Sparad dagbok 11 (Fr o m 09-03-21 t o m 09-04-29.)
09-03-21:
Ninnie skickade mig ett foto som hon tog på Bonnie och mig i går. Så här blev det:
Det är taget med blixt så vi ser lite "vita" ut. Fotot kan ni också se på: http://blogsmalltobig.blogspot.com/
I dag, på vår morgonpromenad, hälsade Bonnie både på en tibetansk spaniel och en irländsk varghund. Det var roligt att se henne bredvid den senare. Den hundens huvud var större än hela Bonnie. En irländsk varghund ska ha en minimimankhöjd om 71 cm (tik) resp 79 cm (hane). Jag mätte för skoj skull Bonnie när vi kom hem igen. Hon står inte still när jag mäter men jag uppskattar hennes mankhöjd till ca 17-18 cm. Då har hon ändå vuxit ganska mycket sen hon flyttade hem till oss...
09-03-22:
I fredags, då vi kommit hem från hundcaféet, så tog Ulf ett foto av oss då vi vilade ut på vår säng. Så här såg vi ut då:
Sen måste jag visa hur Bonnie använder katternas gamla lektunnel:
Fast, för all del, hon springer genom den också...
I dag har vi gått två långa promenader längs gångvägen, samt stigen, som går utmed stranden. Det finns så mycket spännande att lukta på tycker Bonnie. Vi har hälsat på gräsänderna också. Jag har förklarat för Bonnie att om man går sakta och inte skäller så kan man komma riktigt nära. (Då ser man att en and är något större än Bonnie... Tyvärr fick jag inget bra foto av detta.)
På söndagseftermiddagar är det många hundägare ute och går. Bonnie tycker att det är så kul att hälsa på nya hundkompisar.
Den vita pudeln lekte hon med en stund. Bonnie fick gå lös emellanåt, men inte hela tiden. Jag litar inte helt på att hon kommer då jag kallar. Men framför allt litar jag inte på att alla andras lösa hundar kommer då deras hussar och mattar kallar. Men vänta tills vi gått kursen i vardagslydnad. Efter den kommer hon alltid att komma bums. (Hoppas jag i alla fall...)
09-03-24:
Jaha, och jag som trodde våren var på väg. Men hela dagen i går så snöade det. I dag blåser det dessutom jättekallt. Så här ser det ut hos oss:
Är det lika illa hos er?
Min väderwidget visar nu kl 11.00:
Förresten kan ni läsa om hundcaféet som Bonnie och jag brukar gå på här (sidan 5):
Klockan är nu 13.15. Solen skiner, men ute är det alldeles för kallt (+ 0,3º) och blåsigt! Jag längtar SÅ till El Campello!!! Jag skulle vilja åka dit NU! Jag behöver sol och värme för att må bra. Jag vill inte vänta ända till november då Ulf vill åka ner. Med kännedom om det svenska klimatet så finns det ju ingen garanti för att det kommer att bli varmt och soligt här, bara för att det blir sommar. Min väderwidget visar just nu:
I morgon ska Bonnie och jag till veterinären. Hon ska få sitt djurpass, samt sin första rabiesspruta. Därefter är det fritt fram för oss att åka till Spanien. Fast vi kan förstås inte komma tillbaka till Sverige igen, förrän hon fått ytterligare en rabiesspruta, samt blodprovet godkänt. Och det senare kan tidigast bli klart i slutet av augusti. Så vi blir tvungna att vänta till dess tyvärr... Måtte den svenska sommaren bli hyfsad i år!!!
Ulf vet redan att jag inte vill bo i Stockholm utan i El Campello - året runt! (Och att Helsingborg hade varit bättre än Stockholm...) Precis som jag vet att Ulf trivs allra bäst här, suck... (Vi är dock lika kära i varandra fortfarande, trots våra olika åsikter!)
Klockan 17:50:
Suck och dubbelsuck... Här är det -2,7º
nu... (Jo, jag är lite deppig i dag...)
Klockan 19:10:
Och här: -3,7º och kolsvart ute. Börjar ni
förstå varför jag längtar så?
Fast solen går ner i Alicante också, kl 19:18
för att vara exakt. Min widget slog om nu, medan jag skrev...
09-03-25:
Och i natt var det +8º i El Campello, och -8,5º här. OK, nu ska jag inte tjata mer om detta på några dar...
Bonnie var jätteduktig hos veterinären i dag. Så nu är hon vaccinerad och har djurpass. Jag passade också på att väga henne där. De har en så bra våg. Hon vägde exakt 1,6 kg!
För övrigt har jag tvättat och städat lite i dag. När jag tar fram den ilsket morrande dammsugaren, så gömmer sig Bonnie för säkerhets skull bakom kuddarna på vår säng:
09-03-27:
I går var det 10:e och sista gången på min spanskkurs. Det kändes lite vemodigt. Jag kommer att göra uppehåll med spanskan ett tag nu. Dels ligger jag efter en del med grammatiken (och behöver läsa på före nästa kurs), och dels ska ju Bonnie och jag gå på hundkurser ett tag framöver. Som vanligt, på Instituto Cervantes, var det bra lärare och trevliga kurskamrater. Min kurskamrat Kerstin och jag beslöt att vi ska fortsätta att hålla kontakten, och kanske ses framöver i Alicante. (Hon har en dotter som bor där sen många år tillbaka.)
På kvällen hade Ulf bjudit hit några av sina gamla arbetskamrater som slutade på SVT i samma veva som han. De kallar sig Text-TV-pojkarna, och träffas då och då, för att bl a prata om hur glada de är för att de inte längre jobbar på SVT. Efter att de ätit både ärtsoppa och pannkakor i lugn och ro utan oss "flickor", så satte vi oss alla 6 i vardagsrummet och pratade. Alla var mycket trevliga att prata med. Anders dansar gammeldans, Björn har 2 hundar och Torsten har 3 Helig Birma katter (varav en är höggravid). Bonnie lyckades charma alla tre karlarna.
Fast nog kan man undra vad jag berättade om när Ulf tog nedanstående foto. Det kan ju inte vara om hur stor Bonnie blir som vuxen i alla fall...
09-03-28:
I natt börjar vi med sommartid igen. Det tycker jag är bra. Jag kan nyttja dagsljuset mycket bättre då, tycker jag. Faktum är att jag skulle föredra sommartid året runt! (Ja, i dubbel bemärkelse förstås...)
Bonnie och jag har badat i badkaret i kväll. Det var helt OK tyckte hon. För att hon inte skulle bli rädd så klädde jag av mig själv och satte mig i badet med henne i knäet. (Och bara 1 dm vattendjup.) Jag ämnade nämligen tvätta hennes lilla mage som hon blivit så smutsig om. Magen var ljusrosa från början, men nu nästan grå. (Av snöslask, lera mm. Det blir så när man har en benlängd på knappt 9 cm.) Till att börja med såg hon badkaret som en stor vattenskål och började tappert dricka klunk efter klunk efter klunk. Ytan sjönk dock inte märkbart, fast jag ett tag befarade detta. Sedan gick hon lite fram och tillbaka. Hon lyfte fötterna högt för varje steg men blev lika blöt för det. När hon vant sig verkade hon tycka det var skönt. Ulf tittade på, samt fotograferade oss. (Av anständighetsskäl fick jag förstås beskära fotona kraftigt.)
Jag tvättade hennes mage med vatten. Efteråt, när vi gått upp ur badet och jag torkat henne, så såg jag att det mesta av smutsen var kvar. Jag borde tagit tvål också. Jag får göra det nästa gång. Nu har vi i alla fall övat oss lite. Själv duschade jag efteråt. Då stod Bonnie på tå vid badkarskanten och ville i igen. Vi får väl bada tillsammans igen om nån vecka. (Och använda tvål på magen då.) Det viktiga är att man håller koll så att hunden inte får för torr hud av att bada. Själv smörjer jag in mig med fuktighetsbevarande kräm efteråt, men sånt är svårare att göra med en hund.
09-03-29:
Det spelade ingen roll att jag inte fick Bonnies mage ren i går. I dag, på vår förmiddagspromenad, blev både magen och tassarna alldeles grå. Det är kladdigt ute av smält snö och blöt jord. Vi gick en ganska lång runda, först längs stranden och sedan en liten runda i skogen. Än kan vi inte gå riktiga långpromenader. Hon är för liten och hennes matte är alldeles för frusen av sig... Vi letade efter vårtecken men hittade just inga. Så länge isen ligger på Mälaren känns det definitivt som vinter för mig.
Jag nämnde att Bonnie drack mycket vatten då vi badade i går. Det vattnet rann igenom någon timme senare. Då kissade hon pöl efter pöl, den ena större än den andra. De flesta tyvärr direkt på golvet, så jag fick torka mycket. Men jag klagar inte. Det är SÅ roligt att vara hundägare!
Jag hade ju egentligen inte tänkt tjata om vädret i Alicante på ett tag. Men i dag uppmanade Ulf mig att göra det. Orsaken är följande:
(Han vill väl att det ska vara lite nyanserat det hela...) Som jämförelse:
Själv föredrar jag vädret i Alicante (det är sällan tal om några större regnmängder där). I andra hand skulle jag välja vädret i Helsingborg...
Och så här ser det ut i El Campello just nu. Man ser regndropparna på kameralinsen...
Men i Alicante har det regnat färdigt:
09-03-31:
I dag har jag äntligen fått lite vårkänningar:
Hade det inte blåst så mycket ute (26 km/h) så hade det varit riktigt skönt att sitta en stund på balkongen. I Alicante är det bara aningen varmare i dag, fast där blåser det mindre (8 km/h).
I kväll börjar Bonnies och min kurs i vardagslydnad. Vi får väl hoppas att vi lär oss mycket!
Jodå, det var en både trevlig och nyttig lektion vi var på, Bonnie och jag. Tyvärr slog vädret om lagom tills kursen skulle börja. Vi var ute 3/4 av tiden och då regnade det hela tiden. Bonnie hade regnjacka, men inte jag. Alla, utom Bonnie, blev ganska blöta. (Nåja, hon blev förstås blöt om fötter och huvud trots regnjackan.) Vi tränade bl a inkallning. Bonnie kom, men inte bums - det fanns ju så mycket annat att titta på. Inomhus hade vi teori, samt tränade "sitt". Bonnie var både yngst och minst. Jag tog några få foton i regnet. Det började mörkna ute då, och jag valde att ändå ta utan blixt. Så samtliga foton blev mycket suddiga. Jag visar dem ändå här. Ett på kursledaren Cecilia, övriga på Bonnie och hennes kurskamrater. Kanske lyckas jag ta bättre foton nästa gång. (Om jag hinner. För det gäller minsann för hussar och mattar att höra på hela tiden, så att vi lär oss att "göra rätt".) Vi har som läxa, till nästa gång, att träna på allt vi gått igenom i dag.
PS När vi kom hem fick jag hänga min jacka, mina långbyxor, mina vantar, väskan vi haft med oss och t o m Bonnies koppel på tork. Kläderna får jag tvätta i morgon... Det ska bli skönt när marken torkar upp ute...
09-04-01:
Nej, jag tänker inte luras i dag, fast det är den 1:a april. Vi har jättefint väder här i dag. Bonnie och jag var ute och gick en hel timme. Jag borde tagit kameran med. Det var så vackert vid stranden med alla änder, svanar och kanadagäss. Solen glittrade i vattnet. Det mesta av isen har smält bort nu, i alla fall nära stranden. (Längre ut är det fortfarande delvis istäckt.) Vi planerar att gå en lika lång promenad i eftermiddag. Det gäller att passa på. Dagens väderjämförelse ser inte så tokig ut för vår del:
Det går förresten bättre och bättre med rumsrenhetsträningen. Nu sköter Bonnie 80-85% av sina behov (inomhus) i kattlådan. Och ute kissar hon nästan alltid (och bajsar vid behov). Men det dröjer nog ett tag till innan hon är helt rumsren, tyvärr. För när hon leker så hinner hon inte känna att hon är kissnödig förrän det är för sent. Nåja, hon är ju bara 15½ vecka än så länge. Människobebisar har blöjor allra minst ett år (och längre på natten)...
Nu har vi gått en lika lång promenad till, och denna gången hade jag kameran med. Jag tog 122 foton, men ni får nöja er med att se 27 här. Det var så pass varmt att jag kunde gå med uppknäppt jacka och vantarna i fickan. Bonnie provade en ny sele som är alldeles för stor än så länge. Hon tyckte inte den var skön och ville först inte gå alls. Sen fick hon syn på de trevliga änderna och ändrade sig. Gräsänderna och kanadagässen kan hon komma ganska nära. De är nyfikna på varandra.
När vi kom för nära svanarna började dock hanen fräsa så jag lockade för säkerhets skull med mig Bonnie lite längre upp på stranden. Svanar har rätt kraftig näbb...
Bonnie nosade i strandkanten där fåglarna hade gått. Sen tog hon ett steg ut i vattnet, men drog upp tassen snabbt för det var kallt. Vattnet lockade ändå. När hon satte i tassen nästa gång skvätte det så roligt så hon var tvungen att hoppa i med alla fyra tassarna för att jaga vattendroppar. Hon såg ganska förvånad ut då hon plötsligt stod med vatten upp till magen. Jag trodde att hon skulle frysa så hon skakade, men hon hade så roligt så hon tänkte inte på kylan. Då flöt det ändå is strax intill...
Efter badet skakade hon sig halvtorr och rullade sig därefter i sanden. Nu har jag en mycket smutsig men glad liten hund... Förresten såg vi utslagna blåsippor på ett par ställen! Det är ett säkert vårtecken!
09-04-04:
Det fina vädret har fortsatt! I dag har det varit nästan 15º som varmast, och dessutom soligt. Bonnie och jag har gått två ganska långa promenader. I går lyckades vi lura med Ulf på vår promenad. Det är andra gången han följer med. Fotot till höger tog jag i går kväll. På det kan man se att det fortfarande ligger rätt mycket is kvar där båtarna inte har kört. Det blanka är öppet vatten, resten is.
Men på badplatsen såg det ut så här i dag:
Och i min kruka med lökar på balkongen har det vuxit rejält sen jag fotograferade den häromdagen. Krukan får jag ha stående på en pall. Bonnie är nämligen mycket intresserad av mina odlingar. Fast vi har olika åsikt om hur de ska skötas. Hon anser att allt är till för att bita i.
Jag är glad att vi har så vackra och hundvänliga promenadvägar här. Här kommer några foton från dagens promenad:
När vi hade hunnit halvvägs så satte vi oss ner en stund på en klippa för att beundra utsikten.
Själv har jag varit lite utslagen två dar. Jag har haft, och har migrän. Jag tror att det beror på hormonsvängningar. Jag misstänker nämligen att jag börjar komma i övergångsåldern. Jag har förstått att det anses mycket opassande att prata om sådant. Men vadå? Jag har vaknat några nätter, under de senaste veckorna, och varit jättevarm. Det är säkert värmevallningar. Det vore ju ganska naturligt om även jag hamnade i klimakteriet nån gång. Jag ligger minst 7 år efter genomsnittet som det är. Hur som helst så hade jag rätt mycket migrän i samband med att jag födde mina barn (= hormoner i omlopp). Så jag misstänker att det är samma orsak nu. För alla åren emellan har jag bara haft migrän då jag stressat, aldrig annars. Och de senaste dagarna har jag bara tagit det lugnt. Det enda jag har gjort, utöver att sköta Bonnie, är att jag redan nu bytt till påsk-ljusmanschetter i min Cult-ljusstake som står på köksbordet. Jag gillar deras Change-ljusstakar just för att de är så lätta att förändra utseendet på, bara genom att byta färg och modell på ljusmanschetten. (http://www.cultdesign.se/sv/startpage/ eller http://www.cultdesign.se/sv/products/series/Change_V_09/ )
I kväll ska jag ta en Zomig nasal (migränmedicin à drygt 100;- dosen) och lägga mig tidigt. Jag hoppas att jag vaknar utsövd och utan huvudvärk i morgon.
Jag har förresten nyligen sett en del affischer från Loesje med roliga texter på. (Loesje är en internationell förening som vill arbeta för en värld där humanism, kreativitet och personlig utveckling är det centrala - inte ekonomisk vinst och makt.) Här kommer några citat:
"Alla kan gå på vattnet - bara det är tillräckligt kallt."
"Jag köpte en större hårddisk - men mina drömmar fick ändå inte plats."
"Är det fortfarande vitaminer i frukt om jag doppar den i choklad?"
Rökning - Dör jag inte vid 50 så stämmer jag socialstyrelsen."
"Reinkarnation - min reservplan".
"Arbetslivserfarenhet - Jag har sökt jobb i två år - räknas det?"
"De folkvalda - är de som folk?"
"Varför blir kvinnor så ofta disk-kvalificerade?"
09-04-08:
I går kväll var Bonnie och jag på lektion 2 i kursen Vardagslydnad. Det var givande även denna gång. Vi övade utomhus på att gå fint i koppel (som gick förvånansvärt bra), samt "sitt" som inte gick alls... (De andra hundarna, som är äldre, kan alla sitta på kommando.) Sen hade vi teori inne som handlade om förebyggande hälsovård för hundar, samt "hundspråk". Bonnie har inte hunnit lära sig så mycket än, men det har jag gjort...
I dag när vi var ute på promenad, hade vi sån tur att vi stötte på Cecilia (hundpsykologen) som varit ute och gått en mil(!) med sin och sin mammas hund. Hennes hund är en mycket väluppfostrad (irish softcoated) wheaten terrier som heter Malva, mammans är en papillon som heter Chilli. (Cecilias mamma bor här i huset.) Bonnie fick vara lös och lekte en lång stund med Chilli. Båda såg ut att ha jättekul. Och sen kom Bonnie faktiskt bums när jag kallade på henne! Skönt! Inkallning har vi annars tränat alldeles för lite, beroende på att jag så sällan vågar släppa lös Bonnie. Kanske är jag för "hönsmammig", men jag är rädd att hon ska råka illa ut, om det t ex kommer en stor lösspringande hund. Det är inte alla hussar och mattar som har koll på sina hundar... (En lös pittbullterrier satte skräck i en del människor på badplatsen häromdagen. Som tur var hände inget.)
Vädret har varit fint varannan dag ungefär, sol omväxlande med gråa moln. Kvällarna är ännu alltför kyliga. Just nu är här grått och blåsigt, men i förmiddags var det soligt och +11º. Typiskt aprilväder alltså... I min kruka på balkongen har även scilla och de tidigaste tulpanerna börjat att slå ut. Alltid nåt att glädjas åt...
GLAD PÅSK allesammans!
09-04-09:
Ni som inte tycker om hundar tycker väl att det börjar bli tjatigt med alla foton av Bonnie här. Men det kan inte hjälpas. Jag tycker själv att hon är så söt att titta på. Och det är jag inte ensam om att tycka. Varenda gång som vi är ute på promenad så träffar vi människor som säger så: både män och kvinnor, från barn till åldringar. Många ber att få klappa henne också. Även "stora starka karlar". Fast det är inte alltid hon vill bli klappad... Så här såg hon ut på vår eftermiddagspromenad:
I morgon ska jag besöka Stockholm International Dogshow. Tyvärr får inte Bonnie följa med. Bara hundar som deltar i utställningen får komma in i mässhallarna. Så Bonnie får stanna hemma hos Ulf. Men om det inte kolliderar med något annat, så kan det hända att jag anmäler Bonnie till en hundutställning 14/6. Den är i Dalarna, och Bonnie har då passerat lägsta åldersgränsen för valpklassen med precis 3 dagar. Det vore kul att prova.
09-04-11:
Det var intressant att se hundutställningen i går. Jag tittade extra mycket på "hur man gör". Hundarna ska inte bara kunna gå och stå snyggt. De ska dessutom villigt låta domaren inspektera dem överallt inklusive i munnen. Jag hade ganska roligt åt en söt liten chihuahuatik som vägrade öppna munnen när domaren skulle kolla bettet. Domaren, som tyckte om hunden, lirkade och lirkade, men hunden tvärvägrade trots mattes vädjan. Tydligen gick det ganska bra för hunden ändå, som tur var. (Hunden till vänster nedan.) Jag tog också ett par foton av Erin (som tipsade mig om chi-promenaderna) när hon visade upp sin hund. (Ett ser ni nedan till höger.)
Samtliga foton jag tog i går, av hundarna när de gick i utställningsringen, blev suddiga. Min blixt räcker bara 3 meter, och det var inte tillräckligt ljust för att ta på rörligt motiv utan. När jag får råd nån gång så ska jag köpa en blixt som har lång räckvidd. Det, och ett reservbatteri till kameran, vore jättebra att ha. Fast just nu lägger jag alla mina fick pengar på saker till Bonnie. Jag köpte ett fint utställningskoppel till henne. Ett sådant ljusbeige som hänger i 4:e raden på första bilden nedan till vänster. Jag var lite sugen på ett rosa med strass (se högra bilden nedan), men inte alla domare gillar sådant så det jag köpte blir nog bäst. Det är snyggt men neutralt.
Jag köpte också en hundtrappa till Bonnie som hon ska använda när hon ska upp i min säng, och ner igen. Innan hade vi ett ganska klumpigt arrangemang bestående av 4 staplade stolsdynor, följt av två barnpallar i fallande höjd. Den nya trappan är mycket smidigare. Jag hade beställt den i förväg hos Anna Hansson: http://hem.passagen.se/brittis123/ tindraannah@hotmail.com. Den kostade 450:-, vilket är billigt för en hundtrappa av bra kvalité. Den kan beställas i olika färger och även i specialstorlekar. Anna syr upp efter hand. Jag ska beställa ytterligare en att ha vid min läsfåtölj. (Det är skönt att slippa avbryta läsningen när Bonnie vill upp och ner...)
På eftermiddagen, då jag kommit hem, gick Bonnie och jag två långa promenader. För första gången i år behövde jag inte ha jacka på mig. Härligt! Vädret är lika fint i dag. Eftersom det nu på förmiddagen faktiskt är sämre väder i Alicante än här, så vill Ulf absolut att jag ska lägga in väderwidgets för att visa detta. Så här kommer de (fast jag tog med 5-dygns-prognoserna också eftersom de talar till Alicantes fördel):
Jag längtar ändå till El Campello, även i dag. Men det hindrar inte att jag njuter av vädret här, nu när det är både soligt och hyfsat varmt. Det märks att Bonnie också uppskattar att slippa frysa när vi går ut. Hon far runt som ett litet yrväder med nosen i marken och viftande svans.
09-04-12:
Först vill jag visa några foton från gårdagens promenad. Bonnie beundrade blommande vårstjärnor, scillor samt blåsippor. Och så Mälaren förestås. Vädret var, som jag berättade ovan, underbart! Själv var jag klädd i linne och knälånga byxor - utan att frysa!
I dag har vädret varit precis lika underbart. Jag och Bonnie har gått en lång och trevlig promenad tillsammans med Erin, Hanna, Josefina och alla deras chihuahuor. Även denna gången gick vi genom Lill-Jansskogen (ett naturområde i stadsdelen Norra Djurgården) och fram till hundvänliga café Skafferiet där vi hade fikapaus. Fiket var fullsatt så vi satt ute på medhavda filtar. Där träffade vi fler ur "chihuahuagänget". Totalt var det 18 chihuahuor och 6 mattar som fikade ihop. (De flesta har mer än en chihuahua...) Det är jättekul för Bonnie och mig att få vara med. Bonnie tycker att det är härligt att få leka med jämnstora hundar och själv lär jag mig mycket av dem som haft chihuahuor i många år. Det är rart av flickorna att låta mig vara med i gänget. Jag är trots allt sisådär 25-30 år äldre än de... (Å andra sidan skiljer det några år på äldsta och yngsta hunden också.) Efter fikat gick vi tillbaka till Östra station där vi började vår promenad. Totalt gick vi 8 km. Det är långt för en 4-månadersvalp som Bonnie! Hon fick vara okopplad långa sträckor. Till min stora glädje kom hon faktiskt var gång jag kallade på henne. Här kommer dagens bildskörd: (Bonnie har rosa sele på sig.)
Erin fotograferade ännu mer än jag och hundarna poserade villigt. Nära Skafferiet såg jag ett litet utslaget doftolvon träd (Viburnum). Jag gick förstås fram och luktade på det. De doftar alltid så underbart! Och på hemvägen såg vi utslagna vitsippor också. Nu känner jag verkligen att våren har kommit!
PS Ulf är lite orolig över att ni ska tröttna på att läsa min webbsida, nu när den nästan bara handlar om Bonnie. Men det kan inte hjälpas. Det är som när man får barn. Dem fotograferar man också minst 14 gånger om dan. (Åtminstone det första...) Så småningom kommer ni att få läsa mer om tango, Spanien och annat igen. Fast ett tag till dröjer det. Kanske ända tills Bonnie blir vuxen... Om ni tycker att jag ska ransonera antalet foton på henne så får ni höra av er. (Det tycker Ulf att jag ska...)
09-04-13:
Erin mailade mig några foton av Bonnie som hon tog i går. Hon är en duktig fotograf, så jag vill inte undanhålla er fotona, även om Ulf tycker att jag redan har för många Bonnie-foton här.
Dagens väderjämförelse:
09-04-14:
Ulf säger att jag har fått El Campello på hjärnan. Tja, jag längtar tillbaka i alla fall. Och jag tänker på Spanien mest varenda dag. Det är nu 1 år, 6 månader och 27 dagar sedan jag bodde där. Jag trivs jättebra tillsammans med Ulf, men jag trivs inte alls i Stockholm... Ulf däremot älskar Stockholm. Så det är svårt att få ekvationen att gå ihop. Men vi löser det säkert på nåt sätt. Vi har ju tillsammans kompromissat fram lösningen: vintern i El Campello och sommaren i Stockholm. (Dock är ju är en kompromiss en lösning där ingendera partnern är helt nöjd...) Vi är i alla fall fullständigt överens om, att vi är mycket kära i varandra, och att vi vill vara tillsammans så mycket som möjligt!
(Inte ens vädret i Stockholm är jag nöjd med... Temperaturer kl 13.20.)
Jag har i dag fått avslag från CSN om att jag vill betala årsbeloppet enligt de vanliga gällande reglerna. De vill nu att jag ska betala mer! Orsak: Jag kan inte få fram ett papper som bevisar att jag inte jobbade och tjänade pengar då jag bodde i Spanien. De vill ha ett intyg som heter Certificado de imputaciones del I.R.P.F. Detta intyg kan skattemyndigheten i Spanien skriva ut om man är mantalsskriven där. Jag är numera, givetvis, mantalsskriven i Sverige. Jag har försökt: via svenska ambassaden, via spanska ambassaden, via spanska ambassadens specialavdelning för skatteärenden i Köpenhamn, via mail och brev direkt till spanska skattemyndigheten, att få detta intyg. Alla säger att det inte går att få intyget om man inte bor i Spanien. Ändå kräver CSN det! (Man kan ju undra varför CSN inte krävde detta intyg då jag fortfarande bodde i Spanien...) Tala om byråkrati! Jag ska förstås överklaga. Jag har inte råd att betala mer än nödvändigt. Men så mycket krångel i onödan. Suck. Dessutom är jag ju förtidspensionär för att jag av medicinska skäl inte anses kunna jobba. Hur skulle jag då plötsligt ha blivit arbetsför i Spanien? Och hur skulle jag, med mina dåliga språkkunskaper, ha kunnat fått jobb i ett land med högre arbetslöshet än vi har i Sverige? Hur tänker de på CSN? Nån som begriper?
Om jag nu, efter dagens klagomål, ska försöka avsluta med något positivt så kan jag berätta att jag såg många gullvivsblad i dag. Det syntes inga blomknoppar än, men ändå... Det går mot en varmare årstid!
En annan bra sak är att jag i dag har deklarerat via internet. Det ser ut som om jag ska få hela 1172:- tillbaka. Bra!
09-04-15:
Angående alla mina Bonnie-foton så har tre hundälskande läsare hört av sig och sagt att det aldrig kan bli för mycket "hund" på sidan, men en annan tyckte att det är trevligare när sidan till största delen handlar om allt annat. En bekant till Ulf förslog att han skulle "gästblogga" lite här ibland. Det är en god idé tycker jag. Vi får se om jag lyckas övertala honom. Ulf är ju som bekant väldigt bra på att hantera ord! Just i dag tänkte jag inte skriva en massa om Bonnie i alla fall. Lite omväxling får det ju vara...
I går morse lade jag luktärtsfrön i blöt. I dag har jag satt dem i 2 stora krukor inne. Jag har valt röda och rosa sorter med stark doft. Jag tycker väldigt mycket om väldoftande blommor som luktärt, liljekonvalj, syren och kaprifol för att nämna några. Nu hoppas jag att alla fröna gror och att de växer till sig bra inne. Först när risken för nattfrost är över (och det dröjer väl minst en månad till) kan jag sätta ut dem på balkongen. (Fast kanske de kan stå där soliga dagar redan om ett par veckor.)
Ulf och jag har börjat så smått med förberedelser inför vår flytt till Spanien i vinter. Vi har förstås spridit ut bland våra vänner i Spanien att vi vill hyra en lägenhet över vintern. Det finns massor att hyra, men det skulle kännas tryggare att hyra av bekanta (eller bekantas bekanta). Sen har jag frågat flyttfirman, som jag anlitade för att flytta hit upp, vad det skulle kosta att frakta ner en tjock (90 cm bred) bäddmadrass samt 4 flyttlådor med sänglinne, kläder o likn. Det skulle kosta hela 19140:-! Och vi som trodde det skulle bli billigare än att betala övervikt på flyget. Om man ska vara borta ett halvår så måste man ju ha med sig ganska mycket. Och jag, som alltid får ont i kroppen (i axlarna i synnerhet) om jag sover i en för hård säng, funderar alltså på att ta med min Tempur-bäddmadrass. Om vi hade ägt en lägenhet i Spanien så skulle vi ju kunna köpa en bäddmadrass i Spanien och sen ha den där hela tiden. Nu måste vi ju frakta madrassen och annat både ner och upp.
Jag vill dessutom släpa med mina favoritkrukväxter fram och tillbaka. Ulf tycker att jag kan ge bort de gamla och köpa nya varje halvår. Men själv har jag ett mycket personligt förhållande till mina krukväxter. Vissa skulle jag ha mycket svårt att skiljas från. Några har jag haft sen de var små sticklingar och nu är de stora och kraftiga. Som bekant tog jag med ett antal av mina favoritväxter från Helsingborg till Spanien och sen fick de följa med hit till Stockholm. Så ett par stycken kommer jag att ta med vad än Ulf anser om saken. Resten, sisådär 50 stycken krukväxter som jag har inne, samt de stora krukorna med perenner och blommande buskar som jag har på balkongen, måste jag förstås ge bort strax innan vi åker ner till Spanien. Man kan knappast be en granne vattna så många växter under så lång tid.
Linda har redan paxat för ett par av växterna, bl a min spanska bougainvillea. Vill någon av er andra också ha växter så hör av er. Fast det blir som sagt inte aktuellt förrän till hösten.
Ulf har kollat på vilka flygbolag man får ha hund med i kabinen. Tyvärr är det inte hos alla. Och tyvärr inte hos dem som flyger direkt Stockholm - Alicante. Jag är fortfarande ledsen för att Sterling gick i konkurs. Det flygbolaget gillade jag!
Själv har jag skrivit till min veterinär i El Campello och frågat hur vanlig sjukdomen Leishmanios är i just El Campello. (Den dödliga sjukdomen, en parasit , sprids av en liten nattaktiv sandmygga och det finns inga vaccinationer och inget botemedel mot den. Däremot kan man överleva om man får livslång behandling. Hundar drabbas ofta, människor och katter sällan.) Min veterinär skrev, att om jag bara bor i Spanien på vinterhalvåret så behöver jag inte oroa mig så mycket, eftersom sandmyggan bara är aktiv under perioden mars - oktober. Annars rekommenderar han fästinghalsband, t ex Scalibor. (Fast fästinghalsband är inte bra att ha för ofta på hundar. De innehåller trots allt starkt gift som tär på hundarnas lever.)
Läs mer om Leishmanios på: http://www.sva.se/sv/navigera/Djurhalsa/Hund/Infektionssjuksomar/Leishmanios---veterinarer/ .
Ulf har börjat prata om att vi borde köpa bil. Han menar att det vore väldigt bekvämt att ha en bil, i all synnerhet för att köra fram och tillbaka till Spanien med. Om vi hade en stor bil så skulle ju både resväskor, madrass, krukväxter och Bonnie få plats - utöver oss själva. Ni vet ju redan att jag väldigt gärna skulle vilja ha en Toyota IQ. Fast jag inser ju att en så liten bil inte vore ett bra alternativ för en resa på ca 340 mil och med massor av bagage därtill. Ulf skulle helst vilja ha en stor, men jag tycker inte om att köra stora bilar. Små passar oftast mig bättre. Don efter person, ni vet. Det är ju kul att räcka ner till pedalerna och att se över ratten...
I vart fall så har Ulf läst på en massa om bilar och kommit fram till att Hyundai i20 vore ett bra alternativ. En sådan var vi och tittade på häromdagen. Jag provsatt den också, och jag satt bra i den. (Tyvärr satt jag sämre i i10, den mindre varianten, som jag annars skulle föredra. I den låg säkerhetsbältet om halsen och ratten skymde hastighetsmätaren...) Jag får väl provköra en i20 endera dan. Så här ser den ut:
Om nu Ulf väljer bil efter eget tycke, så har han i alla fall lovat att jag får välja färg. I så fall skulle jag välja en sådan blå som på bilden ovan. Jag tycker inte att bilen är speciellt snygg, men färgen gillar jag. Och jag får ju faktiskt hålla med Ulf om att storleken är ganska lagom för ändamålet. Vi skulle resa t o r Spanien en gång per år samt ett par gånger per sommar till Skåne. Däremellan skulle bilen mest stå stilla. (Ja, så när som på småutfärder förstås.) Vi är mycket medvetna om att det inte är god ekonomi att köpa en ny bil för att mest ha den stående stilla, men praktiskt är det. (Vi har bl a märkt att alla biluthyrningsfirmor inte tillåter att man har hund med i bilen...) Ulf, som aldrig har haft nån bil, tycker att det skulle vara trevligt att unna sig den lyxen nu. Tja, han skulle ju betala själv, så det är upp till honom. Det är klart att jag också skulle tycka om att ha bil - det ger en stor frihet!
Ett problem är förstås att det bara är jag som har körkort. (Ulf kom bara till traktorkörkort, i lumpen. F ö har han alltid bott så att han aldrig har behövt ha bil.) Det kan bli jobbigt att köra så långt som till Spanien själv. (Även om vi tar det lugnt och stannar till utmed vägen.) Och om vi köper bil så blir jag tvungen att köra denna långa sträcka vår och höst. (Alternativet flyg, faller ju automatiskt bort.) Alltså är jag lite i valet och kvalet. Vad tycker ni, kära läsare? Hur skulle ni ha valt?
Nu kom jag att tänka på hundkursen i går, så lite "hund" blir det i alla fall. Vi talade bl a om sådant som är giftigt för hundar fast vi människor kan äta det. Som choklad (särskilt mörk), lök och "mögelost". Alla förstör de hundens lever! Vi fick också lära oss att om hunden av misstag ätit något vasst så ska man försöka ge den sparris! (Sparris "lindar in" det vassa och skyddar på så sätt mage och tarmar. Vid behov får sparrisen kletas in med leverpastej för att bli aptitlig för hunden...)
En av deltagarna, en husse med humor, berättade att han ofta gömde hundgodis i barken på en trädstam. De flesta hundar tycker det är jättekul att nosa sig fram till godbitarna, så också hans hund. (Det är en variant på godis-sök på marken.) Han berättade att han en dag, när en dam gick förbi, sa (ungefär): "Jag lär min hund att klättra i träd. Han är 5 år och kan inte klättra än. Grannens katt är bara 1 år och han kan klättra högt." Damen gick förbryllad därifrån...
Nej, nu har jag inte tid att skriva mer. Bonnie och jag ska leka med hennes favoritboll en stund...
PS Jag läste i tidningen Mitt i Västerort om en kvinna, Milo Dahlmann, som ska segla till Antarktis! Det är ett inspirerande reportage om en kvinna som vågar! Hon verkar vara klok och förståndig dessutom... Läs själva artikeln på: http://arkiv.mitti.se/erez4/online/mitti/vasterort_spanga.html (Bläddra fram till rubriken Ensam mot Antarkris på sidan 16!)
09-04-16:
Jag har i dag provkört en Hyundai i20. Jag provade den 6-växlade dieselvarianten. Den var lättkörd. Men vi har fortfarande inte bestämt hur vi ska göra. (Jag föredrar egentligen fortfarande Toyota IQ...) Dessutom fick vi i dag ett lägre pris från en annan flyttfirma. (De vill ha ca 6500:-.) Hur vi än gör blir det dyrt... Och Hyundai kan troligen inte leverera bilen förrän i slutet av juni. (Om vi ska köpa bil vill vi ha den senast 2/6, eftersom vi ska köra ner till Skåne 3/6 för att vara med på Lindas och Johans examensfest.) Tyvärr anser Ulf att han är för gammal för att ta körkort, vilket jag annars föreslagit eftersom vi då skulle kunna turas om att köra... Det är mycket att fundera på...
Det har varit kyligt ute i dag. Men rosenrips-buskarna har fått stora röda blomknoppar...
För att kompensera Bonnie för att dagens promenader blivit korta la jag ett "tonfiskspår" från köket, via hallen och in i mitt rum. (Med tonfisk vid målet.) Det uppskattade hon! Den lilla nosen arbetade rejält, men de sista metrarna fick hon luftvittring och sprang direkt på målet.
09-04-17:
I dag har Bonnie och jag varit på hundcaféet igen. Det var jättetrevligt som vanligt. Här nedan ser ni så mycket sjå Ninnie (caféägaren) hade för att få Bonnie, och en chihuahuaflicka till, att posera framför kameran. Leka ville de, men inte sitta still... Som vanligt kan jag inte låta bli att lägga in ett dagsfärskt foto av Bonnie...
F ö har jag läst på om Hässelby strand. Nu vet jag att här bor 6566 människor. I hela området Hässelby-Vällingby bor 61900 invånare. Jag har också kollat upp att det bara är under månaderna juni, juli och augusti som Bonnie (och andra hundar) inte får vara på badplatsen Maltesholmsbadet, som vi nu passerar på våra dagliga promenader.
Ulf håller på att kolla upp vilken bilfirma som vill sälja en i20 billigast till oss. Han verkar tänd på att bli bilägare...
OBS! Hemligt! Får endast läsas av min man!
Jag älskar dig
Ulf!
09-04-19:
Mina luktärter börjar komma upp. Men det lär dröja innan de kan flytta ut på balkongen. I natt var det minus 3 grader! I dag är det visserligen soligt men kyligt och blåsigt... Inomhus har mina övervintrade pelargoner börjat slå ut.
Ulf och jag ägnade halva gårdagen åt att läsa. Han läser andra delen i Stieg Larsson-trilogin, och jag har börjat på den isländske författaren Arnaldur Indriðasons deckare Mannen i sjön. Indriðason har jag aldrig läst något av tidigare. Jag har nu hunnit halva boken, och den är både spännande och välskriven tycker jag. Kanske jag läser ut den i dag.
I morgon förmiddag ska jag på "den årliga kontrollbesiktningen" av mina tänder. Jag hoppas att det går bra. Jag brukar inte ha några hål, men är lite orolig för att jag trycker för hårt med tandborsten då jag borstar tänderna, vilket kan ge förslitningsskador. Vi får väl se vad tandläkaren säger.
09-04-20:
Dagens tandläkarbesök innebar både plus och minus.
På plussidan: Jag hade inga hål, praktiskt taget ingen tandsten och tandläkaren sa att jag skulle fortsätta att borsta tänderna som jag gör.
På minussidan: På en av röntgenbilderna syntes något mörkt under en tand. Det är en inflammation. Tanden ser bra ut, tandköttet ser bra ut och jag har inte haft det minsta ont. Men eftersom det inte är bra att gå med en inflammation så måste något göras. Detta gäller en tand som jag hade hål i som barn och då fick en rotfyllning i. (Före 1968 hade jag oftast ett litet hål per år, någon gång ett stort. På den tiden fick man beröm om man bara hade ett hål. Många av mina klasskamrater hade 7-8... Ingen sa att man kunde borsta tänderna på ett bättre sätt, eller fluorskölja...) Nu måste tanden tas bort för att man ska kunna komma åt inflammationen. Sen måste den rotfyllas på nytt och då förmodligen få en krona. Ser ni också hur tusenlapparna fladdrar i väg? Som tur är hjälper Ulf mig att betala. Jag skulle inte ha råd. Jag ska till tandläkaren igen redan på fredag. Lika bra att få det gjort...
Ni som är unga: Sköt era tänder väl! Det lönar sig verkligen, inte minst ekonomiskt! (Vi som är äldre har redan upptäckt detta faktum...)
Luktärten på fotot ovan är i dag 3 cm hög, och har fått sällskap av ytterligare 7 små skott. De växer rejält när de väl kommit i gång.
Jag läste förresten ut boken. Den var spännande ända till slutet!
På eftermiddagspromenaden i skogen hade jag Bonnie lös en lång sträcka. Det gick jättebra. Hon höll koll på mig, och sprang i kapp mig så fort det blev mer än några meters avstånd. Och när hon sprang före stannade hon och vände sig om med jämna mellanrum, för att se att jag var med. Hoppas detta håller i sig även då hon kommer i puberteten.
09-04-21:
Det är ännu bara morgon, nu då jag skriver detta. Jag vaknade alltför tidigt i morse (kl 04) av en liten bajsnödig hundvalp... Sen kunde jag inte somna om. Klockan 07 hade jag redan klätt mig, läst tidningen, ätit frukost, bäddat sängen och vattnat krukväxterna. Sen började jag skriva ett mail. Mitt i mailet blev datorskärmen plötsligt enfärgat ljusblå (inte klarblå), och inget fungerade. Musmarkören var försvunnen, precis som alla ikoner på skrivbordet. Jag fick dra ur batteriet och starta om. Jag undrar vad som hände, och varför! Är det någon som har en teori så delge mig den gärna! Jag blir alltid så orolig när datorn gör något jag inte förstår...
Det var 3 grader kallt i natt också. Tidigt i morse såg det ut som en ishinna på sjön, men den är borta nu. Vissa dar känns det som om jag inte skulle kunna överleva ända tills det blir sommar igen. Den känns så oerhört avlägsen. Jag känner mig isolerad här i lägenheten. Jag fryser för mycket om jag går ut såna här dar. (Det är + 3 nu...) Jag mådde så bra i El Campello då jag kunde vara ute mycket. Alla dessa dagliga långa promenader i sol och värme... Nu drömmer jag mig tillbaka. Det är svårt för mig att inte "tjata" om El Campello här i min "dagbok". Jag saknar det för mycket. Det första jag tänker varje morgon är att jag inte vill vara här, där jag är nu. Det är inte alltid jag säger nåt till Ulf om detta. Han blir bara ledsen då. Han vill ju att jag ska trivas här i Stockholm. Det är inte lätt för honom heller. Tack vare att kärleken oss emellan är så stark, så klarar vi det ändå. Men lite sol och värme även här i Stockholm skulle lätta upp det hela. Om 10 dar börjar maj månad. Vädret borde väl hyfsa till sig snart...
På torsdag åker Ulf ensam ner till Skåne. Han ska träffa sina gamla arbetskamrater. Han kommer inte hem förrän på måndag igen. Bonnie och jag får väl hitta på nåt kul själva. Vi kan ju alltid gå på hundcaféet. Där finns alltid trevliga hundar och hundägare som vi kan umgås med. Jag är förstås lite låst av Bonnie. Jag vill inte gärna lämna henne ensam hemma. Fast på fredag, när jag ska till tandläkaren, får hon vara alldeles ensam för första gången. Jag blir nog borta hela 3 timmar då. Annars brukar ju Ulf vara hemma om jag går nån stans utan Bonnie. Å andra sidan är Bonnie väldigt "mammig" så det kanske inte gör så stor skillnad. Jag hoppas att det kommer att gå bra. Jag vill inte att hon skäller, eller gnäller, så hon stör grannarna. Har jag tur så sover hon hela tiden jag är borta.
Det var länge sen jag dansade tango. Så länge Bonnie är så här liten så avstår jag. När hon blir större kommer jag att kunna lämna henne en kväll då och då. Jag saknar tangon, ja dans över huvud taget. Tango, bugg, hambo, wienervals, stilla vals... Jag har alltid älskat att dansa! Men var sak har sin tid. Jag hoppas bara att jag inte blir alltför ringrostig innan jag får chansen igen. Ja, Ulf säger att jag kan gå på tango var vecka om jag vill. Han lovar att passa Bonnie. Men det känns inte rätt. Så jag avstår just nu. Allra roligast skulle jag förstås tycka att det vore att dansa med Ulf! Så synd att han inte vill lära sig någon dans alls... Jag tror annars att han skulle kunna bli en bra dansör. Han har bra taktkänsla och rör sig fint till musik. Men man kan inte få allt här i livet. Ulf är ju bra på nästan alla andra sätt. Ingen människa kan vara helt perfekt.
Efter att ha blivit genomfrusen på eftermiddagspromenaden med Bonnie, kan jag inte låta bli att lägga in väderleksprognosen från El Campello för de närmaste dagarna. Ni begriper nog fast det står på spanska. Den 24:e ser det ganska avundsvärt ut, tycker jag!
|
21/04/2009
EL CAMPELLO
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
09-04-22:
I dag har Bonnie fått sin andra rabiesspruta. Nu ska vi bara vänta 120 dagar, ta blodprov och få detta godkänt. Sen är hon klar för att följa med till Spanien. (Tja, strax innan avresan ska hon dessutom få ytterligare 2 vaccinationer; mot Hjärtmask och Leptospiros, men dessa är frivilliga.) På veterinärens våg vägde Bonnie i dag hela 1,9 kg. Hon växer och växer...
Ulf har nu definitivt bestämt sig för att köpa bil! Han ska skriva kontrakt på tisdag. Han mailade runt till de olika bilfirmorna här i trakten och prutade duktigt. Han blev nöjd till slut. Det blir en Hyundai i20 -1.6 CRDi -diesel. Tyvärr blir den inte blå som jag hade önskat, utan silverfärgad. Det visade sig att en blå tidigast skulle kunnat ha levererats i slutet av juni. Denna i silver fanns redan hos bilfirman. Och ska vi nu köpa bil så vill vi ha den till 3/6 då vi ska resa till Skåne. Så här ser bilen ut i silverfärg:
Ni som är intresserade av tekniska finesser kan läsa vidare på: www.hyundai.se (Vi har valt dragkrok samt farthållare som tillval.)
I och med att vi köper bil så blir det därmed så att vi kommer att bila ner till Spanien. Det blir dessvärre dyrare än att flyga. Å andra sidan får vi lättare med oss allt vi behöver, inkl mina favoritkrukväxter och Bonnies saker.
Kanske vi får köpa ett sånt här bil-tillbehör också: (Jag ska diskutera saken med Bonnie.)
Ute är det fortfarande alldeles för kallt. (Jag får ha tjock jacka, halsduk, vantar och vinterskor för att inte frysa ihjäl.) Men inne har nu 22 av mina luktärtsfrön grott. Det längsta skottet har hunnit bli hela 12 cm.
PS Jag har i dag lagt in några nya länkar (till Internetbutiker med hund&katt-saker), under fliken Länkar.
09-04-23:
Klockan är snart sex men det är fortfarande varmt ute. Just i dag är det inte så stor skillnad om man jämför Stockholm och Alicante. (Temperaturer kl 17.50.)
Bonnie och jag har gått två långa promenader. På eftermiddagen hade jag tunn sommarjacka samt piratbyxor på mig. Bonnie hade ingenting. Ingen av oss frös! Det var jätteskönt ute. Vi gick längs vattnet och en bra bit i Grimsta naturreservat. Skogen är full av både vit- och blåsippor. Det är så vackert. Bonnie var lös nästan hela tiden. Hon håller sig ganska nära mig hela tiden, och kommer bums då jag kallar. (Måtte det hålla i sig!) Hon har mycket roligare då hon går lös.
Ulf är i Helsingborg. Han tog tåget härifrån i morse. Just nu gissar jag att han och Bosse N äter middag ihop på nån av färjorna. På lördag ska Ulf träffa gamla arbetskamrater (bl a från NST/HD-tiden). De brukar träffas en gång om året. Ulf kommer inte hem igen förrän framåt måndag kväll. Bonnie och jag får försöka att klara oss utan honom dessa dagarna. Lite tomt känns det redan!
F ö har jag gjort i ordning på min balkong i dag. Bonnie och jag har suttit en stund i solstolen och luktärterna har fått stå ute i solen några timmar. Skönt! Jag mår mycket bättre när det är soligt och varmt!
09-04-24:
I dag har jag varit hos tandläkaren igen. Efter en del borrande och bändande fick han loss både min krona (som var i gott skick men inte går att återanvända), samt stiftet den satt i. Sen hann han inte mer. Så nu har jag en svart glugg. Inte så klädsamt precis... Jag får väl undvika att le de närmaste dagarna. Jag fick inte tid förrän 4/5 igen. Då ska han ta itu med själva inflammationen. Denna beror på att den tandläkare, som gjorde den ursprungliga rotfyllningen 1968, slarvade. Han lät en bit av den döda pulpan sitta kvar. Tja, det har ju klarat sig i väldigt många år i alla fall. Jag förstår inte varför det blossar upp nu. För ett år sedan då jag var hos tandläkare senast, och fick röntgat mina tänder, så syntes ingenting. Kanske det beror på att mitt allmäntillstånd är lite dåligt just nu. Jag tror att jag har lite vitaminbrist. I alla fall trodde de på Sjukvårdsupplysningen att det kunde vara så. Tandläkaren sa vidare att jag borde gå utan krona i 6 månader(!) för att inflammationen säkert ska läka ut. Fast det tror jag inte att jag har lust till, även om jag kan få någon form av provisorisk krona så länge. Det ska bli skönt när allt är klart...
Bonnie var, för första gången, ensam hemma hela tre timmar då jag var hos tandläkaren. Jag hade bett grannarna att lyssna så hon inte skällde eller gnällde. Men Bonnie var alldeles tyst hela tiden. Jag tror att hon sov på vår säng då jag var borta. Skönt att det gick bra i alla fall. Ibland kommer jag ju att bli tvungen att lämna henne ensam några timmar.
Jag saknar Ulf! Det är tomt när han inte är hemma. Det är lättare att själv resa bort än att vara ensam kvar. Ja, i alla fall för mig som inte känner mig hemma alls här i Stockholm. Det är ju Ulf som är orsaken till att jag över huvud taget befinner mig här. Och då känns det konstigt att han är i Skåne...
Det har varit jättefint väder i dag också. Bonnie och jag har gått 2 långa promenader. Och så har vi suttit en del i solen på balkongen.
09-04-25:
Det har varit ännu en solig dag med 18º värme. Jag njuter! Sånt här väder är helt OK, även om jag trivs ännu bättre om det är ytterligare 5-10º varmare. Bonnie och jag har gått några promenader, annars har vi suttit på balkongen. Jag har läst, och hon har antingen sovit eller bevakat det markområde som syns från vår balkong. Ibland går en stor röd hankatt förbi nedanför balkongen och honom gäller det att ha koll på, anser hon. Jag har börjat på en ny bok: I går, i dag, i morgon av Barbera & Stephanie Keating. Boken var lite trög i början men börjar bli bättre nu. Dock är den ännu inte så bra som en annan bok jag läst av systrarna Keating: Till min dotter i Frankrike. Boken jag läser nu utspelar sig mestadels i Kenya och det är alltid intressant att läsa om länder där man inte varit.
Jag måste göra något åt mitt hår. Det börjar se slitet och ovårdat ut. Det har jag tänkt de senaste 2-3 månaderna, men än har inget blivit gjort. Egentligen beror det mest på att jag inte har råd att gå till hårfrisörskan. Jag har lagt alla mina pengar på saker till Bonnie. Annars skulle jag behöva få håret klippt ca 5 cm (det är drygt 50 cm nu) och så skulle jag väldigt gärna vilja foliebleka några slingor i det. Fast det sistnämnda är väldigt dyrt, så jag får väl nöja mig med att skrapa ihop pengar till själva klippningen. När det börjar bli ljusare och varmare ute ser jag alltid mina skavanker tydligare. Jag ser både ett och annat som skulle behöva rättas till eller bättras på... Och så väger jag konstant några kilon mer än jag önskar. Som den obotliga optimist jag är, så tror jag dock att jag på sikt kommer att lyckas nå, och hålla, min idealvikt. Vissa andra saker blir det lite värre med. Där tar åldern ut sin rätt. Man kan inte se ut som 27 när man nästan är 57... Jag skulle verkligen inte vilja se ut att vara jämngammal med mina barn heller, även om jag hade kunnat. Men att se ut som 47 vore inte så dumt... Nåja, det är ju hur man känner sig som är det viktigaste. Och jag känner mig inte speciellt gammal. Kanske är jag en smula barnslig för min ålder - men det trivs jag bara bra med!
Jag saknar Ulf i dag också...
09-04-26:
Ännu en solig dag. Jag uppskattar vädret! Jag har inte gjort något särskilt i dag. Bara promenerat med Bonnie och suttit på balkongen och läst i boken. När vi är ute och går så byter jag många ord i förbifarten med andra hundägare. Men det känns som om jag inte har pratat med någon på hela dagen. Jag känner mig isolerad här i Stockholm. Speciellt då inte Ulf är hemma förstås, men annars också. Även dagar som i dag, med sol och drygt 19 plusgrader, längtar jag tillbaka till El Campello. När jag tänker på mitt liv där, så saknar jag katterna väldigt mycket också. Jag känner mig väldigt psykiskt trött nu. I grunden är jag är en typisk överlevare, så jag hoppas kunna hitta på något konstruktivt så småningom. Men just nu känner jag mig alltför passiv, ledsen och trött. Trots solen... Ulf brukar vara ganska bra på att trösta mig. Så jag ser fram emot i morgon kväll då han kommer hem igen.
Jag önskar att jag hade något roligare att skriva om. Fortsätter jag så här, så tröttnar ni på att läsa vad jag skriver...
09-04-27:
Jodå, det är fint väder i dag också, fast barometern faller. När jag gör mina vanliga väderjämförelser, så ser jag att den allra största skillnaden just nu, är temperaturerna nattetid. (3-7º i Stockholm, 7-9º i Helsingborg och 10-12º i Alicante.)
I El Campello är det just nu 19º och ser ut så här:
Att det har varit varmt och skönt ute några dagar, märks även på en del negativa sätt:
Eftersom jag inte vet vad som döljer sig i folks övergivna matrester, så vågar jag inte ha Bonnie lös längre. Små valpar smakar gärna på precis allt, tyvärr...
Bortsett från lata människors sopor är det naturligtvis vackert ute längs våra promenadstigar. (Fotona är från dagens förmiddagspromenad.)
I kväll kommer Ulf hem igen. Det ser jag fram emot. (Just nu, kl11, sitter han på tåget mellan Helsingborg och Hässleholm.... )
PS. Jag har hunnit till sidan 385 (av 622) i boken. Handlingen som sådan är ganska intressant, men de romantiska inslagen är lite väl "tonårs-tillrättalagda". Jag har lärt mig en hel del om Kenyas natur, djurliv och historia, samt några ord på swahili.
09-04-28:
Vi hade stort puss&kram-kalas i går när Ulf kom hem. Med Bonnie i mitten...
I dag har Ulf varit och köpt bilen. Vi får hämta den på tisdag (5/5), då dragkrok och farthållare är monterade. Så här ser den ut: (De påklistrade bokstäverna på sidan tar de förstås bort före leveransen.)
Ja, då är vi alltså bilägare. Det känns bra. Vi pratar redan om vilka vägar vi ska välja när vi kör genom Europa, på väg mot Spanien, till hösten. Men dessförinnan blir det minst två resor t o r Skåne.
Jag har nu kommit till sidan 514 i boken. Och jag får ta tillbaka det där med att boken bitvis skulle vara "tonårs-tillrättalagd". På sidan 496 blev handlingen plötsligt djupt gripande och oerhört tragisk! Jag grät så det skvalade de närmaste 16 sidorna. (Det är inte lätt att läsa när läsglasögonen immar igen och tårarna droppar i boken...) Nu tar jag lite paus för att hämta mig, innan jag läser vidare. Ulf tycker att det är konstigt att jag kan leva mig så in i bokens handling. Men han tycker att det är bra, att jag har lätt för att känna empati. Jag borde lägga mig tidigt i kväll. (Det blev lite sent i går.) Men samtidigt vill jag förstås läsa ut boken. Klockan är 20.50 nu. Vi får se hur jag gör...
PS. Vill ni läsa en blogg med betydligt djupare och mer poetiska tankar än vad jag nånsin skriver här, så kan jag rekommendera min systerdotter Annas blogg: http://abstraktion.blogg.se/ Och på nästa länk kan ni läsa den uppsats med vilken hon nyligen vann en novelltävling: http://194.68.65.41/artikelmall.asp?version=888336
09-04-29:
I dag när Bonnie och jag var ute och gick så såg jag utslagna gullvivor! Och så har jag glömt att tala om att björkarna slog ut för ett par dagar sen. Det har varit fint väder i dag också, men aningen kallare. (=Sommarjacka på...)
Jag ägnade en stund i går åt att försöka ta ett passfoto av Bonnie. Det ska vara på ansiktet framifrån med en neutral bakgrund. Det är inte lika hårda krav som på passfoton för människor, men svårare att ta. (Djur poserar inte lika bra eftersom de inte förstår vad man har för sig...) Jag lyckades ta ett som får duga så länge. När hon har vuxit färdigt så får jag ta ett nytt. (Då ska jag vara mer noga med bakgrunden. Denna gången får balkongdörren duga.) Här nedan ser ni fotoserien som ledde fram till passfotot, själva passfotot samt hennes djurpass med inklistrat foto:
