http://www.niumba.com/index.php/cod.ficha/id.43323/tipo_zona.0/po.el-campello/pr.alicante/lang.en/tipo_alojamiento.1/

PS Ulf hittade en blogg som är skriven av 38-åriga Anna, en svensk kvinna gift med en spanjor. På följande länk kan ni läsa hennes humoristiska beskrivning av spanska trafikregler: http://nyttundersolen.blogspot.com/2006/09/spanska-trafikregler-inte-som-andra.html 

Två andra nyttiga Spanienlänkar: http://www.spaininformation.org/s_SpanishWeb.html och http://www.spaininformation.org/s_Main.html

PS² Klockan 21.00 visar mina widgets:

Jo, nu längtar jag så till El Campello igen! Trots att solen har skinit hela dagen i dag...

09-05-18:

Miguel svarade att det är OK med Bonnie. Ulf och jag hyr gärna av honom. Det känns bättre att hyra av någon man redan känner, och så kan han som sagt tala engelska. Miguel ska skicka ett kontrakt via posten. På länken ovan visar kartbilden fel hus. Huset är det inringade nedan. För er som känner till El Campello så har jag satt ett X vid affären Mercadona. Läget är helt klart bra, både centralt och nära stranden.

För er som inte har klickat på länken så visar jag nedan ett par av interiörbilderna, samt utsikten från balkongen.

Om vi hyr denna lägenheten så blir hyrestiden 1/10-09 - 30/4-10, alltså 7 månader. Jag vill bo där allra minst 7 månader och Ulf max 6. Vi får se vad vi kan kompromissa fram. Fast om jag själv bestämde så skulle jag hyra från 1/6 i år och året runt... (I dag regnar det här i Hässelby...och det är bara +9º, mot +21º och sol i Alicante... Ja, jag har kommit in i en längtar-desperat-till-El-Campello-period igen.)

09-05-20:

I går var Mikael E (Ulfs f d kollega) på besök med sin hund Nelly (mellanpudel, 9 år). Ulf och jag tyckte det var trevligt, men Bonnie var lite tveksam till att ha en främmande hund på besök, speciellt som hund-damen ifråga inte alls ville leka med en barnslig valp. Jag hade fullt sjå att förklara för Bonnie att man inte bör skälla på gäster, även om dessa morrar då man försöker hoppa på dem.

I dag har jag ägnat några timmar åt att skriva ett yttrande till Länsrätten i Stockholm ang min tvist med CSN. CSN envisas fortfarande med att jag ska betala mer (5% istället för 4) för att jag inte kunnat skaffa intyget Certificado de Imputaciones del I.R.P.F, vilket jag försökt skaffa i snart ett år.  (Intyget ska visa att jag inte hade någon spansk inkomst året jag bodde i Spanien. Jag hade som bekant bara min svenska förtidspension.) Redan 30/10-08 skickade jag kopia till CSN på svaret jag fick från Consejería de Trabajo e Inmigración de las Embajadas de España en Dinamarca, Finlandia, Noruega y Suecia där de skrev ": ”Vi har 2 gange været i telefonisk kontakt med det spanske skattevæsen i dag, och det er ikke muligt at få detta certificat, idet du ikke er registreret (censada) i folkregistret nu.”  Moment 22 alltså! Hade CSN begärt intyget då jag bodde i Spanien så hade det varit lätt att ordna. Nu är det omöjligt! Jag har ändå försökt upprepade gånger, hos olika myndigheter: spanska skatteverket, ambassader, konsulat mm, utan att lyckas. CSN är ju tyvärr inte kända för att vara speciellt smidiga att ha att göra med...snarare in absurdum byråkratiska! Jag ska personligen lämna in yttrandet, med bilagor, till Länsrätten på fredag. Sen återstår att se vad de beslutar. (Om jag någon gång i framtiden åter får lyckan att bli mantalsskriven i Spanien, så ska jag redan från början - utan anmodan - skaffa ovan nämnda certifikat för att ha till hands! Min studieskuld får jag ju dras med tills jag fyller 65...)

I morse sken solen och det var hela 17 plusgrader. Bonnie och jag gick en lång promenad, och njöt båda av vädret. Men nu på eftermiddagen har det mulnat på, och på håll hörs åska. Och apropå inget särskilt är det nu +25 och strålande sol i Alicante.

09-05-21:

I går förtidsröstade jag i EU-valet. Det är skönt att ha det gjort så det inte blir glömt. Vi kommer ju inte att vara hemma på valdagen. (Vi kör ner till Skåne 4/6 och upp igen 9/6. Vi har bokat hotell i Ängelholm.) För skoj skull gjorde jag ett test på nätet där man får svara på 25 frågor, och sen får sina svar jämförda med de olika partiernas svar på samma frågor: http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/vad-ska-du-rosta-pa-i-eu-valet-1.869858. Så här blev mitt resultat:

Det var ju bra. För jag hade tänkt rösta på Folkpartiet hur som helst. Fast jag begriper inte hur jag kunde ha så mycket gemensamt med Piratpartiet. (Illegal fildelning gillar jag inte i alla fall...) Ulf gjorde också testet. Men i hans fall låg hans resultat nära ett helt annat parti än det han tänker rösta på. Tja, detta test omfattar är ju bara 25 av alla de frågor som är aktuella...  För mig är det viktigaste att vi får en ökad rörlighet och ett ökat samarbete inom EU, både vad beträffar varor, tjänster samt människors rätt att bo, arbeta och studera i ett annat land än de är födda i. Och så vill jag definitivt att vi ska övergå till euron i Sverige! (Ni som är unga och osäkra på vad ni ska välja kan ju göra testet, och sen verkligen läsa igenom svaren från de olika partierna, så blir ni säkert lite klokare i alla fall.)

I dag är jag deppig igen. Jag vill inte bo i Stockholm... Jag trivs inte alls. Det känns som att leva i exil. Utan Ulf hade jag aldrig överlevt här! I dag är det molnigt ute. Så här visar mina widgets:

09-05-22:

I dag har vi, hela familjen, varit först på Länsrätten (för att lämna in min överklagan ang CSN's beslut) och därefter på hundcafé. Denna gången besökte vi ett annat café än det jag brukar besöka. Detta heter Himmelska Hundar och ligger intill Tessinparken. (Se http://www.himmelskahundar.se/ ) Caféet var jättetrevligt och där var fullt av både två- och fyrbenta besökare. Bonnie började med att skälla lite och rusa runt som en galning, men efter några minuter lugnade hon ner sig och nosade i lugn och ro på de andra hundarna. Särskilt intressanta tyckte hon att två andra chihuahuor var. (Den ena var en liten, i 1-kilos klassen, som Bonnie såg jättestor ut tillsammans med.) Synd att jag inte hade kamera med mig! Det fanns mycket gott att välja på, även till hundarna. Bonnie beställde en Chihuahuacocktail à 15:-. Man kunde välja på kyckling, leverpastej och blodpudding. Bonnie valde kyckling. När hennes portion kom, serverad i ett sött litet glas toppad med en liten kvist persilja, kastade hon sig över läckerbitarna. (Det var fina små kycklingbitar.) Hon åt så snabbt, att frågan är om hon hann smaka hur det smakade.  Antagligen åt hon dubbelt så fort som vanligt, bara för att vara säker på att ingen av de andra hundarna skulle hinna tjuvsmaka av hennes mat. (Då satt hon ändå i mitt knä, just för att hon skulle få ha maten i fred.) Ulf och jag tyckte om vår förtäring också, men vi tog det betydligt lugnare. Jag tycker att det är så roligt när vi alla tre gör något tillsammans! Det blir tyvärr inte så ofta. (Ja, hemma umgås vi ju jämt, men det är kul att göra saker tillsammans utanför hemmets väggar också.)

På väg hem passerade vi Sergels torg, som just nu härbärgerar ett trettiotal torghandlare från olika europeiska länder. Man kan köpa tysk korv, fransk ost, grekisk frukt, engelsk konfekt mm. Själv köpte jag tre små italienska mandelmassekakor. Jag vet att dessa kakor är väldigt goda. Sen är det en helt annan sak att jag inte alls borde äta sådant... (Jag har väl nämnt att jag gått upp 4 kilo i vinter och hittills bara lyckats gå ner 1½ av dem..?) Ja, hur gott det än är med grönsaker och vatten, så kan jag inte låta bli lite "onyttigheter" emellanåt.

Väl hemma kollade jag mina mail. Miguel hade skickat en planlösning över lägenheten. Lägenheten ser bra ut tycker vi. Med spanska mått är rummen stora. Det lilla sovrummet har fönster åt en ljusgård, det andra utsikt mot Benidorm. Tvättmaskinen står i separat utrymme. Balkongen är stor. (Det är bara så synd att den vetter mot norr...) För oss känns det lite onödigt med två stora badrum (båda med dusch), men det kan ju vara bra då vi får gäster. Goda vänner är alltid välkomna! Här ser ni ritningen:

Ja, det är väl lika bra att jag lägger in de övriga foton jag har från lägenheten också. (Resten hittar ni under datumet 18/5 i Sparad dagbok 12.)

09-05-24:

I dag har Ulf och jag ettårig bröllopsdag. Vi firade genom att åka till Brostugan på Kärsön (nära Drottningholms slott) och äta lunch. Vi satt på utomhus så att Bonnie kunde vara med. Det var trevligt. Enligt väderleksprognosen skulle det ha regnat i eftermiddags men vi har haft soligt och fint hela dagen. Som varmast har det varit 18,5º vilket ju inte är så tokigt.

I går flyttade jag ut alla min pelargoner på balkongen. Blir det inte för kallt om nätterna så kommer de att må utmärkt där. (Just nu ser en del av dem ganska taniga ut.) Tre favoritpelargoner planterade jag i en självvattningskruka. De, samt mitt paradisträd (som jag också planterat om i likadan självvattningskruka) är de enda krukväxter som får följa med till Spanien. Jag, som brukar ha uppåt 100 krukväxter inne, hade gärna tagit med fler. Men jag inser ju att flera växter omöjligt kan få plats i bilen, med tanke på allt annat som också måste få plats. På balkongen har jag också (utöver perenner, buskar och klätterväxter) två krukor med luktärter, samt en kruka med två surfinior och en hänglobelia i. Så här ser det ut just nu:

I går trodde vi i det längsta att det var första dagen som Bonnie var helt rumsren. Men så hittade jag en liten kisspöl bakom fåtöljen i mitt rum... (ca 70 cm från närmsta kattoalett...) Nåja, man ska inte ge upp. Bonnie är trots allt bara 5 månader. Grannen berättade att hennes hanhund var rumsren först vid 2½ år... Men jag måste säga att vår hushållspappersförbrukning har ökat drastiskt sen Bonnie flyttade in!

09-05-25:

I dag har vädret varit toppen: +23º och strålande sol! Jag har kunnat gå i "El Campello-klädsel"; sollinne, shorts och sandaler. Jag har också legat och solat i bikini på balkongen, nästan en timme. Bonnie låg ibland ovanpå mig, ibland försökte hon krypa in under mig, och dessemellan försökte hon få loss mitt hår ur hästsvansen. Endast korta stunder låg hon på sin dyna, som jag placerat i skuggan men alldeles bredvid mig. Nåja, det var ju delvis vilsamt i alla fall. Bonnie är en glad och livlig liten hund. Hon är inte still i onödan - utom när hon sover.

Jag funderade i dag på vad Bonnie egentligen lärt sig sen jag tog över hennes fostran. Det är inte på långt när så mycket som jag hade tänkt lära henne på denna tiden. Eftersom jag inte vill tro att hon är ointelligent så måste denna "inlärningsbrist" bero på att jag inte varit tillräckligt tydlig i mina "instruktioner". Jag måste läsa på mera om hur man gör / hur man visar tillräckligt tydligt vad man vill. Kanske jag bör rådfråga Cecilia - hundpsykologen...

Jag hade önskat att Bonnie vid detta laget hade lärt sig att: Vara helt rumsren, stå still när jag sätter på halsbandet, gå fint i koppel (även utställningskoppel), sitta på kommando, sitta still då jag klipper hennes klor eller kammar henne, inte bita matte och husse i fingrarna under lek, inte äta fågelbajs o dyl, samt att aldrig skälla (eftersom vi bor i flerfamiljshus). Inget av detta klarar hon än. Men vi tränar tappert vidare!

Men i gengäld har hon lärt sig att: Komma då jag kallar, kliva upp på min arm då jag ska bära henne, åka tunnelbana / bil / buss, uppföra sig perfekt i affärer, inte jaga änder, klättra på klippor, inte tigga vid bordet, aktivera både husse och matte mm. Alltid nåt i alla fall. Och både Ulf och jag får många glada skratt varenda dag - tack vare Bonnie! Vi tycker också att hon är så söt och go'!

PS Jag glömde att Bonnie också har lärt sig att gå lös och ändå hålla sig nära mig. När vi går i skogen, och hon inte är kopplad, går hon aldrig längre än ca 5 meter från mig. Om hon går framför så vänder hon sig hela tiden om för att se att jag är med, och väntar om det behövs. Och då hon går bakom så springer hon i kapp om hon blivit efter då hon luktat på något intressant.

Och så försöker jag fotografera min favoritpelargon så att färgerna blir verklighetstrogna, vilket är svårt. Oftast ser blomman ljusare och varmare röd ut, på bild. Jag tycker om just denna pelargon p g a färgerna: från cerisrosa till vinrött. F ö är det en medelmåttlig pelargon. Jag har andra som både blir större och blommar rikligare. Men färgnyanser är väldigt viktiga för mig. Vissa gillar jag - andra inte... Visst är den vacker min favorit:

09-05-30:

Vi har, just nu, strålande sol och 23 grader varmt! Härligt! Annars har ju vädret verkligen varit varierat de senaste dagarna: från halv storm och dagsregn, till svenskt sommarväder när det är som bäst.

I Alicante är det +25 och sol. Så just i dag är skillnaden inte så stor (dagtid). Apropå Spanien så läste jag i dag (efter tips av Ulf):

Billigt att köpa bostad i Spanien

Nu är det läge att köpa ett hus i Spanien. Priserna har sjunkit med 35 procent Om du funderar på att köpa bostad i Spanien kan det vara ett bra tillfälle att slå till nu. I vissa områden längs Costa del Sol har priserna sjunkit med så mycket som 35 procent.

– Spanien har haft en otrolig prisuppgång på bostäder under lång tid, men nu har de börjat gå ned. Det råder ingen tvekan om att det idag är köparens marknad, säger Rose-Marie Wiberg, kontorschef på SEB Private Banking i Marbella. Överskottet på objekt ute till försäljning bidrar till de sänkta priserna.
– Det är främst lägenheter som är fördelaktigt att satsa på nu. Men även villor, som tidigare varit extremt övervärderade, börjar komma ner på en acceptabel prisnivå. Om man tittar på A-lägen, som till exempel inne i Marbella eller centrala urbanisationer nära har och centrum, kan man tala om en sänkning på runt 10 procent. Men trots detta behöver man inte skynda sig att köpa.
– Man kan gärna tillåta sig att vänta lite. Titta på så många objekt du kan, ta god tid på dig och hyr gärna bostad först i ett par olika områden för att se var du trivs. Om du däremot främst ser det som en investering, kan det vara bra att följa med priserna ner lite till och avvakta ett år eller två, Och glöm inte att pruta. Tidigare var det fasta priser som gällde, idag kan man absolut pressa ned priserna något.
Om man är skriven i Spanien, har fyllt 65 år och haft sitt boende i mer än tre år kan man sälja boendet utan reavinstbeskattning. Det kan bli intressant nu när priserna så småningom kommer att gå upp.  – Ett bostadsköp utomlands kan finansieras av din svenska bank. Då sköter banken kontakten med advokat och värderingsman och amorteringstid och ränteupplägg följer svenska principer.
SEB

Ja, då skulle jag bara haft pengar till kontantinsatsen, så kunde jag slagit till... Fast jag är inte helt säker på om SEB hade låtit mig låna till resten av dem... Ni vet: En av livets största besvikelser är när man upptäcker att den som skriver bankens reklam, inte är den person som beviljar lånen!  Jag kan i alla fall fortsätta att drömma!

I går postade jag två påskrivna ex av hyreskontraktet på lägenheten i El Campello. När Miguel får kontrakten ska han skriva på och sända ett ex tillbaka till mig. Sen är det klart. (Jag har redan börjat  planera nerfärden, samt skriva packlista...)

Ha en trevlig pingsthelg!

09-05-31:

I dag är det ännu varmare än i går. Jag njuter. På badstranden här intill är det proppfullt så jag har legat och solat på balkongen, en timme i går och 1½ i dag. Än har jag inte ens blivit rosa... Just nu, klockan 15, är det både varmare och soligare här än i Alicante:

Å andra sidan är nätterna betydligt varmare i Alicante, och deras 5-dygnsprognosen ser positivare ut. Nåja, svenskt sommarväder är helt OK. Fast jag föredrar då det är sol åtminstone en vecka i sträck...

Det märks att vi bor nära skog och naturreservat. I går eftermiddag kom det en rådjurshona förbi med sitt lilla kid. Vi såg det hela från balkongen. Hon uppmanade kidet att lägga sig i gräset och försvann. Det lilla kidet låg länge lydigt och väntade. Tänk om människobarn vore lika lydiga... Jag gick ner på gården och fotograferade det. (Men jag höll mig på respektfullt avstånd och har dåligt tele på min lilla kamera, så fotona blev inte särskilt bra.) Senare kom honan tillbaka med ytterligare ett kid, men då var det för mörkt för att fotografera. Kiden är jättesöta!

På kvällen fotograferade jag i stället några luftballonger som kom förbi, samt kvällshimlen:

Jag håller med Ulf om att det är vackert här! Synd att jag ändå inte trivs...

09-06-01:

Det har varit ännu en varm och solig dag. Härligt! Fast i morgon lär det bli som vanligt igen... ,+14 och regn säger Ulfs pålitliga barometer...

Bonnie har kommit i "puberteten"! Hon som bara är 5½ månad! Men det märks på många sätt att hon kommit in i "unghundsstadiet". Hon har bl a kommit in i den typiska "spökåldern". Denna utmärks av att hunden "ser spöken" överallt, dvs plötsligt blir rädd för allt och alla. Bonnie kan t ex skälla på en stubbe i skogen, en påse som fladdrar, att Ulf går i en dörr när hon inte var beredd etc. Och i dag, på en av våra promenader, fick jag ett tecken till. En liten söt yorkshireterrier hane luktade Bonnie länge och noga i baken. "Löper hon?" frågade hanens matte. När jag svarade nej sa hon "Då kommer det säkert inom en vecka". Små hundraser blir könsmogna tidigt, ofta redan vid 6-7 månaders ålder. Men Bonnie är ju inte ens 6 månader än...

I dag fick vi bekräftelse på att Bonnie är anmäld till hundutställningen i Avesta 13/6. Det blir hård konkurens! Det är 126 anmälda i rasen. Bonnie har fått katalognummer 100 och ska bedömas som nummer 59 i ringen. Det kommer att bli en lång och ansträngande dag för oss båda, men förhoppningsvis kul också! Fast jag undrar hur det kommer att gå. Bonnie kan inte gå i utställningskoppel än... Nåja, vi får se det som en övningsomgång.

Så här såg Bonnie ut i dag då hon tog igen sig efter vår långpromenad:

I morgon flyttar min son Johan äntligen hem till Sverige igen, efter 3 års studier vid Lincoln University i England. Han landar på Kastrup på eftermiddagen, och åker sen vidare till Skepparkroken. Och den 5/6 får jag träffa honom! Det ska bli jättekul! För visst saknar jag mina barn även om de numera är vuxna!

09-06-03:

I går regnade det så mycket att Bonnie först vägrade att gå ut. Iklädda våra mest heltäckande regnkläder gick vi dock, efter mycket lock och pock från min sida, några små rundor. Men vi frös båda två... Och Johan kom lyckligt och väl hem till Skåne!

I morgon åker Ulf, Bonnie och jag ner till Skåne. Vi kommer tillbaka 9/6. (Under tiden vi är borta ser våra snälla grannar efter vår lägenhet, inkl krukväxterna.) Jag uppdaterar troligen min dagbok här, först 10/6. Då kommer ni att få veta "allt" om firandet av Lindas och Johans examina mm. Eftersom jag inte kommer att hinna sätta på datorn i morgon så skriver jag nu i förväg:

Grattis till din examen 4/6 Mia!

09-06-09:

Vi kom hem i eftermiddags kl 16.45. Allt har gått bra. Bonnie har skött sig utmärkt, och varit helt rumsren! Vi hade mycket trevligt i Skåne. I morgon (troligen) kommer jag att lägga in foton, samt en berättelse om vår Skåneresa, här.

I efterskott: Grattis på födelsedagen 6/6 Sara!!!

09-06-10:

Nu ska jag berätta om vår Skånevistelse. Jag kommer inte att göra det helt i kronologisk ordning. Detta beror på att mina döttrar alltid först vill godkänna de foton jag planerar att lägga in av dem. Så just nu har jag mailat foton "på remiss" till både Jenni och Linda... Vi får se hur snart de hinner svara. Linda började i måndags att jobba på Helsingborgs lasaretts barn- och ungdomsavdelning.

Vi bodde på lägenhetshotellet Lergöken, beläget nära stationen i Ängelholm. Där hyrde vi en liten enrumslägenhet. I det ganska stora rummet fanns; 2 sängar, sängbord, 2 fåtöljer, soffbord, TV, matbord med 3 stolar och garderob, samt ett välutrustat pentry, och så ett toalett- och duschrum förstås. Vi uppskattar att kunna fixa frukost och kvällsmat själva, och att inte behöva passa tider. Hundar är tillåtna på bottenvåningen. Så här sov Bonnie och jag:

Ulf, som oftast lägger sig senare, fotograferade. Bonnie skötte sig utmärkt på hotellet, och kissade bara utomhus.

Vi kom ner till Ängelholm på eftermiddagen den 4/6. Efter att ha installerat oss på hotellrummet, så ringde jag upp min väninna Marianne W som bor alldeles i närheten. Vi bestämde träff och gick en lång promenad tillsammans. Bonnie var också med. Marianne och jag hade mycket att tala om, för det var länge sen vi sågs i verkligheten.

På fredagen, 5/6, tog Linda sin sjuksköterskeexamen och hade, tillsammans med Johan, examensfest på kvällen. Till detta återkommer jag så snart Linda och Jenni svarat.

På förmiddagen den 6/6 besökte Ulf, Bonnie och jag Ängelholms hembygdspark. Det är en underbar liten park med många djur och härliga lekplatser - och dessutom är allt gratis. Bonnie tyckte att det var det roligaste ställe som hon hittills besökt! Så många härliga och spännande dofter! Hon var alldeles till sig. Och dessutom kunde hon nosa; nos mot nos,  nos mot näbb och även nos mot tryne, på många spännande djur. Allra bäst tyckte hon om grisarna (Linderödssvin) samt en större hönsras, för dessa djuren var lika intresserade av henne som hon av dem. Vi tittade förstås också på kaniner, dovhjortar, getter, får, papegojor, parakiter, påfåglar mm. På måndagen, 8/6, besökte Jenni, Bonnie och jag Hembygdsparken igen. Fotona nedan är från båda tillfällena.

Den 6:e på eftermiddagen åkte Ulf, Bonnie och jag ut till Skepparkroken för att träffa mina barn. Vi gick en lång promenad tillsammans. Solen sken och det var nästan varmt. Därefter fikade vi med barnens pappa Robert samt hans syster Annika.

Lördagen 7/6 åkte vi till Helsingborg. Ulf promenerade på egen hand runt i Helsingborg och planterade bl a en ros på sin farfars grav. Han passade också på att ta en tur över till Helsingör för att äta en "Brostræde-is" (En speciell extragod dansk glass). Under tiden besökte Bonnie och jag Lena K. Lena och jag hade som vanligt massor att prata om. Nu planerade vi så smått vår körning ner till El Campello i slutet av september. (Lena, jag och Bonnie kör ner med bilen med start från Hässelby 25/9 och Helsingborg 26/9. Lena stannar en vecka efter att vi kommit fram. Sen kommer Ulf efter med flyg 30/10.) Förresten har Lena nu gått ner ett par kilon till och är jättefin och smal! Det är inte jag... (Jag gick nog upp ytterligare ett kilo i Skåne. Jag har inte vågat väga mig än...) Framåt kvällen kom Ulf också hem till Lena, och efter att ha pratat ytterligare en stund alla tre, så tackade Ulf och jag för oss och åkte upp till Ängelholm igen. Ulf förstår inte hur Lena och jag kan hålla på att prata så många timmar i rad. Men vi har ju massor att prata om! Och vi har alltid kul tillsammans!

Söndagen 8/6, min 57-årsdag, var vi bjudna på middag klockan 13 hos min mamma Birgit. Som vanligt hade hon lagat jättegod mat! Hon är väldigt duktig på sånt! Vi hade trevligt och stannade till kvällen. Ulf passade på att provköra mammas permobil / el-scooter. Mamma har fått låna en permobil nu för att själv kunna köra till affären och handla mm. Hon går inte så bra längre, och klarar bara kortare sträckor utan att få ont. Till affären är det 1½ km. Innan hon fick hem permobilen fick hon antingen ta färdtjänst för att uträtta sina ärenden, eller be hemtjänsten om hjälp. Permobilen innebär förstås en större frihet. Som vanligt blommade det vackert i mammas trädgård. Hon orkar inte sköta den så exemplariskt som förr, men kan förstås njuta lika mycket av den.

I mammas trädgård gjorde jag den erfarenheten, att Bonnie inte alls alltid kommer då jag kallar. Inte om hon hittar oemotståndlig halvförmultnad kattbajs i alla fall. Då måste hon absolut äta en del av detta, och rulla sig i resten, innan hon över huvud taget hör att jag ropar något. Suck! Jag fick tvätta henne provisoriskt på plats, och i morgon ska jag bada och schamponera henne ordentligt. Så småningom måste vi träna mycket inkallning...

Tisdagen 9/6 var det dags att köra de 55 milen upp till Hässelby igen. Jag tyckte att det kändes väldigt vemodigt. Jag hade velat stanna längre i Skåne. Jag trivdes så bra och var glad hela tiden. Nåja, resan gick bra. Bonnie är så duktig hela tiden. Hon sitter i baksätet, fastspänd i sitt säkerhetsbälte. Ibland tittar hon ut, ibland sover hon. Det är en lång resa för henne. Vi pausar förstås varannan / var tredje timme och går en promenad med henne på nån rastplats, men ändå... hon är ju bara knappt 6 månader och har massor av spring i benen. Bonnie blev, precis som Ulf, glad att komma tillbaka till Hässelby. Bonnie sprang glatt runt från rum till rum och lekte med sina leksaker. I dag sover hon mycket. Hon har nog en del sömn att ta igen. Det är ändå inget promenadväder här, +13 och regn... (I Alicante är det +28 och sol...)

Så fort jag får veta vilka foton jag får använda så kommer jag att berätta om allt som hände fredagen den 5:e...

09-06-11:

Jag har fått svar från Linda, men inte från Jenni än, alltså får jag vänta med att berätta om 5/6. Däremot kan jag berätta att det påskrivna kontraktet rörande El Campello-lägenheten kom med posten i dag!  Jag ser verkligen fram emot hösten då jag får återse mitt älskade El Campello! Så för en gångs skull önskar jag att sommaren går fort...

Dessa 2 fotona från lägenheten (exteriört) har jag inte visat här tidigare...

(Jag föredrar horisontell horisont...)

Både Linda och Jenni har svarat nu så jag börjar på bearbetning av bilder, samt textskrivning, i kväll. Vet ännu inte om jag blir klar med allt innan det blir för sent.

Men! Något sorgligt ska ni få se redan nu! Jag tittar på de nya fotona av mig som är tagna på festen, och jämför med fotona tagna på vårt bröllop för ett år sen. Min midja har försvunnit! Och ersatts av en bilring... USCH! Jo, jag har gått upp 4 kilo, men att allt skulle sätta sig just där... Suck! Nu bara måste jag börja banta! För så här vill jag inte se ut! Skåda själva förfallet:

Fast med bantningen kommer jag nog inte igång förrän efter hundutställningen på lördag och en middagsbjudning på söndag... Önska mig lycka till! Det behöver jag!

Jag börjar nu att berätta om fredagen den 5/6, så får vi se hur långt jag hinner i kväll. (Jag håller på att tvätta också...)

Linda tog alltså sin sjuksköterskeexamen 5/6! Den högtidliga avslutningen hölls i Lunds domkyrka. De blivande sjuksköterskorna fick bara bjuda in 5 anhöriga / vänner var, p g a platsbrist i kyrkan. Robert (Lindas pappa), Annika (Roberts syster), Johan, Mia (Lindas bästa väninna) och jag var där. Avslutningen var jättefin. Det var högtidliga tal och musikunderhållning om vartannat. Och sist, men inte minst viktigt, så fick alla sina examensbevis samt sina sjuksköterskebroscher. Fotoförhållandena i kyrkan var inte optimala. Dessutom ställde sig många "fotografer" i vägen för oss andra som snällt satt kvar på våra platser. Under själva "examensbevisutdelningen" filmade jag. Från filmen har jag plockat ut några stillbilder. Men dessa bilder är inte klara än så dem får ni vänta med att se. De övriga kommer här:

På den nedersta bilden har Linda precis fått sitt examensbevis och brosch i handen, och ceremonin är avslutad för hennes del. Visst ser hon nöjd och glad ut! Tre år har hon slitit hårt med sina studier! Och nu är hon äntligen klar!

Här lägger jag, i efterskott (15/7), in ytterligare 8 foton från Lindas examen:

På gruppfotot ovan hittar ni Linda fyra från vänster, längst bak.

På fotot ovan är Linda tyvärr skymd, i gengäld kan ni skymta mig nedan, (i ceriserosa kofta) i 6:e raden närmst gången.

Och så några foton (av urusel kvalité) som jag har gjort via skärmdump från filmen (av god kvalité) som jag tog av själva överlämningsceremonin.

Efter ceremonin åkte vi upp till Skepparkroken för att fira! Där firade vi även Johan som avslutat tre års studier i England, där han läst ekonomi vid Lincoln University. Till Skepparkroken kom även Ulf, min mamma Birgit, Annikas man Claes och deras barn Lynn och Jim, samt Mias sambo med dotter. Hundarna Tjabo (Annikas), Mio (Mias) samt Bonnie var också inbjudna. Först samlades vi ute på gården:

Här ovan syns Birgit, Linda, Ulf, Robert och Johan. Nedan Robert, Jenni, Annika, Mias sambo med dotter, samt Mia.

Solen sken och blommorna blommade.

Och hundarna lekte med varandra. Nåja, så gott det gick i alla fall, eftersom de är ganska olika stora... Bonnie tyckte för sin del att Tjabo var i största laget. Honom var hon lite rädd för då han kom nära. Här leker Mio och Bonnie:

Och här leker Tjabo och Mio.

Visst är Mio söt! (Nästan lika söt som Bonnie...) Och det är klart att Tjabo är söt han också, fast han vänder rumpan till...

Därefter var det dags att öppna presenterna. Linda började.

Och sen var det Johans tur.

Det påstås att Annika är lite nyfiken av sig, men det kan vi väl ändå inte tro...

Därefter fick vi inta våra platser runt långbordet. Lägg märke till att även hundarna fick vara med! Det var buffé, och givetvis hade hundarna en egen avdelning med delikatesser.

Här ovan syns, förutom Bonnie och jag, Lynn, Johan, Annika, Claes, Robert, Jim samt Mias sambo. (Alla runt bordet kom inte med på fotona. Till höger om Mias sambo satt hans dotter, Mia och Linda. På andra sidan Birgit satt Jenni och Ulf.) Nedan syns Annika och Claes då de serverar Mio ett glas vatten. Johan och Birgit tittar på.

Jenni bjöd, för rättvisans skull, även Bonnie på ett glas vatten.

Festen var trevlig och maten god! Tack Robert för att du så generöst bjöd in oss alla!

09-06-12:

Jag glömde, i går, att lägga in foto av Lindas lärare i anatomi och fysiologi, Christina Elfverson, som var klädd i sin gamla sjuksköterskeuniform från då hon tog sin examen för 40(?) år sen. Man kan väl lugnt påstå att klädkoderna har ändrats...

En annan av Lindas lärare berättade att hon också hade sin uniform kvar, men att den årgången säkert hade mycket sämre kvalité på tyget. Hennes hade nämligen blivit trängre (krympt?) för varje år som gått...

Fotona från filmen hinner jag inte göra något åt i dag. Jag har nämligen en del som måste förberedas inför morgondagen. Då ska Bonnie och jag på vår första hundutställning tillsammans. Vi måste köra hemifrån senast klockan 06, så allt måste vara klart och packat i dag. Utställningskoppel, stamtavla, vaccinationsintyg, nummerlapp, torkad fisk att muta Bonnie med etc. Det är mycket som ska med. Dessutom är det stor risk för regn, och utställningen är utomhus. Totalt är 59 valpar anmälda, så Bonnie får hård konkurrens! Jag får inte ha för stora förhoppningar. Bonnie kan ju inte ens gå fint i utställningskoppel än. (Mitt fel - jag har övat för lite...) Nåja, detta blir ett utmärkt tillfälle att öva och lära hur allt går till. Rapport från utställningen Stora CC i Avesta kommer troligen först på måndag, eftersom vi ska ha gäster på söndag.

09-06-13:

Det blev inget 1:a pris, och ingen tjusig rosett, på hundutställningen i dag. Bonnie blev oplacerad. Men vi hade trevligt ändå, trots vädret! Det har regnat precis hela dagen, och utställningen var utomhus. Så här såg det ut på idrottsplatsen i Avesta (Dalarna) där utställningen ägde rum: blöta människor och frusna chihuahuor.

Jag hade med mig en pall att sitta på, samt ett paraply att hålla över huvudet. Så satt vi ett tag Bonnie och jag. Som tur var stötte jag sen på en bekant under vars tälttak jag fick sitta. Det blev genast lite drägligare. Men regnkappan behöll jag på. F ö var jag glad att jag valt att ha på mig gummistövlar. De med skor var mycket blöta och frusna om fötterna.

Det blev en lång väntan. Vi skulle vara på plats i god tid. Veterinärbesiktningen var mellan kl 08 och 11. Valparna skulle börja bedömas kl 11. Vi körde hemifrån kl 07 och var framme kl 09. Sen väntade, och väntade vi. Bonnie ville jättegärna leka med alla de andra trevliga chihuahuorna, men det gick inte eftersom alla försökte hålla sig fina och rena innan de skulle in i ringen. (Det var lerigt och blött på marken.) Vi tittade på dem som var före i utställningsringen och försökte lära oss hur vi skulle göra. Hundarna ska gå fint (i trav) på vänster sida, och sen ska de stå fint med svans och huvud upp när domaren tittar.

Först kl 14 blev det äntligen vår tur. Jättekul, tyckte Bonnie, som glatt galopperade runt från sida till sida och försökte springa ifatt hunden före för att leka. Och sen hade hon sån tur så hon hittade en tappad köttbulle på gräset som hon stannade och åt upp.

Sen försökte vi stå fint. Först på linje och sen framför domaren. Resultatet var väl inte helt lyckat...

(Om min regnkappa putar konstigt fram beror det inte på att jag är gravid, utan på att jag hade min midjeväska under...)

Bonnie fick förstås ställa sig på bordet och bli bedömd av domaren också:

Det gick aningen bättre. Hon försökte inte ens bita domaren. Trevlig domare förresten! Han heter Magnus Hagstedt. Trots att Bonnie inte gick vidare så skrev han ett relativt trevligt omdöme. Så här skrev han:

Feminin. Sött huvud och uttryck. Kunde ha bättre utfyllt nosparti. Balanserade vinklar. Något långsträckt i kroppen. Svansen kunde vara högre ansatt. Stabila rörelser. Visas i utmärkt kondition.

För säkerhets skull frågade jag domaren efteråt om det där med nosen och ryggen. (Hennes svansföring brukar vara hög, så den bekymrar mig inte.) Han förklarade att Bonnie är lite smal nu. Hon behöver få kraftigare benstomme och mer utvecklade muskler. Det förmodar jag att hon kommer att få. Valpar brukar först växa till slutlig längd och höjd, och först därefter bli "grövre" och muskulösare. Så inte ger jag upp det här med utställningar inte, bara för att vi inte blev BIR (Bäst i rasen) eller ens fick hederspris i dag. Jag siktar på Sofieroutställningen 13/9. (Och en utställning här i Stockholm 23/8.) Men innan dess måste vi förstås öva massor! Jag måste lära Bonnie både att gå och stå fint! I dag lärde i alla fall jag mig en hel del. Det är nyttigt att öva! Och som domaren sa: "Nån gång måste vara den första."

09-06-14:

Kommentar överflödig...

I dag har vi haft besök av Ulfs f.d. arbetskamrat Rollo, hans fru Ana och deras 5-åriga dotter Alexandra. De är jättetrevliga alla tre! Jag borde ha tagit några foton så ni kunde se hur söt Alexandra är. (Nu får ni istället titta på Rollos websida: http://www.rolandnordqvist.se/ där ni kan se foton på henne... Det är förresten Rollo som spelar pappan i Telias reklamfilmer.)

Även om jag huvudsakligen överäter för att jag mår dåligt psykiskt, så kände mig delvis träffad då jag i morse läste serien Nemi, av Lise Myhre, i DN:

Ja, jag vet, det är lite svårt att läsa texten, men den är inte så tydlig i originalet heller.

Är det förresten någon som vet hur man gör för att "ta en stillbild" från en film? Hör av dig och berätta i så fall! Jag lyckas bara via print screen. Men de bilderna blir ganska suddiga. Kan man stanna filmen och kopiera på annat sätt? (Det gäller filmen jag tog på Lindas examen.)

09-06-15:

Först en dubbel dos elände:

Efter 2 dagar med heldagsregn så muttrade Ulf något om att Sverige är ett "vattenskadat land" och att han nästan förstod att jag vill bo i El Campello... Tydligen har vi inte haft en så här kall första halva av juni på 50 år... I dag har det bara regnat lite, och som mest har det varit hela 12 grader "varmt". Är det för mycket att våga hoppas på lite sol i morgon?

Jag har varit hos podiatriker Michael Weber i dag. ( www.funktionalfoot.com) Ni minns kanske att jag fick mina fötter undersökta av honom för ett bra tag sen. Sen har jag dragit mig lite för att uppsöka honom igen bara för att jag visste att det skulle bli dyrt. Nu kunde jag inte vänta längre, jag har haft alltför ont. När jag går känns det som om jag varje steg trampar på en hård sten med högerfoten. Något måste alltså göras. Jag fick gjort gipsavgjutningar av fötterna i dag. Podiatrikern ska nu göra special-skoinlägg som jag ska prova om 14 dar. Dessa ilägg ska vinkla hälen (så att jag vrider foten rätt) och vara mjuk under trampdynan (för att skona denna). Han verkar mycket kunnig och förklarar bra. Att mina fötter blivit så här är en kombination av ärftliga orsaker och 20-30 års felbelastning, säger han. Jag räknade ut att jag bara har använt högklackat de senaste 15 åren (och bara ibland), innan dess gick jag alltid i fotriktiga skor. Så det kan inte bero på detta. Även om skor med hög klack förstås aldrig är bra att gå i. (Men snyggt!) Jag har bara sådana skor då jag dansar och/eller ska vara fin. (Men Ulf uppskattar då jag bär högklackat...) Sedan jag fick opererat min högra fot har jag haft mer ont och fått återgå till att nästan enbart gå i fotriktiga skor. Hur som helst ska inläggen kosta 2400:-! (Och så tillkommer kringkostnader som undersökning, gipsavgjutning, inprovning och justering mm... Dumt att sånt här inte går på högkostnadsskyddet. Tidigare kunde man få skoinlägg subventionerat, men det är slopat nu.) Så jag har förstås bara råd att köpa ett par skoinlägg. Dessa beräknas i bästa fall hålla 5-6 år, även om man får räkna med att byta "yta" varje år. Som vanligt är det bättre att vara frisk ock rik! Vi får väl hoppas att de nya skoinläggen kommer att hjälpa mig! De jag fått tidigare av ortopedtekniker har inte gjort tillräcklig nytta. Jag tycker ju så mycket om att gå, dansa och skutta ikring i största allmänhet... Nog om detta. Ni får rapport så småningom.

Och sen en liten ljuspunkt:

I USA har ett flygbolag speciellt för djur öppnat: http://www.petairways.com/