Immigration

Immigration till Spanien - hur man gör. (Senast uppdaterad 16-05-10.) Detta är ett påbörjat projekt. Jag börjar på mycket som jag sedan inte tycks blir klar med. Livet brukar komma emellan. Men så småningom brukar allt bli slutfört. Ha alltså tålamod!

Här kommer jag att skriva om vad som krävs för att immigrera till Spanien. Jag kommer att utgå från mina egna erfarenheter: dels vad som gällde då jag skulle immigrera, och dels vad som gäller här i Alicanteregionen. Reglerna kan ha ändrats en smula, och kan vara annorlunda i andra regioner.

Till att börja med klistrar jag in här nedan det som jag har skrivit i ämnet i mina dagböcker. Kanske jag inte hittar alla textavsnitt bums. Jag ska försöka få med hur man gör för att: söka residensia, NIE-nummer, enpadronamiento, omregistrera svensk bil till spanska nummerplåtar, registrera sitt svenska körkort i Spanien etc.

Kanske skriver jag lite om hur man deklarerar, köper fastighet mm också. Och så berättar jag om hur man skaffar telefon och internet.

OBS! Jag berättar nedan att jag flyttade med hjälp av Europaspecialisten sommaren 2011. I början låter allt bra! Men VARNING! Om du inte vill ha problem, få saker förstörda, få allt för sent levererat, och bli lurad på pengar - så anlita aldrig Europaspecialisten!

Europaspecialisten SL har nu hamnat på Svarta listan! Efter detta har de bytt namn till EU-flytt. Jag tror inte att de har blivit pålitligare bara för att de har bytt namn och webbsida... Nu har även EU-flytt hamnat på Svarta listan!

Jag har anlitat Djuvfeldts Transport AB för två små flyttar. Allt har blivit hämtat och lämnat som det skulle - men flera saker har blivit skadade. De är i alla fall bättre än ovan nämnda.

Bäst hittills, som mina vänner anlitade, är Roslagens Europatransport AB - http://www.retab.se/. (Lite dyrare, men mycket bättre!)

Scantransport, som jag anlitade för att tillfälligt flytta tillbaka till Sverige var jättebra (bästa av alla hittills) - men också dyrast. Jag trodde att det var en engelsk firma, men den är tydligen dansk. Se: http://www.scantransport.dk/

Om man ska söka residencia här i Alicante-trakten så ligger "utlänningskontoret" Oficina de Extranjería på Calle Ebanistería 4-6 i Alicante, se kartan nedan. Om man lejer någon (vanligen ett skatteombud, t ex Gesfiona här i El Campello: info@gesfiona.net) att göra jobbet så kostar det ca 110 € (2016) = bekvämt och tidsbesparande, men dyrt.

Här kommer först utdrag ur mina dagböcker som visar hela min flyttprosess (inkl "omvägarna" tillbaka till Sverige, ett evigt flyttande fram och tillbaka - fast jag vill bo i El Campello hela tiden). Jag har tagit bort nästan alla bilder och foton. Och i dag, 16-04-24, har jag tagit bort en massa irrelevant (personligt)... Senare, någon dag när jag inte har något annat för mig, ska jag sammanställa mer exakt "hur man gör".

Jag hade tröttnat på det svenska klimatet, och längtade efter värme och ljus.

Efter att ha tagit reda på allt jag kunnat om att emigrera (samt ta med katter) till Spanien började jag i god tid att gallra alla mina tillhörigheter. Spanska lägenheter är små och saknar helt förråd så några "bra-att-ha-saker" var inte att tänka på.

Jag åkte till Alicante i morse medan stjärnorna ännu syntes. Solen gick upp när jag kom fram. Jag lyckades efter mycket om och men ta reda på var man ska söka residencia samt NIE-nummer (används t ex vid deklaration). Jag klarar mig enbart på min knackliga spanska. (De 20% av spanjorerna som lär kunna tala engelska har jag ännu inte stött på. Kanske bor de i en annan del av landet...) När jag kom fram till "NIE-avdelningen" så var dagens könummerlappar slut. De bad mig återkomma i morgon klockan 8. Lyckades i alla fall aktivera samt betala min spanska hemförsäkring. Köpte också en spansk mobiltelefon med kontantkort (knappt halva priset mot hemma).

Så blev det en tur till Alicante i dag också. Beslöt mig för att vänta med NIE-nummer. Det behövs inte förrän jag ska börja jobba eller om jag köper en lägenhet. Jag gick och sökte residencia i stället. Jag stod först i kön med samtliga handlingar (pass, kopia på första sidan i passet, 2 passfoton, samt 2 ifyllda ansökningshandlingar) så stämpeln var snabbt ordnad. Det riktiga residencia ska komma i brevlådan om 8 veckor sa de.

Det gick bra att öppna bankkonto i Campello i onsdags. Men när mitt Residencia kommer så måste jag gå till banken igen för då ska jag få nytt kontonummer.

I går tog jag 7.15-bussen in till Alicante. Jag tänkte att det var lika bra att skaffa ett NIE-nummer i alla fall. (Identifikationsnummer för utlänningar.) Jag gick så snabbt jag kunde raka vägen från busstationen till den speciella polisstation där man söker ett sådant, och ställde mig i kö där utanför. Jag kom fram 8.45. Då var det bara 42 före i kön. De skulle öppna klockan 9. Kön för icke EU-medborgare var minst 4 gånger så lång. Många där hade köat sen 5 på morgonen. När de öppnade fick vi i "EU-kön" var sin kölapp och fick ställa oss i en ny kö. Endast de som var först i den andra kön fick kölappar. Övriga fick besked om att komma tillbaka en annan dag. De delar bara ut kölappar till så många personer som de räknar med att hinna med. Väl inne fick jag fylla i ett formulär, lämna ett passfoto, kopia på första sidan i mitt pass, samt visa passet. De bad mig komma tillbaka 3 timmar senare vilket jag gjorde. Då fick jag stå i en ny kö, men fick ett stämplat papper med mitt NIE-nummer i handen. Så var det klart.

Nu har jag bara mantalsskrivningen kvar. För att mantalsskriva sig ska man personligen uppsöka rådhuset man tillhör (i mitt fall Busot) och fylla i några formulär. Jag måste ändå till Busot på måndag för att posta några brev så kanske jag passar på då om de har öppet på rådhuset. (Jag får fråga mig fram för jag vet inte var det ligger.) Mantalsskrivningen måste man personligen förnya vart 4:e år även om man inte flyttar.

I fredags ringde jag också till "Telefonica" för att fråga hur länge till jag ska behöva vänta på internetuppkoppling. Efter lång väntan fick jag beskedet att de inte visste när jag skulle få internet och inte heller hur lång väntetiden normalt brukar vara. De fick en liten påminnelse i alla fall. Så nu är det bara att vänta och hoppas.

Gick till rådhuset i Busot nu på förmiddagen. Där fick jag fylla i ett papper om mantalsskrivning. Dock skulle jag haft mitt hyreskontrakt med mig. Det ska jag lämna kopia på nästa gång jag är i Busot. (I och för sig tror jag att det är fastighetsbeteckningen de är ute efter, och den står inte i kontraktet, men man ska alltid göra som de säger så blir de nöjda och man får sina stämplade papper.)

När jag återigen läste igenom mitt recidencia så verkar det vara precis som jag uppfattade texten från början, (men tyckte var konstigt), att legitimationen kan jag bara ansöka om en enda dag, nämligen måndagen den 16:e juli 2007. Det är ju först om 8 månader! Jag får kolla med någon spansktalande att jag förstått rätt.

I dag har jag varit i Alicante och besökt "Socialförsäkringskontoret" för att lämna intyget från Försäkringskassan (E121) så att jag kan skrivas in i det spanska sjukförsäkringssystemet. Tyvärr kunde de inte ta emot papperna i dag för jag hade inte med mig mitt residencia i original, bara en kopia. (Jag visste inte att jag skulle ha det med överhuvudtaget.) Jag lär mig hela tiden. När man ska kontakta myndigheterna är är det tydligen bäst att alltid ha samtliga dokument i original med sig som man fått hittills. Och för säkerhets skull 2 passfoton också. Då bör man vara garderad. Jag får åka in på torsdag igen. (I morgon är det helgdag, på fredag också.)

07-07-27:

I dag har jag varit hos veterinär och avmaskat katterna mot dvärgbandmask, samt fått detta instämplat i deras djurpass. (Detta måste göras 1-10 dagar före inresa till Sverige.) Så nu är de klara för flygturen till Stockholm-Arlanda på onsdag. Själv börjar jag fundera på min packning. Jag ska vara borta en månad så jag behöver ta med en hel del kläder. Jag blir väl dessvärre tvungen att ta med långbyxor och jackor, plagg som jag inte använt här på flera månader. Eftersom mina favoritkrukväxter (6 stycken) också ska följa med så lär det bli minst 3 resväskor sammanlagt.

07-08-02:

I går flög jag tillsammans med Celine, Safir, 7 favoritkrukväxter och 7 väskor till Stockholm. Resan gick bra. Visserligen fick jag betala hela 200 € extra, p g a 30+8 kilos övervikt (OBS inte jag - bagaget!). Å andra sidan skulle det eg kostat 304 €, men jag lyckades pruta lite. Och visserligen tyckte katterna att det verkade jättefarligt när de själva skulle gå genom säkerhetskontrollen med så många främmande människor runt omkring, att jag fick putta på dem i baken en smula. (De åkte annars i sin trygga transportväska, men denna skulle åka för sig genom röntgen.) Resten av resan skötte katterna sig jättefint och lyckades charma många. Det var många djur ombord, bara på raderna intill oss satt 5 småhundar med sina mattar och hussar.

07-09-12:

I går kom Scantransport (en mycket bra firma att ha och göra med) och hämtade alla mina tillhörigheter för vidare transport till Hässelby strand. De trevliga chaufförerna Stevie och Steve slet som djur i värmen då de kånkade alla mina 21 kubikmeter de 74 trappstegen ner. Efterhand stuvade de mina saker ordentligt i bilen. På slutet blev vi ganska stressade för då kom polisen och sa att vi inte fick parkera utanför porten. Jag skulle ha sökt tillstånd för detta. Stevie och Steve halvsprang i trapporna med de sista möblerna. Jag slapp i alla fall böterna (400 €) för att jag förklarade att jag inte begripit bättre och givetvis skulle sökt tillstånd om jag förstått att detta behövdes.

07-09-20:

I går kom Stevie och Steve med alla mina saker. Möblerna lyckades jag få på rätt plats med en gång. Men mitt rum är nu proppfullt med ca 60 ouppackade flyttlådor.

08-02-20:

I lördags var Ulf och jag på fastighetsmässan Köpa hus utomlands. Vi lyssnade på 2 föredrag: Spanien samt Skatt vid utflyttning. Jag kunde det mesta redan, men en del var nytt för Ulf. Sen tittade vi förstås runt bland det otroligt stora utbudet av såväl nybyggda som begagnade bostäder som finns i Spanien. Visserligen fanns det inget i centrala El Campello, men väl någon mil därifrån. Ja, även Ulf har börjat drömma en smula. Ändå måste vi ju vänta tills han gått i pension innan vi kan tillbringa vintrarna i Spanien. Jag hoppas jag står ut med de svenska vintrarna till dess. Det har varit svårt i vinter. Särskilt nu i februari, då det känns som om vintern aldrig kommer att ta slut. Ändå har det ju varit en ovanligt mild vinter i år. Dock lika mörk som vanligt! Och jag har varit (och är) lika vinterdeprimerad som vanligt...

08-03-17:

Jag läste i tidningen i dag, att i snitt 60 människor om året fryser ihjäl i Sverige! (De flesta över 65 år.) Det känns hemskt att behöva bo i ett land där folk fryser ihjäl... I El Campello har det varit 23 grader varmt i dag och beräknas bli 11 i natt. Vädret är klart.

08-06-28:

I dag sitter jag och drömmer om El Campello. Jag tittar på lägenheter via internet.

I rättvisans namn ska jag påpeka att riktigt allt inte är bättre i El Campello. Vattenledningsvattnet är betydligt bättre i Sverige. I Spanien är det drickbart, men smakar väldigt mycket klor. Å andra sidan finns det vattenfilter att köpa för ett par tusen. Det skulle jag köpa om jag ägde en lägenhet där. För det är jobbigt att släpa hem vatten på flaska. Jag dricker själv 1½ liter om dagen då det är soligt och varmt.

08-10-28:

Jag måste få beklaga mig lite över CSN (Centrala studiestödsnämnden)! Det är ju en bra myndighet när man behöver låna pengar för att kunna studera. I alla fall om allt fungerar som det ska. Min studieskuld, som jag nu betalar tillbaka på, är uppe i nästan 250000:-. Jag kommer aldrig att kunna betala tillbaka allt innan det avskrivs då jag fyller 65 år. Enligt reglerna som gällde då jag tog lånet ska jag betala 4% av min bruttoinkomst varje år till CSN. (Eftersom de tar ränta på skulden så minskar denna ytterst lite varje år.) Ja, enligt reglerna då jag tog mitt första studielån, då jag läste till lågstadielärare, skulle det dessutom skrivas av då jag fyllde 50 år. Men den regeln gällde inte mig, visade det sig, eftersom jag hade anstånd de åren jag senare studerade till specialpedagog.

Ja, det brukar flyta på, jag betalar mina 4%, vilket i mitt fall blir knappt 700:-/ månad. Nu säger CSN helt plötsligt att de vill ha 5% av skulden, vilket skulle bli drygt 1000:-/månad, för att jag har bott utomlands! Bara om jag skaffar ett intyg från spanska skattemyndigheten om att jag inte har haft någon inkomst i Spanien kan jag få betala som vanligt. Jag har nu ägnat flera veckor åt att försöka få fram ett sådant intyg! Det ska heta Certificado de imputaciones del IRPF, och jag ska beställa det från spanska skattemyndigheten: Agencia Tributaria. Det är lättare sagt än gjort. På skattemyndighetens hemsida; www.agenciatributaria.es står allt på spanska. Där finns ingen emailadress, bara telefonnummer om man ska kontakta dem. Jag har lyckats lista ut hur man klickar sig fram för att beställa intyg, men ovanstående intyg finns inte med bland de som går att beställa. Jag kontaktade då spanska ambassaden i Stockholm för att fråga om de kunde hjälpa mig. De kunde de inte. De trodde kanske att svenska ambassaden i Madrid kunde hjälpa mig. Men svenska ambassaden hänvisade mig till en speciell nordisk myndighet i Köpenhamn som lär ha hand om sånt här; Consejeria de Trabajo y Asuntos Sociales de las Embajadas de España en Dinamarca, Finlandia, Noruega y Suecia. Till detta ställe skrev jag i början av året och frågade om jag skulle deklarera i Spanien. De svarade efter 6 veckor att det behövde jag inte. Jag hoppas det inte dröjer 6 veckor innan de svarar denna gången för så långt anstånd har inte CSN gett mig.

Jag tycker att CSN begär mycket som begär ett intyg på en inkomst jag inte haft! De vet att jag är förtidspensionär. Förtidspensionär blir man endast om man inte kan jobba! Jag har bara min svenska förtidspension, och hade inget annat i Spanien heller. Men det värsta med CSN är att det aldrig går att få tag i dem. De uppger aldrig någon mailadress. Man får aldrig personlig kontakt med dem. Man måste var gång fylla i ett formulär på deras hemsida. Var gång får man berätta allt från början eftersom det oftast är olika handläggare som svarar. Tänk att det är tillåtet för en svensk myndighet att vara så otillgänglig! Alla andra myndigheter brukar gå lätt att nå via mail och oftast svarar de ganska omgående.

08-10-30:

Ulf har köpt nya flygbiljetter till Alicante så vår vinterresa är räddad! Skönt! Jag skulle blivit väldigt besviken om vi inte hade kunnat komma i väg i år...

Senaste nytt i CSN-följetongen: Svenska ambassaden mailade och undrade om inte svenska skattemyndigheten kan hjälpa mig. Men svenska skattemyndigheten säger att detta ligger utanför deras ansvarsområde. Jag har i alla fall fått ett mycket vänligt svar från Consejeria de Trabajo y Asuntos Sociales de las Embajadas de España en Dinamarca, Finlandia, Noruega y Suecia. De har ringt 2 gånger till spanska skattemyndigheten ang intyget. Det visar sig att det är omöjligt att få ett sådant intyg om man inte längre är mantalsskriven i Spanien! (Däremot kan jag få ett om jag flyttar ner till Spanien igen och mantalsskriver mig där...) Ja, jag har meddelat CSN dessa nya fakta. Undrar vad jag får för svar. De kan ju inte begära det omöjliga! Jag undrade också varför de inte begärde detta intyget då jag bodde i Spanien. Att lämna inkomstuppgifter på alla de inkomster man har haft är ju ganska naturligt, men att behöva intyg på att man inte har haft andra inkomster därutöver känns ganska absurt! I all synnerhet som alla andra svenska medborgare inte tvingas lämna ett sådant intyg... När CSN mailade mig i går (om att jag skulle vara glad att jag fått anstånd till 5/12), så var det en ny handläggare igen. Ja, mailade är förstås att ta i. Jag fick ett mail med en länk till deras hemsida där jag kunde läsa deras svar. Ingen direktkontakt där inte...

Jag har i alla fall bestämt mig definitivt. Jag kommer inte att tillbringa en enda vinter till i Sverige! Inte så länge jag kan stå på benen och förflytta mig själv. Jag blir så dålig på vinterhalvåret, att det tar månader i sommarsol innan jag blir bra igen. Jag mår inte bara dåligt psykiskt, utan även min hud blir sämre. (Av den torra luften får jag blödande sprickor bl a kring ögonen.) När jag senast besökte min hudläkare, och jag nämnde att min hud varit nästan helt bra då jag bodde i Spanien, sa hon: "Emigrera dit! Sol och värme är den bästa medicinen för din hud." Ja, hade jag bara fått Ulf med mig, så hade jag emigrerat, bums, nu med det samma. Tyvärr är han omåttligt förtjust i Sverige i största allmänhet, och i Stockholm i synnerhet...

09-04-14:

Ulf säger att jag har fått El Campello på hjärnan. Tja, jag längtar tillbaka i alla fall. Och jag tänker på Spanien mest varenda dag. Det är nu 1 år, 6 månader och 27 dagar sedan jag bodde där. Jag trivs jättebra tillsammans med Ulf, men jag trivs inte alls i Stockholm... Ulf däremot älskar Stockholm. Så det är svårt att få ekvationen att gå ihop. Men vi löser det säkert på nåt sätt. Vi har ju tillsammans kompromissat fram lösningen: vintern i El Campello och sommaren i Stockholm. (Dock är ju är en kompromiss en lösning där ingendera partnern är helt nöjd...)

Jag har i dag fått avslag från CSN om att jag vill betala årsbeloppet enligt de vanliga gällande reglerna. De vill nu att jag ska betala mer! Orsak: Jag kan inte få fram ett papper som bevisar att jag inte jobbade och tjänade pengar då jag bodde i Spanien. De vill ha ett intyg som heter Certificado de imputaciones del I.R.P.F. Detta intyg kan skattemyndigheten i Spanien skriva ut om man är mantalsskriven där. Jag är numera, givetvis, mantalsskriven i Sverige. Jag har försökt: via svenska ambassaden, via spanska ambassaden, via spanska ambassadens specialavdelning för skatteärenden i Köpenhamn, via mail och brev direkt till spanska skattemyndigheten, att få detta intyg. Alla säger att det inte går att få intyget om man inte bor i Spanien. Ändå kräver CSN det! (Man kan ju undra varför CSN inte krävde detta intyg då jag fortfarande bodde i Spanien...) Tala om byråkrati! Jag ska förstås överklaga. Jag har inte råd att betala mer än nödvändigt. Men så mycket krångel i onödan. Suck. Dessutom är jag ju förtidspensionär för att jag av medicinska skäl inte anses kunna jobba. Hur skulle jag då plötsligt ha blivit arbetsför i Spanien? Och hur skulle jag, med mina dåliga språkkunskaper, ha kunnat fått jobb i ett land med högre arbetslöshet än vi har i Sverige? Hur tänker de på CSN? Nån som begriper?

09-05-20:

I dag har jag ägnat några timmar åt att skriva ett yttrande till Länsrätten i Stockholm ang min tvist med CSN. CSN envisas fortfarande med att jag ska betala mer (5% istället för 4) för att jag inte kunnat skaffa intyget Certificado de Imputaciones del I.R.P.F, vilket jag försökt skaffa i snart ett år. (Intyget ska visa att jag inte hade någon spansk inkomst året jag bodde i Spanien. Jag hade som bekant bara min svenska förtidspension.) Redan 30/10-08 skickade jag kopia till CSN på svaret jag fick från Consejería de Trabajo e Inmigración de las Embajadas de España en Dinamarca, Finlandia, Noruega y Suecia där de skrev ": ”Vi har 2 gange været i telefonisk kontakt med det spanske skattevæsen i dag, och det er ikke muligt at få detta certificat, idet du ikke er registreret (censada) i folkregistret nu.” Moment 22 alltså! Hade CSN begärt intyget då jag bodde i Spanien så hade det varit lätt att ordna. Nu är det omöjligt! Jag har ändå försökt upprepade gånger, hos olika myndigheter: spanska skatteverket, ambassader, konsulat mm, utan att lyckas. CSN är ju tyvärr inte kända för att vara speciellt smidiga att ha att göra med...snarare in absurdum byråkratiska! Jag ska personligen lämna in yttrandet, med bilagor, till Länsrätten på fredag. Sen återstår att se vad de beslutar. (Om jag någon gång i framtiden åter får lyckan att bli mantalsskriven i Spanien, så ska jag redan från början - utan anmodan - skaffa ovan nämnda certifikat för att ha till hands! Min studieskuld får jag ju dras med tills jag fyller 65...)

09-07-30:

Snart är juli månad slut. Jag ägnar nån stund varje dag åt att förbereda vår kommande vinter i El Campello. Jag skriver packlista efterhand som jag kommer på saker som jag bör ha med. Jag inser förstås att jag inte kan ta med allt jag vill, då hade jag behövt en lastbil. Det skulle ju t ex vara jättebra att ta med symaskinen. Men hur ska jag få plats med den? Jag vill ju också få plats med ett antal pocketböcker, bara för att nämna något utöver det nödvändigaste. Och som ni vet så kommer jag att släpa med mig mina två absoluta favoritkrukväxter, som varken är i miniformat, eller helt lättpackade. (Jag kan helt enkelt inte skiljas från alla mina kära krukväxter som jag "fött upp" från de var små sticklingar...) Det är i alla fall bra med en lista så att inget viktigt blir glömt. Sen har vi börjat kolla upp vilka tilläggsförsäkringar vi behöver. Det lösöre vi tar med till Spanien bör ju vara försäkrat även där. Vår hemförsäkring gäller för 45 dagar och täcker upp till 50000:-. Summan räcker gott, men inte dagarna. En förlängd reseförsäkring skulle kosta över 6000:- för perioden. Lite väl dyrt! Ulf tror att det för hans del blir billigare att flyga hem var 45:e dag för att på så sätt kunna börja om med ny reseperiod. Fast själv vill jag förmodligen inte resa upp till Stockholm i onödan... Jag ska kolla om det går bra att ha en spansk hemförsäkring när man inte är skriven i Spanien.

Eftersom både Spanien och Sverige är med i EU så får vi den läkarvård vi behöver, all akut vård i alla fall. Och någon annan vård räknar vi inte med att behöva. Vi kommer båda att göra vår årliga hälsokoll innan vi åker ner. Då kan jag få Levaxin (mot min för låga ämnesomsättning) utskrivet för de 7 månader jag är borta, och hämta allt på apoteket på en gång. Några andra mediciner behöver jag normalt inte.

Vi kommer också att lägga över de fasta räkningar vi har, t ex hyran, på autogiro. Sen kan vi förstås betala som vanligt via Internetbanken också. Vi kommer att ha posten eftersänd. Men där kan det bli fördröjningar på 2-3 veckor.

Sen håller jag på att kolla upp reglerna för att köra med svenskregistrerad bil i Spanien. Så vitt jag vet så får man köra en utlandsregistrerad bil max 6 månader per kalenderår. (Jag hoppas verkligen att reglerna inte säger max 6 månader i följd.) Får vår del skulle det bli 3 månader i år, och 4 månader 2010. Inte förrän till nästa höst skulle det i så fall kunna bli problem. (Är man skriven i Spanien får man inte köra en svenskregistrerad bil en dag ens...) Inte för att jag vet hur de kontrollerar hur länge bilen befunnit sig i Spanien, men jag vill gärna försöka vara så laglydig jag kan. (Det skulle förstås bli alldeles för dyrt att omregistrera bilen en gång i halvåret.)

09-09-19:

Ulf har tagit reda på att det är 330 mil från Hässelby strand till El Campello, (och 270 mil mellan Helsingborg och El Campello). Det känns skönt att ha en ny bil att köra med. (Betydligt mindre nervöst än de gamla "skrothögar" jag haft tidigare. Ni vet såna som dricker en liter olja per mil utöver bensinen...) Från Helsingborg bör resan ta 4-5 dar. Vi får väl se hur många mil vi orkar köra om dan.

09-09-30:

Nu är vi framme i El Campello! Resan ner har gått jättebra. Bonnie har skött sig perfekt. (Lena också.) Lägenheten är superfin! Utsikten likaså. Vädret är toppen! Nu klockan 22 är det +20 ute. Jag är SÅ GLAD över att vara hemma igen! Ja, det kändes verkligen som att äntligen komma HEM!

09-10-20:

I dag har jag varit och tittat på ett par lägenheter som är till salu. En av dem var jättefin! Den blev jag sugen på! Nu fattas jag som vanligt bara alla pengarna... Lägenheten är 2-plans och ligger på översta våningen i ett hus byggt 1992 vid gatan San Bartolomé. (Den som går genom hela Campello Playa och där bl a Mercadona ligger.) Lägenheten har 2 små balkonger mot gatan = åt väster, samt en stor åt havet = åt öster. Uppe på översta våningen finns entré, en toalett, ett dubbelsovrum, ett stort vardagsrum och ett ljust och trevligt kök. Och så förstås den stora balkongen med härlig utsikt! En trappa ner finns 2 dubbelsovrum med var sin liten halvt inbyggd balkong. Mellan sovrummen ligger ett toalett&duschrum. Till lägenheten hör ett källarförråd samt en garageplats. På prislappen står det 220 000 euro, men mäklaren trodde att ägaren (en engelsk man som nu är för gammal och dålig för att kunna komma hit mer) nog är villig att gå ner i pris en del. Kanske till 185 000 euro. Det är förstås dyrt ändå - men billigt för en sån här lägenhet.

För övrigt är lägenheten på 102 m², och har både värme och air-condition installerat. (Den säljs med inventarier.) Ja, ni förstår kanske att jag blev köpsugen? I en sån här lägenhet skulle nog även Ulf trivas, fast han är ganska kräsen av sig. Själv skulle jag uppskatta att ha soliga balkonger i två vädersträck, och så tycker jag om köket för att det är ljust och ser fräscht ut. Och tänk så bra det vore med ett gästrum! Ja, det är klart att jag vet att jag bara fantiserar... Jag vet mycket väl att ingen bank skulle låna mig så här mycket pengar. Både de och jag kan ju räkna ut, att på min förtidspension skulle jag aldrig kunna betala såna här summor. Men att drömma är gratis, så det tänker jag fortsätta med. Och på torsdag ska jag titta på en liten billig lägenhet. En som jag nästan skulle kunna ha råd med. (Jag undrar vad det är för fel på den eftersom den säljs så billigt? Jag har på känn att Ulf inte kommer att tycka om den... Men det är gratis att titta!)

09-10-24:

Ulf är också lite sugen på den fina lägenheten vid San Bartolomé, men vill helst vänta med lägenhetsköp några år.

Ja, det är mycket att tänka på vid eventuellt lägenhetsköp. Inte bara inköpspriset, utan ekonomin på sikt. Det är viktigt att lägenheten (inkl el- och rörledningar) är i bra skick. Och att läget samt grannarna är bra. Och så är det förstås viktigt att hitta en lägenhet som vi båda kan trivas i. Ulf och jag har ganska olika smak. Han vill ha stor bostad - jag trivs bäst i en liten. Han vill bo högt upp - jag gärna marknära. I heminredning favoriserar han mörka färger - medan jag bara tycker om ljusa. Jag skulle gärna ha trädgård - men det vill inte han ha. Båda vill vi dock ha en lättskött bostad. Och vi inser att det är bra om fastigheten har hiss, eftersom vi kanske inte springer lika lätt i trappor om 15 år. I slutänden blir det förstås Ulf som får bestämma mest. Det är ju viktigt att han kommer att trivas här i El Campello.

09-10-29:

Bonnie och jag fick nya bekanta på vår förmiddagspromenad längs havet, en trevlig engelsktalande kvinna (ev från Canada?) med pudel. Först pratade vi om hundar, sen om det vackra havet och därefter om hur fantastiskt trevligt El Campello är. Hon och hennes man har bott här i 13 år. (Och hennes far dessförinnan.) När vi pratade vidare så visade det sig att de bor i samma hus där vi ska titta på den fina lägenheten på måndag. Hon sa att det är ett gediget byggt hus med bra grannar och att där är lugnt och skönt. Hon kände paret som vill sälja lägenheten. De hade sänkt priset nu till under vad de själva gett. Jag lyckades inte få fram detta pris. Inte heller om det var 220 000 eller 185 000 € vi talade om. Jag förstod att hon inte ville råka säga för mycket. Då får vi hoppas på det bästa, Ulf och jag. För några 220 000 kan vi inte ge för lägenheten, hur fin den än är.

I dag, på förmiddagen, var vi alla tre och tittade på den trevliga lägenheten.

Ulf tyckte också om lägenheten. Nu ger det sig hur lågt säljaren kan tänka sig att gå i pris. Han har tackat nej till 180 000 €, och vi vill inte bjuda mer än max 185 000 €. Vill han inte sälja för detta pris så tittar vi på andra lägenheter. Vi har ju ingen brådska. Tyvärr är de lägenheter, som vi båda tycker allra bäst om, orimligt dyra...

Mäklaren mejlade oss i går och berättade att han haft kontakt med säljaren av lägenheten. Säljaren hade sagt att han inte ville sälja för mindre än 195 000 €. Vi sa att vi enbart är intresserade av lägenheten om priset är max 185 000 €. Mäklaren kommer att kontakta säljaren igen. Även 195 000 är ett bra pris för en lägenhet som denna. Vi har jämfört med många andra lägenheter. Men för övrigt är det inte något idealiskt köpläge för oss just nu. Bl a har kronans värde sjunkit i förhållande till euron de senaste dagarna. Vi förstår dock att säljaren är angelägen om att sälja snarast. Han är 87 år och har en hjärntumör, har vi fått veta via grannarna. Hade förhållandena varit annorlunda hade det säkert inte gått att pruta på lägenhetspriset alls. Tja, vi får se hur det går. Vårt hyreskontrakt på lägenheten här på Avenida de Alcoy gäller ju t o m 30/4, så vi behöver inte tillträde till någon ny lägenhet förrän framåt april (eller senast till hösten 2010). Och ett alternativ vi funderar på, är förstås att fortsätta att hyra lägenhet - fast helårsvis - ytterligare 2-3 år, för att först därefter köpa något eget. Ja, det är Ulf som bestämmer. Juridiskt sett blir det ju han som ev kommer att köpa en lägenhet, inte vi.

På lägenhetsfronten inget nytt. Säljaren kan till nöds, vid snabb affär, tänka sig att gå ned till 190 000 € (efter viss övertalning av mäklaren). Ulf står fast vid max 185 000 €.

I kväll fick vi besked från mäklarfirman om att säljaren av lägenheten på San Bartolomé 122 har accepterat Ulfs bud. Vi ska till mäklaren i början på nästa vecka för att gå igenom alla detaljer inför lägenhetsköpet. Då måste Ulf också betala en depositionsavgift på 5 000 €. Ni förstår säkert att jag är jätteglad! Och Ulf verkar inte heller direkt missnöjd... Vi får mycket lägenhet för pengarna! Håll nu tummarna för att kronan ska stärkas gentemot euron!

Nu i kväll var vi på möte hos mäklaren för att gå igenom alla detaljer inför lägenhetsköpet. Ägaren till mäklarfirman kallade in Ulf på sitt kontor och berömde hans förhandlingsförmåga. (Ulf har ju lyckats pruta osedvanligt mycket.) Ägaren menade att han gärna ville kalla in Ulf som expert när han nästa gång behövde förhandla själv.

Ulf måste nu skaffa ett NIE nummer. (Jag har redan ett - men det blir ju Ulf som ska skriva på alla papper.) Vi måste alltså in till den polisstation i Alicante som har hand om utlänningsärenden. Innan dess måste han ta passfoton och ordna den dokumentation som behövs. Jag, som har viss vana vid den spanska byråkratin, hjälper honom förstås.

N.I.E. = Número de Identidad de Extranjero (Identitets Nummer för Utlänningar), används som vårt personnummer.

Mäklaren skickade oss i dag en kopia på det kontrakt som säljaren skrev på då han köpte lägenheten för 5 år sedan. Det är på 32 sidor! Allt på spanska förstås. Så nu vet vi vad vi har att vänta oss. Men vi hoppas få hjälp, av en sorts juridiskt ombud som kan svenska, vid själva kontraktsskrivningen. Vi har också fått veta att lägenhetens taxeringsvärde är 170 000 €, och att säljaren själv betalt totalt 220 000 € för den.

Vi fick i dag veta av mäklaren, att säljaren av lägenheten kommer till El Campello på måndag. Troligtvis ska Ulf skriva på depositionskontraktet på tisdag. (Och betala depositionsavgiften - 5 000 €.) Både säljare och köpare måste personligen närvara vid kontraktsskrivningar i Spanien. Här går det inte att skicka papper med posten för påskrifter. Jag har roat mig med att översätta depositionskontraktet från engelska till svenska. (Det kontraktet är bara 3 sidor långt.) Fast juridiska termer på utrikiska är inte min starkaste sida, så översättningen blev förmodligen bara nästan rätt... Långt ifrån alla ord står i lexikon...

I dag har jag, för att underlätta för Ulf, översatt den spanska blanketten som man söker NIE-nummer på, till svenska. Sen skannade jag in blanketten med mina svenska översättningar i marginalen. Om någon av er behöver översättningen - hör av er så kan jag sända den via mejl.

Länk till blanketten: http://www.mir.es/SGACAVT/modelos/extranjeria/modelos_extranje/ex_14.pdf Man ska vid ansökan ha med sitt pass + kopia på första sidan i passet (det går lika bra med det nationella ID-kortet), samt 1 passfoto (och i förekommande fall: ett papper som visar att man är på väg att köpa bostad i Spanien, har fått jobb, ev hyreskontrakt el likn). Det är bäst om man redan har den ifyllda ansökningsblanketten (i 2 ex) med sig. Man kan ansöka på spanska ambassaden i Sverige, eller om man är i Spanien, på den lokala polisstation som har ett utlänningskontor (i vårt fall i Alicante).

Nu har vi fullt upp med lägenhetsaffären! I dag kl 17 skrev vi på depositionskontraktet och överförde depositionsavgiften till mäklarens konto. (Totalt fick vi alla skriva på de tre sidorna 4 gånger och i 3 exemplar = 12 namnteckningar.) Vi fick mycket gott intryck av både säljaren och hans sambo. De bor nu i lägenheten tills affären är klar.

I morgon ska vi in till Alicante på morgonen för att försöka skaffa ett NIE-nummer till Ulf. Jag fick mitt samma dag jag sökte, så det hoppas jag att Ulf också får. (Men det tar tid. Först får man stå i kö för att få nummerlapp. Sen vänta på sin tur. Därefter lämna ansökan, foton och andra nödvändiga papper. Sen brukar man få ett inbetalningskort. Då ska man gå till närmaste bank och betala avgiften. Med kvitto i handen går man tillbaka till polisens utlänningskontor. Har man då tur kan man få en tid samma dag för att hämta det stämplade dokumentet med sitt NIE-nummer.)

Om ett par veckor bestäms tid för själva kontraktsskrivningen/överlåtelsen. Då ska vi alla, köpare, säljare, mäklaren och vår "skatterepresentant" (som heter Gunilla) träffas på ett speciellt "Notariekontor" för att skriva på alla de sidor som huvudköpekontraktet utgör. Vi ska då också betala resten av köpesumman. Därefter är lägenheten vår. Men innan dess återstår alltså mycket jobb!

Redan klockan 6 ringde våra väckarklockor i dag. En halvtimme innan öppningsdags var vi på plats utanför polisstationens utlänningskontor. Att ansöka om NIE-nummer har blivit moderniserat sedan jag sökte 2006. Denna polisstationen är ny och fin. Vi slapp köa på gatan, utan fick direkt komma in i ett väntrum med stolar, ta en kölapp och vänta på att de skulle öppna. Ulf fick nummer 24. Redan efter en timme var det vår tur. Eftersom Ulf hade alla papper med gick det snabbt. Dock fick vi gå ifrån en stund för att betala 16 euro och 1 cent på närmaste bank, för att därefter visa kvittot på polisstationen. I morgon klockan 14 ska vi hämta dokumentet med Ulfs NIE-nummer på samma polisstation.

I dag har vi äntligen kunnat hämta Ulfs NIE-nummer-dokument. Det blev nämligen en del missförstånd på vägen. När vi kom in på polisstationen för att hämta det i går, så visade det sig att det inte alls var klockan 14 vi skulle varit där - utan klockan 12. I dag klockan 12 fick vi dokumentet inom 10 minuter.

Jag öppnade häromdagen ett nytt konto i CAM (Caja Mediterráneo) här i El Campello. På denna bank är personalen trevlig, det är mycket god service och alla talar dessutom engelska (och jag har även hört dem tala tyska och gissningsvis holländska). Det underlättar förstås, för än så länge talar jag betydligt bättre engelska än spanska... Nu ska jag bara ringa till Telefonica och säga att de hädanefter ska dra avgiften för internet från mitt nya bankkonto i stället (som med autogiro).

Det går långsamt framåt med lägenhetsköpet. Tidigast på måndag kan Ulf föra över köpesumman från det svenska kontot till vårt spanska. Först när pengarna är här kan vi bestämma tid hos notarien. (Vår oro just nu är att kronan ska försvagas ytterligare gentemot euron. Om kronkursen är aningen lägre eller högre kan göra en skillnad på uppåt 80'000:- för oss... Det är krisen i Dubai som försvagar kronan just nu - fast Sverige inte har ett dugg med detta att göra. Men så är det att ha en "liten" valuta... Jag hoppas verkligen vi byter till euro snarast!) Håll nu tummarna för att kronan ska bli starkare till nästa vecka!

I dag har "lägenhetspengarna" kommit fram till vårt spanska bankkonto. Så för vår del skulle vi kunna skriva på kontraktet redan i morgon. Men mäklaren hinner inte förbereda allt till i morgon, på måndag har vår "skatterepresentant" semester och på tisdag är det helgdag här. Men på onsdag 9/12 kl 10 ska det ske. Då ska vi gå till notarien allihopa för att ordna med allt det formella och skriva på alla papper. Några formaliteter återstår att kontrollera. Vi har visserligen fått papper på att säljaren är resident, men måste dubbelkolla. Annars ska vi hålla inne 3% av köpeskillingen vilket utgör en skatt som icke-residenta ska betala. Och så ska vi få bekräftat hur vi ska betala de 7% av taxeringsvärdet som man får betala för lagfarten. Spanjorerna tycks föredra checkar och kontanter, medan vi föredrar direktöverföring från vårt bankkonto till det aktuella. Går allt som det ska så är lägenheten vår vid lunchtid på onsdag. Det ser både Ulf och jag fram emot. Då först kan vi koppla av igen. Just nu är det för mycket som ska kollas och ordnas.

I morgon är det "stora-kontrakt-skrivar-dagen"! I dag ska vi plocka fram alla de papper vi behöver ha med etc. Jag behöver bl a ha originaldokumentet med mitt NIE-nummer. Sån tur att jag tog med originalet ner. Jag visste inte att jag skulle komma att behöva det. (En kopia har jag förstås alltid med här nere.) Jag har ännu inte berättat om alla detaljer angående köpet. Ni kan räkna med att få en utförlig rapport senast torsdag kväll.

Efter 4 timmars intensivt pappersarbete är jag ganska slut, så detaljerna får ni vänta på till i morgon...

Gårdagen började med att jag, efter en rask morgonpromenad med Bonnie, gick till banken. Där skulle jag vara klockan 9 för att hämta dels en check på 172'000 € utskriven på säljaren, och dels 8'000 € i kontanter till skatter mm. (Pengarna hade jag beställt några dagar i förväg, så de låg färdiga i bankens kassaskåp och väntade på mig.) Det kändes lite ovant att bära på motsvarande 84'000 kronor i kontanter...och lite otidsenligt också. Det borde ha gått att göra en banköverföring, tycker jag. Klockan 9.45 samlades vi sen alla utanför mäklaren; Ulf, jag, säljaren, mäklaren samt vårt skatteombud.

Punktligt klockan 10 stod vi utanför notariekontorets port. Denna var stängd, och det var fler som väntade utanför. Klockan 10.10 öppnades dörren och vi släpptes in. Sen fick vi sitta och vänta där inne. Efter ett bra tag, jag hade slutat titta på klockan, fick vi komma in i ett kontorsrum för att hämta en utskrift av kontraktet. Därefter gick Ulf och jag och vår skatterepresentant (Anna Maria från Norge som samarbetar med Gunilla) in i ett annat rum. Anna Maria översatte här hela det 30-sidiga kontraktet och vi kunde justera det på vissa punkter. Sen vidtog ny väntan medan kontraktet rättades och skrevs ut på nytt. Att spanska kontrakt behöver vara på så många sidor kan ju tyckas vara lite konstigt, i alla fall tills man blir varse att det på kontraktet även exempelvis står hur stor yta alla grannarna i huset har på sina förråd. Då får man vara glad att det trots allt inte är ännu omfångsrikare...

Nåja, till slut fick vi komma in till notarien själv. Han läste noga igenom kontraktets alla 30 sidor på spanska. (Eftersom jag fått det översatt för mig förstod jag rätt mycket av det han läste.) Efter genomläsningen var det äntligen dags för oss; köpare och säljare, att skriva på. Och tänk, vi behövde bara skriva på allra längst bak. Alltså bara en enda underskrift var. Sen var köpet klart, och lägenheten vår! Vi fick 2 uppsättningar nycklar. (Säljaren behöll en. Vi lät dem bo kvar över natten, så de slapp ta in på hotell. Nyckeln skulle de sen lägga i brevlådan morgonen efter.) Därefter kunde Ulf pusta ut och gå hem. Själv hade jag en del jobb kvar.

Först fick jag gå till ett annat kontor som har hand om avgifter som hör till fastighetsinnehav. Där fick jag skriva under desto fler papper -totalt 12 namnteckningar. I gengäld betalar de lagfarten åt oss, och ser till att räkningar för comunidad (avgift till ägarföreningen som lägenheten tillhör - går till yttre underhåll) samt el, vatten, sophämtning mm överförs på mig och kommer att dras från mitt bankkonto. (Jag fick gå ifrån mitt i och göra en överföring, från vårt bankkonto till detta kontoret - på 17'300 €, vilket skulle täcka lagfartskostnad mm. Dessutom fick jag gå till mäklaren och hämta säljarens senaste räkningar på el, vatten mm, samt avläsa vattenmätaren i trappuppgången till vår nya lägenhet, innan allt kunde ordnas.)

När jag var klar på detta andra kontoret kunde jag gå till notariekontoret igen för att hämta den utskrivna lagfarten. Jag kom hem klockan 13. Vid det laget var jag ganska trött i huvudet. Senare började migränen...

Ulf säger att jag tar på mig för mycket. Samtidigt tycker han förstås att det är skönt att själv slippa allt jobb. Och vi har kommit överens om, att eftersom det är han som betalar - så ska jag göra allt praktiskt jobb. Det är inte mer än rätt tycker jag. Jag vet inte om ni är medvetna om det faktum, att Ulf faktiskt ger mig en halv lägenhet! Han betalar, men lägenheten är nu skriven på oss båda. Det känns förstås fantastiskt för mig att äga en halv lägenhet i El Campello. Det är ju en dröm som har gått i uppfyllelse! Snacka om julklapp! Nu förstår ni säkert att jag gärna vill dra mitt strå till stacken. Alltså tar jag självklart på mig allt det praktiska arbetet.

I dag på morgonen hämtade jag de sista nycklarna. När jag sen gick in i lägenheten kunde jag konstatera att det fattades lite saker här och där, inklusive överkast och några mattor. Nåja, dem hade jag väl tänkt byta ut efterhand ändå, men i alla fall. Det var sagt att allt som fanns i lägenheten skulle ingå i köpet. Sen begriper jag inte hur de fick med sig allt på flyget hem till England... Tja, vi fick ändå mycket för pengarna. Mäklaren sa att för 2 år sen kunde de ha sålt lägenheten för 240'000 €.

Därefter gick jag till banken och ordnade en försäkring för lägenheten. Det tog ett tag att klura ut huruvida dörren räknades som säkerhetsdörr enligt försäkringsbolaget (nej), vad byggnadens konstruktionsvärde borde uppskattas till etc. De lovade att jag kunde justera vissa detaljer i efterskott. Jag betalade försäkringen bums så den gäller fr o m i dag. Sånt är ju viktigt att tänka på.

Lägenheten är ganska smutsig och behöver storstädas rejält. Till grovjobbet har jag lejt en städerska. Hon ska börja på måndag klockan 14. Hon lär vara mycket pålitlig och tar bara 10 € i timmen. Det är det värt. Jag kommer att ha mycket nog att ordna ändå. Det akuta jag har kvar att göra nu, är att ringa Telefonica och begära flyttning av vårt Internet-abonnemang till den nya adressen. Om det är för dyrt (eller krångligt) att flytta abonnemanget, så kanske jag måste säga upp det och öppna ett nytt. Jag hoppas att vi kan få Internet så snart som möjligt i vår nya lägenhet, för vi planerar att flytta dit 16/12.

PS. Vi fick reda på hos notarien i går att det totala taxeringsvärdet, inkl garageplats och förråd, är 180'000 €. Bara 5'000 € mindre än vad vi köpte lägenheten för. Detta bekräftar ytterligare att det var ett bra köp!

Nu har jag ringt och talat med Telefonica, och bett dem flytta vårt Internetabonnemang. Ingen på den avdelningen talar engelska så jag fick förklara allt på spanska. Det var inte helt lätt för mig, i synnerhet inte att diskutera olika alternativ. Dock kom vi fram till att det var fördelaktigare att flytta vårt nuvarande 6 MB-abonnemang, än att installera nytt eftersom bara nya kunder får gratis installation. Flyttningen kostar dock hela 64 €, och beräknas ta 15 dagar! Kanske vi får vänta på att flytta till vår nya lägenhet ända till mellandagarna. I alla fall vill Ulf inte flytta förrän han har tillgång till Internet. Han vill kunna läsa tidningen (DN som PDF-fil) direkt på morgonen. Jag skulle förstås vilja flytta före jul. Jag bad Telefonica att skynda på flyttningen om möjligt, men de kunde förstås inte lova någonting...

Klockan har nu blivit 17:00 och jag sitter i vår nya lägenhet och skriver detta! Jo, vi har redan telefon och internet här! Maken till snabba spanjorer har jag aldrig varit med om. Det var inget mañana här inte. Jag ringde i förmiddags och de kom nu på eftermiddagen och fixade allt! Det hade jag inte förväntat mig. Men det är bra förstås! Då kan vi flytta hit så fort Ulf kommer hem hit igen! Och fram till dess kommer jag att springa mellan lägenheterna flera gånger om dan. (Nåja: gå.)

Just i eftermiddags blev det verkligen en del springande på riktigt. Telefonica ringde till hyreslägenheten och sa att de befann sig vid vår nya lägenhet och bad mig komma och släppa in dem. (Det visade sig ta 13 minuter att halvspringa sträckan. Bonnie hängde med bra.) Sen kopplade de lite här och där och sa att jag skulle koppla in router och telefon medan de åkte till centralen för att koppla om lite där också, och sen skulle de ringa mig - allt inom 30 minuter. Det blev alltså snabb löpning tillbaka till hyreslägenheten för att hämta router, telefon och dator, och sen lika snabb löpning tillbaka hit igen. Jag hann precis koppla in allt innan de ringde. Och nu funkar alltså allt som det ska här på C/ San Bartolomé. (Bonnie tyckte förresten att det var helkul att springa genom El Campello.)

dag på förmiddagen har jag träffat vaktmästaren för att få ett par nycklar som saknades. Vi gick till järnaffären med hans jättenyckelknippa och fick kopierat de 2 jag behövde. Efteråt, när jag testade alla de 9 (!) olika nycklar som hör hit, visade det sig att en bara passade på ena sidan dörren, inte på andra. Så jag får ringa vaktmästaren i morgon förmiddag igen. Detta gäller en nyckel som jag skulle behöva bums.

Ja, mycket jobb återstår alltså. Men jag känner på mig att jag kommer att trivas mycket bra här när allt blir klart! Lägenheten som sådan är jättefin!

Jag köpte en spansk mobiltelefon i går. Ett nytt kontantkort skulle kosta 18 €, och en helt ny mobil inkl kontantkort kostade 19 €. (En liten enkel Samsung B270i.) För att kunna felanmäla den fasta spanska telefonen måste man nämligen ha något att ringa på. Det går inte att felanmäla via internet, eller via Telefonicabutikerna... Fast nu tror jag att jag ringer och säger att vi inte bryr oss om den fasta telefonen. Det räcker med mobilen.

I dag har jag pratat med Telefonica igen. Det är inte lätt. Jag ringer 1004, numret de alltid hänvisar till. Telefonsvararen pluddrar på spanska. Säger man då "english" så frågar telefonsvararen på spanska, om den fattat rätt - att man vill tala med någon som talar engelska. Då gäller det att svara ja på spanska om man ska bli kopplad rätt.

Jag fick tala med en man som talade knacklig engelska. Jag lyckades förklara att vår telefon varit ur funktion en månad. Sen sa jag att jag ville avsluta telefonabonnemanget och bara behålla ADSL. Då skulle jag ringa ett annat nummer: 9001010. Det har jag försökt men samtalet bryts var gång innan det kopplats upp. Där talar man f ö bara spanska sa mannen. Jag vill dels säga upp telefonen och dels förhandla om priset. Det skulle ju underlätta om jag kom fram...

När vi var hos veterinären i dag, Bonnie och jag, så passade jag på att kolla upp de tabletter (med Milbemicina oxima lufenurón) jag köpte där i höstas mot hjärtbandmask (Dirofilia immitis) och Leptospiros. Veterinären här säger att de är bättre än de vaccinationer som också kan ges. I Sverige vaccinerar man, men vaccinationen varar bara ett fåtal (4?) månader. Bonnie ska nu ta en tablett i månaden. Jag gissar att det är en form av "dunderavmaskning", men ska kolla upp det med min svenska veterinär i maj. Med rabiesvaccinationen, dessa tabletter och Scalibor-halsbandet ska hon klara sig från alla de farliga parasiter och sjukdomar som finns i varmare länder. Och någon dag innan vi ska hem ska hon förstås avmaskas mot dvärgbandmask (Echinococcos) också!

Utöver veterinären, besökte jag Ajuntamiento (≈ kommunhuset) i går. Jag förnyade min inscripción padrón. Det betyder att jag nu är inskriven på vår nuvarande adress här i El Campello. (Detta är inte riktigt samma sak som att vara folkbokförd.) Även om man inte är resident (fast bosatt) så bör man skriva sig i den kommun där man bor. På så vis får kommunen mer pengar från spanska regeringen till sjukvård, gatuunderhåll etc. Ulf borde också skriva in sig, men han har ingen lust. Han tycker det är för mycket besvär, eftersom han personligen inte får ut något av det.

(Tja, visst besvär är det ju. Man ska personligen gå till Ajuntamiento och fylla i en blankett. Man ska ha med både original och kopior av; pass eller nationellt ID-kort, hyreskontrakt eller köpekontrakt samt antingen NIE-nummer eller residencia. Men det tar ju inte så lång stund, och så har man gjort något för kommunen där man bor. För mig var det viktigt att skriva in mig. Detta ska man sen förnya vart 5:e år. Men om man bara förnyar, och bor kvar på samma adress, så tror jag att det räcker med att skriva under ett papper (som man får hemsänt) och skicka in.)

Annars förbereder jag min nerresa till El Campello fast det är hela 53 dagar till dess. Jag ska flytta ner 8 flyttlådor (= 1 m³) med flyttbil. Dessa packade jag klart i går. Jag packade t ex några lakan, handdukar, dukar, gardiner, lite husgeråd, jul- och påskpynt, några böcker, en del kläder, samt lite sådana saker som är svårt att få tag på i Spanien (t ex löddrande stålull och bra diskborstar).

I bilen ska jag sen ta med en hel del kläder, nästan alla Bonnies saker, mina krukväxter (som nu alla är omplanterade i självbevattningskrukor - se fotot nedan där de står uppradade på balkongen), några tavlor och lite till. Eftersom Bonnie och jag kommer att köra ner själva denna gången så kommer jag att få plats med mer än förra gången, men långt ifrån allt jag vill ta ner. Det är ju trots allt så att jag kommer att bo i El Campello större delen av året (och Ulf hälften) så det är klart att jag vill ha minst hälften av mina saker där. Jag får ta ner lite efterhand som jag får råd. De 8 flyttlådorna kostar 2000:- om jag flyttar dem med Djuvfeldts åkeri ( http://www.djuvfeldtsakeri.se/ ), vilket är det mest prisvärda alternativet jag hittat hittills.

10-09-06:

I går, klockan 12:30, kom vi fram till El Campello! Det känns härligt att äntligen vara hemma igen! Här är fullständigt underbart!

Resan har gått bra. (Och jag fick ingen migrän alls!) Enligt trippmätaren har jag kört 318,2 mil totalt. I genomsnitt har jag suttit bakom ratten 9 timmar per dag. Ibland har vi susat fram i 120 km/h på motorvägen, ibland kört 30 km/h genom något samhälle, och i Tyskland - på motorvägen - stod vi still i 2½ + 1 timme p g a någon olycka. Efter den senare incidenten valde jag att köra en bit genom Frankrike på "icke-betalväg". Det tar mycket längre tid att köra sådana vägar - eftersom man då är hänvisad till småvägar som slingrar fram genom landskapet. Men det är mer avstressande och betydligt vackrare och intressantare! På betalvägarna susar landskapet förbi långt från all bebyggelse, och man ser inte mycket mer än asfalt. Dessutom kostar det ca 2000:- att köra på betalväg hela sträckan. Jag skulle gärna prova att köra hela vägen utanför de stora motorvägarna. Men om Ulf är med i bilen tror jag knappast att han går med på det. Han känner sig tryggare på motorvägarna.

10-09-08:

Nu har jag jämfört priser på internetuppkoppling. Telefonicas är bäst - för de kan erbjuda 10 MB, de andra bolagen bara 3 - 6. Tyvärr är de dyra, de första 12 månaderna kostar visserligen bara 39,96 € per månad men därefter kostar det hela 65,92 € per månad. Men internet måste vi ha och nu kan ju Ulf få så många MB han behöver. (Innan hade vi 6 MB och då "hackade" TV-sändningarna.) Jag ska beställa efter siesta-stängningen. Normalt får man det installerat inom 10 dar, säger de.

10-09-09:

I går beställde jag internet-installationen från Telefonica! Jag förklarade min nöd och sa att läget var akut. Kanske, möjligen, kan de komma redan i morgon! Håll nu tummarna för att de verkligen kommer så snart! Två gånger (2006 och 2007) fick jag vänta en hel månad... Kvinnan i butiken var i alla fall mycket trevlig. Hon föreslog själv att vi skulle ringa dem om 11 månader och fråga om de hade nåt bra erbjudande åt oss då. Annars blir ju priset automatiskt högre efter 12 månader. Jag har genom erfarenhet lärt mig, att det är när man hotar att säga upp abonnemanget som de kommer med bra erbjudanden... Spanien fungerar inte riktigt som Sverige - men det är mycket intressant att lära sig mer om en annan kultur!

PS:

I förmiddags (efter att ha uppdaterat ovanstående) besökte jag min bank här: CAM = Caja de Meditarráneo. Dels skulle jag höja försäkringsbeloppet för lösöre på vår spanska hemförsäkring (nu när vi tar hit fler saker) - och dels var jag tvungen att beställa ett nytt bankkort. Det gamla hade nämligen blivit avmagnetiserat sedan jag senast använde det i april. Jag ska få ett nytt på onsdag. Nu oroar jag mig en smula för om avmagnetiseringen kan bero på väskan jag hade pengar och sånt i nu på nerresan. Den har nämligen magnetlås på ett av facken. Och i så fall finns ju risken att även mina svenska bankkort blivit avmagnetiserade... (Så dumt att jag inte tänkte på den risken!) Jag får väl prova mitt ICA-kort när jag fått lön. (ICA-kortet är fördelaktigast att använda här - eftersom de varken tar uttags- eller växlingsavgift.) Skulle även ICA-kortet vara avmagnetiserat så är det ingen katastrof. Jag kan ju via internetbanken överföra lönen till mitt spanska bankkonto och plocka ut pengar den vägen. Då gör det ju inte så mycket om det dröjer ett tag innan ev utbyteskort kommer. (Jag har posten eftersänd hit fr o m 1/9, men bankkort brukar skickas direkt till utlandet.) Tja, det är en del praktiskt att tänka på så här i skarven mellan sommar- och vinterboende. Sen flyter det på...

10-09-13:

Jag fick just besked från Djuvfeldts åkeri att de kommer (med mina 12 flyttlådor + hundtrappan) i morgon eftermiddag. Det ska bli skönt att få hit sakerna. Tyvärr kan den stora lastbilen inte köra ända fram till vår port (sådant ska man ha tillstånd för - vilket kostar pengar), så vi får mötas i utkanten av El Campello och lasta över lådorna i min bil och så får jag köra hem dem själv. Jag räknar med att få köra minst 2, kanske 3 turer, för att få allt med mig i min lilla bil.

I dag har vi också kollat upp att vi verkligen har betalat fastighetsskatten som ska vara betald före årsskiftet. Vi fick betala 514 € (= 4653:-) för år 2010. När detta året är till ända ska jag samla alla räkningar och sammanställa dem. Jag vill ha koll på hur mycket el, vatten, sophämtning, comunidad och skatter vi betalar per år totalt. Det är först nu, när vi har bott här ett helt år, som jag kan få en riktig koll på alla utgifter. Grundhyran här är låg - men mycket tillkommer... Ni kommer att få en rapport om kostnadsläget. (Det kan ju vara intressant för er som funderar på att köpa bostad här.)

F ö försöker jag fortfarande utröna om det är någon ytterligare skatt som vi skulle ha betalat före årsskiftet. (Utöver den kommunala fastighetsskatten som drogs automatiskt från mitt spanska bankkonto.) Vi har varken fått någon räkning eller någon annan betalningsanvisning. Och då är det ju inte lätt att betala. Men vi har läst i de engelska gratistidningarna om någon skatt som utlänningar(?) måste betala före årsskiftet. Det kan vara olika regler för engelsmän och svenskar, olika länder har olika avtal, men lite oroliga är vi att något ska bli fel.

Deklarera här, ska vi i alla fall göra under perioden 1/5 - 30/6. Troligen ska både jag (som är resident) och Ulf (som inte är resident) deklarera. (Men vi betalar båda två skatt på våra inkomster i Sverige - eftersom vi båda är skrivna där. Själv är jag även skriven här - vilket jag ska vara eftersom jag bor här mer än 6 månader om året.) Men det här med deklarationerna har vi ju gott om tid att ta reda på mer om. (Jag kommer att berätta för er om de spanska skattereglerna, efterhand som jag själv får dem klart för mig.)

11-02-04:

I kväll ska jag på ett möte som rör huset vi bor i. Det ska diskuteras vad som behöver renoveras härnäst. Poolen renoverades förra säsongen. Den fick ny mosaik på några ställen där den gamla ramlat av. Det höll inte, så jobbet måste göras om. Det går väl på nån garanti, hoppas jag. Men det blir dyrt ändå - eftersom allt vattnet måste tömmas och fyllas på igen. Själv förstår jag inte vitsen med pool när man bor 50 meter från havet... Jag hoppas att jag åtminstone begriper något av vad de säger i kväll.

11-02-05:

Jag höll ju nästan på att glömma bort att jag skulle berätta om mötet i går. Det var väldigt intressant att vara med på ett formellt spanskt möte. Mötestekniken var kanske lite annorlunda än vad jag är van vid. Ni vet, i Sverige är det ju oftast så att ordföranden ger ordet åt en person i taget. Här var det oftast så att minst två personer, oftast fler, pratade samtidigt. Särskilt om de hade olika åsikter så talade de i mun på varandra - och försökte båda överrösta den andre.

Mötet varade 2½ timme, och även om jag knappt sa något alls, så kändes det bra och lärorikt att vara med.

11-04-27:

Därefter gick jag till Ajuntamiento och hämtade en blankett - som jag ska fylla i när jag ska söka P-tillstånd för flyttbilen. Ett tillstånd för 4 timmar kostar 47,93 €. Det ska sökas minst 4 dagar i förväg. Då får man lappar att sätta upp på gatan. Eftersom jag troligen kommer att vara i Sverige då flyttbilen kommer hit, så måste jag leja Cynthia till detta. (Jag kommer att vara i Stockholm när bilen hämtar mina saker. Men sen vill jag förstås ställa i ordning mitt rum, och städa mm innan jag själv kör söderut. Alltså kommer jag inte att hinna ner före flyttbilen.) Jag har förresten hittat en flyttfirma som verkar vara bäst hittills. Alltså: bäst service till lägst pris. Jag kommer att få betala 2124 kronor per kubikmeter (minst 10 m³) inklusive moms, lastning, lossning, skydd av möbler, samt försäkring. Firman heter Europaspecialisten: http://www.europaspecialisten.com/. De andra firmorna som jag har varit i kontakt med är antingen mycket dyrare - eller så bär de inget själva, och en skyddar inte möblerna med flyttfiltar o dyl. OBS Varning. Anlita aldrig denna flyttfirma!!!

Sen beställde jag tid hos en engelsk skatterepresentant för att få hjälp med våra deklarationer. (Gällande lägenheten.) Ulf ska dit redan i morgon förmiddag. (Vi fick olika tider eftersom jag är resident, men inte han.) Alltså har jag plockat fram alla papper som har med lägenheten att göra. Bl a papper från Suma som visar att vi har betalat vår fastighetsskatt (531,70 €.)

11-05-05:

I dag har jag träffat representanter för den spanska skattemyndigheten och lämnat in alla uppgifterna inför min deklaration. Jag fick visa upp alla papper ang vår spanska lägenhet, information ang mitt spanska bankkonto, min svenska deklaration - samt alla "legitimationshandlingar" såsom mitt nationella ID-kort, residencia, NIE-nummer, padronamiento (ang folkbokföringsort) mm. De spanska skatterepresentanterna såg märkbart chockade ut när de konstaterade att jag har betalat 28% i svensk skatt. En hutlös procentsats tyckte de, som är vana vid ca 18%. (Men för svenska förhållanden är ju 28% inte så särskilt mycket. Att jag inte betalar mer beror ju bara på att jag inte tjänar så mycket...)

Det tog ett tag att reda ut detta med att jag bor mer än 183 dagar per år i Spanien - och således ska vara skriven här, medan Ulf bor färre än 183 dagar här - och ska vara skriven i Sverige. Detta trots att vi är gifta med varandra. Men man kan ju vara gifta - och ändå vara särbor några månader per år.

Jag ska tillbaka till min engelsktalande skatterepresentant nästa tisdag. Då får jag hämta både min och Ulfs ifyllda deklarationer. Och så får jag reda på vad vi ska betala i skatt, samt till vår skatterepresentant. Det ska bli intressant! (Rapport utlovas!) Det kan hända att jag blir tvungen att betala spansk inkomstskatt på min svenska pension. Det bör jag ju, normalt sett. Men i så fall får jag tillbaka motsvarande belopp från den svenska skattemyndigheten. Det finns som tur är ett "anti-dubbelbeskattningsavtal". Tyvärr är systemet uppbyggt så att man först får betala skatt i båda länderna, och sen får tillbaka det man betalat dubbelt. Det betyder alltså att man kan vara tvungen att ligga ute med ganska mycket pengar under en period. (Och det blir likadant vartenda år...) Måtte SINK-skatten i Sverige slopas! Bor man i Spanien är den nu 25%. Bor man i Frankrike är den 0%... SINK= särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.)

Men först ska jag gå till banken för att betala min spanska skatt. Som resident ska jag nämligen gå med min ifyllda deklaration till banken. När jag där har betalat min skatt (ska betalas före 1/6) så skickar banken in min deklaration!

Jag gick alltså till vår skatterepresentant i dag för att hämta våra deklarationer. Min låg i ett kuvert (19 sidor - men jag tror att en del är kopior). Mannen från skattemyndigheten, som jag träffade i tisdags, hade fyllt i allt åt mig. Den hjälpen, Programa de Ayuda (= hjälpprogrammet), är gratis. Jag kunde ha åkt in till skattemyndigheten i Alicante och fått samma hjälp. Nu fick jag betala juristen 74 € för att hon hjälpte till att översätta. (En fast summa för residenta.) Det kan det ju vara värt så här första gången. Det hade varit svårt att redogöra för allt på spanska - och så var det ju betydligt enklare att bara gå några meter hemifrån, än att åka in till Alicante. Men nästa år bör jag klara det själv. Nu är ni förstås nyfikna på hur mycket skatt jag ska betala. Jo bara 1,80 € - alltså ca 16:20 i svenska kronor. Jag blev paff (men nöjd) när jag såg att summan var så liten.

Ulf blev desto mer besviken när han såg vad han skulle betala. Totalt är han tvungen att betala 452,61 € (ca 4073:50). Av detta är 188,82 fastighetsskatt för lägenheten och garaget. (Förrådet behöver ingen av oss skatta för i år. När skatten skulle varit under 6 € totalt så ackumuleras den. Troligen dröjer det några år innan vi får skatta för förrådet eftersom det bara är 4 m², och fastighetsskatten således är låg.) Till skatterepresentanten måste han betala 152,59 i grundavgift + 71,20 för de två deklarationerna (1 vardera för lägenheten och garaget). Dessutom får han betala 40 € i engångskostnad för att bli inskriven hos skattemyndigheten. Han skulle betala kontant hos skatterepresentanten (men hade hela detta året på sig). När han betalat (vilket han gjorde i dag) ska de skicka in hans deklaration åt honom. (I Ulfs grundavgift ingår konsultation hela detta året. Om han t ex behöver hjälp i ett juridiskt spörsmål, eller med att få ett brev översatt - så kostar detta inget extra.)

När Ulf insåg hur mycket mer en icke-resident får betala i skatt, så blev han nästan lite sugen på att själv söka residencia till hösten.

Jag har även varit inom ajuntamiento i dag. Jag hade fyllt i lappen rätt och begripligt. Men jag kan alltså inte lämna in ansökan förrän vi vet exakt vilken dag, och vilket klockslag, som flyttbilen behöver stå här utanför. Cynthia får lämna in lappen när det blir så dags. Hon kommer att få gå till ajuntamiento 3 gånger totalt. Först för att lämna in ansökan (minst 4 dagar i förväg), och sen (samma dag) för att visa kvitto på att hon (med mina pengar) har betalat avgiften. Slutligen får hon gå dit igen efter 2-3 dagar för att hämta carteles, alltså lappar att sätta upp här utanför, som visar att det är förbjudet för andra att parkera här de timmar som jag har sökt tillstånd för. Fyra timmar kostar 47,93 €. Varje timme därutöver kostar 10 € per timme. Att lossa bilen tar bara 4 timmar (tror flyttfirman), men hur ska vi i förväg kunna veta exakt på klockslaget när de kommer fram och kan börja lossa? Det är ju trots allt 325 mil de ska köra först. Och tänk om det blir stopp på motorvägen? Några timmar extra måste jag säkert betala för. Det är i alla fall bättre än att riskera ca 400 € i böter.

11-06-03:

Nu har jag varit hos Shurgard och köpt 20 nya flyttlådor. Jag kan köpa billigare flyttlådor på många andra ställen - men inga lika bra. Dessa är starka och stabila (håller även för tunga saker som böcker) och man behöver inte tejpa igen dem. Jag har provat andra märken, men då alltid blivit besviken. Dessa kostar hela 43:- per styck, fast just nu är det extrapris så jag betalade 335:- för 10 stycken. Jag passade också på att köpa en rulle bubbelplast (50 cm x 50 m - à 169:-) för att kunna packa in det allra ömtåligaste i.

I dag har jag också köpt en färjebiljett för sträckorna Helsingborg - Helsingør samt Rødby - Puttgarden samt betalat flyttningen (38232:-).

I morgon ska jag till veterinären för att få ett friskintyg till Bonnie inskrivet i djurpasset. Inte för att de hittills har kollat hennes pass vid en endaste gräns - men det är bäst att följa reglerna ändå.

11-08-13:

I dag är det precis en månad sedan Europaspecialisten hämtade mina möbler och flyttlådor i Hässelby strand. Och än har de inte levererat dem hit till El Campello. De tror att de kanske kan komma på söndag, den 21:a, men något säkert besked har jag ännu inte fått. De är tydligen inte så bra på att planera... Om de ska kunna komma på söndag, så måste de ge mig ett definitivt besked allra senast på tisdag morgon (före 9:00). Annars hinner vi inte få något p-tillstånd. Jag börjar bli trött på att gå här och vänta... De lovade trots allt leverans i slutet av juli...

11-08-16:

Flyttbilen kommer nu på söndag (21/8)! Europaspecialisten bekräftade sent i går leveransdagen. Tyvärr glömde de att meddela hur dags de tänker komma, men de har tidigare sagt under förmiddagen. Eftersom det var sista dagen i dag för att söka parkeringstillstånd för söndagen, och ajuntamiento bara har öppet på förmiddagarna, så fick jag gå och söka tillståndet ändå. Jag sökte för tiden 8:00 - 13:00. Det ska väl täcka in "förmiddagen" med god marginal. Det tog 3½ timme att lasta, och de sa att det normalt går fortare att lossa, så fem timmar bör ju räcka mer än väl. Man får betala per timme, så jag ville förstås inte söka för längre tid än nödvändigt. (Fem timmar kostade 57,51 €.)

Nu hoppas jag verkligen att flyttfirman kan komma inom denna tiden. Jag har inte fått tag på dem via mail, vare sig direkt efter bekräftelsen i går, eller i dag på morgonen. Jag har mailat till alla deras tre mail-adresser. (Dock har jag mottagit ett läskvitto nu vid lunchtid...)

För att söka parkeringstillstånd gör man sålunda:

Man går i god tid till ajuntamiento för att hämta en ansökningsblankett hos person 1. Blanketten ska fyllas i på spanska. (Jag tog hem min blankett och satt i lugn och ro, med ordboken till hands, och fyllde i hemma.) Senast 4 vardagar innan tillståndet ska gälla - så lämnar man in den ifyllda blanketten till person 2. (Person 1 och 2 sitter bredvid varandra, vid samma disk...) Därefter stämplar person 2 blanketten, och man får en kopia. Kopian ska man visa för person 1. Person 1 ber då person 2 om att få se originalet. Sen får man av person 1 ett inbetalningskort så man kan gå till banken för att betala. På banken får man 2 kvitton, ett till sig själv och ett till ajuntaminento. Sen ska man visa kvittot för person 2 som hänvisar till person 1. När man gett kvittot till person 1, och person 2 sedan lagt kvittot tillsammans med originalet, får man gå hem och vänta. Tidigast 48 timmar innan parkeringstillståndet ska börja gälla, får man komma tillbaka för att hämta ut skyltar - som man sen själv får sätta upp vid den p-plats där tillståndet ska gälla. Skyltarna ska hämtas hos person 1. Lätt som en plätt - eller hur? (Jag ska alltså hämta mina skyltar på fredag klockan 10.)

På ajuntamiento kom vi fram till att jag hade missförstått dem tidigare. De skriver inte de skyltar som jag ska sätta upp på parkeringsplatsen. Det får jag göra själv! Så nu har jag gjort ett utkast:

11-08-21:

Nu har jag satt upp sju stycken lappar utanför vår port - alla med texten där jag ber att ingen ska parkera här, på tisdag eftermiddag.

Nu gäller det! Jag hoppas så att allt kommer att fungera i dag! Men lite orolig är jag allt. Vår trappstäderska, som bor här i huset, trodde inte att folk skulle respektera skyltarna. (De respekterar ju inte ens polisens/ajuntamientos skyltar.) Sen oroar jag mig en smula för att flyttbilen inte ska komma på utlovad tid. Kvinnan, på Europaspecialistens kontor, skrev i samband med att jag fick besked om att de skulle komma i dag: Jag skall be chauffören ringa Dig i god tid innan han kommer. Klockan är nu 10:45, och ingen har ringt än.

När klockan blev 19:15 gick jag ner och samlade in mina lappar. Parkeringstillståndet gäller ju ändå inte längre. Nu är klockan 19:48 - och jag har fortfarande inte hört ett ljud.

Nej, jag kan inte rekommendera Europaspecialisten. Det spelar ingen roll att Janne verkar vara trevlig, och att det var duktiga killar som hämtade mina saker - när det inte går att lita på ledningen för företaget. När de som sköter organisationen inte håller vad de lovar, och inte passar tiderna, då bör man anlita ett annat företag...

Pengarna för parkeringstillståndet var således helt bortkastade, och allt jobbet hade jag inget för...

Så nu är frågan (och följd-frågorna): Kommer flyttbilen överhuvud taget i dag? Hur sent i så fall? Var ska de parkera? Och om de inte kommer i dag - när kommer de då? Jag vill väldigt gärna ha mina saker NU!

11-08-25:

Jag vaknade redan klockan 04 i morse och började oroa mig för var i all världen bilen ska kunna parkera. Det är ingen obefogad oro...

Chauffören ringde nyss, 9:30, och berättade att han beräknar att komma fram klockan 13.

Själv ska jag gå till ajuntamiento, nu när de öppnar, och fråga om bilen kan få stanna på lastfickan tvärs över gatan längre än de 30 minuter som man annars normalt får stå där. Det är vår enda chans att hitta en parkeringsplats i närheten! Det är dags för er att hålla tummarna igen!

PS:

Nu, 10:35, är jag tillbaka från ajuntamiento. Det går inte att få något parkeringstillstånd med så här kort varsel. Det visste jag, men jag ville ändå försöka. Man får heller inte parkera på lastfickan med en flyttbil. Jag frågade Grua som sa att de kunde se mellan fingrarna under 20 -30 minuter, men inte mer. Lastfickan är dock fri för vanlig parkering mellan 14:00 och 17:30. Så om flyttbilen lyckas få plats att parkera där ca klockan 13:40, så kan de sen stå kvar några timmar. Lastfickan ligger visserligen på andra sidan gatan, så alla saker måste bäras (via övergångsstället) över den hårt trafikerade San Bartolomé. Det är ingen bra lösning - men den enda jag kan komma på. Hur de annars ska göra har jag ingen som helst aning om...

Mina möbler kom för sent och delvis skadade... Företaget gick sedemera i konkurs... Om allt detta kan ni läsa i mina sparade dagböcker.

Ibland undrar jag varför det blir så många småskador - när man lejer proffs. (Och då tänker jag inte på de stora skadorna ovan. Sådana skador borde inte alls få uppstå.) Alla de gånger jag har flyttat själv - så har alla möbler klarat sig oskadda. Jag är rädd om mina saker. Men nu hittar jag många små skavanker. Foten till golvlampan har fått repor. Och alla dessa små skador i träet på möblerna (på nederkanterna och hörnen bl a) - är det av ovarsamhet som de uppstår?

11-08-29:

I förmiddags fick jag ett mail från Ulfs skatterepresentant Fiona. Hon skrev att skattemyndigheten vill ha in ytterligare 2972,09 € + böter på 225,96 € = totalt 3198,05 €. (Ungefär 29'294:-.) Jag vidarebefordrade mailet till Ulf. Sen ägnade vi förmiddagen åt att försöka lista ut vad detta kan vara för skatt - samt att oroa oss. Det gäller ju mycket pengar. Jag har fått en tid på onsdag klockan 12 hos skatterepresentanten, och då kommer jag att få besked. Vi tror att denna skatt kan ha med köpet att göra. När vi köpte lägenheten sa myndigheterna att den var taxerad till 170'000 € och vi fick betala 7% skatt på denna summa. Nu säger de helt plötsligt att skatten ska beräknas på 212'458,40 €. (Marknadsvärdet?) Ja, om vi har fattat rätt alltså. Konstigt! Och eftersom vi äger halva lägenheten var, så borde Ulf betala 50% och jag 50%. Varför har de då bara skrivit till Ulf? Ja, svaren på alla våra frågor får vi alltså först på onsdag.

11-08-31:

Jag har nyss kommit tillbaka från mitt besök hos jurist Fiona, tillika Ulfs skatterepresentant. Nu är jag klokare än jag var innan. Men det är ändå inte lätt att förstå alla spanska lagar och regler.

Det visade sig, att i vårt köpekontrakt, där det står att lägenheten värderades till 170'000 € totalt (+ garage 7'000 € och förråd 3'000€), så står det också (långt bak med små bokstäver) att ingångs-taxeringsvärdet för lägenheten är 132'325,99 € - viket sen uppräknas med en viss procentsats varje år. Detta värde skulle vid tiden då vi övertog lägenheten vara 212'458,40 €. Vi betalade de 7% skatt på beloppet 170'000 - vilket alltså var för lite. Nu ska vi betala mellanskillnaden inkl ränta och böter = 3198,05 €. Sen hade det i dag kommit ett till brev. Vi ska också betala 548,37 € mer för garaget. Och kanske det kommer en räkning för förrådet i morgon...

(Det står orden : Valor Cat./Base Imponible i kontraktet före taxeringsvärdet. Leta efter detta om ni ska köpa lägenhet/hus - och fråga mäklaren! Det är ju bättre att betala rätt bums och slippa ränta + böter.)

Tydligen är det ganska vanligt att man får såna här skattesmällar efteråt. Lopez inmobiliaria borde i samband med köpet ha förberett oss på detta. Och själv förstår jag inte alls varför man inte gör rätt redan från början. Vi betalade den summa man sa åt oss att betala. Man kan överklaga, sa Fiona. Men det är ytterst sällan som man får rätt. (Och processen tar normalt 4 år.) Spanska taxeringsvärden kan bara gå upp - aldrig ner, helt oberoende av hur marknaden ser ut. Myndigheterna hade redan nu skickat med 21 sidor bevis för att de har rätt. Jag ska få alla papper sen. Det ser intressant ut. Det verkar som om ritningar, byggnadskostnader mm finns med. Vi får alla papper när vi har överfört pengar till Fiona så att hon kan betala skatten till spanska skatteverket.

Eftersom spanska skatteverket nu, p g a den ekonomiska krisen, behöver få in alla skattepengar de kan få, så letar de efter sådana här "gamla felaktigheter". Inte bara vi har råkat illa ut. Och att räkningen kom bara till Ulf, och inte hälften till mig, beror på att han är man och att hans namn (därför) står först i kontraktet. Rent teoretiskt ska vi betala hälften var, men eftersom vi är gifta får bara Ulf räkningen.

Jaha, då vet ni precis hur det går till nu - att betala skatt vid lägenhetsköp - eller?

11-09-01:

Förresten: De här 7% skatt vi ska betala - det är nog lagfartsavgiften.

Det kom en överraskning med posten i dag - från Skatteverket. Jag är fr o m 1/9-11 avregistrerad från folkbokföringen - och därmed utskriven ur Sverige! Ja, jag har naturligtvis själv ansökt om detta, jag vill vara skriven i Spanien. Det funkar inte att mestadels bo i ett land - och vara skriven i ett annat. Men jag trodde inte att det skulle gå så lätt, nu när jag är gift med en svensk man som vill fortsätta att vara skriven i Sverige. Jag trodde att jag skulle bli tvungen att överklaga - och så gick det igenom med en gång. Skönt! Det innebär bl a att jag nu har all min sjukvård i Spanien, vilket förstås är mest praktiskt för mig. Nu är alltså Ulf och jag officiellt särbor. Det har vi ju redan varit i praktiken periodvis, men visst känns det lite konstigt att vara gift och särbo. Men nuförtiden är det inte helt ovanligt. Och vi kommer ju hur som helst att bo tillsammans största delen av året. Här nedan ser ni delar av dokumentet:

Sedan vi köpte vår lägenhet här, har jag dock varit skriven både i El Campello och i Hässelby strand. Det är förstås inte lagligt. Man kan, om man har rymligt samvete, vara skriven i två länder och då också utnyttja båda dessa länders socialförsäkringssystem. Ulf tycker att jag borde ha fortsatt att vara skriven på båda håll - och ha utnyttjat fördelarna med detta. Bl a skulle jag då kunnat ha tillgång både till spansk och svensk sjukvård. Men, i praktiken innebär en "dubbelskrivning" förstås att jag också vore skatteskyldig i båda länderna. Nu är kontrollerna få - men ändå. Kanske det är både dumt och oekonomiskt - att skriva ut sig, jag vet inte, men nu har jag i alla fall gott samvete. Och det tycker jag att är viktigt!

Det jag nu har tackat nej till - är all svensk subventionerad sjukvård, all subventionerad medicin, all subventionerad tandvård mm. Däremot har jag rätt till akut sjukvård. Jag kan heller inte ha en svensk hemförsäkring. Däremot brukar olycksfallsförsäkringar gälla oberoende av vilket land man bor i. Min rösträtt har jag kvar i 10 år. Jag är också fortsatt svensk medborgare. Men jag har alltså nu emigrerat till Spanien igen - med allt vad det innebär. Det innebär t ex att den dagen jag dör, så blir jag begravd i Spanien - inte i Sverige...

OBS! Jag vet nu (2015) att som pensionär har jag rätt till sjukvård i Sverige (även planerad) på samma villkor som övriga svenska medborgare - trots att jag är skriven utomlands.

Nu har jag fri sjukvård + fri medicin här i Spanien. (Men det kan hända att jag får ha min ordbok med mig, för att förstå - och göra mig förstådd.) Jag bedömer att svensk och spansk sjukvård är likvärdiga. Jag får också gå till tandläkare här, mm. (Tandvården är något billigare här - men förstås "på spanska".) Jag kan också rösta i lokalvalen, men det avstår jag från att göra tills jag blir mer insatt. Och så måste jag förstås ha en spansk hemförsäkring. (Men det skaffade vi redan från början.)

Det som är viktigt i sammanhanget är att man bestämmer sig för var, i vilket land, man vill höra hemma. Själv vill jag hellre vara "spanjorska". Ulf vill absolut vara svensk. Och det ska han självklart få vara. Jag var osäker på om detta skulle gå att kombinera - eftersom Sverige inte gärna skriver ut någon som har den minsta lilla anknytning till Sverige. Och att ha en svensk make som bor i Sverige är förstås en mycket väsentlig anknytning. Nu bedömde skattemyndigheten ändå att jag borde skrivas ut, eftersom jag anses stadigvarande vara bosatt i Spanien. Jag fick således min ansökan godkänd.

Men jag har ännu inte (160424) blivit beviljad SINK-skatt! Jag betalar alltså full skatt i Sverige och inte 20% i SINK-skatt. Dessutom behöver jag deklarera i Sverige. Allt detta för att Ulf är skriven i Sverige och äger sin bostad där. Jag överklagar varje år. De första 5 åren är bevisbördan min - därefter är det skattemyndighetens.

11-09-11:

Angående min emigration så vill jag lägga till följande:

Självklart så behåller jag min rätt att få förtidspension, ålderspension mm från Sverige. Normalt ska jag hädanefter bara betala skatt i Spanien - och inte i Sverige. Men eftersom jag bara har svensk inkomst (min förtidspension) så måste jag betala SINK-skatt i Sverige. (SINK = särskild inkomstskatt för person som får sin inkomst från Sverige - men bor utomlands.) SINK-skatten är fast: 25% av inkomsten. Eftersom jag har låg pension betalar jag normalt bara 26% i skatt i Sverige - så för mig gör det ingen större skillnad. Och skulle jag behöva betala skatt här i Spanien, så har jag rätt att få tillbaka motsvarande belopp på den svenska skatten. Så mer än 25% totalt kan det inte bli (eftersom Spanien har lägre skattesatser - ca 18% på en normalinkomst).

I dag har Ulf fått ett brev från Skatteverket. De undrar om det är riktigt att han inte flyttar med till Spanien, när hans hustru flyttar. Sen undrar de hur många dagar per år jag kommer att besöka honom i Sverige, respektive hur många dagar per år som han kommer att besöka mig i Spanien. De har väl lite svårt för tanken att ett gift par inte är bosatta/skrivna på samma ort. Ulf ska fylla i blanketten och skicka tillbaka till den. Så får vi se vad resultatet blir.

Dessutom har jag lite "självförvållade" extra-sysselsättningar p g a att jag nu skrivit mig i Spanien igen. Jag måste gå till polisen här i El Campello och be dem intyga att jag lever - för att jag även fortsättningsvis ska få min svenska pension utbetald. Och sen måste jag gå till läkarstationen för att förnya mitt spanska sjukvårdskort. Senare måste jag åka in till Alicante, för att besöka spanska motsvarigheten till vår Försäkringskassa, för att hämta ett sånt där EU-sjukförsäkringskort som man ska ha med sig vid resor. (Jag behöver ju nu ett spanskt att visa om jag blir sjuk i Sverige.) Jag har fått skicka ett intyg till transportstyrelsen med en svensk adress som de kan nå mig på, angående mitt svenska körkort. (Jag skrev c/o Ulf och vår vanliga adress förstås.) Jag måste kolla upp hur länge Bonnies svenska djurförsäkring gäller etc. Jag måste göra allt en gång till, som jag redan hade gjort 2006... Det blir, som sagt, lite mycket på en gång...

11-11-10:

I dag fick jag brev från svenska Försäkringskassan där de säger att jag nu är utskriven ur det svenska socialförsäkringssystemet. För säkerhets skull gick jag upp till läkarstationen och frågade om mitt spanska sjukvårdskort som jag fick 2007 var giltigt. Det var det inte! Så nu är jag (tillfälligt) inte social-försäkrad någonstans alls. Jag har tagit för givet att det spanska kortet gäller. (Det står inget "sista giltighetsdatum" på det.) Men nu måste jag förstås snarast ansöka om ett nytt. Jag har just mailat till Försäkringskassan i Sverige och bett om det intyg från dem som jag måste ha med. När jag har fått detta så måste jag åka in till Försäkringskassans spanska motsvarighet i Alicante (I.N.S.S. på C/ Mayor nr 3). Och så får jag gå igenom hela ansökningsprocessen en gång till.

Det känns lite jobbigt att behöva göra allt två gånger. Nu efteråt inser jag att allt hade varit mycket enklare om jag inte hade skrivit mig i Sverige igen när jag flyttade upp till Ulf. Jag kunde ha varit skriven här - och bott hos honom större delen av året ändå. Då hade jag visserligen bara varit berättigad till akut sjukvård i Sverige, de två åren jag bodde helt i Stockholm. Men jag är ju rätt så frisk, så det hade gått. Men det är ju alltid lätt att vara efterklok. Med facit i hand vet man förstås exakt vad man borde ha gjort i stället för det man gjorde. Det gäller mycket här i livet. Tro nu för all del inte att jag ångrar att jag flyttade upp till Ulf - för det gör jag inte alls. Jag bara ångrar att jag skrev in mig i Sverige igen. Och det är en helt annan sak.

Jag har i dag också besökt lokala polisen här i El Campello. Polischefen har undertecknat ett dokument om att jag lever - ett levnadsintyg. Så nu kommer jag att få min pension utbetald även hädanefter. Det verkar tyvärr som om jag måste lämna ett sådant intyg varje år hädanefter. Sverige är ett ganska byråkratiskt land...

Och eftersom flitens lampa brinner här i dag, så har jag även gjort klar min ansökan om att få svensk SINK-skatt. Denna ska jag nu posta till svenska skatteverket. Det är konstigt att jag måste ansöka. Normalt borde jag få SINK-skatt automatiskt. För enligt EU-reglerna så är man skattskyldig i det land där man stadigvarande bor minst 183 dagar per år. I mitt fall är det ju solklart att jag bor i Spanien. Men Skatteverket vill ända ha en massa papper ifyllda. Jodå, Sverige är byråkratiskt...

I dag kom Intyg E 121 för pensionärer från Försäkringskassan. Det är det intyget som jag ska lämna till Försäkringskassans motsvarighet här i Spanien: Dirección Provincial del Instituto Nacional de la Seguridad Social. (Och jag som tycker att Försäkringskassan är ett långt namn...) Jag ska åka in till Alicante redan i morgon förmiddag. Det är lika bra att få det gjort. Jag vet ju inte när jag kan bli tvungen att uppsöka den spanska sjukvården. Olycka eller sjukdom kan ju komma plötsligare än man anar. Alltså är det bäst att ha alla papper iordning.

11-11-15:

Nu är jag inskriven i det spanska socialförsäkringssystemet! Skönt att ha det ordnat.

Jag besökte alltså I.N.S.S i Alicante i dag. Först gick jag fram till en informationsdisk. Där fick jag veta att jag skulle lyfta en telefonlur en bit därifrån. Jag blev då kopplad till en handläggare som frågade vad jag hade för ärende. Sen frågade han vad jag heter - och jag blev naturligtvis tvungen att bokstavera mitt namn. Det är inte så lätt att göra detta på spanska. Jag är inte riktigt säker på hur alla bokstäverna låter, och jag var ju inte beredd. Jag fick veta att jag skulle återkomma en timme senare, och då anmäla mig hos personalen i information. En timme senare så fick jag en nummerlapp. Cita previa (≈ utnämning) stod det på lappen. Jag har inte hört uttrycket förr. När det blev min tur fick jag lämna över mina E-121-intyg, samt kopia på mitt residencia och kopia på pass eller nationellt id-kort. Sen skrev handläggaren in en massa siffror i datorsystemet och slutligen fick jag ett papper som bevisar att jag nu är inskriven ordentligt. Detta papper ska jag sedan ta med mig till läkarstationen här i El Campello för att kunna få ett blåvitt plastkort som berättigar mig till gratis sjukvård och gratis medicin.

Jag går nog till läkarstationen i morgon förmiddag.

11-11-16:

Nu har jag ett spanskt sjukvårdskort - ett s k SIP-kort. (SIP = Sistema Nacional de Salud ≈ nationella hälsosystemet.) Det känns väldigt skönt att ha ordnat detta. Jag har oroat mig en smula för vad som skulle kunna hända om jag blev sjuk och saknade kort. Nu kan jag koppla av. Och visst är det fantastiskt att kortet berättigar mig till både gratis läkarvård och gratis medicin!

Som ni ser på kortet så står det bara Christel Dottén - inte Christel Dottén Rosenius. Alla spanjorer har ju normalt två efternamn, ett efter pappan och ett efter mamman. Men i officiella sammanhang brukar bara det första användas. Alltså skippar man Rosenius här... Ja, det viktiga är ju att kortet gäller här i Spanien.

På det papper som Försäkringskassan bifogade intyg E121 så står det så här:

Det låter ju som om jag skulle kunna få tillgång även till annan svensk sjukvård än akutvård. Det vore ju toppen om det är så. Så är det!

11-11-28:

I dag fick jag också mitt intyg från Försäkringskassan som berättigar mig till sjukvård i Sverige. Och det står inte ett ord om att det bara gäller akut vård.

Precis nu, när jag skriver detta, så kom det mail från mannen som jobbar med att byta utländska bilnummerplåtar till spanska. Det ser ut som om den totala kostnaden i vårt fall skulle bli 770 € (≈ 6780 kr). Det verkar som om jag allra först ska skicka in kopior av bilens registreringsbevis och en del av mina spanska papper (bl a NIE-nummer och folkbokföring). Sen ska bilen lämnas på verkstaden i Redovan (nära Orihuela, sju mils körning härifrån i riktning mot Murcia), under ca två timmar för besiktning och godkännande. Och en vecka därefter så kommer nummerplåtarna. Jag måste kolla detaljerna så att allt blir rätt.

Efter att ha läst mailet från "nummerplåts-mannen" lite närmare så har jag korrigerat några av uppgifterna ovan. (Och det räcker att jag har alla papper med när jag kommer.)

Ulf och jag har bestämt oss för att registrera om bilen. Om jag kan få en tid redan på torsdag för bilbesiktningen så påbörjar vi processen då. Vi har bestämt oss för att anlita hjälp. Vi får förstås betala lite extra för detta, men slipper en massa besvär (och kanske en del missförstånd också). Det är en engelsk man som jobbar på bilbesiktningen i Redovan som ska sköta det hela. Utöver de papper jag nämnde i går ska jag ha med kopia på mitt pass eller nationella ID-kort.

Orsaken till att vi ska registrera om bilen är förstås att det är olagligt att köra en svenskregistrerad bil om man är resident och bor mer än 6 månader om året i Spanien. Böterna, om man fastnar i en kontroll, lär ligga på 900 €! (Betydligt mer än vad det kostar att omregistrera bilen...) Dessutom tycker jag mycket bättre om att följa lagarna. Att vi inte redan har registrerat om bilen, beror på att Ulf har tyckt att det var enklare att ha den svenskregistrerad de tre år som nybilsgarantin gällde. (Den går ut nu i maj.) Vi har alltså gjort garantiservicen i Sverige hittills. Men fr o m omregistreringen så kommer vi att få besiktiga bilen här i Spanien, ha en spansk bilförsäkring etc. I bästa fall blir det aningen billigare...

På torsdag klockan 10:00 ska jag vara i Redovan för att besiktiga bilen. Det kommer att kännas bra sen när bilen är omregistrerad och klar. Jag tycker att det känns nervöst att köra olagligt. Men fr o m besiktningen så får jag ett intyg att ha i bilen, så att jag kan köra lagligt även innan de nya nummerplåtarna kommer. Efter besiktningen planerar jag att köra vidare till Ikea. (Det är ju bara två mil kvar dit.)

I går morse körde jag söderut mot ITV (=bilprovningen) i Vega Baja nära Redovan (2 mil norr om Murcia). Där möttes jag av engelsmannen Graham Shelton som har firman http://www.spanish-number-plates.com/ . Graham hjälper varje vecka 5-6 utlänningar med att registrera om deras bilar så dessa får spanska nummerplåtar (= bilimport). Det är klart att han inte gör jobbet gratis, men riktigt hur mycket vi får betala för hjälpen vet vi inte än. Man kan göra jobbet själv, men det är ett stort jobb (mycket pappersarbete) och man får besöka flera olika myndigheter i Alicante.

Först fick jag köra bilen till bilmekanikern vägg i vägg med ITV. Denna mekaniker (stor firma) brukar Graham samarbeta med. De gick igenom hela bilen och fyllde i ett formulär som bilprovningen sen skulle ha. De antecknade chassinummer mm. Sen visade det sig att dragkroken också skulle ha ett nummer. Men detta nummer kunde vi först inte hitta. Jag hade ingen aning om att dragkrokar har inpräglade nummer (vi fick aldrig med någon instruktionsbok till dragkroken), och mekanikerna kunde inte se något, fast tre stycken låg under bilen och tittade. Det är en avtagbar dragkrok, men jag har aldrig tagit av den. Mekanikern såg att man skulle ha en nyckel för att ta av kroken. Jag hade ingen aning om att jag hade fått någon nyckel, men hittade en i påsen jag fått med för att förvara kroken i. (Påsen hade jag i bagageutrymmet.) När kroken var demonterad kunde vi alla konstatera att det inte stod något nummer på den. Lätt panik uppstod eftersom bilen inte skulle kunna omregistreras utan detta nummer. En kvicktänkt man rusade in till datorn, sökte på kroktillverkaren och lyckades hitta en instruktionsbok/monteringsanvisning som han skrev ut. Där kunde vi sedan läsa oss till att numret skulle stå på den metalldel som sitter fast monterad på bilen. Och sen kunde vi äntligen fylla i även detta nummer.

Därefter körde vi över till bilprovningen. Där gjorde de en extra noggrann bilbesiktning. De kollade först allt det där vanliga: att bromsarna tar, lyktorna lyser etc. Men sen kollade de också noggrant att bilen verkligen släpper ut tillräckligt lite avgaser för att hamna i den lägre import-taxan, de gjorde ett avtryck av chassinumret etc. Allt var som det skulle. Sen skulle jag bara visa mina medhavda papper av diverse slag, för att de skulle kunna ta kopior på bilbesiktningen. Då visade det sig att padronamiente-pappret (=folkbokföringspappret) fick vara max 6 månader gammalt. Och mitt var från april-10. Nåja, jag skulle få förnya detta papper och visa det i efterskott. Så tillfälligt löste det sig. (Och i dag har jag varit på Ajuntaminento (kommunen) och förnyat det. Och sen har jag skannat in originalet och skickat till Graham, som ska visa detta för dem på bilbesiktningen.)

När jag var klar på ITV (bilbesiktningen) så fick jag ett intyg att ha i bilen. Med detta intyg kan jag köra lagligt i väntan på mina nya nummerlåtar. Nummerplåtarna bör komma om ca en vecka. Graham kommer då att skruva på de nya, samt lämna en redovisning av alla separata utgifter - och då får han också sina sista pengar. (Vi betalade 500 € i går, och han betalade sen mekanikern, bilbesiktningen etc.)

Efter 20 års forskning har det äntligen kommit ett vaccin mot den dödliga parasiten Leishmaniosis canina som sprids av sandmygg. Parasiten är inte så vanlig här på Costa Blanca - men den förekommer, och det finns ingen bot - de smittade hundarna dör. Först fick Bonnie använda Scalibor halsband som skydd. Detta halsband har varit det enda 100-procentiga skyddet hittills. Tyvärr blev Bonnie efter två års användande allergisk - och fick röda kliande märken. Sen övergick jag till vanligt spot-on-medel (Advantix), men i höstas blev hon allergisk mot det också. (Hon har kanske känslig hud?) Just nu har hon inget skydd, men myggen håller sig normalt borta den kalla perioden december - februari. Så snart Bonnie har fött och ammat klart sina valpar så ska jag vaccinera henne. Hunden ska först vaccineras 3 gånger, och därefter en gång om året. Valpar kan vaccineras från 6 månaders ålder. Jag vet inte om vaccinet finns i Sverige ännu. Där finns ju inte parasiten. Vaccinet heter Canigen Lepto2 och kommer från Virbac. (www.virbac.es). Jag kommer att vaccinera min tikvalp också, så snart det är möjligt. (Ja, jag vet. Valpen är inte född än. Bonnie kan få missfall, eller så kan det gå galet vid förlossningen, eller så föder hon bara hanar. Men jag fantiserar redan om den lilla...)

Jag har precis upptäckt att det finns en del 2 av registreringsbeviset till bilen. Denna del, som talar om att det är jag som står som ägare till bilen, sitter prydligt i "bil-pärmen" i Hässelby strand. För att få spanska nummerplåtar till bilen, måste vi visa detta papper för de spanska myndigheterna. Originalet kommer vi inte åt. Så i dag har jag beställt ett nytt från Transportstyrelsen. (Det kostade 50:-.) Beviset kommer att skickas till Hässelby strand, och sedan eftersändas hit. Alltså lär det dröja ca 10 dagar innan jag har det här. Och följaktligen dröjer det sedan ytterligare några dagar innan de spanska nummerplåtarna kommer. Men eftersom jag kör lagligt under tiden, så känns det inte lika bråttom längre. Bara allt blir klart inom rimlig tid.

Nu har våra nya nummerplåtar till bilen kommit! De ska komma och montera dem på bilen någon av de närmaste dagarna. Vårt registreringsnummer är: 5636 HJJ. Det är ju rätt lätt att komma ihåg.

I går fick vi alltså våra nya spanska nummerplåtar. Så nu ska jag kontakta Transportstyrelsen och säga att FTG 548 inte finns mer. Jag har fått en kopia av vårt svenska registreringsbevis, nu med spanska stämplar på, att sända in till dem. Och så ska jag säga upp vår svenska bilförsäkring, som nu inte gäller längre.

Jag hade förberett en spansk bilförsäkring så att allt kunde bli klart samma dag som vi fick nummerplåtarna monterade. Vår banks bilförsäkringar var jättedyra (drygt 1000 € / år), så jag valde att kontakta en engelsk firma som förmedlar olika typer av försäkringar - där man även kan få försäkringsvillkoren på engelska: http://www.expatinsuranceinspain.com/ Genom dem fick jag en försäkring i Euromotor (som engelska Lloyd´s står bakom) för 443,51 € / år. (Bilförsäkringar kostar väldigt olika beroende på skadefria år, körsträcka, om försäkringen ska gälla för mer än en förare, om man vill ha vägassistans i hela Europa, självrisken, och förstås om bilen ska vara hel- eller halvförsäkrad. Vi har, för trygghetens skull, valt en omfattande försäkring. Vi kunde alltså kommit billigare undan - men det är bättre att känna sig trygg.)

Själva omregistreringen till spanska nummerplåtar kostade oss totalt 720 €. Av detta är 52,22 en bilskatt till skattekontoret Suma här i El Campello. Denna skatt ska betalas årligen. Suma kommer att påminna oss, men för enkelhetens skull så ska jag begära autogiro. Jag har bett Graham på http://www.spanish-number-plates.com/ om en kostnadsspecifikation. Det är intressant att veta vad alla olika "stämplade papper" har kostat. Sen är jag förstås medveten om att Graham har tagit betalt för sitt jobb. Det skulle ha varit billigare att göra allt själv - men att leja Graham var väldigt bekvämt. (Och så slapp vi all språkförbistring...) Jag har nu fått en liten mapp med ordentligt stämplade spanska papper som alltid ska ligga i bilen vid färd. (Jag har skannat i alla om något skulle hända.) Och så har jag fått en liten dekal att fästa på insidan av framrutan som visar när bilen ska besiktigas nästa gång. Så nästa gång jag kör ut ur garaget - så kör jag alldeles lagligt! Skönt!

Vi ska besiktiga bilen nästa gång före den 26 januari 2014. Detta får vi själva hålla reda på. (Men dekalen påminner oss ju...)

I dag läste jag lite på sidan: http://www.swedesinspain.se/. Jag minns inte om jag har tipsat om den sidan innan, men där står en hel del intressant och matnyttigt för oss "svensk-spanjorer".

Jag har varit i kontakt med jordbruksverket och kollat att jag har förstått alla införselreglerna för hundvalpar rätt. Om någon vill föra in en av valparna innan de fyllt 3 månader så är de helt klara nu. Men ett tillstånd behövs. Detta kostar 900:- och ska sökas minst 15 dagar i förväg, d v s senast i morgon. I annat fall kan valparna hämtas / resa tidigast den 11 juni. Den rabiesvaccinering som valparna redan har fått gäller inte i Sverige. De måste få ytterligare en (kostnad: 20 € per valp) när de har fyllt 3 månader. Jag har beställt tid dagen efter, d v s den 21/5. När det har gått 21 dagar efter denna vaccination så får valparna resa fritt inom EU och till/från rabiesfria länder utanför EU. Djurpass samt microchip har de ju redan. Ja, det är mycket med det byråkratiska.

12-08-03:

I morse åkte jag till postens företagscenter i Vinsta, för att ordna med den definitiva eftersändningen av min post. Jag har i flera månader försökt få tag på Adressändring via deras webbsida - men de har hittills inte svarat (trots att det står att de ska svara inom två dagar). Jag har heller inte kunnat fylla i deras internet-formulär, trots att jag har loggat in med e-legitimation. Antingen godkänns inte mitt personnummer (eftersom jag redan är utskriven ur Sverige) eller så godkänns inte min e-postadress! Min e-postadress må vara ovanlig, men det är den enda jag har - så vilken skulle jag annars uppge?

Nåja, via postens företagscenter gick det hela att ordna. Fr o m den 8 augusti har jag all post definitivt eftersänd till El Campello. Posten kommer att eftersändas en gång per vecka i ett halvår. Detta kostade 1200:-. Ett års eftersändning skulle ha kostat precis dubbelt så mycket, och det har jag inte råd till. Så fr o m 8 februari 2013 kommer all post som adresseras till Hässelby strand att återsändas till avsändaren. (Eller felaktigt delas ut här...)

I dag kan man läsa i tidningen att: Den spanska fastighetskrisen är långt ifrån över. I juli föll huspriserna i landet med 11,2 procent, den kraftigaste nedgången sedan mars 2011. Sedan 2008 har därmed de spanska huspriserna i snitt rasat med 31 procent samtidigt som landet beräknas ha två miljoner osålda bostäder. Regeringens plan för att höja momsen på husköp från 4 till 10 procent nästa år väntas ytterligare trycka ned prisnivåerna. Snittpriset per kvadratmeter i juli låg på 1.606 euro (cirka 13 200 kronor). Det innebär att priset för en normal bostad med två sovrum i Spanien ligger på omkring 105.000 euro (cirka 870.000 kronor). I storstadsområden kostar samma typ av bostad i snitt 275.000 euro.

Jag kan konstatera att priserna i El Campello tycks ligga mellan snittpriset och storstadspriset just nu. Det är framförallt närheten till havet, men även att det huvudsakligen bor spanjorer här, som håller priserna uppe.

12-09-08:

Jag kan berätta att den spanska momsen höjdes nu från den 1:a september. I dessa tider av ekonomisk kris måste staten göra vad den kan för att få in pengar. Den normala momssatsen höjdes från 18 till 21%, och den låga från 8 till 10%. Kvar finns en superlåg moms på 4% som bl a används vid nybyggnation (än så länge). På vissa varor och tjänster har momsen höjts från den låga till den höga momsen. (Bl a hos frisörer och begravningsentreprenörer, samt teater-, bio- och golfbiljetter.) Frågan är om konsumenterna ensamma får bära dessa ökade kostnader, eller om affärsidkarna anpassar sina priser?

För att stimulera konsumtionen liberaliserar regeringen vissa lagar för handeln. Affärerna får nu ha öppet upp till 16 helgdagar om året, och alla har rätt att ha öppet under siestan. Det blir dessutom tillåtet att ha realisation mer än två gånger om året. Själv skulle jag uppskatta mycket om siestastängningen upphörde. Men siestan är fortfarande helig för den äldre generationen.

Ordet siesta är spanskt och har sitt ursprung i romartidens latinska uttryck hora sexta som betyder sjätte timmen efter gryningen. Traditionen att sova siesta uppkom på den Iberiska halvön redan under antiken. Och jag kan förstå att det förr i tiden, då folk arbetade ute på fälten, var nödvändigt att vila en stund då det var som varmast (i alla fall sommartid). Men i dag, med luftkonditionerade arbetsplatser, är nog siestasovandet lämpligast för spädbarn (och mycket gamla eller sjuka människor).

Om siestan helt skulle försvinna - så gissar jag att det kommer att ta minst en generation.

PS:

Lite mer fakta om momsen:

21% gäller: bilar och andra fordon, kläder, skor, kosmetika, alkohol, bensin, gas, hårda vitvaror, telefoni och Internet samt elektricitet, samt efter ändringen även på: idrott (vilket inkluderar golf), kulturella arrangemang som konserter och biografer, samt blommor, konst och frisörbesök. (Priset på elektricitet har därmed ökat med 86 procent under det senaste årtiondet.)

10% gäller: hotell- och restaurangbesök samt vatten, matvaror utöver basprodukter, offentliga transportmedel, glasögon och kontaktlinser.

4% gäller: medicin, böcker och basmatvaror. Moms på nya bostäder förblir 4% fram till och med december, då den stiger till 10%.

Och för övrigt:

Fram till 31 augusti i år har pensionärer i Spanien inte behövt betala den medicin som de har fått utskrivet genom recept, och andra grupper av befolkningen har endast behövt betala en procentdel. Nu kommer de receptbelagda medicinerna inte längre att täckas helt av den allmänna sjukförsäkringen, utan följande gäller:

Personer med en årlig inkomst på 100 000 euro eller mer ska betala 60 procent av priset, dock max. 60 euro i månaden. Personer med en årlig inkomst mellan 18 000 och 100 000 euro ska betala 50 procent av priset, dock max. 18 euro i månaden.
Personer med en årlig inkomst under 18 000 euro ska betala 40 procent av priset, dock max. 8 euro i månaden.

Pensionärer och personer med kroniska sjukdomar ska betala 10 procent av priset på medicinen. (Men maxbeloppen enl ovan gäller förstås om det skulle vara frågan om extremt dyr medicin.)

Priserna på bensin och diesel fortsätter att öka. Genomsnittspriset på en liter 95 oktanig bensin ligger nu på 1,39 €, och genomsnittspriset för en liter diesel är nu 1,395 €.

Det blir alltså dyrare att leva i Spanien, men ännu inte lika dyrt som att leva i Sverige. För mig märks skillnaden särskilt på mat och medicin!

12-10-03:

I dag har jag varit på polisstationen och fått en underskrift samt en stämpel på ett levnadsintyg. Det är Alecta som varje år kräver att en spansk myndighet intygar att jag lever, för att fortsätta att betala ut pension till mig. Och min pension skulle jag inte kunna leva utan. Annars tycker jag att det känns väldigt byråkratiskt att behöva skaffa ett sådant intyg varje år. (Och lite krångligt eftersom intyget bara är skrivet på svenska och engelska - inte på spanska.) Visst borde sådant kunna skötas smidigare inom EU! (Om t ex alla länder inom EU rapporterade dödsfall till det land där personen är medborgare - så skulle ju levnadsintyg bara behövas i de få undantagsfall där personen har pension från flera olika länder.)

12-10-05:

I går fick jag ett brev från svenska Pensionsmyndigheten. De vill ha ett levnadsintyg! Suck. Det hade varit betydligt rationellare om jag hade kunnat gå med båda intygen samtidigt till polisen - eller om Alecta och Pensionsmyndigheten hade kunnat samordna det hela på något sätt. Jag ska kontakta Pensionsmyndigheten och höra om de kan nöja sig med Alectas intyg, så kan kanske Alecta nöja sig med pensionsmyndighetens nästa år. (Det senare intyget är bättre - för det är skrivet på svenska och spanska - så det förstår poliserna.) Det är första gången Pensionsmyndigheten vill ha ett levnadsintyg, men gissningsvis kommer de att kräva ett varje år tills jag dör. (Om nu inte EU lyckas samordna rapporteringen av dödsfall innan dess.) Tja, det hela känns väldigt byråkratiskt, men behövs som tur är bara en gång om året. Och trots allt är det väldigt lite besvär, för glädjen av att kunna bo här i El Campello - och samtidigt behålla pensionen.

Alecta meddelade mig just att det räcker att jag fyller i levnadsintyget till Pensionsmyndigheten nästa år, så får de automatiskt besked därifrån. I år fick jag Alectas intygsförfrågan först, och eftersom jag inte visste att Pensionsmyndigheten också skulle skicka en, så gick jag och fick stämpel och påskrift på den förstnämnda. Nu ger det sig vad Pensionsmyndigheten svarar - om de bara godkänner sin egen blankett - eller ej.

12-10-10:

På väg till marknaden skulle jag posta brevet till Pensionsmyndigheten. (De godtar Alectas intyg, men vill ha originalet.) Eftersom vi hade slut på frimärken hemma så gick jag inom tobaksaffären och köpte några. Till min stora förvåning fick jag veta att det lilla lätta C5-kuvertet skulle frankeras dubbelt p g a storleken!

I portotabellen står det att porto inom EU kostar: 20 grs. Normalizada 0,70 €, 21/50 grs. (incluye hasta 20 grs. sin normalizar) 1,35 €. I Sverige räknas brev upp till C4 som normalstora, så jag hade inte en tanke på att ett litet C5-kuvert kunde räknas som stort här. Om jag hade vetat det så hade jag vikt intyget en gång till och stoppat ner det i ett C6-kuvert - och sparat porto. Eftersom det ligger i mitt intresse att Pensionsmyndigheten får brevet så var det ju tur att jag gick inom tobaksaffären. Men ingenstans på portotabellen hittar jag några som helst måttangivelser... Ja, nu vet ni också! Men om brevet väger mer än 20 gram så är det porto efter vikt som vanligt...

Pensionsmyndigheten hoppas förresten, precis som jag, på ett utökat samarbete alla länder emellan angående elektronisk dödsfallsrapportering. Men tills detta system är utbyggt lär jag årligen få skicka ett stämplat och påskrivet levnadsintyg i original till dem.

12-10-11:

När helgerna här är över så ska jag åka in till Alicante. Jag har nämligen fått reda på att jag måste registrera mitt svenska körkort hos Jefatura Provincial de Tráfico (≈ lokalt trafikkontor). Detta ska egentligen göras inom två år efter att man blivit resident, men jag har inte fått reda på att jag skulle ha gjort det förrän nu. Mitt närmaste trafikkontor ligger i Alicante, inte långt från spårvagnens slutstation Luceros. Jag vet inte vad jag ska ha med mig för att registrera mitt körkort, men jag chansar på det vanliga: körkortet, nationella ID-kortet, originalhandlingar residencia (inkl NIE-nummer) och padronamiente + kopior på allt detta, minst ett passfoto, samt en summa kontanter. Om man inte registrerar sitt körkort kan man få böter om det uppdagas vid en trafikkontroll. Och jag vill förstås som vanligt vara laglydig!

Sen är det tydligen olika i olika provinser här i Spanien. I vissa ska man inom två år byta ut sitt svenska körkort mot ett spanskt. I andra ska man göra detta först när det svenska har gått ut. (Mitt går ut 2018.) Hur det ligger till här i Alicanteregionen måste jag fråga på trafikkontoret. När jag är skriven i Spanien kan jag inte längre förnya mitt svenska körkort - utan jag måste förnya det i Spanien. (Däremot kan jag förstås förnya mitt svenska nationella ID-kort, och pass, så länge jag är svensk medborgare.)

12-10-22:

I dag har jag besökt trafikkontoret i Alicante: Jefatura Provincial de Tráfico. Mitt svenska körkort kommer att bytas ut mot ett spanskt. Jag kommer att berätta om besöket och den intressanta spanska byråkratin, men inte just nu. Nu är jag för trött.

PS:

När jag kom in på trafikkontoret så var det en lång kö fram till informationsdisken. Kön var avgränsad med likadana linor som man har vid säkerhetskontrollerna på flygplatserna. Jag ställde mig i kön, det var ca 30 personer före. Väl framme vid disken fick jag förklara att jag hade läst att man skulle registrera sitt svenska körkort hos dem om man har residencia. Mannen tittade på mitt körkort, konstaterade att det gällde (för) länge och därför behövde bytas ut redan nu. Det gick inte att vänta tills det går ut. Jag fick tre blanketter som jag skulle fylla i på egen hand. Därefter, sa mannen, skulle jag ställa mig i kön till kassan för att betala.

Utöver de tre blanketterna fick jag en lapp med rubriken Canje del permiso de conducción de países de la unión Europea (= utbyte av körkort från EU-länder) där det stod vilka dokument jag behövde. Eftersom jag hade alla mina spanska originalpapper, samt kopior av alla (inkl kopior av körkortets fram- och baksida samt kopior av mitt nationella ID-kort) och dessutom körkortsfoto med mig, så var jag säker på att jag hade allt. Jag fyllde i de tre blanketterna som hade tydliga anvisningar på både castillano (riksspanska) och valenciano (lokalspråket) - men tyvärr inte på något annat språk. Jag kände mig ganska stolt när jag klarade att fylla i allt rätt ändå. (Det var det förväntade: namn, adress, födelsedatum, NIE-nummer, körkortsbehörighet, körkortsnummer etc.)

Sen ställde jag mig i kassakön. När det blev min tur fick jag betala 26,60 €, och så fick jag en nummerlapp. Därefter fick jag sitta och vänta ett bra tag tills det blev min tur. Vid denna disk lämnade jag glatt fram alla mina original och kopior. (Residencia + NIE-nummer + nationellt ID-kort eller pass + empadronamiento + körkortsfoto.) Originalen fick inte ligga kvar i plastfickan utan skulle tas upp. Det räckte med ett foto och en kopia av varje. MEN! När vi kom till mitt empadronamiento (folkbokföring) så var det kört. Detta papper får inte vara äldre än 3 månader - och mitt var från i våras. Jag sa att jag kunde ordna ett nytt på ajuntamiento i morgon och komma in med. Men då sa kvinnan bakom disken att jag inte behövde komma med det bums.

Jag kommer att få ett brev från dem när mitt nya spanska körkort är färdigt. Då ska jag komma in och hämta det. Och då ska jag ta med ett färskt empadronamiento-papper från ajuntamiento. Ovanligt smidigt får jag säga, och obyråkratiskt. Jag är van att få vända i dörren om något fattas och komma tillbaka med alla papper en annan dag. Så det här var ju bra. Jag fick inget besked om hur lång tid det kan ta innan körkortet kommer, men det är väl lika bra att jag går till ajuntamiento i veckan. (Och dröjer det mer än 3 månader, så får jag gå en gång till.)

Ja, då vet både ni och jag hur det går till att byta körkort. Härefter gäller reglerna för spanskt körkort. Detta ska bytas ut vart 5:e år, och man måste genomgå en vanlig hälsokontroll före.

Jag lovade att berätta om spanska arvsskatter mm. I Sverige är som bekant både arvs- och gåvoskatt avskaffade, vilket känns riktigt och rätt. Jag tycker det känns helt fel om ett barn ska behöva betala skatt på något det ärver av sin förälder, något som föräldern redan har betalat skatt för. Men i Spanien finns dessa skatter kvar, och ingen planerar att avskaffa dem. Spanska staten behöver få in varenda skattekrona den kan...

Låt oss säga att en ensamstående far som bor i Spanien dör. Hans enda dotter som är bosatt i Sverige ärver då hans spanska lägenhet. För att få lägenheten skriven över i sitt namn (så hon antingen kan äga eller sälja den) så ska först antingen testamente eller papper på svenska arvslagar översättas till spanska. (Kan man inte själv så kostar översättningen pengar.) Sedan ska dottern gå till en notarie för att i hans närvaro skriva på alla papper (vilket kostar ca 1'500 €). Därefter har hon 6 månader på sig att betala ca 10-12 % arvsskatt på lägenhetens taxeringsvärde. Taxeringsvärdet är oftast (i synnerhet nu) betydligt högre än lägenhetens försäljningsvärde. Det kan alltså handla om mycket pengar i arvsskatt. För en lägenhet värd ca 250'000 € blir det alltså sammanlagt ca 29'000 € att betala. (Dessutom tillkommer en kommunal avgift som jag inte vet hur stor den är.)

MEN - det finns ett kryphål. OM dottern låtsas som om ingenting har hänt, och fortsätter att betala IBI-skatten två gånger per år, comunidaden en gång i kvartalet, ev el- och vattenräkningar - i fem år. Då kan hon efter dessa fem år få lägenheten överskriven på sig - utan att betala arvsskatt! Det kan vara bra att känna till! (Fast notarie-avgiften slipper hon inte undan.) Hur som helst bör arvingen tala med en jurist, antingen en som är verksam här i Spanien, eller en spansk jurist verksam i Sverige. Lagarna kan ju ändras genom åren.

Om man skulle vilja ge en gåva så får man betala gåvoskatt. Låt oss säga att den ensamstående pappan är frisk och kry, men vill skriva halva lägenheten på sin dotter redan i sin livstid. Hon får även då gå till notarien, nu tillsammans med sin pappa, för att de gemensamt ska skriva på alla papper. Notarien kostar även i detta fallet 1'500 €. Men nu får dottern "bara" betala 1,2% på lägenhetens taxeringsvärde. Dock får hon betala för hela lägenhetens taxeringsvärde, trots att hon bara får halva. Det är fortfarande dyrt, men inte lika farligt. För en lägenhet värd 250'000 € blir det sammanlagt 4'500 € att betala.

För att underlätta för mina barn har jag tänkt skriva ett spanskt testamente. Visserligen gäller de svenska arvslagarna, så allt skulle fungera ändå - men det hela skulle ta längre tid och bli krångligare för barnen. Jag tänker skriva ett enkelt testamente som säger att mina tre barn ärver 1/3 var av alla mina ägodelar. Om jag sedan får detta översatt till spanska, samt testamentet registrerat i Madrid - så blir allt mycket enklare för barnen den dagen jag dör. För att få hjälp av en jurist att skriva testamentet på spanska, samt för själva registreringen, får jag betala 100 €, och det kan det ju vara värt. (Testamenten som inte är registrerade är ogiltiga i Spanien.)

Jag skulle redan ha gjort detta om jag inte varit ovanligt pank på sistone. Men om några månader hoppas jag få råd. Det är lika bra att få det gjort. Man kan ju inte stoppa huvudet i sanden och låtsas som om man aldrig kommer att dö. Är det något som är 100% säkert, så är det att vi alla dör - förr, eller förhoppningsvis senare.

Och sen kan man ju fundera på om det inte skulle vara bättre att skriva över hela lägenheten på sina barn redan i sin livstid. Det verkar ju vara det mest ekonomiska alternativet. MariPaz säger att politikerna hotar med att detta ska bli dyrare nästa år, så hon ska skriva över sin lägenhet på sina tre barn redan i år. Nu kan det vara så att detta bara gäller barn som är folkbokförda i Spanien. De kanske inte behöver betala någon gåvoskatt alls i år? Jag har f n ingen möjlighet att kolla detta, men vet att allt är förmånligare för personer som är folkbokförda i Spanien. Som ni vet betalar jag nästan ingen förmögenhetsskatt alls för min lägenhetshalva, medan Ulf betalar flera tusen(kr) för sin halva.