lampan och sa att mina ögon var jättefina!

Fast sen, när hon hade tagit av sig den konstiga grejen, så började hon dra i mina ben. Och liksom böja dom. Och sen sa hon att jag har jättefina ben och knän. Och det var ju bra. Fast det visste jag redan. Jag är ju fin och bra överallt, jag!

Nu säger matte att jag är godkänd, så jag kan få para mig om jag vill. Det är ju bra, för det är klart att jag vill få egna valpar. Fast inte just nu förstås. Nä, för just nu hinner jag inte. Jag har en del lekar som jag måste leka klart först. Men sen! Sen, vill jag ha valpar. Kanske, om jag träffar nån snygg hundkille nästa gång jag löper, kanske jag vill para mig då. Om han är både snygg och trevlig, och dessutom chihuahua som jag alltså. Ja, för chihuahua är ju den finaste hundsorten av alla. Så det så!

Fast nu är jag trött. Det tar på krafterna att gå till veterinären och vara duktig hela tiden. Och så känns ögonen lite konstiga än. Så jag tror att jag ska sova en stund nu. Vov och vov!

Vov på er! Jag har haft så mycket att göra så jag har inte ens hunnit skriva i min blogg. Men nu ska jag berätta om allt som jag har gjort.

Ni vet ju att jag är en väldigt smart hund. Ja, det tycker i alla fall både jag och matte. Husse håller visserligen inte med. Men det är bara för att han inte är lika förtjust i hundar - som matte och jag är. Han tycker mer om datorer. Och det är verkligen inte mitt fel att han har så dålig smak...

I alla fall så tränar jag min hjärna lite extra ibland. Kommer ni ihåg att jag tränade med Dogsmart innan? Ni vet, den där svåra grejen där man måste lyfta klossarna rakt upp, annars kan man inte ta fram godiset. Den som jag jobbar med här på bilden:

Nu har matte tagit fram en annan sån svår sak. Den heter Dogspinny. Den var rätt svår först. Ja, för jag visste ju inte hur man skulle göra. Men matte visade mig. Man ska snurra på den översta skivan. Då kommer man åt godbitarna som är gömda i hålen där under. Sen, när jag visste hur man skulle göra, så var det ju ingen konst. Matte fick fylla på godis 3 gånger, och jag hittade alla bitarna var gång. Jag är en mycket smart hund jag! Visst!

Sen, på kvällen då satt jag på balkongen en stund. Man har faktiskt ganska bra utsikt från vår balkong. Man kan se alla hundarna och deras mattar och hussar, när dom går förbi där nere på gången. Och i går såg jag en katt också. Den skällde jag lite på. Fast matte tycker inte om när jag skäller. Så hon sa att jag måste vara tyst. Hon förstår mig inte riktigt, min matte. Nej, för annars skulle hon väl låta mig skälla? Det är ju viktigt att skälla! Särskilt på katter!

I dag har vi varit ute mycket, matte och jag. Det har varit varmt och skönt hela dagen. Jag blev nästan sugen på att bada. Fast jag rullade mig i gräset i stället. Det var nyklippt. Det är jätteskönt att rulla sig i nyklippt gräs!

Och sen, när jag hade rullat färdigt, då hade jag en hel del som jag var tvungen att nosa på. Och en del som jag behövde kissa på. Som vanligt sprätter jag väldigt elegant när jag har kissat.

Och tänk! Sen hade jag sån tur så jag träffade min kompis Smulan! Vi är intresserade av precis samma saker, hon och jag! Till exempel att lukta på fågelskit och sånt. Vi samsas bra, och kan lukta på samma sak samtidigt.

Och sen leker vi så kul ihop! Vi tycker båda att det är jättekul att brottas på skoj.

Fast sen, när vi blir trötta, då pratar vi en stund. Vi har mycket att prata om: snygga hundkillar, och Spanien, och sånt. Men sen så vilar vi lite.

Våra mattar verkar också komma bra överens. Det är ju skönt. Då måste vi inte passa dom hela tiden, utan kan leka i lugn och ro.

Förresten försökte matte fotografera mig när jag stod på bara framfötterna. Men hon hann inte med. För jag satte just ner ena bakbenet när hon blev klar att fota. Så jag ska be henne ta ett nytt foto en annan dag. Ja, för jag vill gärna visa hur stark jag är. Jag är nog starkast av alla hundar i 2,7-kilos-klassen! Vov!

Vov! Vet ni hur stark jag är? Jag är jättestark! Jag är så stark så jag kan stå på bara frambenen - och lyfta båda bakbenen på en gång. Det gör jag ibland när jag kissar. Jag brukar liksom ha kroppen rakt bakåt, och bakbenen rakt ut åt sidorna. Man måste vara jättestark - både i frambenen, och i magen, för att kunna stå så. Så stark är jag! Jag ska be matte fotografera mig nån dag, så ni får se hur stark jag är.

I dag skiner solen och det känns lika varmt som hemma i El Campello. Det är bra tycker jag. För jag tycker inte om att frysa. Jag träffade Smulan i dag också. Det var ju bra, för vi har jättekul ihop. Hon leker så bra, Smulan! Och så får jag jaga henne lite. Det är kul att jaga!

I går var det inte varmt alls. Och sent på kvällen, när jag skulle ut och kissa, då var det jättemörkt! Otäckt mörkt! Så mörkt är det aldrig i El Campello - för där har dom en massa stora lampor över allt. Ja, såna gatlyktor alltså. Här, i Hässelby strand, finns det bara några små som inte lyser så mycket. Då blir det ju mörkt mellan dom. Nu ska ni inte tro att jag är mörkrädd. Nä, för det är jag inte alls. Men jag tycker inte om att kissa när det är mörkt. Nä, för då ser jag ju inte om det kommer nån otäck typ - och smyger sig på mig. Fast rädd är jag alltså inte. Inte ett dugg. Bara lite försiktig. Så det så. Vov, vov!

Vov och vov! Det som är bra här i Sverige, är att det finns en massa skog man kan gå i. Och som man kan springa i, och klättra i, och lukta i, och kissa i. Det är skönt för tassarna att gå i skogen.

Fast annars är det bäst i Spanien, för där är det varmare och skönare. Och så är sanden vid havet så mjuk och varm. Och så regnar det mindre där.

Matte tycker att nästan allt är bättre i Spanien, men husse tycker att nästan allt är bättre här i Sverige. Själv tycker jag att det är bra både i Spanien och i Sverige. Man måste väl inte bestämma sig för bara ett land? Nu har jag ju kompisar både i Spanien och här i Sverige. Och jag vill ju träffa alla mina kompisar förstås! Fast inte samtidigt, det blir för många på en gång.

I dag träffade jag Smulan igen. Hon är väldigt snäll och trevlig och bra på att leka. Vi lekte ganska länge, medan våra mattar pratade. Sen, när matte och jag gick vidare, då träffade jag 4 katter på en gång! En hade koppel på sig, men dom andra var lösa. Dom var inte alls rädda för mig. Särskilt inte en gammal hane som har nästan samma färg som jag. Han är 22 år gammal! Det är jätte-gammalt! Han vågade nosa länge på mig. Fast när han kom nära, så såg jag att han är större än jag, så då ställde jag mig mellan mattes ben och skällde lite på honom. Nejdå, jag var inte alls rädd. För sen så vågade jag faktiskt nosa på hans svans. Så det så! Vov, vov!

Nu så har det blivit kväll, och jag har träffat mina gamla hundkompisar Kenta och Challe också. Dom är såna där springa-fort-hundar. Matte säger att sorten heter Whippet. I alla fall så är dom stora och har jättelånga ben. Kanske har dom vuxit. Eller så har jag krympt. Eller så kommer jag inte ihåg att dom är så stora. Dom är trevliga och så, det är dom, riktiga gentlemän faktiskt. Men just i kväll tyckte jag att dom såg lite farliga ut. Så jag stod mellan mattes ben och sa ifrån att dom inte fick komma för nära. Och det respekterade dom. Ja, dom märkte väl hur bestämd av mig jag är. Det är minsann ingen som sätter sig på mig inte! Tja, möjligen matte då. Hon försöker alltid bestämma över mig.

Nu till exempel, så har matte fått för sig att vi ska träna inkallning. Vadå - träna? Jag kommer ju nästan alltid när hon kallar. I alla fall om jag inte har nåt viktigare för mig. Om jag har hittat nåt gott att äta - då kommer jag förstås inte, men annars kommer jag alltid - förr eller senare. Så vad ska vi träna egentligen? Vov ja, mattar är ofta både envisa och trögtänkta. Fast dom kan vara bra att ha i alla fall. Jättemånga vov!

Vov på er! Såklart att jag kände igen mig bums, när vi kom hit till Hässelby strand, där vi bodde när jag var barn. Jag kände igen vår granne Mona också. Så hon fick klappa mig bums. Det får inte vem som helst göra.

Det finns väldigt mycket gräs här. Gräs är bra. Det luktar spännande, och så är det väldigt bra att kissa på.

Fast här är ganska kallt, så jag får ha vinterjackan på. I går, när solen inte sken, då frös jag så jag skakade. Fast i dag är det varmare ute. Och det är ju bra. För jag tycker om när det är varmt och skönt.

Vid vattnet finns det många ganska stora fåglar. Matte säger att dom heter änder. Änder är trevliga, för man kan komma ganska nära dom utan att dom flyger i väg.

Sen hade jag sån tur så jag träffade två killar som jag känner: Mattis och Teddy. Teddy bor i samma trappa som vi. Fast på nåt sätt tycker jag att dom har blivit större sen vi sågs senast. Så jag skällde lite på dom för säkerhets skull. Så att dom skulle fatta att jag är stor och vuxen nu.

Fast sen så nosade vi på varandra och så. Dom är schysta båda två. Sen så gick matte och jag hem för att titta till husse. Han låg i sängen och läste tidningen, så jag la mig hos honom en stund. Det är rätt så mysigt. Men vov, nu har jag inte tid att skriva mer. Matte prasslar så intressant. Jag måste kolla vad hon gör! Vov!

PS. Vov igen! Det är faktiskt kul att vara tillbaka. Ja, för jag träffar så många gamla kompisar. Och det är jättekul! Nu, mitt på dan, träffade jag tre yorkie-flickor på en gång: Melli, Flisan och Smulan. Och jag känner alla tre. Och tänk, Smulan, hon har varit i Spanien precis som jag har! Så vi hade extra mycket att prata om. Och vi leker så bra tillsammans också. Och det är ju kul! Vov! Vov!

Vov igen! Jag glömde ju att berätta en jätteviktig sak från resan. Jo, utanför hotellet i Dijon, där fanns det läckerheter må ni tro. Ja, för där fanns jättegoda kanin-lortar! Det var fullt av dom. Man kunde äta så många man ville. Ja, i alla fall kunde jag ha gjort det om jag inte hade haft matte med mig. För min matte, hon lägger sig alltid i när jag hittar nåt gott att äta ute. Det är dumt, tycker jag. Vi hundar borde alltid få bestämma själva vad vi vill äta! Så det så!

Egentligen är hon mattes mamma, fast det är ju samma sak som min mormor. För jag är ju apoterad. (Matte säger att det heter adopterad, men det sa jag ju.) Min mormor är jättegammal, kanske 50 eller 100 år eller nåt sånt. Hon är till och med ännu äldre än matte. Hon är jättesnäll och bra på att klia mig bakom örat. Och hennes trädgård är jättbra: både att springa i - och lukta i - och så kan man kissa bra på gräsmattan. Så jag trivs bra här. Vov, vov!

Vov alltså! Så mycket jag har att berätta! Jag har rest jättemycket nu. Ända från El Campello till min mormor i Munka-Ljungby. Det är jättelångt! Matte och husse och jag har åkt bil jättemånga dar. Så här såg jag ut när jag åkte bil:

Ja, ibland satt jag ju upp förstås, när jag ville se ut alltså. Fast man blir trött av att åka bil hela tiden, så jag låg mest. Hela tiden hade jag mitt bilbälte på. Det ska man. På natten sov vi på hotell. Så här ser det ut på hotell:

Ja, och så fanns det toalett och dusch också - till husse och matte. Men själv kissar jag ju ute. När vi sov på natten, husse och matte och jag, så sov jag i mitten av dubbelsängen. Det trivdes jag bra med. Det var första gången jag fick sova hos husse! Annars så sover ju matte och jag för oss själva. Jag tycker att det är bra när vi sover tillsammans hela flocken. För då vet jag ju var matte och husse är hela tiden. Och då sover jag bättre.

När vi hade åkt bil jättemånga dar, så åkte vi färja också. Här sitter jag på färjan mellan Danmark och Sverige och tittar ut genom fönstret. Innan visste jag inte vad en färja är. Men nu vet jag att det är en jättestor båt. Jag är bra på att åka båt också. Fast jag fick inte ha min flytväst på mig.

Fast det allra roligaste var när vi kom fram! Först kom vi fram till min mormor. Då blev jag glad! Jag kände igen mormors hus med en gång. Och mormor också förstås! Sen sov matte och jag hos mormor. Jag vet inte riktigt var husse tog vägen. Han försvann när vi stannade utanför ett stort hus i Helsingborg. Fast i dag träffade vi husse igen. Jag hittade honom vid stationen i Ängelholm. Konstigt va? Sen åkte vi till min andra storasyster: Jenni. Ååh så roligt det var att träffa Jenni igen! Först var vi inne. Hon har en skön soffa.

Men sen, då gick vi ut. Ni kan inte ana så mysigt det är där Jenni bor! Där finns jättemycket gräs som man kan springa på. Och fåglar som man kan jaga. Vov så kul jag hade! Och som jag sprang!

Och sen, sen fanns det fågelbajs som man kunde rulla sig i. Toppen, va! Det var synd bara att jag hade jacka på mig. För då kom det mesta på jackan, och det är ju lite slöseri med den goda doften.

Fast här i Sverige är det så kallt så matte och jag fryser. Och då måste vi ha våra jackor på oss. Förresten så fryser husse också. Fast vi tyckte alla 3 att det var kul att träffa Jenni. Så vi var glada ändå.

Sen så åkte vi tillbaka till min mormor igen, matte och jag. Och då försvann husse igen. Honom kan jag inte riktigt lita på. Han försvinner ganska ofta. Fast sen brukar han komma hem igen. Eller så hittar jag honom nån stans. Men vov så trött jag känner mig nu. Det är nog för att jag har sprungit, och sprungit, och sprungit i dag. Så nu ska jag sova. Vov på er!

Vov så orättvist! Matte har inte låtit mig blogga på en hel vecka! Bara för att hon har varit så mycket på stranden... Fast nu sa jag att jag måste. För jag måste ju berätta att min matte har blivit helt tokig nu.

Ja, för nu när det är soligt och varmt ute, då vill hon att vi ska vara ute och gå nästan hela dagarna. Och det kan man ju inte orka heller. Det är jätteskönt ute. Det tycker jag också. Om bara matte kunde fatta att jag vill vila lite ibland. Inte bara gå. Men det fattar hon inte alls. Jag tycker vi ska stanna för att dricka och äta på nån av restaurangerna. I alla fall en gång i timmen. Lite vatten och oxfilé skulle smaka bra. Fast det fattar inte matte att jag vill. Ändå visar jag jättetydligt! Jag går jättenära borden och luktar på andra människors mat. Men matte fattar ändå inte.

Och sen, så får jag ju solen i ögonen när vi går åt ena hållet. Söderut säger matte. Det är ju inte så kul. Matte, hon har ju solglasögon på sig. Men det får inte jag ha. Fast jag har faktiskt ett par riktiga solglasögon. Men dom får jag bara ha när vi är ute på sjön säger matte. Och det är vi ju aldrig.

Matte tror att jag inte tycker att dom är sköna. I eftermiddags fick jag i alla fall prova dom. Dom var ganska bra. Fast dom satt inte skönt. Nä, för matte ställde inte in remmarna så dom passar mitt huvud. Det måste man ju. Nu satt dom snett och höll på att glida av. Och dessutom kändes det som om matte satte på dom upp-och-ner. Då är dom inte sköna! Och så ska man ju inte ha solglasögon inomhus heller! Min matte är allt bra knasig hon...

Fast jag ser ganska söt ut i dom ändå, tycker jag. Ja, för jag är alltid söt. Och det är det jättemånga människor som säger till mig varje dag. Och massor av hundkillar dessutom! Och så ser jag ju det själv, när jag tittar mig i spegeln...

Min matte säger att vi snart ska åka med bilen tillbaka till Sverige. Ja, för det vill husse. Jag kommer inte riktigt ihåg längre, hur det är i Sverige. För det var så länge sen jag var där. Matte säger att det är bäst här i El Campello. Men husse säger att Stockholm är bäst. Inte vet jag vem som har rätt. Jag får väl se, sen när vi har kommit fram. Matte säger att vi ska åka bil många dar. Fast jag är bra på att åka bil - så det är inga problem. Vi ska börja köra på lördag, säger matte.

Sen säger matte, att jag inte kan blogga när vi kör. Ja, för det finns inget internet i bilen. Det är ju dumt. Fast om jag hittar internet nån stans, då ska jag blogga. För min blogg är ju jätteviktig ju! Bara jag hittar internetet. Jag vet inte riktigt hur det ser ut. Och inte hur det luktar heller. Ja, vov, det kanske blir svårt. Matte säger att vi har internet i Sverige. Så jag kan blogga sen. Fast jag vill blogga på resan också. Ja, för hur ska ni annars få reda på om dom har bra kiss&bajs-ställen i dom länderna som vi ska åka genom... Ja, vov - vov så länge!

Vov! Nu är det min tur att skriva! Jag var ju faktiskt också med på utflykten. Guadalest tyckte jag inte var nåt särskilt. Där fanns bara en massa utsikt. Och vi var onödigt högt upp. Utsikt - det kan jag ju få bara jag kryper upp i mattes famn. För att inte tala om hur högt upp jag kommer när husse bär mig! Det räcker för min del.

Nä, då var Altea bättre. Ja, för där träffade jag några andra hundar. Han den svarta var faktiskt ganska trevlig. Vi pratade en stund, och luktade på varandra och så.

Fast sen så var det en gammal hundgubbe, som bara stod och tittade på mig hela tiden när vi fikade. Han var visserligen inte framfusig eller så. Nä, han bara stod där. Men en gubbe med såna fula tänder skulle inte ha en chans. Jag föredrar unga snygga hundkillar!

I Altea fanns det många bra kiss&bajs-ställen också. Fast jag tycker faktiskt det är lite pinsamt när matte fotograferar mig just när jag bajsar...

Vov, ja. Hon är lite knäpp min matte. Men för det mesta är hon bra. Vov så mycket på er!

Vov på er! Oj så roligt det är när Linda är här! Hon är jättebra på att leka med mig! Vi leker med bollen jättemycket. Och så springer vi! Linda springer lika jättefort som jag. Jag tycker att Linda ska bo här jämt! Hon säger att hon bara har semester nu, och måste jobba sen. Det tycker jag är dumt!

I dag när vi var ute på luktrunda, matte och Linda och jag, så mötte jag en hundkille som jag känner. Vi lekte en stund.

Sen gick vi till mitt favorit-spring-ställe - alltså stranden nära Rio Seco. Oj, så fort och mycket jag sprang där! Och Linda sprang också! Och tänk, hon sprang så fort att hon sprang om mig! Och jag som springer så jättefort!

Så då nosade jag lite på sanden. Fast då så fastnade det en massa sand på min nos. Det var inte skönt alls.

Lite kunde jag slicka bort själv, men sen hjälpte matte mig att ta bort resten.

Sen så gick vi hem och vilade. Jag sov en stund i Lindas knä. Jag ska fråga matte om jag inte kan få behålla Linda. För det vill jag! Vov och VOV!

Vov igen! Sen, när jag hade sovit klart, då gick vi ut igen. Ja, för då sken solen och det tycker både matte och Linda och jag om. Så då gick vi en lång luktrunda. Och sen gick vi på restaurang! Det är kul att gå på restaurang. Matte och Linda beställde var sin crepes, och jag beställde en stor bit oxfilé.

Fast sen, när maten kom, då fick bara matte och Linda sina crepes. Han som kom med maten, han hade nog inte hört vad jag sa, när jag beställde. Dumt va! Men jag blev ändå inte ledsen, för jag fick smaka flera bitar av mattes crepe. Och jag fick faktiskt mycket beröm av både matte och Linda för att jag kan uppföra mig så fint på restaurang. Det var ju bra, för jag tycker om att få beröm!

Men sen så gick vi hem och då var matte och Linda lite dumma mot mig. Ja, för då lämnade dom mig hos husse, bara för att dom skulle gå på stranden nära vattnet. Och det var ju lite orättvist ju, att jag inte fick följa med. Fast sen sov jag hela tiden dom var ute. För jag var ju ganska trött ju. Men nu har jag inte tid att skriva mer. Nä, för nu ska jag busa och kela med Linda. Vov på er!

Vov! Ni kan inte ana så kul jag har. Jag hittade Linda häromdagen! Ja, hon har varit försvunnen ända sen i höstas. Och tänk! Jag hittade henne på flygplatsen, nästan på samma ställe som där jag hittade husse när han varit försvunnen. Matte borde faktiskt skjutsa mig till flygplatsen oftare. Sånt bra hitta-ställe som det är.

Det är jättekul när Linda är här! Hon är superbra på att leka med mig! Och hon springer t o m ännu fortare än jag. Jätte-jättefort alltså! Men sen väntar hon på mig. Och det är ju bra.

Linda är faktiskt min storasyster. Ja, för vi har samma matte. Linda säger mamma till matte, men det är ju samma sak. En av oss är visst apoterad, eller vad det heter. Jag vet inte riktigt vem av oss, för jag vet inte vad adoterad är. Men nu, när min syster är här, så vill jag förstås visa henne alla mina bästa luktställen. Först visade jag henne Roliga klätterstället.

Där är mitt allra roligaste ställe. Marken är full av spännande hål som luktar mycket intressant. Och så får man klättra och springa och skutta mycket. Sånt tycker Linda också att är kul. Fast det är lite orättvist. För hon har mycket längre ben än jag. Så hon kan hoppa mycket längre. Hon kunde hoppa ända ut på stenen som är som en ö. Det kan inte jag och matte.

Sen, när vi hade skuttat färdigt, då gick vi hem igen. Och hemma så lekte Linda och jag boll-leken. Det var jättekul. Fast sen så blev jag så trött så jag var tvungen att sova lite. Det är viktigt att tänka på sin skönhetssömn. I alla fall om man ska hålla sig så söt som jag gör. Ja, vov på er!

Vov så mycket på er! I går var jag och matte hos veterinären. Ja, det var matte som hade hittat på att vi skulle dit. Jag tycker inte så mycket om det stället. Ja, veterinären Richard, han är OK alltså. Men det brukar nästan alltid finnas en massa ohyfsade hundar i väntrummet. Det gjorde det i går också. Det fanns två otäckt stora hundar där. Och så en liten som skällde på mig, fast jag bara gick förbi. Fräckt va! Och så några till. Fast dom satt bara och stirrade. Det var en riktigt obehaglig stämning i väntrummet, så jag darrade nästan hela tiden. Ja, dom andra hundarna var spända dom också, det märkte jag. Mest satt jag i mattes knä. Fast när hon släppte ner mig på golvet, då gick jag raka vägen till dörren och ville gå hem. Men dörren var låst, och matte verkade inte fatta. Nää, för hon bar tillbaka mig igen. Hon är lite trögtänkt ibland, min matte.

Fast sen, när det blev vår tur att gå in i veterinärens rum, då var det OK. Richard är alltid trevlig mot mig. (Ja, utom den gången när han klippte mina klor. För det tyckte jag inte om.) I går tittade han, och klämde på mig, överallt. Men det gjorde inte så mycket, för sen sa han att jag var väldigt fin och bra överallt. Så det var ju bra. Sen stack han mig förstås lite i nacken. Det gjorde lite ont, fast gick fort över. Matte sa att det var nån jättenödvändig vaccination. Sen när vi var klara så gick vi hem. Det var roligast att gå hem. Vi gick en extra runda ner om hamnen. Där luktar det alltid spännande. Och så finns där mycket att kissa på. Så där var det kul att gå.

I dag har matte och jag gått till Rio Seco, och så har jag lekt med min bästis Kiko, och så har jag busat lite med husse, och så har jag hjälpt matte att hänga tvätt, och så har jag gjort en massa annat också. Så nu måste jag vila mig. Vov! Vov!

Vov på er! Oj, så många människor det bor i El Campello egentligen! I alla fall nu i påsk. Det är jättetrångt överallt när jag ska gå min luktrunda. Och så sitter dom på muren precis där jag brukar kissa! Dumt va! I dag kunde jag bara kissa på palmerna. Och det blir ju enformigt...

Och på badstranden är det fullt av dom! Det skulle stå "människor-nej" på dom där skyltarna - inte "hundar-nej".

För det är ju jätteorättvist ju! Att människorna får leka i sanden, när vi hundar inte får. Vi är faktiskt mycket bättre på att gräva! Så det så. Suck och vov alltså!

Det var många hundar ute också. Och det var ju bra. Jag träffade två chihuahuor. Fast först skällde dom så mycket på mig, att deras matte fick hålla för nosen på dom!

Men sen så fick dom komma ner till mig. Och då lugnade dom ner sig. Ja, dom såg ju att jag är större. Så det är klart att dom visade lite respekt då.

Fast jag undrar varför dom hade kläder på sig när det är så här varmt? Människorna på stranden hade nästan inga kläder alls.

Ja, det var kul att träffa dom i alla fall. Särskilt tjejen! För killen var faktiskt lite snorkig, tycker jag.

Det som är bra när det är varmt och soligt ute, är att matte vill gå ut hela tiden. Så jag får gå jättemånga luktrundor. Och det är ju kul. Fast jag blir trött förstås. Så nu på kvällen vilar jag mig bara. Vov och vov!

Vov så kul jag har haft i dag! Fast nu, när det är varmt och skönt ute, då får hundar inte alls vara på stranden. Det är dumt tycker jag. Jättedumt! Det är ju så kul att leka i sanden.

Som tur var så träffade jag Kiko. Han är bra att leka med! Han är nog min bästis nu.

Sen så blev vi trötta. Då vilade vi lite, och pratade en del. Våra mattar pratade också.

Sen gick matte och jag hem och drack vatten. Och sen gick vi till stranden nära Rio Seco. Där får hundar vara. Ja, i alla fall om man inte går för nära den där Perros-no-skylten. Ser ni så fort jag springer i sanden? Matte sa: Spring! Och då sprang jag! Jättefort sprang jag! Jag sprang så fort att sanden yrde om fötterna!

Det är så roligt vid Rio Seco! I dag hittade jag fjärilar som jag jagade. Fast jag fick inte fatt i nån. Det är bara för att dom kan flyga. Och det kan inte jag. Man kan nästan tro att dom inte vill bli fångade. Ja, för dom flyger i väg så fort jag kommer nära. Fast det gör inte så mycket. För det är kul att springa.

Fast sen, då gick matte och jag hem igen. Ja, för då hade jag blivit trött och ville vila. Och så längtade jag efter husse. Så när jag kom hem så slickade jag husse lite, och sen sov jag en stund. Men vov så kul det har varit i dag! Jättevov, alltså!

Vov på er! I dag är det så varmt väder, att jag har gått klädd i bara min tunnaste sele. Matte och jag har varit ute jättemycket! Och så har vi gått många luktrundor.

På förmiddagen gick vi till veterinären. Då blev jag lite orolig. Ja, för förra gången vi var där, då klippte veterinären mina klor. Och det tyckte jag inte alls om. Så jag var rädd att han skulle göra det nu igen. Fast det gjorde han inte. Matte köpte bara ett nytt Scalibor-halsband åt mig. Man måste köpa nya ibland, säger matte. Det fungerar visst bara 5 månader. Jag tycker inte om att ha det på mig, det gör jag ju inte. Men matte säger att jag måste. Hon säger att det är mycket värre att ha loppor och fästingar och mygg på sig. Och särskilt dom där livsfarliga myggen. Ja, så jag fattar att jag är tvungen ju. Kanske jag vänjer mig om några veckor? Fast det är dumt att halsbandet bara finns i vitt! Jag skulle helst velat ha ett rosa med strass. För det passar jag bättre, i tycker jag.

Den roligaste luktrundan i dag, var när vi gick till Roliga klätterstället! Det var jättekul! Jag klättrade lika bra som jag brukar. Matte hann knappt med. Jag sprang jättefort både upp och ner för klipporna. Och så spännande som det luktar där sen! Jättespännande! Jag passade förstås på att lukta noga på allt. Och länge. Fast ibland tröttnade matte innan jag var klar. Då sa hon: Kom Bonnie! Fast om jag inte alls var klar så kom jag inte. Nä, för jag tyckte att matte gott kunde vänta lite till. Men då drog hon i kopplet. Det är fusk, tycker jag. Speciellt fuskigt är det när ens matte är mycket starkare...

Sen träffade jag Kiko, en av mina hundkompisar. Han som är bara 6 månader och Shih tzu. Våra mattar pratade länge och då lekte vi. Han är bra på att leka. Och det är jag också. Jag är väldigt bra på att leka. Fast nu ska jag vila. Jag är bra på att vila också. Jag är faktiskt bra på allting! Vov och vov!

Som tur var så regnade det bara pytte-pytte-lite. Annars hade jag förstås vägrat att gå ut! Vov och vov!

Vov på er! Det är inte klokt så snygga killar man kan träffa här i El Campello! Jag blev alldeles knäsvag när den här charmiga chihuahua-killen tittade mig djupt i ögonen. Suck! Visst är han snygg, alltså! Han är den allra snyggaste killen som jag har sett hittills!

Det enda tråkiga är att han inte bor här, utan i Valencia. Och Valencia ligger 17 mil härifrån säger matte. Det är ju jättelångt ju. Det är alldeles för långt för mig att gå. Annars hade jag velat gå och och träffa honom varje dag... Åtminstone när jag löper nästa gång... Vilka söta valpar det skulle kunna bli! Suck!

Han hade sin sambo med sig. Fast jag tror nog, att hon är mer som en syster för honom. Hon var schysst hon också. Visserligen skällde hon lite på mig först när jag kom, men det vara bara innan jag presenterade mig.

Nä, nu måste jag vila mig. Jag är lite trött. Matte och jag var ute över två timmar. Vov och vov!

Vov, vov! Jag har fått en ny sele. Den är jätteskön! Den gamla har jag nästan vuxit ur. Jag är ju stor och vuxen nu. Den gamla selen fick jag när jag knappt var tonåring. Så det är ju inte konstigt att den börjar bli trång. Så mycket som jag har vuxit. Så här snygg ser jag i alla fall ut i min nya sele. (Jag luktar förresten på en ovanligt intressant kisslukt om ni undrar...)

Ja, egentligen är det förstås dumt med selar. Men det är ännu dummare med halsband! För halsband sitter bara i vägen. En bra sele kan ju vara varm och skön också. Som denna. Men det allra dummaste som finns är förstås koppel! Det är väldigt dumt att matte envisas med att ha mig kopplad nästan jämt! Det borde vara förbjudet att ha sina hundar kopplade. Ja, titta på den stackars hunden på fotot här nedanför. Hur kul ser det ut, va? Att sitta fast när alla människorna dukar fram mat... Orättvist, det är vad det är!

Nu har jag dessutom fått börja ha mitt Scalibor-halsband på mig jämt! Inne också! Och på natten med! Det är inte skönt alls! (Det är det smala vita som ni ser på bilderna.) Men matte säger att det är absolut nödvändigt att jag har det på, hela den varma perioden här i Spanien. Det skyddar mot den livsfarliga parasiten Leishmanios säger hon. Och så skyddar det visst mot loppor och fästingar och såna dumma smådjur också. Tja, nån livsfarlig parasit vill jag ju inte ha. Inte för att jag vet vad en parasit är. Men livsfarlig - det vet jag vad det är. Och nåt livsfarligt vill jag inte råka ut för. Nä, för jag tänker bli jättegammal jag. Och så tänker jag ju vara frisk hela tiden. Så det så! Så jag får väl försöka vänja mig vid halsbandet... Fast skönt är det inte!

En bra sak som hände i dag, var att jag träffade en jättegullig kille! Vi nosade noga och länge på varandra, och ville inte alls skiljas åt när hans husse sa att dom måste gå. Han viskade så jättegulliga saker i örat på mig, så ni kan inte ana. Suck! Jag tror nästan att jag blev lite kär - fast jag inte löper nu...

Hoppas, hoppas att jag träffar honom fler gånger. Helst redan i dag! Vov, det hoppas jag verkligen! Ja, vov då!

Vov på er! I dag har jag gått jättejättelångt! Minst två mil, säger matte. Mina ben är jättestarka så jag kan gå så långt! Först så gick vi vanliga luktrundan. Jag kissade på dom vanliga ställena förstås. Och lite extra på ett ställe där en hundpojke nyss hade kissat. Jag mötte många av mina hundkompisar. Vi hälsade förstås på varandra. Och sen mötte jag några som jag inte hade träffat förut. Jag mötte en liten söt kille som bara pep och gnällde och ville till mig hela tiden. Han verkade tro att jag var hans mamma. Fast det är jag ju inte. Vi luktade på varandra, och så sa jag några snälla saker till honom. Men han gnällde ändå när jag gick. Fast det kunde inte hjälpas. För sen hade jag inte tid mer.

Nej för matte och jag var på väg till stranden nära Rio Seco. Och där brukar det alltid vara kul! I dag hittade jag en jättestor blå skål som var alldeles full med bollar. Fast just då fick jag syn på två yorkie-flickor så jag hann inte leka med bollarna.

Flickorna var jättetrevliga! Först nosade vi på varandra. Och pratade lite. Sen sprang jag runt, runt omkring dom, det fortaste jag kan. Sen nosade vi lite mer. Och sen sprang jag jättefort igen. Dom hade också jättegärna velat springa med mig. Fast dom fick inte för sin matte. Hon hade dom kopplade hela tiden. Det var synd. För annars hade vi kunnat jaga varandra. Det är jättekul att leka jaga-leken!

Fast jag hade tur. För sen, när jag hade pratat färdigt med flickorna, då träffade jag en hundpojke. Han fick vara lös för sin husse. Så då lekte vi jaga-leken med varandra. Vi sprang och sprang och sprang! Jättekul var det! Fast sen gick han. Ja, för det ville hans husse. Då lade jag mig att vila lite i sanden. Det var varmt och skönt i sanden. Och det luktar så gott och spännade från havet.

Sen gick matte och jag hem och vilade en liten stund. Och då bestämde husse och matte att vi alla skulle gå en lång promenad tillsammans. Då blev jag glad! Det är jättekul när husse också följer med. Och sen så gick vi, och gick, och gick! Vi gick jättelångt! Och sen så gick vi ända hem igen. Vi gick nästan 3 timmar! Matte och husse säger att jag är mycket duktig som kan gå så långt. Och det är jag. Jag är mycket duktig på nästan allting! Vov, vov!

Vov! I går åkte husse och matte och jag bil. Det var roligt. Vi åkte ända till en stad som heter Torrevieja. I Torrevieja hälsade matte och jag på Lulu och hennes matte Kärsthin. Lulu är en trevlig hundflicka. Fast hon skällde lite på mig först. Men bara lite. När vi var inne hos dom, så nosade vi mest på varandra. Lulu är spanjorska, men hon pratar flytande svenska. Så vi pratade förstås lite också. Lulu berättade att dom också bor i Sverige på sommaren och i Spanien på vintern. Precis som vi alltså. Så vi hade lite och prata om. Och det var ju bra. För våra mattar pratade och pratade jättemycket.

Jag tittade på utsikten från deras balkong också. Dom har jättefin utsikt. Man kunde se deras strandpromenad och alla hundarna som gick förbi där nere. Dom har faktiskt finare utsikt än vi. Vi ser bara havet och båtarna. Det kan dom också se. Men sen kan dom se alla hundar och deras mattar och hussar också. Det är vov så mycket mer spännande!

Lulu hade ganska god hundmat i köket. Jag passade förstås på att smaka en hel del. Då tyckte jag att Lulu var lite oartig. Ja, för hon stod och tittade över min axel hela tiden när jag åt upp hennes mat. Det tyckte jag var lite oartigt gjort. Jag var ju gäst ju. Då får man väl smaka av det goda. Fast Lulu morrade inte i alla fall.

Men det gjorde jag sen. Morrade alltså. Ja, för sen, då ville Lulu att min matte skulle klappa henne också. Och då blev jag svartsjuk. Ja, för min matte är ju bara min. Lulu har ju en egen matte som kan klappa henne. Fast då sa matte att jag inte fick morra. Och så klappade hon mig med en hand och Lulu med den andra. Fast jag var förstås lite sur ändå.

Men sen så gick vi luktrunda tillsammans. Och det var jättekul! Det fanns många bra kisställen i Torrevieja. Lulu visade mig flera. Fast Lulu kunde hoppa upp på murarna också. Det kunde inte jag. Fast jag ville! Men Lulu är en större sort än jag. Så det är därför hon kan hoppa så högt upp. Matte säger att hon är en Coton de Tulear. Det har visst nåt med bomull att göra. Och det passar ju, för Lulu har vit päls.

Och sen, då träffade vi husse igen. Ja, för husse försvann när matte och jag gick hem till Lulu. Han hade varit och handlat i en affär där dom hade svensk mat, sa han. Och sen så åkte vi hem igen. På hemvägen sov jag i bilen. Ja, för då var jag trött. Men det var roligt att hälsa på Lulu, det var det. Vov på er!

Vov och jättevov! I dag har matte och jag varit ute på flera promenader. Först så lekte vi med en sån där rolig boll som man kan hitta på stranden. Det finns jättemånga så det är bara att ta. Matte kastar bollarna, och så springer jag snabbt och tar dom. Det är jätte-jättekul! Ibland går nån sönder. Ja för det är liksom tomt inuti. Och jag kan ju bita jättehårt ju. Men det gör inget. För då tar vi bara en ny. Sen kan man kissa på dom också. Sen när man inte vill leka med dom mer alltså. Såna bollar som andra hundar har lekt med, dom kissar jag så klart alltid på.

Sen, nästa gång vi var ute, då träffade vi han som alltid vill para mig. Han som matte tror är av rasen Golvmopp. Fast jag tror att han är en annan ras förstås. Jag ska fråga nästa gång. Om han står stilla så länge att jag hinner fråga alltså. Han är rätt så gullig, men väldigt närgången. Han vill alltid både pussas och leka och nosa där bak och försöka para mig. Det blir liksom lite mycket på en gång.

Fast annars är han snäll. När han bara vill leka, då har vi rätt så kul ihop!

Förresten är människor väldigt svåra att begripa sig på. Som nu. Matte och jag sover ju ihop i vår säng. Fast ibland när matte snurrar runt för mycket, så jag inte får sova ifred, då går jag ner och lägger mig på min kudde på golvet. Fast sen så brukar jag frysa, och då vill jag ju upp i sängen igen.

Förut brukade jag bara springa upp för trappan till sängen, och krypa ner under täcket och lägga mig bredvid matte. Fast nu tänker jag att jag ska vara lite artig, och fråga först. Så nu har jag börjat att pipa och gnälla lite innan jag springer upp för trappan. Och så väntar jag på att matte ska vakna och säga "Kom Bonnie!". Och sen, när hon har vaknat och sagt det, då springer jag upp till henne. Det är ju väldigt artigt av mig att vänta på att hon ska säga nåt först. Visst! Fast matte verkar nästan bli lite sur i stället. Jag fattar inte varför. Visst är människor konstiga! Vov alltså!

Nu på kvällen träffade jag min killkompis igen! Då frågade jag faktiskt vad han är för sort. Han är en Shih tzu sa han. Så matte hade ju alldeles fel ju. Hon kan inte mycket om hundraser hon.

Vov på er! Jag har haft jättemycket att göra! Ja, för nu är husse hemma igen. Så då måste jag ju hålla igång både matte och husse hela dagarna. Jag har nästan inte haft en ledig stund.

Vet ni var jag hittade husse? Jo, på flygplatsen. Rätt som det var så kom han ut genom en dörr där. Då blev jag jätteglad förstås! Jag undrar vad han hade gjort bakom den dörren så länge? Det var ju jättemånga dar han var borta.

Flygplatsen är ett bra ställe att leta på. Ja, för där har jag hittat husse två olika gånger, när han varit försvunnen. Fast jag hittar inte till flygplatsen själv. Bara när matte skjutsar dit mig i bilen. Det är dumt. För annars skulle jag gått dit och hittat husse mycket tidigare. Det är roligare när husse också är hemma.

I dag är det en rolig blåsig dag. I morse, när matte och jag gick första luktrundan, då var det kul. Jag jagade jättemånga blad som blåste omkring på stranden. Jag kunde fånga flera stycken. Det är bara för att jag är så snabb!

Fast matte ville inte vara ute så länge. Hon har migrän säger hon. Jag vet inte vad migrän är, men det är nog inget bra. I alla fall ser matte lite ledsen ut när hon har det. Och så leker hon inte lika mycket med mig då. Så migrän är dumt! Det tycker matte också.

Och husse vill inte gå ut. Han säger att han fryser när det blåser. Fast det är ju bara för att han står still ju. Om han skulle springa lika fort som jag - då skulle han bli varm. Att springa är ju jättebra ju! Men husse tycker inte alls om att springa. Det är synd. Springa som är så kul! Ja, vov! Han får skylla sig själv! När matte inte har migrän så springer hon i alla fall med mig ibland. Vov!

Vov och vov! Oj, så många hundar jag har hälsat på i dag! Jag har hälsat på jättemånga! Det är nog mitt rekord! Matte och jag har varit ute och gått. Och i dag var det jättemånga andra ute och gick också. Både hundar och människor. Det är för att det är söndag, säger matte. I alla fall träffade jag flera av mina hundkompisar, men också många hundar som jag aldrig har sett förut. Ja, dom jättestora, som kan skrämmas, dom brydde jag mig inte om. När jag ser en sån så går jag bakom mattes ben - så dom inte ska se mig, för man vet aldrig. Jag litar inte på såna stora...

Men vov så många trevliga hundar jag träffade! Ja, vi hälsade förstås på varandra, och nosade både fram och bak. Mest fram. Det är bara dom snyggaste killarna som får nosa bak. Jag träffade en jättesöt liten kille som jag känner. Han är bara barn ännu. Han blir alltid jätteglad när han ser mig. Och han försöker alltid para mig, fast det går ju inte. Han är för liten, så han gör fel hela tiden. Och förresten så löper jag ju inte nu. Matte säger att han ser ut som en Golvmopp. Jag undrar vad Golvmopp är för ras? Den har jag inte hört talas om. Och då finns det ändå ganska många olika sorters hundar här i El Campello.

Jag mötte en snygg kille som nästan liknade en Chihuahua. Ja, hans matte sa att han var Chihuahua, men då ljög hon. Själv sa han att hans mamma var Pekinges. Sin pappa hade han aldrig träffat. Kanske pappan är Chihuahua? Men han var söt, det var han. Chihuahua är den snyggaste och bästa hundrasen! Visst! Tyvärr var han lite blyg. Hans matte ville gärna att han skulle hälsa ordentligt på mig, fast han vågade ändå inte. Det var synd. För jag hälsar gärna på snygga killar i lagom storlek.

Ja, vov så roligt jag har haft i dag! Det är både kul och spännande att möta nya trevliga hundar. Och dessutom så fick jag springa lös en stund, i sanden nära Rio Seco. Matte sa: Spring! Och då sprang jag! Jag sprang så fort så fort! Det är så roligt att springa! Vov på er!

Ett jättevov på er! Wow så roligt jag har haft i dag! Jag har jagat jättemycket! Det är jättekul att jaga! I dag är det riktigt bra hundväder. Solen skiner och det är varmt och skönt. Men det bästa är ändå att det blåser! Ja för då blåser det en massa saker som man kan jaga. Jag har jagat blad, och papperslappar och annat som har blåst förbi. Det är jättekul! Jag fick fatt i många saker. För jag springer ju jättefort! Fast allt lyckades jag inte ta. För vet ni vad! Vinden är t o m ännu snabbare än jag!

Matte och jag har gått många luktrundor i dag. Och jag har bara haft halsbandet på mig. Så det har varit en bra dag i dag. Det enda tråkiga är att husse har försvunnit. Jag har letat överallt. På hans rum, i köket, på balkongen och t o m på toaletten. Men han finns ingenstans. Matte säger att han är i Stockholm. Jag förstår inte vad han gör där. Matte och jag är ju här. Och flocken ska ju vara samlad ju. Vov! Vov!

Vov och VOV! I dag har jag haft kul! Det är varmt och skönt ute! Riktigt hundväder alltså. Ja, sånt väder som jag tycker om. Varmt! Och så soligt. Det tycker både matte och jag om. Matte och jag gick en jättelång luktrunda. Det fanns många spännande lukter att undersöka. På dom här bladen, det luktade jag, hade 3 olika hundar kissat i dag - och en annan i går kväll. Ja, jag kissade förstås en skvätt överst. Jag kissade på jättemånga olika ställen, så jag fick mycket beröm av matte.

Sen träffade jag rätt många hundar som jag inte hälsat på tidigare. Dom 2 yorkie-flickorna var helt OK. Fast jag träffade också en snobbig yorkie-flicka som skällde på mig. Fräckt va! Jag gjorde inte nåt. Jag gick ju bara förbi ju. Såna hälsar jag verkligen inte på. Jag tittade åt andra hållet och lossades att jag varken såg eller hörde henne. En sån typ, va! Skälla på mig!

Men sen mötte jag en pudelpojke! Han var en riktig charmör han! Både snygg och artig. Jaa, vissa pudelpojkar är faktiskt ganska söta... Hoppas jag träffar honom fler gånger... Dessutom kallade hans matte mig för både guapita och perrita chiquitita. Och det låter väldigt bra och trevligt tycker jag. (Matte säger att det betyder att jag är söt och liten och flicka.) Och det stämmer ju! Vov på er!

Vov så orättvist livet är! Husse får göra en massa saker som jag inte får. (Han får t ex äta hur mycket kyckling han vill. Och han får ta mat själv...) Och sen så slipper han göra en massa saker också. Ta på mornarna, när matte envisas med att gå ut på promenad jättetidigt. Då får husse ligga kvar i sängen om han vill. Men jag, jag måste följa med, fast jag inte vill. Jag vill ju ligga kvar i den varma sköna sängen ju! I morse när matte tog på sig jackan och skorna, då sprang jag ner och la mig i vår säng igen.

Fast matte hittade mig och tvingade mig ut i alla fall. Hon förstår sig inte på hundar min matte. Hon bara tjatar om att man ska kissa och bajsa ute. Det gör jag ju, i alla fall för det mesta. Fast i morse var det faktiskt skönt ute. Så då var det kul att gå en luktrunda. Jag hälsade på flera av mina hundkompisar också. Ja, och när jag ändå var ute, så passade jag ju på att kissa och bajsa så att matte skulle bli nöjd. Och matte berömde mig förstås mycket, och såg glad ut. Det är bra när man kan göra sin matte glad. I morse var matte också glad för att några svarta fåglar sjöng så vackert. Koltrastar säger matte att dom heter. Men dom sitter så högt upp, så dom kan man inte komma i närheten av. Jag tycker bättre om dom små grå. Dom kan man jaga ibland. Det är kul att jaga.

Men i går kväll, på sista kvällsrundan, då var det vov så hemskt! Då regnade det jätte-jättemycket! Och då, då tvingade matte ut mig i alla fall. Det var så mycket vatten på gatan, att det nästan skulle ha räckt ända upp till mina knän där det var som djupast! Fast där bar matte mig förstås. Jag vägrar gå i kallt vatten! Jag är ju inte dum. Men sen satte hon ner mig där det bara var vått. Otäckt kallt och vått var det om tassarna. Då hjälpte det inte att jag hade min regnkappa på mig, och att matte dessutom höll ett paraply över mig. Och hela tiden tjatade matte om att jag skulle kissa. Det borde hon väl fatta, att under såna omständigheter kan man ju inte kissa heller. Men sen hittade vi ett ställe framför en restaurang, där det var tak över. Där hittade jag ett skräp som jag kunde kissa på. (Ja, för man måste kissa ovanpå nånting ju. På skräp, på blad, på gräs eller på mattor t ex.) Ja, och sen när jag hade kissat så fick jag äntligen gå in igen.

Min matte borde gå en kurs i hundpsykologi. Då skulle hon nog få lära sig, att det är dumt att tvinga sin hund att göra sånt som den inte vill. För det är klart att hundar ska bestämma själva! Husse får ju bestämma själv. Vov alltså, så orättvist! Vov för hundars självbestämmanderätt! VOV!

Vov på er! I dag försökte matte lura mig. Det var dumt gjort! Det regnar ute. Det såg jag så fort matte hade dragit upp persiennen. När det regnar vill jag INTE gå ut. Nä, för då blir man blöt om tassarna ju. Kall och blöt! Och det tycker jag verkligen inte om.

Så i morse, då - när jag såg att det regnade, då gick jag in och gömde mig i mitt lilla hus. Men då började matte leka roliga buslekar. Och då var jag ju tvungen att komma fram. För såna lekar är ju jättekul. Men så lekte matte ända ut i hallen. Och då, när jag såg mitt kopplel och halsband. Då fattade jag ju att hon försökte lura mig. Så jag sprang bums in i mitt hus och gömde mig igen. Jag är ju inte dum heller. Matte fick leka själv en stund...

Jag har börjat fundera på om min matte är dum på riktigt, eller bara ovanligt svår-uppfostrad. Ja, för jag visar ju jättetydligt att jag INTE vill gå ut. Och så tvingar hon ut mig ändå. Det är ju dumt ju. I såna här lägen, när det regnar alltså, så kan jag ju alltid kissa i ett hörn på nån matta eller så, tycker jag. Eller i nödfall på min toalett.

Förresten läste jag ett bra knep i tidningen Hundsport. Det var en klok äldre hund som berättade om sina bästa knep. Så här berättade han: Om man är kissnödig och inte vill gå ut. Då ska man kissa på dörrmattan när ingen ser det. För sen, när människorna hittar kisset, så tror dom att man gnällt - och velat ut - bara för att kisset är vid dörren. Och då blir dom arga på sig själva för att dom inte märkt nåt. Och då slipper hunden skäll. Det var ett bra tips, tycker jag. Det dumma är att vi inte har nån dörrmatta. Ja, för i Spanien öppnar man alltid dörren inåt, och då ligger mattan utanför ju. Men kanske det går lika bra om man kissar på hallmattan? Ja, vov då!

Vov och vov! Ibland är det lite besvärligt att ha en gammal matte. Som nu. Nu har min matte kommit i klimatet. Ja, det heter nog ett mycket längre och svårare ord. Egentligen. Fast det låter lika i början. Som klimatet alltså. När ens matte kommit i klimatet så blir hon jättevarm ibland. Min matte blir varm ibland på natten. Och det är ju dumt. För då väcker hon mig. Ja, för då tar hon av oss täcket. Och jag vill förstås ha täcket på mig. För då är det ju varmare och skönare. Men sen, efter en låång stund, då lägger matte på oss täcket igen. Och då kan jag somna om.

Jag undrar om det är farligt att komma i klimatet? Ja, för jag har läst i husses tidning, att man har haft nåt klimatmöte. Där var dom oroliga för att det blev varmare. Fast så farligt är det väl inte. Matte blir ju bara varmare ibland. Och bara en stund. Sen går det ju över ju.

Matte säger att det är bra på sitt sätt, att ha en gammal matte. För matte kan vara hemma hos mig hela dagarna. Det är för att hon inte jobbar längre. Och det är ju bra. Att hon är hemma alltså. Det finns en flickhund här i El Campello som det är synd om. Hon får vara ensam hela dagen för att hennes matte jobbar. Då får hon sitta alldeles ensam på balkongen hela tiden. Det har matte och jag sett. Och nu, när det är kallt ute, då har flickhunden frusit. Och då är det ju jättesynd om henne! Så det är nog bättre med en gammal matte i alla fall.

Det finns också hundar som har jätte-jätte-gamla mattar. Såna mattar kan nästan inte gå. Dom sitter mest still när dom är ute med sina hundar. Min matte till och med springer med mig ibland. Och det är ju bra. Ja, för jag tycker ju jättemycket om att springa. Och det är särskilt kul att springa när matte och jag jagar varandra på skoj. Fast jag är snabbast förstås. Jag är alltid jättesnabb! Vov så snabb jag är! Nä, nu har jag inte tid att skriva mer. Nu ska jag försöka få lite fart på min gamla matte! Vov på er!

Vov på er! I dag är det kallt här i Spanien. I alla fall nu på morgonen. Det är bara 5 grader säger matte. Fast det gör inte så mycket. Matte tar på mig min varma rosa jacka med hjärtan på, och så går vi bara i solen.

I morse när vi var ute var det ganska jobbigt. Jag mötte flera olika hundkompisar på en gång. Både hon den lättstötta terrierflickan, och dom två charmiga spanska hundkillarna. Så då fick jag att göra. Först skulle jag ju hälsa på alla. Och sen var jag ju tvungen att kissa på alla ställen som dom kissade på. Det är mycket viktigt att kissa överst! Den som kissar överst är bäst och får bestämma mest. Jag lyckades kissa överst på alla ställen utom ett. Ni fattar att det var jobbigt va! Att hinna kissa så mycket på så kort tid...

Min matte och husse spiller nästan aldrig när dom äter frukost. Det är dumt. Jag hade gärna velat smaka ju. Särskilt på husses skinka. Men han är snål. Han tycker att jag ska äta mitt torrfoder. Det tycker matte också. Men jag har läst i en hundtidning, att hundar som bor i familjer med små barn får smaka jämt. Då ska man sätta sig under barnets stol. För små barn spiller hela tiden. Och då får man ju smaka jättemycket! Det är dumt att husse och matte inte har en massa små barn som spiller... Vov, vov!

Vov och vov-san-sa! Oj så roligt jag har klättrat och skuttat i dag! Matte och jag har varit på roliga klätterstället. Fast i dag var där en massa människor. Det såg jag på långt håll. Men vi gick ändå dit. Det finns mycket spännande att lukta på längs vägen också. Ja, jag ska avslöja en hemlis för er. Det bor en hel flock vildkatter på en kulle nära hamnen. Så det är ju inte konstigt att det finns mycket att lukta på, alltså. Och snälla människor sätter dessutom ut mat till katterna. God mat! Ibland hinner jag smaka lite innan matte rycker i kopplet.

På roliga klätterstället solade människorna, och fiskade, i dag. Att dom vill fiska förstår jag. Fisk är ju gott. Men det där med att sola fattar jag inte. Vad ska det vara bra för? Matte solar också ibland. När man solar tar man av sig många kläder och sitter still ute i solen. Konstigt. Det är ju mycket roligare att springa ute i solen. Eller att skutta och klättra!

Förresten så hade jag sån tur så jag hittade en död räka bland klipporna. Ååh, så gott den luktade. Jag tänkte just äta upp den när matte tog den ifrån mig och slängde bort den. Det var väl dumt gjort av matte! Jättedumt, tycker jag.

Förresten får man vara bra på att skutta, och hoppa, och balansera, när man är på roliga klätterstället. Och det är jag ju jättebra på! Fast jag är lite orolig ibland att matte ska ramla. Och ibland när vi går där det är smalt, och vatten nedanför, då bär matte mig. Dumt va! Jag balanserar ju mycket bättre än hon. Men jag låter henne hållas. Ibland får man låta människorna göra som dom vill. Det är lugnast så...

Matte säger att klipporna har ovanlig form här. För jättelänge sen odlade man visst fisk här. Tja, jag vet inte. Jag vet bara att klipporna är roliga att skutta på. Ja, och så luktar det jättespännade nästan överallt! Det är liksom fisklukt där. Och ibland som fågelskitlukt. Jättegott luktar det i alla fall. Vov alltså!

Vov och vov! Matte och jag vi tycker om solen! Och när det är varmt och skönt. På morgonen när vi går upp, då sätter jag mig alltid i solen i köket medan jag väntar på att matte ska klä på sig.

Jag får vänta ganska länge, för matte ska tvätta sig och sånt också. Men när det är sol ute då ska hon ju skynda sig, för då har jag bråttom ut. (Det är förstås skillnad om det regnar ute. Då vill jag inte ut alls. Fast det fattar inte matte. Hon tvingar ut mig när det regnar. Dumt va!)

Men i dag är det mycket sol ute. Så då ville jag ut förstås. Matte skyndade sig, så vi kom ut ganska bums. Ute mötte jag en av mina beundrare. En fransk ganska charmig hundkille. Vi nosar alltid på varandra. Han är rätt söt så han får nosa mig där bak också...

Sen, när vi hade gått färdigt vår morgon-luktrunda, då la jag mig i solen på vardagsrumsmattan och vilade.

Det är ju bäst i solen, ju. På balkongen sitter jag så klart alltid i solen. Och när det är mycket sol på balkongen så vill jag inte gå in igen. Jag tycker att matte skulle ordna en hund-dörr. Så att jag kan gå ut och in när jag vill. Då skulle jag gå ut när det var sol ute. Och så skulle jag gå in igen när husse lagar mat. Ifall han skulle bjuda... Fast matte vill inte göra nån dörr. Hon är lite besvärlig ibland. Det skulle vara lättare att uppfostra människor, tycker jag. Ja, vov och vov...

Vov på er! I dag har jag haft jättekul! Vi har hälsat på Horst! Han är trevlig, för han tycker om hundar. Här ser ni mig på vägen framför Horsts hus:

Hos Horst är det jättebra för där får jag gå lös. (Att inte matte fattar att jag vill gå lös jämt! Det är ju mycket bekvämare...) Och tänk så mycket spännande det finns att lukta på i hans trädgård. Men jag var lite försiktig när jag nosade runt. Man vet ju inte, det kan finnas nåt farligt bakom träden. Nä, så klart att jag inte är rädd, bara lite försiktig... Jag är en jättemodig hund, så det så!

Och tänk, Horst tycker så mycket om hundar så han har t o m hundmat stående framme i trädgården. Mums! Bara att ta sig en bit om man blir hungrig. Så skulle det vara överallt! Matte tittade mest på blommor som vanligt. Hon får skylla sig själv som missade maten.

Sen, när jag hade luktat jättemycket, så åkte vi bil igen. Vi åkte upp i bergen. Vi skulle titta på nåt vattenfall, sa matte. Där var det också spännande! Först fick man gå en lång bit, ner och ner och ner.

Men jag är ju jätteduktig på att gå fort nerför berg, så matte och jag hann ner långt före husse och Horst. Husse tog foto på mig och matte. Ser ni oss?

Där nere var vattenfallet. Jag förstår inte vad det är för märkvärdigt med ett vattenfall. Vatten som vatten. Fast detta vattnet smakade gott i alla fall.

Husse och matte tittade på vattnet hela tiden. Och fotograferade vattnet. Matte säger att det är ovanligt med vattenfall i Spanien. Tja, jag tittade och tittade på vattnet, men det var inget ovanligt med det. Det var lika vått som vatten brukar vara.

Sen fick jag syn på Horst och då ville jag kela lite med honom. Han är bra på att klia mig bakom örat.

Och sen, när vi skulle gå upp och upp igen, då var jag jättesnabb som vanligt. Husse och Horst kom långt efter, så snabb är jag.

Sen så körde matte hem oss till Horst igen. Fast då var jag så trött, så då orkade jag inte lukta mer i hans trädgård. Så jag sov lite i mattes knä. Vov vilken spännande dag alltså! Vov!

Vov, vov! I dag kom min nya varmfodrade regnjacka som matte beställt. Jag har redan provat den. Den är jättebra när det blåser kallt och regnar. Och det gör det i dag. I alla fall blåser det. Vov, så snygg jag ser ut i den! Jag är snyggast av alla hundflickorna i hela El Campello!

När matte och jag gick vår eftermiddags-luktrunda, så såg jag minsann, att en matte och hennes hund sprang ända nere vid vattnet. Det såg jätteroligt ut. Men min matte säger att hundar egentligen inte får vara på stranden alls. Hon säger att jag ska vara glad att jag får leka lite i sanden nära strandpromenaden. Och på sommaren får man inte ens gå i sanden! Fast jag tycker det är väldigt orättvist jag. Det är det ju. För människorna får ju! Detta är hund-diskriminering! Kan man anmäla det nånstans? Finns det nån hund-ombudsman egentligen?

Ja, i alla fall var det kul att gå vid stranden. Det luktade så spännande i vinden från havet. En del dofter förstod jag inte riktigt vad det var. Men det gjorde inget. Nya dofter är kul! Vov på er!

Vov på er! I morse väckte jag matte jättetidigt. Jag var sugen på att kela lite. Det är mysigt när matte och jag ligger nära varandra, och hon klappar mig på magen. Fast sen gick matte upp! Det hade inte jag tänkt att vi skulle! Jag hade tänkt att vi skulle somna om. Men matte gick upp i alla fall och klädde på sig. Sen gick hon till hallen och satte på sig skorna. Och sen, då tog hon fram mitt halsband och koppel. Men jag var ju inte alls sugen på att gå ut. Så då, när jag såg det, då gick jag nedför trappan till vårt rum och la mig på sängen igen. Men vet ni hur dum matte var då? Jo, hon kom och hämtade mig och satte på mig halsbandet fast jag inte ville gå ut. Dumt va!

Fast sen, när vi kom ut, så var det rätt kul ändå. Och så kände jag att jag var ganska kissnödig. Så jag kissade förstås. Matte berömmer mig alltid när jag kissar ute. Konstigt, att det kan vara så olika. Om jag kissar inne nån gång - då blir hon arg! Människor är ganska svåra att förstå sig på... Vov och vov!

Vov så mycket jag har gjort i dag! Och dagen har inte tagit slut än. Först i morse så väckte jag matte. Ja, jag fick väcka henne 2 gånger! Först väckte jag henne klockan 6, men då ville hon inte gå upp. Dumt va! Sen fick jag ju väcka henne en gång till, ett tag senare. Då krafsade jag av henne täcket och slickade henne i ena örat - och då vaknade hon.

Sen gick vi morgonluktrundan, och sen så åt vi frukost. Jag fick inte smaka ett dugg av mattes mat i dag, så jag åt bara lite torrfoder. Ibland är hon snål. Fast te dricker jag förstås ändå inte.

Och sen, sen så duschade jag! Det var roligt! Jag tycker om vatten som är lagom varmt! Det känns skönt på kroppen. (Och så passade jag på att dricka ganska mycket också förstås.) Matte hjälpte mig att schamponera håret, och att skölja ur schampot. Sen kunde jag själv skvätta av mig nästan allt vattnet innan matte hann torka mig. Hon fick torka golvet i stället. Nu luktar jag jättegott och rent säger matte.

Sen låg jag i en solstrimma i vardagsrummet och torkade pälsen. Och så busade jag lite med husse. Husse har faktiskt blivit riktigt bra på kasta-boll-leken.

Och sen, sen gick matte och jag en lång lång luktrunda till Rio Seco. Å vad jag hittade mycket spännande att lukta på. Fast just när jag luktade på en jättestark och spännande lukt, så tvingade matte mig att gå vidare innan jag hade luktat klart. Dumt va! Ibland begriper hon sig inte på hundar! Förresten mötte jag ett par av mina kompishundar också. Vi hälsade och luktade på varandra som vanligt. En av hundkillarna är nog kär i mig, för han viftar alltid på svansen jättemycket så fort han ser mig. Det är säkert för att jag är så söt!

Men nu är jag trött förstås. Och det är ju inte konstigt, så mycket som jag har gjort i dag. Så nu ska jag vila ett tag på min och mattes säng. Vov på er!

Vov så kul jag har haft! I går gick vi en lång runda och luktade här hemma i El Campello. Jag spanade in en och annan söt hundpojke. Fast jag fattar inte varför dom alltid vill nosa mig, där ni vet. Nu har jag ju nästan löpt färdigt. Varför ska dom hålla på då? Det är lite oartigt tycker jag...

I dag träffade jag bara en hundkille. Fast honom skällde jag lite på. Det var långt uppe i bergen. Matte säger att det heter Guadalest. Vi åkte bil dit. Matte körde och jag satt som vanligt fastspänd i mitt bilbälte. Husse och Mikael fick följa med. Jag tycker om att åka bil. Fast det är ännu roligare att komma fram. Där uppe fick jag klättra jättemycket! Det var kul! Titta så högt uppe jag är!

Det fanns mycket att lukta på också. Jag luktade nästan på en katt. Jag smög mig på den bakifrån. Fast sen vände katten på huvudet, och tittade på mig. Då blev jag rädd... Jag menar, då blev jag lite orolig att katten skulle bli rädd när den såg hur farlig jag ser ut. Så jag gick därifrån.

Sen fikade vi på restaurang. Det tycker jag om. För då får jag sitta i mattes knä och smaka av hennes mat. I dag åt vi toast med ost och skinka. Matte drack te, och jag vatten. Smask och vov! Sen åkte vi hem.

Vov! Livet är härligt! Tänk i går, när husses kompis Mikael kom, då hade han med en present till mig! Ett stort paket som skramlade och luktade jättegott. Det var väldigt svårt att öppna. Till slut fick matte hjälpa mig med tejpen. Men då! Då kunde jag sticka in nosen och plocka fram godbitarna som låg där inne. Smask så gott det var! Ja, husse och matte fick också presenter. Fast det var lite synd om dom. För dom fick bara böcker. Tacka vet jag hundgodis!

Sen, i dag, gick matte och jag en jätte-jättelång luktrunda. Vi gick till Roliga klätterstället. Man måste vara duktig på att klättra för att kunna gå ända längst ut nära vattnet. Och det är jag. Jag är jätteduktig på att klättra. Jag klättrar så fort så matte nästan inte hinner med!

Fast ibland blir jag lite rädd när vågorna skvätter vatten på mig! Men bara en liten stund. Sen är jag ju beredd.

När matte tittade åt ett annat håll så passade jag på att bada i en håla med lite djupare vatten. Matte var rädd att jag skulle frysa sen. Men om det hade varit kallt så hade jag väl inte badat heller. Tror hon jag är dum, eller?

Vov och vov! Fy så efterhängsna hundkarlar det finns! Bara för att jag löper så tror en del att dom kan ta sig vilka friheter som helst. I dag när matte och jag var ute och gick i solen, så kom det plötsligt springande en ful svart hundkarl! Utan att ens presentera sig så började han nosa mig därbak! Det tyckte jag verkligen inte om. Och det sa jag. Men han fortsatte ändå! Sen försökte han, ja ni vet, göra det där! Fast då räddade matte mig. Hon lyfte upp mig i famnen. Men inte nog med det, sen följde han efter oss jättelänge. Matte fick bära mig en hel km! Och sen fick vi gå in i ett hus för att bli av med honom. Jag behövde ju kissa och bajsa ju. Det ska man väl kunna få göra i fred.

Om jag ska låta nån para mig, så ska han vara snäll och söt! Annars får det vara. Söt som Chico och Laban. Matte har visat mig ett foto på en annan kille som också är jättesöt. Honom har hon hittat i Chihuahuacirkelns avelsregister. Jodå, honom skulle jag kunna tänka mig också! Men absolut inte en sån fräck typ som han som försökte i dag. Jag är faktiskt en anständig flicka! Så det så! VOV!

Vov! Å så snygga dom är, alla hundkillarna här i El Campello! Nu är jag inte bara kär i Chico längre, nu är jag kär i nästan alla killar!

Och jag tror att dom är kära i mig också! Jag får nästan lust att para mig! Tänk små valpar, det vore väl gulligt! En jättesöt malteserhane och jag tänkte faktiskt para oss. Men då drog matte i kopplet så jag inte kunde. Dumt va! Han var ju så söt! Och han ville ju också...

Matte säger att man inte får para sig med vem som helst när man har stamtavla. Hon säger att det finns en massa regler som man måste följa. Vadå regler? Får jag inte para mig med vem jag vill? Jag vill välja kille själv förstås! Matte har ju valt husse alldeles själv. Fast när jag tänker efter så har matte nog ingen stamtavla. I alla fall ser hon inte ut som dom där kvinnorna på utställningsbilderna i modetidningarna. Det gör hon ju inte...

Ja, vov ja. Jag blir väl tvungen att vänta. Matte säger att jag kommer att löpa till sommaren igen. Och då ska vi vara i Hässelby strand. Och där bor Laban... Och han är ju egentligen min riktiga fästman. Och så har han stamtavla... Bara inte husse lägger sig i det. Han vill inte ha några valpar, säger han. Fast det vill matte och jag! Jag tycker att hundar alltid borde få bestämma helt själva! Så det så! VOV!

Vov på er! I dag har jag hjälpt matte att montera Ikea-möbler. Det var bra att jag hjälpte henne. För det låg massor av likadana små träpinnar bland skruvarna. (Trä-pluggar säger matte att det heter, men det såg jag ju, att det var pinnar.) I alla fall så är ju pinnar till för att gnagas på! Så jag tog några i smyg och bar bort i en hörna. Där gnagde jag till dom. Ett par gjorde jag lite spetsigare och nån gjorde jag lite smalare på mitten. Matte är så dålig på att gnaga, så det är allt tur att hon har mig som kan hjälpa henne med sånt. Först hittade matte inte pinnarna. Och sen såg hon inte riktigt glad ut när hon hittade dom. Men sen använde hon dom ändå, så jag tror att hon blev nöjd. (Det fanns inga extra, sa matte.) Matte ska vara jätteglad som har en så hjälpsam hund som jag! Visst! Vov, alltså!

Vov och vov! Ni kan inte ana så snygga de spanska hundpojkarna har blivit på sista tiden. Och liksom trevligare. Fast en del är ganska närgångna tycker jag. Dom nosar mig, ja ni vet, där bak liksom... Det kan ju bli lite pinsamt, när man inte känner varandra och så. Matte säger att det är för att jag har börjat löpa som dom gör det. Vadå börjat löpa? Jag har väl alltid tyckt om att springa!

I dag sprang förresten matte och jag längs strandpromenaden jättesnabbt. För när vi var ute och gick så började det plötsligt regna! Fast solen sken! Då sprang vi hem jättefort för vi hade inte våra regnkappor på oss. Jag tycker inte alls om regn. Det är alldeles för vått! Vov-vov på er!

Vov! Matte säger att det är årets sista dag i dag. Vadå - sista? Det kommer ju alltid nya dagar hela tiden. Varenda morgon när jag vaknar har det blivit en ny dag.

I dag är det i alla fall en bra dag! Matte och jag har nyss kommit tillbaka från en lång härlig luktrunda. Vi gick nära runda tornet och på andra sidan hamnen. Där finns jättemycket att lukta på! Vov alltså! Och jag hittade dessutom några smaskiga harlortar som jag hann äta upp utan att matte märkte nåt.

Det lyckades jag med för att matte tittade på utsikten, i stället för på marken. Ja, hon får skylla sig själv. Marken är ju mycket intressantare att titta på. Och framför allt lukta på.

Jag hittade också en jättemysig grästuva som luktade kattbajs. Så klart att jag rullade mig där! Ett sånt tillfälle får man ju inte missa!

Fast matte tycker inte om när jag luktar kattbajs. Ändå har hon sagt att man ska göra sig fin på nyårsafton. Och så när jag gör det, så blir hon sur. Människor är bra konstiga... Ja, vov och vov!

Vovseli-vovs på er! I dag har matte och jag lekt jättemycket på stranden. Jag fick springa lös. Det tycker jag om. Jag kan springa jättefort då! Matte skulle aldrig hinna med, så snabb är jag. Det är ganska dumt att jag nästan alltid behöver släpa runt på matte i ett koppel. För då kan jag ju inte springa lika fort. Hundar borde få vara lösa jämt, tycker jag.

På stranden var det jättemycket spännande att lukta på. Vissa saker man hittar kan man äta också. Fast matte håller inte med mig. Precis när jag har stoppat nåt gott i munnen så kommer hon springande och försöker ta det ifrån mig. Hon öppnar min mun och försöker liksom tippa ut det goda. Det lyckades matte med ibland när jag var liten. Fast inte nu! Nä, för nu har jag lärt mig ett knep. När matte tittar i min mun så lägger jag det goda under tungan. Då kan hon inte se det! Sen när matte har gett upp, då kan jag tugga i mig det i lugn och ro. Man måste vara smart! Och det är jag. Jag är jättesmart! Vov!

Vov så mycket på er! Det är jättekul med julafton! Förr i tiden firade man visst att nån pojke hade fötts, fast nu för tiden firar man jultomten. I alla fall får alla presenter som heter julklappar. Det är jättekul! Min luktade gott och spännande. Det var lite svårt att öppna den, men till slut gick det. Inuti låg det både hundgodis, torkad fisk och en gnagpinne. Vov och smask alltså!

Fast det roliga tog inte slut när jag hade ätit upp allt mitt julgodis inte. Nä, för jag fick mer gott sen. När husse hade lagat julmat så fick jag en egen smaskig specialportion. Jag fick kokt kyckling med leverpastej- och skinktopping. Det ni! Det var smaskens! Fast det tog slut fort.

Matte säger att det dröjer länge till nästa julafton. Jag fattar inte varför. Julafton, och min födelsedag, kan det väl vara varje vecka! Visst! God VOV på er!

Vov och vov! Det är snart jul säger matte. Jag vet inte riktigt vad jul är, för förra året var jag ju nästan nyfödd när det var jul, så jag kommer inte ihåg någonting. Fast matte säger att man får presenter precis som när man fyller år. Så då är ju julen jättebra. För jag gillar att få presenter. Särskilt såna som går att äta eller gnaga på. För säkerhets skull tar jag på mig min fina julväst när jag går ut. På ryggen står det att jag har varit en jättesnäll hund. För att jultomten ska veta det, alltså. Matte fotograferade mig nu på morgonen. Visst är jag snygg!

På morgonpromenaderna är aldrig husse med. Så då kan jag lukta i lugn och ro. Husse tycker nämligen att det är äckligt när jag luktar länge på andra hussars kiss. Han fattar ju ingenting! Det är klart att det tar tid. Först ska jag ju lukta efter om hunden kissat nyss eller för en stund sen. Sen ska jag lukta om det är en hane eller hona som har kissat. Och sen ska jag lukta om det är ett hundbarn, en könsmogen hund eller en gammal hund som har kissat. Och sen ska jag dessutom försöka lukta efter om det är en snäll eller elak hund som kissat där. Ibland kan man t o m lukta vad den andra hunden har ätit. Så det fattar ni väl att det tar tid! Själv har husse så dåligt luktsinne, så han hade väl inte ens kunnat lukta om det var en hane eller hona som kissat, även om han stod hela dagen och luktade. Så han ska inte säga nåt! Det är viktigt att lukta, så det så!

Vov på er! Ni kan inte ana så tråkiga husse och matte har blivit! Dom bara håller på med vår nya lägenhet. Jag fattar inte vad vi ska med 2 lägenheter till. Vi kan ju bara bo i en. Fast snart kan vi inte bo i vår gamla längre, för husse bara håller på och flyttar hit våra saker hela tiden. Och matte hon bara städar och städar i vår nya. Och inte får jag hjälpa henne att städa heller. Fast jag är jättebra på att plaska i vatten.

Dom har nästan inte alls tid med mig! Husse leker alldeles för lite med mig, och matte går för korta promenader med mig. Finns det nån hund-ombudsman egentligen? Som man kan skriva till och klaga? För visst är det synd om mig! Ja, vov-vov då.

Vov på er! I dag är det jättevått ute! Det tycker jag inte alls om. Det ska väl inte regna i Spanien heller! Jag har min regnjacka på när vi går ut. Men jag blir alldeles blöt om fötterna. Helst vill jag att matte ska bära mig hela tiden. Men hon vill inte. Då tycker jag att vi ska stanna inne. Men matte säger att jag måste gå ut för att kissa. Det kan jag ju göra inne tycker jag. Men matte är tyvärr ännu envisare än jag...

Fast i går hände det nåt roligt! Jag träffade Chico!

Jag är kär i Chico! Det dumma är att han inte är kär i mig. Det ska han ju vara! Fast han ville leka med mig ändå. Vi fick vara lösa och leka länge. Vi hade jättekul! Vovvov!

VOV! Jag fyller år i dag! Ett år! Det är ganska gammalt. Grattis till mig! Matte gratulerade mig så fort vi vaknat i morse. Hon klappade mig extra länge på magen. Det tycker jag om. Och sen, när vi hade gått vår vanliga kiss- och luktrunda, så fick jag min första födelsedagspresent. Jag fick en stor skål med jättegod mat. Titta så gott det ser ut! Ni hade velat smaka va? Fast det går inte, för jag åt upp allt själv.

Sen fick jag en till present av matte! En smaskig gnagpinne! Det är roligt att fylla år. Det vill jag göra varje vecka.

Fast av husse fick jag ingen present. Ja, matte säger att jag fick halva den goda maten av honom, men han är ju inte här ju. Jag letade efter honom i hans rum i morse, men där var han inte. Jag luktade jättenoga överallt, men kunde inte hitta honom. Matte säger att han har åkt dit där vi bodde innan. Fast det ska han väl inte göra på min födelsedag...

Vov på er! I morse träffade jag sexlingarna igen. I alla fall 4 av dom. Dom var ute i sin trädgård och lekte. Först märkte dom inte att jag spionerade på dom genom hålet i muren.

Sen fick den ena flickan syn på mig. Då kom dom och hälsade som vanligt. Dom är snälla allihopa! Fast jag vill bara nosa på en åt gången, annars blir det lite för mycket på en gång... Jag tycker allra bäst om den minsta flickan.

Egentligen hade jag velat komma in till dom och leka, men vi såg inte deras matte. Och varken matte eller jag kan öppna grinden. Jag räcker inte upp till handtaget, och matte kan inte heller öppna bara för att grinden är låst. Kanske jag kan leka med dom en annan gång, om jag vågar. Jag menar, så klart att jag vågar, men jag vet inte om jag har lust... Vovselivovs!

Vov igen! I dag har jag träffat jättemånga trevliga hundar! Först i morse träffade jag sexlingarna. Vi slickade lite på varandra som vanligt. Tänk, matte berättade att dom är hittevalpar! Att en elak människa hade slängt bort dom. Det är ju jättehemskt! Tänk att det finns så elaka människor! Men så hittade deras matte dom och tog hand om dom. Det var ju bra i alla fall. Deras matte är snäll. Hon klappar mig också.

Sen gick matte och jag till steniga stranden. Jag kissade förstås många gånger, och efteråt så sprätte jag mycket elegant med benen. Visst sprätter jag snyggt!

På strandpromenaden träffade jag en trevlig pojkhund. Han var lite blyg av sig, men det gjorde inget. Vi lekte en stund. Våra mattar tog av oss våra koppel så vi kunde jaga varandra. Det var kul! Jag sprang snabbast!

Sen, när matte och jag gick vidare, då mötte vi jättemånga människor. Och vet ni, några var så dumma så dom skrattade åt mig. Matte säger att dom bara tyckte att jag såg gullig ut. Fast just då gick jag ju före matte, och vaktade henne, och tränade mig att se jättetuff ut. Då ska dom ju inte skratta ju. Då ska dom bli rädda!!!

Vi var ute länge, matte och jag. Det blev varmare och varmare, så vi fick ta av oss våra västar. Jag hälsade på fler hundar, men det var ingen mer som ville leka med mig. Bara en stor hund. Och honom ville inte jag leka med. Såna stora litar jag inte på. Vov på er!

Vov och vov! Jag har haft jättekul på stranden i dag. Ja, först trodde jag inte vi skulle gå nån promenad alls, matte och jag. För matte sov och sov. Jag var tvungen att väcka henne. Solen var ju uppe och då ska man inte sova mer. Jag fick hoppa lite på matte och slicka henne i örat. Då gick hon äntligen upp och klädde på sig. Jag fattar inte varför hon alltid måste klä sig innan vi går ut. Det gör inte jag. I dag är det ju inte kallt ute...

Sen gick vi i alla fall ner till stranden. Det var bara vi där, så matte tog av mig kopplet. Och då sprang jag! Jag sprang och sprang i sanden. Det är jättekul! Jag springer jättefort! Jag sprang runt om matte. Och ibland sprang jag ända bort till piren. Men matte följde inte med, så då sprang jag tillbaka till henne. Det är SÅ roligt att springa! Bara ibland springer matte tillsammans med mig. I dag tittade hon bara. Ja, hon får skylla sig själv som missade allt det roliga.

Förresten har jag glömt att berätta, att i går, då träffade jag jättemånga trevliga hundar på en gång. Matte säger att dom är syskon, 3 flickor och 3 pojkar. I alla fall är alla lika stora och ser nästan likadana ut. Dom är snälla och små. Dom viftar på svansen hela tiden och vill slicka mig på nosen. Ibland piper dom. Dom är jättekul. Matte säger att dom bara är valpar. Deras matte sa att jag kunde få leka med dom, fast jag har inte bestämt än om jag vågar. Dom är ju så många. Ja, vovvov-vov på er!

Vov på er! Vet ni hur korkad min matte är? Jo, det ska jag berätta. I går, innan hon skulle åka bort för att dansa tango, så bytte hon kläder först. Och då, när matte skulle ta på sig kjolen, då fick hon syn på att hon hade några hårstrån på sina ben. Vet ni vad hon gjorde då? Jo, hon tog bort dom med en pincett. Dumt va! Hår på benen är ju snyggt! Ju, mer ju snyggare! Jag har jättemycket hår på mina ben. Aldrig i livet att jag skulle ta bort det. Jag undrar om alla mattar är lika korkade?

Nu tror ni inte jag vet vad tango är. Jodå! Det vet jag visst! Matte dansar tango här hemma ibland. Hon går omkring på golvet på ett konstigt sätt, mest baklänges, och sjunger samtidigt. Det är tango! Nån sorts lek alltså. Fast jag får inte jaga henne när hon leker tango... Ja, vov och vov då!

Vov på er! Jag är så duktig jämt! I morse hjälpte jag matte att bädda sängen. Hon bäddar så tråkigt varje dag, alldeles slätt. Men jag hjälpte henne att bädda lite mysigare. Jag passade på när hon pratade med husse. Så att det skulle bli en glad överraskning. Matte skrattade när hon såg så fint jag gjort, men jag är inte riktigt säker på att hon blev glad ändå. För hon gjorde om det så det blev slätt igen. Då blev jag lite besviken på matte. För jag hade ju bäddat mycket finare ju! Vov alltså!

Vov och VOV! Nu måste jag bara berätta om nåt hemskt som hände i eftermiddags. Det var jätte-jätte-hemskt! Matte och husse och jag var ute på långpromenad. Plötsligt kom det en jätte-jätte-stor elak hanhund utrusande från en port. Han rusade rakt mot mig! Och nästan puttade omkull mig. Jag blev jätterädd och skrek högt. Matte försökte lyfta upp mig. Fast det var svårt, för jag sprang det fortaste jag kunde, runt runt om matte och försökte gömma mig bakom henne. Och den stora elaka hunden sprang efter mig hela tiden. Till slut lyckades husse ställa sig i vägen för den stora hunden så matte hann lyfta upp mig. Då försökte den stora elaka hunden hoppa upp på matte för att ta mig. Då blev jag så rädd att jag kissade på mig. Ja, egentligen kissade jag på matte... På hennes hand och ena tröjärm. Det är förstås lite pinsamt. Men jag blev så rädd så jag kunde ju inte hjälpa det ju.

Matte säger att den jätte-jätte-stora hunden visserligen var mycket stor, men att han egentligen inte var elak utan bara ouppfostrad. Fast jag tycker att han var jätte-elak! Annars skulle han ju inte ha jagat mig, och försökt putta omkull både mig och matte. Det var skönt att matte och husse var med och kunde hjälpa mig. Annars kunde det ha slutat vov så illa. Det vill jag inte ens tänka på. Ja, en hemsk upplevelse var det!

När vi kom hem igen fick jag gnaga på mitt allra bästa gnagben ganska länge för att bli lugn igen. Nu känns det lite bättre. Men ni kan tro att jag var på min vakt nu på kvällspromenaden. Jag tycker att det borde vara förbjudet att vara så stor som han, om man inte är jättesnäll! VOV alltså!

Vov! Det är bra tur att matte är så svag för mig. För i morse när matte vaknade, så visade det sig att jag hade råkat kleta in mitt gnagben i hennes hår. Jag gömde det under matte i går när vi skulle sova, så det inte skulle komma nån hund och ta det i natt. Ja, och så var det lite vått då - för jag hade ju just tuggat på det ju. I alla fall satt det fast i mattes hår i morse. Men hon blev inte arg. Hon suckade bara. Och sen duschade hon och tvättade håret. Fast då fick inte jag vara med. Dumt! För jag tycker jättemycket om att duscha och bada. Matte lovade att jag ska få bada en annan dag. Men jag tycker att mattar bestämmer för mycket! Det vore mycket roligare om vi hundar fick bestämma allt hela tiden! Eller hur! Vov-vov så kul det vore!

Vov! Jag är fullständigt slut. Matte och jag har gått en jättelång promenad. 1½ timme har vi promenerat säger matte. Ja, ni fattar väl att jag inte blir trött av själva promenerandet. Jag har massor av skutt och spring i benen. Minst dubbelt så mycket som matte har. Men jag blev jättetrött av allt kissandet! Se själva så tätt det är mellan träden och lyktstolparna:

Ja, och så var jag ju tvungen att kissa på alla träd och stolpar. Nu fattar ni va? Att jag är trött alltså!

Ibland var jag tvungen att rulla mig i nåt också. Det tycker inte matte om. Jag förstår inte varför. Jag har minsann märkt att matte också sätter på sig parfym ibland. Hon tycker bäst om mysk och liljekonvalj. Jag tycker bäst om fågelbajs och igelkottbajs. Och hittar jag en härligt kladdig fläck så passar jag förstås på. Man får ju inte vara dum...

På några ställen fanns det så höga murar så jag fick stå på tå för att kunna se ordentligt. Fjärilarna är kul att titta på, men alldeles för svåra att få fatt på. Det är orättvist att dom kan flyga.

Matte tycker mycket om vatten så det tittade vi på idag igen. Det är helt OK för min del, synd att jag inte får bada bara. Människorna får ju... Det enda som är dumt här i Spanien är att hundar inte får vara på badstränderna. Det är ju på badstränderna som det är skönast sand att springa i...

Förresten får man inte bada i hamnen heller... Matte säger att det är samma regler i Sverige. Fast vem vill bada där? Där är det ju kallt i vattnet!

Nej, nu måste jag sova en stund, så trött som jag är. Det är ju viktigt att man får sin skönhetssömn, sisådär 12 timmar om dygnet... Vov-vov!

Vov vov! I dag har jag fått gå två jättelånga luktrundor. Först på förmiddagen gick matte och jag som vanligt ner mot Rio Seco. Där är det så roligt. Jag får springa lös och lukta så mycket jag vill. Och så finns där så roliga hoppleksaker som man kan jaga. Matte säger att dom heter gräshoppor. I alla fall är dom jättekul att springa efter och försöka få fast. Fast om man biter i dom så fungerar dom inte längre... Matte ser ledsen ut då, men det ska hon inte vara. Det finns jättemånga fler hoppleksaker. Vi brukar titta på vattnet också, matte och jag.

Sen på eftermiddagen följde husse med också. Det är kul när husse är med! Fast husse tycker att det är äckligt när jag luktar på andra hundars bajs. Han fattar ju ingenting! Hur ska man annars få reda på vilka som gått där. Vi gick bort till hamnen, för det ville husse.

I vattnet fanns små roliga saker som rörde sig, men jag fick inte hoppa i och ta dom för matte...

Och så gick vi ut på udden. Där bodde det människor för jättelänge sen, säger matte. Där var det kul. Jag är jättebra på att klättra och att springa snabbt uppför berg. Och jag springer lika snabbt nerför. Jag är nästan som en bergsget säger matte. Jag vet inte vad en bergsget är, men matte såg nöjd ut när hon sa det, så det är nog något bra.

Husse skuttar inte som en bergsget. Så han kom lite efter. Jag blev glad när han kom ifatt oss!

Det är roligt att få lukta på så många olika platser, tycker jag. Och det luktar mycket mer spännande här i Spanien. Liksom varmare, på nåt sätt... Jag förstår att ni är ledsna för att ni inte får vara med. Men extra mycket vov på er i alla fall!

Vov! Matte och husse har lämnat mig ensam för 3:e dagen i rad! Det är inte schysst! Och så skyller dom på att hundar inte får följa med in på polisstationen...

Fast i dag hade matte med sig en present hem till mig: en riktigt snygg pikéskjorta! Den sitter skönt. Det enda dumma är att den har ett koppelfäste på ryggen. Jag tycker inte särskilt bra om att ha koppel. Det hindrar mina rörelser. Ja, och kan ni tänka er! Ibland rycker matte till i kopplet precis när jag ska äta något gott som jag hittar på gatan! Dumt va! Ändå säger matte att man inte ska rycka i sina hundars koppel...

Nu har jag i alla fall listat ut varför hon nästan alltid sätter koppel på mig. Jag tror att hon känner sig tryggare då. För då vet hon att jag är nära och kan vakta henne bättre. Jag är en superbra vakthund! Ni skulle höra mig morra...

I alla fall såg jag så här snygg ut när jag provade min nya skjorta:

Jag gnager på det stora benet matte mutade mig med i går, om ni undrar. Visst ser det gott ut! Nu blev ni avundsjuka, va?

I eftermiddags, på promenaden, hörde jag förresten en malteser säga: Vovvov, vov och vov! Det var väl bra sagt!

Vov! I dag har jag varit ensam hemma jätte-jätte-länge. Det har varit så synd om mig! Fast dom kom hem till slut, matte och husse. Vet ni förresten att vi har ett trolleri-rum i vårt hus? När vi ska ut och lukta, matte och jag, så går vi först ut genom vår ytterdörr och sen går vi in i trollerirummet. Trollerirummet är väldigt litet. När dörrarna stängt sig så skramlar det en liten stund, och sen, när dörrarna öppnar sig igen, då är man plötsligt vid den stora porten mot gatan. Konstigt va? Jag vet inte hur det går till. Men det är praktiskt. Ibland går matte i trapporna (och bär mig) och det tar mycket längre tid. Det är jättemånga trappsteg! Men när vi ska ut och lukta är det ju bråttom! Förresten blev jag sugen på att gå en lång luktrunda nu. Det ska jag genast berätta för matte. Hon behöver minsann ut och röra på sig! Hon har inte hälften så bra kondis som jag har...

PS. Vov igen! Jo, matte fattade precis vad jag menade. Nu har vi gått en jättelång runda. Det var väldigt mycket intressant att lukta på: hundkiss och spilld mat och sånt. Och så såg jag många katter. Flera blev rädda för mig, men inte alla. Fast jag försökte se jättefarlig ut! En pytteliten gul satt alldeles stilla så jag kunde nosa på den. Sen, när vi gått förbi ett stort runt hus (torn, sa matte) så kom 2 stora hundar springande rakt mot mig. Jag blev inte alls rädd, nejdå, men jag ville ha lite bättre utsikt - så jag bad matte att snabbt ta upp mig i famnen. Det gjorde hon. Där uppe kunde jag minsann visa dom andra hundarna vem som bestämmer. Jag både skällde och morrade på dom. Då gick dom iväg, så rädda blev dom. Sen när vi kom hem var jag ganska trött. Så då la jag mig och vilade lite med mitt gosedjur. Vov på er!

Vov! Husse och matte är jättesura på mig i dag. Fast jag inte har gjort nånting. Jag bara kissade lite på husses badrumsmatta. Det var ju inte meningen att dom skulle märka det. Så dåligt luktsinne som dom har... Jag var ju kissnödig ju. Matte och jag hade gått en lång runda innan, men då hann jag inte kissa. Jag hade jättemycket som jag var tvungen att lukta på. Och katt-toaletten (jättelöjligt namn förresten) kissar jag bara i om jag blir nödig på natten. Ja, nu är i alla fall husse jättesur för att jag kissade lite inne, och matte är sur för att hon måste tvätta mattan. Mycket väsen för ingenting, tycker jag. Det är inte alltid så lätt att begripa sig på människor... Vov och vov...

Vov! Jag har jättemycket att göra om dagarna! Först på morgonen så måste jag väcka matte och se till att hon snabbt kommer upp ur sängen och följer med ut. Sen måste jag noga lukta efter vilka som har gått, kissat eller bajsat på min trottoar. För att tala om för alla att den här trottoaren är MIN, så kissar jag förstås på så många ställen som möjligt. Jag har lärt mig att bara kissa lite åt gången, för då kan man kissa på jättemånga ställen. (Det var en spansk hundpojke som berättade knepet för mig...)

Sen måste jag in igen för att få fart på husse. Han måste förstås leka med mig, inte läsa tidningen! Han är rätt bra på kasta-bollen-leken, men han tröttnar tyvärr långt innan jag gör det.

Förresten är husse jättesnål! Han äter alltid upp all sin mat själv! Matte är schystare. Hon brukar dela med sig lite när husse inte ser. Jag fattar inte varför dom inte kan ställa all maten på golvet så man själv kan ta så mycket som man vill ha! Åtminstone kyckling och leverpastej och sånt. Nu ställer dom bara torrfoder och vatten på golvet...

Ja, och sen måste jag få ut matte på en längre promenad. Jag har ju hela strandpromenaden som jag måste lukta över dagligen. Det är jätteroligt och spännande! Fast nu har dom grävt en grop i trottoaren på ett ställe. Där inbillar dom sig att man ska gå över en otäck gul metallbro. Men jag vägrar förstås. Matte får bära mig.

Ja, så håller det på hela dagen. På kvällen brukar jag komma ihåg att jag ska äta lite också. Ja, det är ett sjå att hålla både sig själv och sin matte och husse i god form. Vov vov!

PS. Vov, vad jag hade kul i kväll på kvällspromenaden! Jag träffade Chico! Chico är en liten hundpojke som jag är kär i. Han är hälften chihuahua så han ser jättesöt ut! Matte säger att han är hälften yorkshire-nånting också... I alla fall är han väldigt rolig att leka med. Han bor i huset bredvid så vi träffas ibland. I kväll pratade matte länge med Chicos matte så vi hann leka många kul lekar. Hoppas att vi träffas i morgon igen! Chico är såå söt!

Vov! Tänk så bra dom har ordnat för oss hundar på strandpromenaden här i El Campello! Lyktstolparna står tätt och det finns dessutom gott om palmer och papperskorgar man kan kissa på. Mycket trevligt! Jag mötte en gammal gubbhund som var jättesnäll och trevlig. Matte pratade med hans matte en stund. Vi nosade på varandra under tiden. Det som var extra kul i dag var att det blåste runt en massa blad som jag kunde jaga. Jag fick fatt i flera stycken! Förresten kallar spanjorerna mig för Guapita också. (Det betyder ungefär Lilla snyggingen.) Dom är trevliga, spanjorerna. Nu ska ni få se foton på några av de bra luktställena. Blir ni inte sugna på att komma och lukta själva?

Vov! Jag har hittat på en jättekul lek som man kan leka på mornarna. När matte äntligen fått på sig kläderna och ropar att vi ska gå ut, då kommer jag springande som vanligt. Men precis innan hon ska sätta på mig halsbandet så springer jag in i vardagsrummet och hämtar bollen. Och så springer jag fram till matte igen, men precis när hon ska försöka sätta på mig halsbandet så springer jag iväg igen. Jättekul! Matte ser så rolig ut när hon står där med halsbandet i handen. Detta är en jätterolig lek som jag tänker leka var dag framöver för att hålla matte i form. Fast när matte börjar vrida om nyckeln i dörren vågar jag inte chansa längre, utan då springer jag bums fram till henne. Jag vill på inga villkor riskera att bli lämnad ensam hemma.

För övrigt är matte och husse jättetråkiga i dag. Dom pratar bara om nån lägenhet hela tiden...

Vov, det är jag - Bonnie! Eller Bonnie Bonita Perrita som jag kallas här. (Det betyder ungefär: Bonnie den fina lilla hundflickan.) Äntligen låter matte mig börja på denna mycket viktiga blogg. Ja, hon börjar ju bli gammal, så det kan vara lite svårt att få igång henne. Ta bara på mornarna! Jag vaknar pigg och ivrig att börja en ny dag. Jag kliver försiktigt över matte upp till ansiktet för att kolla om hon sover. För säkerhets skull brukar jag slicka henne lite på ögonlocken. Vad tror ni matte gör? Inte säger hon glatt god morgon inte. Nä, hon stönar nånting om att klockan bara är sex. Efter en jättelång stund brukar hon masa sig upp och klä på sig så vi kan gå ut på vår morgon-lukt-runda. (Jag kan meddela att grannkatten hade suttit precis där han brukar och att den stora arga hanhunden hade kissat på den vanliga stolpen. Ja, jag kissade förstås en skvätt ovanpå för att visa honom vem som bestämmer.)

Sen när vi kom in igen ville jag givetvis leka. Det vill jag självklart nästan jämt! Man vill väl hålla sig i form! Jag visade det jättetydligt genom att ta fram pip-bollen och praktiskt taget lägga den i mattes hand. Tror ni hon fattade? Nädå! Lite korkad är hon allt. Hon började plocka fram frukost i stället. Husse är precis likadan. Han fattar heller ingenting! Jag provade lägga-bollen-i-handen där också. Men han satt bara vid datorn och läste nyheterna. Det gör han nästan jämt - istället för att leka med mig som han borde.

Ja, det har sina problem att ha en gammal husse och matte. Om dom hade varit i tonåren, som jag, så hade det säkert varit mer fart på dom! Annars är det bra här i Spanien. Man kan vara ute nästan jämt. Jag minns att när jag var liten och bodde i Sverige, så var det otäckt kallt hela tiden. Ja, det säger matte i alla fall. Dom spanska hundarna är rätt schyssta för det mesta. Ser jag en jättestor så brukar jag ställa mig mellan mattes ben och morra lite så den förstår att jag inte är det minsta rädd. Fast dom flesta hundarna här är faktiskt i min storlek, alltså normala. Om dom verkar OK så brukar vi lukta på varandra (både fram och bak förstås) och leka lite ibland. Jag har inga som helst problem med språket. Jag pratar nästan flytande spanska redan. (Inte som matte. När hon pratar, vad hon tror är spanska, så tittar spanjorerna lite medlidsamt på henne, det har jag minsann sett...)

Nä, nu har jag inte tid mer. Jag måste få ut matte på förmiddagspromenad! Jag måste kolla in vad som hänt sen senast på strandpromenaden! Vov!