Sparad dagbok 15: (Fr o m 09-11-01 t o m 10-01-17.)

09-11-01:

I dag har vi förstås varit ute och promenerat alla tre i det vackra vädret. Här sitter Ulf med Bonnie i knäet och njuter av solen och värmen:

Efter en stunds promenerande konstaterade Ulf att han kunde ha tagit på sig shorts och sandaler i stället. Tja, om några dagar kommer han att ha vant sig vid sommarvärmen. I Stockholm är det visst +6 grader och molnigt i dag...

09-11-02:

Vädret har varit strålande i dag. Min medhavda favoritpelargon blommar vackert. Det hade den inte gjort i Sverige så här års...

I dag, på förmiddagen, var vi alla tre och tittade på den trevliga lägenheten. Här kommer några nytagna foton:

Ulf tyckte också om lägenheten. Nu ger det sig hur lågt säljaren kan tänka sig att gå i pris. Han har tackat nej till 180 000 €, och vi vill inte bjuda mer än max 185 000 €. Vill han inte sälja för detta pris så tittar vi på andra lägenheter. Vi har ju ingen brådska. Tyvärr är de lägenheter, som vi båda tycker allra bäst om, orimligt dyra...

09-11-03:

Mäklaren mejlade oss i går och berättade att han haft kontakt med säljaren av lägenheten. Säljaren hade sagt att han inte ville sälja för mindre än 195 000 €. Vi sa att vi enbart är intresserade av lägenheten om priset är max 185 000 €. Mäklaren kommer att kontakta säljaren igen. Även 195 000 är ett bra pris för en lägenhet som denna. Vi har jämfört med många andra lägenheter. Men för övrigt är det inte något idealiskt köpläge för oss just nu. Bl a har kronans värde sjunkit i förhållande till euron de senaste dagarna. Vi förstår dock att säljaren är angelägen om att sälja snarast. Han är 87 år och har en hjärntumör, har vi fått veta via grannarna. Hade förhållandena varit annorlunda hade det säkert inte gått att pruta på lägenhetspriset alls. Tja, vi får se hur det går. Vårt hyreskontrakt på lägenheten här på Avenida de Alcoy gäller ju t o m 30/4, så vi behöver inte tillträde till någon ny lägenhet förrän framåt april (eller senast till hösten 2010). Och ett alternativ vi funderar på, är förstås att fortsätta att hyra lägenhet - fast helårsvis - ytterligare 2-3 år, för att först därefter köpa något eget. Ja, det är Ulf som bestämmer. Juridiskt sett blir det ju han som ev kommer att köpa en lägenhet, inte vi.

F ö har vi strålande sol och +24º i dag också.

09-11-04:

I går eftermiddag åkte jag in till det stora varuhuset El Corte Inglés i Alicante. Ulf och Bonnie stannade hemma. Mitt huvudärende var att köpa en liten billig handdammsugare, vilket jag också gjorde. (Här finns bara sopborste och skyffel.) Försäljningen av julsaker var i full gång. På El Corte Inglés har de julpynt på ett halvt våningsplan (= stort!). Det är roligt att gå och titta även om det känns som om det är väldigt långt till jul. De skyltar snyggt! Allt rött julpynt finns i en avdelning för sig, guld för sig, silver för sig etc. Här nedan ser ni avdelningarna för rött, guld, vitt samt lila:

Min favoritfärgkombination till jul är ca 50% julrött, 35% silver och 15% guld. Ganska traditionellt alltså. Jag köpte faktiskt ett par små julsaker i dessa färger. Vi kommer ju att fira jul här, och lite pynt vill vi förstås ha. Jag köpte en röd liten julduk. (Den var det enda som Ulf också tyckte om.) Sen köpte jag en liten ljusstake för värmeljus, med fat. (Detta ska inte stå just på duken i jul - de röda färgerna passar inte ihop.)

Jag köpte också två små vita juldukar (förra årets modell till halva priset) samt två små julänglar. Den i silver tycker jag är sötast.

Längre fram planerar jag att köpa ytterligare några julsaker så vi kan komma i julstämning trots att vi har palmer utanför fönstret. Det vore sött med en minigran att ha på bordet. Jag såg väldigt små och välgjorda på El Corte Inglés, men de kostade 25 € och det har jag inte råd med just nu.

På lägenhetsfronten inget nytt. Säljaren kan till nöds, vid snabb affär, tänka sig att gå ned till 190 000 € (efter viss övertalning av mäklaren). Ulf står fast vid max 185 000 €.

I förmiddags var vi på marknaden alla tre. Vi köpte ytterligare två set lakan, så nu har vi ombyte. Sen köpte Ulf jättefina tomater och jag köpte granatäpplen. I eftermiddags gick vi alla tre en lång promenad längs stranden förbi där jag bodde innan. Vi har som vanligt haft sol och värme! Nu klockan 16:30 visar mina gadgets:

Ulf sa i morse, när han lyssnade på Stockholmsnytt via datorn och hörde dagens svenska väderleksprognos, något om hur lyxigt det kändes att kunna gå ut på balkongen i bara skjortärmarna och titta ut över det blåa Medelhavet. Jag tycker faktiskt det verkar som om han också uppskattar klimatet här!

Ni vet ju redan vad jag tycker! Hur som helst så är jag ute i friska luften mycket mer här, och får mer motion. Bonnie och jag promenerar allra minst 4 mil i veckan!

09-11-05:

Grattis på födelsedagen Lena!

09-11-06:

Det börjar bli höst här i El Campello. I morse, när Bonnie och jag gick vår tidiga morgonpromenad, var det bara 16,3º. Jag hade jeans och fleece-jacka, och det var alldeles lagom. (Hjälp! Tänk om långbyxsäsongen börjar redan nu - och jag som inte har gjort något alls åt de där 3-4 sista kilona på länge...) Nu, klockan 9, har temperaturen stigit till 18,5º i skuggan och i solen känns det betydligt varmare. (Jag lär slippa jackan under dagtid i alla fall, men hur det blir med långbyxorna vet jag inte än.)

Bonnie har tjatat och tjatat på mig om att hon vill börja blogga. Hon har läst att det är jättemånga hundar som gör det. Fast inte en enda svensk hund som bor i Spanien. Denna lucka måste fyllas anser hon. Så jag får väl ge henne chansen ett tag, så får vi se vad det blir av det. Kanske hon tröttnar snart, vi får se.

Vov, det är jag - Bonnie! Eller Bonnie Bonita Perrita som jag kallas här. (Det betyder ungefär: Bonnie den fina lilla hundflickan.) Äntligen låter matte mig börja på denna mycket viktiga blogg. Ja, hon börjar ju bli gammal, så det kan vara lite svårt att få igång henne. Ta bara på mornarna! Jag vaknar pigg och ivrig att börja en ny dag. Jag kliver försiktigt över matte upp till ansiktet för att kolla om hon sover. För säkerhets skull brukar jag slicka henne lite på ögonlocken. Vad tror ni matte gör? Inte säger hon glatt god morgon inte. Nä, hon stönar nånting om att klockan bara är sex. Efter en jättelång stund brukar hon masa sig upp och klä på sig så vi kan gå ut på vår morgon-lukt-runda. (Jag kan meddela att grannkatten hade suttit precis där han brukar och att den stora arga hanhunden  hade kissat på den vanliga stolpen. Ja, jag kissade förstås en skvätt ovanpå för att visa honom vem som bestämmer.)

Sen när vi kom in igen ville jag givetvis leka. Det vill jag självklart nästan jämt! Man vill väl hålla sig i form! Jag visade det jättetydligt genom att ta fram pip-bollen och praktiskt taget lägga den i mattes hand. Tror ni hon fattade? Nädå! Lite korkad är hon allt. Hon började plocka fram frukost i stället. Husse är precis likadan. Han fattar heller ingenting! Jag provade lägga-bollen-i-handen där också. Men han satt bara vid datorn och läste nyheterna. Det gör han nästan jämt - istället för att leka med mig som han borde.

Ja, det har sina problem att ha en gammal husse och matte. Om dom hade varit i tonåren, som jag, så hade det säkert varit mer fart på dom! Annars är det bra här i Spanien. Man kan vara ute nästan jämt. Jag minns att när jag var liten och bodde i Sverige, så var det otäckt kallt hela tiden. Ja, det säger matte i alla fall. Dom spanska hundarna är rätt schyssta för det mesta. Ser jag en jättestor så brukar jag ställa mig mellan mattes ben och morra lite så den förstår att jag inte är det minsta rädd. Fast dom flesta hundarna här är faktiskt i min storlek, alltså normala. Om dom verkar OK så brukar vi lukta på varandra (både fram och bak förstås) och leka lite ibland. Jag har inga som helst problem med språket. Jag pratar nästan flytande spanska redan. (Inte som matte. När hon pratar, vad hon tror är spanska, så tittar spanjorerna lite medlidsamt på henne, det har jag minsann sett...)

Nä, nu har jag inte tid mer. Jag måste få ut matte på förmiddagspromenad! Jag måste kolla in vad som hänt sen senast på strandpromenaden! Vov!

PS Skrivet på kvällen: I kväll fick vi besked från mäklarfirman om att säljaren av lägenheten på San Bartolomé 122 har accepterat Ulfs bud. Vi ska till mäklaren i början på nästa vecka för att gå igenom alla detaljer inför lägenhetsköpet. Då måste Ulf också betala en depositionsavgift på 5 000 €. Ni förstår säkert att jag är jätteglad! Och Ulf verkar inte heller direkt missnöjd... Vi får mycket lägenhet för pengarna! Håll nu tummarna för att kronan ska stärkas gentemot euron!

09-11-07:

Vov! Jag har hittat på en jättekul lek som man kan leka på mornarna. När matte äntligen fått på sig kläderna och ropar att vi ska gå ut, då kommer jag springande som vanligt. Men precis innan hon ska sätta på mig halsbandet så springer jag in i vardagsrummet och hämtar bollen. Och så springer jag fram till matte igen, men precis när hon ska försöka sätta på mig halsbandet så springer jag iväg igen. Jättekul! Matte ser så rolig ut när hon står där med halsbandet i handen. Detta är en jätterolig lek som jag tänker leka var dag framöver för att hålla matte i form. Fast när matte börjar vrida om nyckeln i dörren vågar jag inte chansa längre, utan då springer jag bums fram till henne. Jag vill på inga villkor riskera att bli lämnad ensam hemma.

För övrigt är matte och husse jättetråkiga i dag. Dom pratar bara om nån lägenhet hela tiden...

I dag är här varmt och skönt igen, +24 och sol. Bonnie och jag har som vanligt gått en lång härlig promenad längs strandpromenaden nu på förmiddagen. Det är vårt favoritpromenadställe. Jag njuter av solen och betraktar havet samt folklivet. Bonnie luktar på alla ställen där andra hundar har kissat, och så träffar hon många småhundar att hälsa på. Medan vi promenerar läser Ulf Dagens Nyheter på datorn i lugn och ro. (På eftermiddagspromenaderna brukar Ulf följa med för det mesta.)

På söndag kväll planerar jag att besöka ABAtangos milonga. Det ska bli kul, för det var länge sen jag dansade tango senast. Och på måndag klockan 17 ska vi till mäklaren för att inleda den långa procedur ett lägenhetsköp utomlands innebär.

09-11-08:

I dag är här soligt men blåsigt. Jag satte på mig stegräknaren på förmiddagspromenaden för att se hur många steg en normal strandpromenadrunda är. Räknaren visade 4 281 steg. Eftersom vi går många promenader var dag så kommer jag säkert upp i de för min ålder stipulerade 11 000 stegen.

Vi mötte Gloria och hennes hund och pratade förstås en stund. Hennes hund fyller alltså snart 19 år. Hon berättade mer om hur hon hittade honom. Tydligen var det 12 små nyfödda valpar som någon försökt dränka i en flod. Gloria tog hand om de två valpar som fortfarande levde då hon hittade dem. Den här hundens bror blev, som jag berättat tidigare, 18½ år. Denna ser pigg ut fast han är 19! Det enda är att han hör dåligt. Men vem får inte småkrämpor med åldern. Gloria själv ser som vanligt ut att nyss ha fyllt 20. (Om man inte tittar jättenära.) Framför allt rör hon sig som en 20-åring! Ja, är man i den formen när man är över 70 så kan man vara glad! Gloria sa förresten att hon tyckte att jag såg både friskare, piggare och gladare ut, nu när jag har vistats en månad i El Campello.

Vov! Tänk så bra dom har ordnat för oss hundar på strandpromenaden här i El Campello! Lyktstolparna står tätt och det finns dessutom gott om palmer och papperskorgar man kan kissa på. Mycket trevligt! Jag mötte en gammal gubbhund som var jättesnäll och trevlig. Matte pratade med hans matte en stund. Vi nosade på varandra under tiden. Det som var extra kul i dag var att det blåste runt en massa blad som jag kunde jaga. Jag fick fatt i flera stycken! Förresten kallar spanjorerna mig för Guapita också. (Det betyder ungefär Lilla snyggingen.) Dom är trevliga, spanjorerna. Nu ska ni få se foton på några av de bra luktställena. Blir ni inte sugna på att komma och lukta själva?

Lägg märke till så elegant kvinnligt jag lyfter på benet när jag kissar...

PS En av Ulfs släktingar mejlade att de inte alls är avundsjuka på oss som får tillbringa vintern i El Campello, för själva älskar de när det är grådis, mulet och 2 plusgrader...

Nu på eftermiddagen följde Ulf också med på promenad. Här kommer några färska foton:

På det första fotot nedan, har Bonnie och jag klättrat upp på det lilla berget nära hamnen. Tycker ni sen att de två fotona därefter är konstigt beskurna, så beror det på att Ulf inte bara fotograferade Bonnie och mig - utan även vår blivande balkong. Denna balkong syns i bakgrunden om ni tar fram förstoringsglaset... (Rakt ovanför bilen - längst bak - högst upp...)

(I dag var det en sån dag då jag hade kameran med...)

09-11-09:

Det var jättetrevligt på tangon i går! Jag kände mig mycket välkommen tillbaka. Det blev mycket kramande och kindpussande. Jag tyckte förstås att det var jättekul att träffa mina spanska (och argentinska) tangovänner igen. Dessutom hade jag tur. Miguel, han som är så duktig på att dansa tango, var där. Vi dansade många danser tillsammans. Jag dansade förstås med andra män också, bl a en holländare som även dansat ballrom-dans tidigare, men Miguel dansar bäst. Han har en så perfekt förning! Ulf och Bonnie höll ställningarna hemma under tiden.

I natt och i morse blåste det kraftigt. Om jag inte hade haft Bonnie kopplad på morgonpromenaden så hade hon riskerat att blåsa bort. Hon tycker det är lite otäckt när det blåser så mycket. Rätt som det är liksom böjer sig stora grenar över henne, helt utan förvarning...

Men framåt förmiddagen mojnade vinden. När vi gick vår förmiddagspromenad var havet lugnt igen. Eftersom färgerna var så klara och vackra så tog jag några foton. Spanjorerna höll sig inomhus så stranden var nästan öde.

Bonnie tycker att det är SÅ roligt att springa i sanden. (Och vi håller avstånd till Perros No skylten.)

Nu i kväll var vi på möte hos mäklaren för att gå igenom alla detaljer inför lägenhetsköpet. Ägaren till mäklarfirman kallade in Ulf på sitt kontor och berömde hans förhandlingsförmåga. (Ulf har ju lyckats pruta osedvanligt mycket.) Ägaren menade att han gärna ville kalla in Ulf som expert när han nästa gång behövde förhandla själv.

Ulf måste nu skaffa ett NIE nummer. (Jag har redan ett - men det blir ju Ulf som ska skriva på alla papper.) Vi måste alltså in till den polisstation i Alicante som har hand om utlänningsärenden. Innan dess måste han ta passfoton och ordna den dokumentation som behövs. Jag, som har viss vana vid den spanska byråkratin, hjälper honom förstås.

N.I.E. = Número de Identidad de Extranjero  (Identitets Nummer för Utlänningar), används som vårt personnummer.

09-11-11:

I dag är Bonnie precis 11 månader gammal. Hon skuttar fortfarande runt som en valp, fast chihuahuor räknas som vuxna i denna åldern. Vi firade med en extra lång kvällspromenad i solnedgången. Strax innan vi gick hemifrån fotograferade jag en av fiskebåtarna, när den återvände till hamnen följd av fiskmåsar. El Campello är fortfarande en levande fiskeort. Det tycker jag om. I hamnen ser man ofta fiskare som lagar sina nät.

Mäklaren skickade oss i dag en kopia på det kontrakt som säljaren skrev på då han köpte lägenheten för 5 år sedan. Det är på 32 sidor! Allt på spanska förstås. Så nu vet vi vad vi har att vänta oss. Men vi hoppas få hjälp, av en sorts juridiskt ombud som kan svenska, vid själva kontraktsskrivningen. Vi har också fått veta att lägenhetens taxeringsvärde är 170 000 €, och att säljaren själv betalt totalt 220 000 € för den.

För övrigt njuter vi av våra dagliga promenader i solen. Dagarna är varma, men nätterna börjar bli kyligare. Det har varit ända ner till +13º enligt vår mini-maxi-termometer. I går satte vi på värmeelementen en stund innan vi gick och lade oss.

09-11-12:

Vov! Jag har jättemycket att göra om dagarna! Först på morgonen så måste jag väcka matte och se till att hon snabbt kommer upp ur sängen och följer med ut. Sen måste jag noga lukta efter vilka som har gått, kissat eller bajsat på min trottoar. För att tala om för alla att den här trottoaren är MIN, så kissar jag förstås på så många ställen som möjligt. Jag har lärt mig att bara kissa lite åt gången, för då kan man kissa på jättemånga ställen. (Det var en spansk hundpojke som berättade knepet för mig...)

Sen måste jag in igen för att få fart på husse. Han måste förstås leka med mig, inte läsa tidningen! Han är rätt bra på kasta-bollen-leken, men han tröttnar tyvärr långt innan jag gör det.

Förresten är husse jättesnål! Han äter alltid upp all sin mat själv! Matte är schystare. Hon brukar dela med sig lite när husse inte ser. Jag fattar inte varför dom inte kan ställa all maten på golvet så man själv kan ta så mycket som man vill ha! Åtminstone kyckling och leverpastej och sånt. Nu ställer dom bara torrfoder och vatten på golvet...

Ja, och sen måste jag få ut matte på en längre promenad. Jag har ju hela strandpromenaden som jag måste lukta över dagligen. Det är jätteroligt och spännande! Fast nu har dom grävt en grop i trottoaren på ett ställe. Där inbillar dom sig att man ska gå över en otäck gul metallbro. Men jag vägrar förstås. Matte får bära mig.

Ja, så håller det på hela dagen. På kvällen brukar jag komma ihåg att jag ska äta lite också. Ja, det är ett sjå att hålla både sig själv och sin matte och husse i god form. Vov vov!

Ulf frågade mig i dag om jag aldrig tröttnar på att promenera längs strandpromenaden varje dag. Jag svarade förstås att det gör jag inte. Strandpromenaden är aldrig exakt likadan. Jag tröttnar aldrig på att titta på havet! Havet har olika färger, och rör sig olika, beroende på vädret. Varma dagar är stranden full av badande, kallare dagar sitter folk på strandserveringarna i stället. Det är alltid mycket att titta på. Och ibland utbyter jag några fraser med någon okänd (oftast hundägare alt hundälskare). Nej, varken Bonnie eller jag tröttnar på strandpromenaden. I dag, när vi passerade några soldyrkande holländare, hörde jag dem prata om hur härligt de tyckte det var att kunna sola och bada i november. Och så strålade de i kapp med solen! Så det är fler än jag som gillar stranden, sol och värme!

Och så får ni stå ut med dagens väderjämförelse:

Kom och hälsa på i stället för att vara avundsjuka på klimatet här! Kär vän är alltid välkommen!

PS. Vov, vad jag hade kul i kväll på kvällspromenaden! Jag träffade Chico! Chico är en liten hundpojke som jag är kär i. Han är hälften chihuahua så han ser jättesöt ut! Matte säger att han är hälften yorkshire-nånting också... I alla fall är han väldigt rolig att leka med. Han bor i huset bredvid så vi träffas ibland. I kväll pratade matte länge med Chicos matte så vi hann leka många kul lekar. Hoppas att vi träffas i morgon igen! Chico är såå söt!

09-11-13:

Spanjorerna har väldigt många roliga och praktiska el-prylar! (Vissa skulle nog inte bli godkända i Sverige.) Ulf har saknat belysning över arbetsbänken i köket, så i dag köpte jag denna lilla "lampa" för 1 €. Man sätter den direkt i eluttaget. (Energisparlampan är utbytbar.) Den är inte så vacker men lyser bra.

I dag skickade Linda ett par foton till mig, som hon tog av Johan när hon och Robert besökte Stockholm i samband med Johans 22-årsdag.

Han ser lite allvarlig ut på fotona, Johan, men jag tycker förstås att min son är jättesnygg! (Fotona är tagna i Hässelby strand.)

Vi fick i dag veta av mäklaren, att säljaren av lägenheten kommer till El Campello på måndag. Troligtvis ska Ulf skriva på depositionskontraktet på tisdag. (Och betala depositionsavgiften - 5 000 €.) Både säljare och köpare måste personligen närvara vid kontraktsskrivningar i Spanien. Här går det inte att skicka papper med posten för påskrifter. Jag har roat mig med att översätta depositionskontraktet från engelska till svenska. (Det kontraktet är bara 3 sidor långt.) Fast juridiska termer på utrikiska är inte min starkaste sida, så översättningen blev förmodligen bara nästan rätt... Långt ifrån alla ord står i lexikon...

09-11-15:

Vov!  Husse och matte är jättesura på mig i dag. Fast jag inte har gjort nånting. Jag bara kissade lite på husses badrumsmatta. Det var ju inte meningen att dom skulle märka det. Så dåligt luktsinne som dom har... Jag var ju kissnödig ju. Matte och jag hade gått en lång runda innan, men då hann jag inte kissa. Jag hade jättemycket som jag var tvungen att lukta på. Och katt-toaletten (jättelöjligt namn förresten) kissar jag bara i om jag blir nödig på natten. Ja, nu är i alla fall husse jättesur för att jag kissade lite inne, och matte är sur för att hon måste tvätta mattan. Mycket väsen för ingenting, tycker jag. Det är inte alltid så lätt att begripa sig på människor... Vov och vov...

Om jag nu bara kunde begripa, varför en hund som jag trodde var helt rumsren, plötsligt får för sig att kissa inomhus. Jag har ändå läst en del hundpsykologi, men detta förstår jag inte. Är det nån av er hundägare som har nån teori?

I dag är det jättehärligt väder ute. Solen skiner, himlen är blå, och det är +20,6 grader. Det är alltså inte fullt så varmt som det varit tidigare, men fortfarande väldigt skönt. Bonnie och jag har just kommit tillbaka från en lång promenad längs strandpromenaden, eller Paseo Maritimo (längs C/ San Vicent), som den heter på spanska. Eftersom det är söndag är fler än vanligt ute och promenerar. På vardagarna ser man mest pensionärer och andra daglediga, men på helgerna är bl a många barnfamiljer ute och går. Vi mötte många trevliga hundar också. Bonnie skuttade glatt runt och nosade på allt och alla.

Jag vill förresten passa på att tacka för de mejl jag får. TACK! Jag blir alltid glad när ni skriver till mig! En del av er skriver ofta och mycket, en del kortfattat och mer sällan, men några av er skriver praktiskt taget aldrig. Ni i sista gruppen: Kan ni inte bättra er en smula? Jag berättar ju mycket om mig och mitt liv på den här sidan, och läser ni det så är det väl bara rättvist om ni skriver och berättar om hur ni har det!

PS. I dag har jag, för att underlätta för Ulf, översatt den spanska blanketten som man söker NIE-nummer på, till svenska. Sen skannade jag in blanketten med mina svenska översättningar i marginalen. Om någon av er behöver översättningen - hör av er så kan jag sända den via mejl.

Länk till blanketten: http://www.mir.es/SGACAVT/modelos/extranjeria/modelos_extranje/ex_14.pdf  Man ska vid ansökan ha med sitt pass + kopia på första sidan i passet (det går lika bra med det nationella ID-kortet), samt 1 passfoto (och i förekommande fall: ett papper som visar att man är på väg att köpa bostad i Spanien, har fått jobb, ev hyreskontrakt el likn). Det är bäst om man redan har den ifyllda ansökningsblanketten (i 2 ex) med sig. Man kan ansöka på spanska ambassaden i Sverige, eller om man är i Spanien, på den lokala polisstation som har ett utlänningskontor (i vårt fall i Alicante).

09-11-17:

Nu har vi fullt upp med lägenhetsaffären! I dag kl 17 skrev vi på depositionskontraktet och överförde depositionsavgiften till mäklarens konto. (Totalt fick vi alla skriva på de tre sidorna 4 gånger och i 3 exemplar = 12 namnteckningar.) Vi fick mycket gott intryck av både säljaren och hans sambo. De bor nu i lägenheten tills affären är klar. (Bonnie, som var med, fick beröm av alla för sitt fina uppträdande!)

I morgon ska vi in till Alicante på morgonen för att försöka skaffa ett NIE-nummer till Ulf. Jag fick mitt samma dag jag sökte, så det hoppas jag att Ulf också får. (Men det tar tid. Först får man stå i kö för att få nummerlapp. Sen vänta på sin tur. Därefter lämna ansökan, foton och andra nödvändiga papper. Sen brukar man få ett inbetalningskort. Då ska man gå till närmaste bank och betala avgiften. Med kvitto i handen går man tillbaka till polisens utlänningskontor. Har man då tur kan man få en tid samma dag för att hämta det stämplade dokumentet med sitt NIE-nummer.)

Om ett par veckor bestäms tid för själva kontraktsskrivningen/överlåtelsen. Då ska vi alla, köpare, säljare, mäklaren och vår "skatterepresentant" (som heter Gunilla) träffas på ett speciellt "Notariekontor" för att skriva på alla de sidor som huvudköpekontraktet utgör. Vi ska då också betala resten av köpesumman. Därefter är lägenheten vår. Men innan dess återstår alltså mycket jobb!

09-11-18:

Redan klockan 6 ringde våra väckarklockor i dag. (Sånt är ju vi pensionärer normalt förskonade ifrån.) Efter snabb promenad med Bonnie, och en lika hastig frukost, tog Ulf och jag Tram (spårvagnen) in till Alicante. (Bonnie var vi tvungna att lämna hemma. Hon fick dock ett stort gnagben innan vi gick.) En halvtimme innan öppningsdags var vi på plats utanför polisstationens utlänningskontor. Att ansöka om NIE-nummer har blivit moderniserat sedan jag sökte 2006. Denna polisstationen är ny och fin. Vi slapp köa på gatan, utan fick direkt komma in i ett väntrum med stolar, ta en kölapp och vänta på att de skulle öppna. Ulf fick nummer 24. Redan efter en timme var det vår tur. Eftersom Ulf hade alla papper med gick det snabbt. Dock fick vi gå ifrån en stund för att betala 16 euro och 1 cent på närmaste bank, för att därefter visa kvittot på polisstationen. I morgon klockan 14 ska vi hämta dokumentet med Ulfs NIE-nummer på samma polisstation.

Bonnie blev väldigt glad då vi kom hem igen. Hon hade varit ensam 4½ timme, vilket hon inte är van vid. Jag misstänker dock att hon hade sovit det mesta av tiden. Hon hade inte kissat inne ens på kattoaletten. Jag skyndade mig förstås att genast gå ut på promenad med henne.

I dag är här lite disigt, men det är varmt och skönt ute. De närmaste dagarna ska vi bl a ägna åt att ta reda på en massa som vi måste veta inför lägenhetsköpet. Bl a undrar vi hur vi ska betala notarien, och när. Och om skatten på lagfartsavgiften ska beräknas på taxeringsvärdet eller köpeskillingen. OSV. Men vi ska nog hinna med våra sköna promenader i alla fall.

Vov! I dag har jag varit ensam hemma jätte-jätte-länge. Det har varit så synd om mig! Fast dom kom hem till slut, matte och husse. Vet ni förresten att vi har ett trolleri-rum i vårt hus? När vi ska ut och lukta, matte och jag, så går vi först ut genom vår ytterdörr och sen går vi in i trollerirummet. Trollerirummet är väldigt litet. När dörrarna stängt sig så skramlar det en liten stund, och sen, när dörrarna öppnar sig igen, då är man plötsligt vid den stora porten mot gatan. Konstigt va? Jag vet inte hur det går till. Men det är praktiskt. Ibland går matte i trapporna (och bär mig) och det tar mycket längre tid. Det är jättemånga trappsteg! Men när vi ska ut och lukta är det ju bråttom! Förresten blev jag sugen på att gå en lång luktrunda nu. Det ska jag genast berätta för matte. Hon behöver minsann ut och röra på sig! Hon har inte hälften så bra kondis som jag har...

PS. Vov igen! Jo, matte fattade precis vad jag menade. Nu har vi gått en jättelång runda. Det var väldigt mycket intressant att lukta på: hundkiss och spilld mat och sånt. Och så såg jag många katter. Flera blev rädda för mig, men inte alla. Fast jag försökte se jättefarlig ut! En pytteliten gul satt alldeles stilla så jag kunde nosa på den. Sen, när vi gått förbi ett stort runt hus (torn, sa matte) så kom 2 stora hundar springande rakt mot mig. Jag blev inte alls rädd, nejdå, men jag ville ha lite bättre utsikt - så jag bad matte att snabbt ta upp mig i famnen. Det gjorde hon. Där uppe kunde jag minsann visa dom andra hundarna vem som bestämmer. Jag både skällde och morrade på dom. Då gick dom iväg, så rädda blev dom. Sen när vi kom hem var jag ganska trött. Så då la jag mig och vilade lite med mitt gosedjur. Vov på er!

09-11-20:

Grattis på 25-årsdagen Linda!

Hoppas att din födelsedag blir solig, rolig, trevlig och innehållsrik!

Barnkonventionen fyller också år i dag - fast 20 år. Se: http://www.barnombudsmannen.se/ och http://www.vasnas.nu/ .

I dag har vi äntligen kunnat hämta Ulfs NIE-nummer-dokument. Det blev nämligen en del missförstånd på vägen. När vi kom in på polisstationen för att hämta det i går, så visade det sig att det inte alls var klockan 14 vi skulle varit där - utan klockan 12. I dag klockan 12 fick vi dokumentet inom 10 minuter.

Så här tror jag att vi missförstod varandra: Tjänstemannen sa säkert att vi skulle komma doce, alltså 12. Jag tyckte han sa dos = 2. Jag frågade för säkerhets skull om det var dos han menade. Då måste han ha tyckt att jag sa doce, för han sa si (=ja). Tja, nästa gång jag får en tid muntligt, så ska jag dubbelkolla ordentligt. Sen kan man ju tycka att det vore praktiskt om de haft en skylt med öppettiderna någonstans, gärna på engelska också. Man kan kanske även tycka att det vore bra, om den tjänsteman som dagligen jobbar med en massa utlänningar, kunde något annat språk utöver spanska. Varför inte engelska? Jag såg många sökande med stora lexikon i handen. Det är inte lätt att fylla i blanketter skrivna på ett annat språk än ens eget. Nå, slutet gott, allting gott. Ulf såg glad och lättad ut då han fick sitt dokument i handen.

Vov! Matte och husse har lämnat mig ensam för 3:e dagen i rad! Det är inte schysst! Och så skyller dom på att hundar inte får följa med in på polisstationen...  

Fast i dag hade matte med sig en present hem till mig: en riktigt snygg pikéskjorta! Den sitter skönt. Det enda dumma är att den har ett koppelfäste på ryggen. Jag tycker inte särskilt bra om att ha koppel. Det hindrar mina rörelser. Ja, och kan ni tänka er! Ibland rycker matte till i kopplet precis när jag ska äta något gott som jag hittar på gatan! Dumt va! Ändå säger matte att man inte ska rycka i sina hundars koppel...

Nu har jag i alla fall listat ut varför hon nästan alltid sätter koppel på mig. Jag tror att hon känner sig tryggare då. För då vet hon att jag är nära och kan vakta henne bättre. Jag är en superbra vakthund! Ni skulle höra mig morra...

I alla fall såg jag så här snygg ut när jag provade min nya skjorta:

Jag gnager på det stora benet matte mutade mig med i går, om ni undrar. Visst ser det gott ut! Nu blev ni avundsjuka, va?

I eftermiddags, på promenaden, hörde jag förresten en malteser säga: Vovvov, vov och vov! Det var väl bra sagt!

09-11-21:

Jag har lagt upp en ny flik i "Indexspalten": Bonnies blogg. Jag har nämligen fått önskemål om att lägga Bonnies blogg separat, av dem som bara är intresserade av hundar - och inte av vad jag har för mig. Bonnies blogg - exakt samma - kommer ändå att ligga kvar här i min dagbok också. (Så ni som bara är intresserade av vad jag har för mig - men inte bryr er om hundar - ni får helt enkelt hoppa över Bonnies inlägg på den här sidan.)

Vov vov! I dag har jag fått gå två jättelånga luktrundor. Först på förmiddagen gick matte och jag som vanligt ner mot Rio Seco. Där är det så roligt. Jag får springa lös och lukta så mycket jag vill. Och så finns där så roliga hoppleksaker som man kan jaga. Matte säger att dom heter gräshoppor. I alla fall är dom jättekul att springa efter och försöka få fast. Fast om man biter i dom så fungerar dom inte längre... Matte ser ledsen ut då, men det ska hon inte vara. Det finns jättemånga fler hoppleksaker. Vi brukar titta på vattnet också, matte och jag.

Sen på eftermiddagen följde husse med också. Det är kul när husse är med! Fast husse tycker att det är äckligt när jag luktar på andra hundars bajs. Han fattar ju ingenting! Hur ska man annars få reda på vilka som gått där. Vi gick bort till hamnen, för det ville husse.

I vattnet fanns små roliga saker som rörde sig, men jag fick inte hoppa i och ta dom för matte...

Och så gick vi ut på udden. Där bodde det människor för jättelänge sen, säger matte. Där var det kul. Jag är jättebra på att klättra och att springa snabbt uppför berg. Och jag springer lika snabbt nerför. Jag är nästan som en bergsget säger matte. Jag vet inte vad en bergsget är, men matte såg nöjd ut när hon sa det, så det är nog något bra.

Husse skuttar inte som en bergsget. Så han kom lite efter. Jag blev glad när han kom ifatt oss!

Ibland får matte bära mig en stund. Då blir hon jätteglad som ni ser.

Det är roligt att få lukta på så många olika platser, tycker jag. Och det luktar mycket mer spännande här i Spanien. Liksom varmare, på nåt sätt... Jag förstår att ni är ledsna för att ni inte får vara med. Men extra mycket vov på er i alla fall!

Jag fotograferade en del i dag. Här kommer fler foton från hamnen, samt udden där Els banyets de la reina -utgrävningen ligger. (För att komma in till själva utgrävningen måste man betala entréavgift - och det var hur som helst stängt i dag.) Jag låter fotona tala för sig själva.

På hemvägen passerade vi vår blivande lägenhet. Jag passade på att fotografera huset från gatan. Eftersom vår lägenhet ligger högst upp syns inte våra fönster från gatan. Man kan bara skymta balkongerna. Våra balkonger ligger rakt ovanför porten, men eftersom de är inbyggda i taket ser man dem knappt nerifrån.

(Jo, ni ser rätt. El Campelloborna har börjat sätta upp juldekorationer över gatorna...)

09-11-22:

Jag är så glad att jag är just här i El Campello i dag. Solen skiner och det är 22,5 grader varmt. Och tänk, det är den 22:a november... Jag njuter och mår bra. Och när Bonnie och jag är ute och går så möter vi så många trevliga "hundmänniskor". Nej, jag längtar inte alls till Sverige... Ulf trivs också med det fina vädret, men är (enligt egen utsago) inte lika fanatisk som jag.

I kväll ska jag dansa tango igen. Förra söndagen var det inställt p g a en större tangofast i Gran Alacant (norr om Santa Pola). Jag hade ingen lust att gå på festen. Dels för att det är en bit att köra, men också för att det blir mer ätande än dansande på såna fester. Nu hoppas jag få dansa desto mera i kväll i stället.

09-11-23:

Det var jättekul på tangon i går! Men ett tag trodde jag att jag inte skulle komma dit. Förra gången jag skulle till tangon så svängde jag av en avfart för tidigt inne i Alicante, men kom rätt ändå. (Det är inte så lätt att hitta då det är mörkt och det var ju första gången jag körde själv.) I går var jag mycket uppmärksam, men missade ändå den rätta avfarten. Jag såg den inte förrän jag var mitt för den, men hade bilar bakom så jag var tvungen att fortsätta framåt. Jag tänkte att jag kunde vända och hitta från andra hållet. Men så lätt var det inte. Det var heldragna linjer i mitten av vägen, och trafiken var mycket tät, vilket gjorde U-sväng omöjligt. Och nån avfart hittade jag inte. Inte förrän 6 km senare, då jag passerat nästan hela centrala Alicante. Ja, då vände jag förstås och körde 6 km tillbaka igen. Men då visade det sig att avfarten jag borde ha tagit från det hållet, var avstängd p g a vägarbete. Jag fick köra nån km till innan jag sen på nytt kunde vända för att slutligen köra in på den avfart jag skulle tagit från början, fast nästan 30 minuter senare. Suck och pust! Nu vet jag i alla fall, till nästa gång, exakt när jag ska vara beredd att svänga av från huvudleden.

Eftersom jag var ute i god tid, just för att jag var lite osäker på vägen, kom jag ändå fram strax innan milongan började. Kursen, som är timmen före milongan, höll just på att avslutas. Jag lade märke till en man som såg ut att dansa bättre än de andra kursdeltagarna, och tänkte för mig själv att han borde ha gått en kurs på högre nivå. Hur som helst, en stund senare bjöd denne man upp mig. När vi dansat en liten stund gick Daniel (dansläraren) förbi. Han sa på spanska till mannen att jag är från samma land som mannens danspartner. Varpå mannen frågade mig på perfekt svenska om jag är från Sverige! Själv heter han Claudio och är ursprungligen argentinare, men bor i Göteborg! Sen satt jag en stor del av kvällen tillsammans med Claudio och hans danspartner Elisabeth (också från Göteborg) och pratade svenska. De är mycket trevliga båda två. Om jag uppfattade dem rätt har hon ett hus i Torrevieja och han en lägenhet i Alicante. Tyvärr var båda bara på ett kortare besök här nere, så nästa söndag kommer de inte. Det var roligt att prata tango på svenska. Kul för mig att som omväxling veta precis vad jag säger. När jag pratar spanska blir det inte alltid som jag tänkt mig...

Under kvällen fick jag dansa flera tandor med Miguel, han som dansar så bra. Han för fantastiskt, mjukt och tydligt samtidigt! Jag är glad för att han tycks tycka om att dansa med mig, för damerna står i kö för att dansa med honom.

Senare på kvällen pratade jag med ett par av de spanska kvinnorna, som jag inte känner sedan tidigare. Det visade sig att en av dem, Josefina, bor här i El Campello. Hon bor vid stranden, inte långt från där jag bodde innan. Dessutom har hon hund, en dvärgpinscher. Hon brukar också gå med sin hund mellan Rio Seco och hamnen, två gånger om dan, fast bara på helgerna för annars jobbar hon. Vi hoppas stöta på varandra när vi är på hundpromenad. Nästa gång jag ser henne ska jag fråga om vi kan samåka till tangon. Jag hann inte fråga i går, för hon hann gå medan jag dansade sista dansen med Miguel.

Miguel berättade om ett annat ställe där man kan dansa tango på lördagarna mellan kl 22 och 03: Peña del Tango på gatan Bernardo López Garcia i Alicante. Tydligen är det en liten lokal, men med en riktig orkester, och god stämning. Jag provar gärna att dansa där på lördag. Synd att det alltid ska vara så sent bara. Klockan 22 brukar jag gå och lägga mig... Och så är det förstås synd att Ulf inte dansar tango, och att han inte vill komma med för att titta samt lyssna på musiken heller. Det hade varit ännu roligare om han velat följa med. Men han föredrar att stanna hemma med Bonnie och ta det lugnt. Det senare uppskattar Bonnie förstås.

Nu känns det som om jag kommit igång med tangon på riktigt igen. Det mår jag bra av. Jag blir glad av att dansa! Så lite som jag har dansat sen jag flyttade ihop med Ulf, har jag inte dansat sedan tonåren - med undantag av de åren då mina barn var för små för att lämnas ensamma hemma...

I eftermiddags när vi var ute och gick nära hamnen,  så tog Ulf ett foto med sin mobiltelefon på vår blivande balkong. Jo, vi som vet exakt var balkongen ligger kan se den. Den syns ovanför den 3:e  palmen från vänster... (Jag får ta med kameran en annan dag och ta en bättre bild. Den har fler megapixlar så man kan förstora bilderna bättre.)

09-11-24:

I dag gick Bonnie och jag en lång promenad ner till hamnen och ut på piren. Jag tog några nya foton på vår blivande balkong. Det är den balkongen som det sitter en blå skylt med vit text på. (Reklam för Lopez inmobiliaria - mäklarfirman.)

Och så kunde jag inte låta bli att ta några foton i, och från, hamnen. Alltså får ni stå ut med att titta på några bilder till. Tycker ni om blått så gillar ni dem kanske...

Vov! Jag är fullständigt slut. Matte och jag har gått en jättelång promenad. 1½ timme har vi promenerat säger matte. Ja, ni fattar väl att jag inte blir trött av själva promenerandet. Jag har massor av skutt och spring i benen. Minst dubbelt så mycket som matte har. Men jag blev jättetrött av allt kissandet! Se själva så tätt det är mellan träden och lyktstolparna:

Ja, och så var jag ju tvungen att kissa på alla träd och stolpar. Nu fattar ni va? Att jag är trött alltså!

Ibland var jag tvungen att rulla mig i nåt också. Det tycker inte matte om. Jag förstår inte varför. Jag har minsann märkt att matte också sätter på sig parfym ibland. Hon tycker bäst om mysk och liljekonvalj. Jag tycker bäst om fågelbajs och igelkottbajs. Och hittar jag en härligt kladdig fläck så passar jag förstås på. Man får ju inte vara dum...

På några ställen fanns det så höga murar så jag fick stå på tå för att kunna se ordentligt. Fjärilarna är kul att titta på, men alldeles för svåra att få fatt på. Det är orättvist att dom kan flyga.

Matte tycker mycket om vatten så det tittade vi på idag igen. Det är helt OK för min del, synd att jag inte får bada bara. Människorna får ju... Det enda som är dumt här i Spanien är att hundar inte får vara på badstränderna. Det är ju på badstränderna som det är skönast sand att springa i...

Förresten får man inte bada i hamnen heller... Matte säger att det är samma regler i Sverige. Fast vem vill bada där? Där är det ju kallt i vattnet!

Nej, nu måste jag sova en stund, så trött som jag är. Det är ju viktigt att man får sin skönhetssömn, sisådär 12 timmar om dygnet... Vov-vov!

PS. Jag försökte fånga bergets och havets färger nu i solnedgången 17:40. Men det blir aldrig lika vackert som i verkligheten. Här är mina försök:

09-11-26:

Grattis till din nya lägenhet Jenni!

Lycka till med flytt och inredning!

Själv har jag varit in till Alicante några timmar i eftermiddags och sprungit runt i affärer. Jag är mycket effektivare när varken Ulf eller Bonnie är med. Jag köpte en (tango-)kjol och några små praktiska saker. Men mest tittade jag. Jag finner visst nöje i att titta på det stora utbudet av  kläder, heminredning, julpynt mm.

Vov! Det är bra tur att matte är så svag för mig. För i morse när matte vaknade, så visade det sig att jag hade råkat kleta in mitt gnagben i hennes hår. Jag gömde det under matte i går när vi skulle sova, så det inte skulle komma nån hund och ta det i natt. Ja, och så var det lite vått då - för jag hade ju just tuggat på det ju. I alla fall satt det fast i mattes hår i morse. Men hon blev inte arg. Hon suckade bara. Och sen duschade hon och tvättade håret. Fast då fick inte jag vara med. Dumt! För jag tycker jättemycket om att duscha och bada. Matte lovade att jag ska få bada en annan dag. Men jag tycker att mattar bestämmer för mycket! Det vore mycket roligare om vi hundar fick bestämma allt hela tiden! Eller hur! Vov-vov så kul det vore!

09-11-27:

Vov på er! Jag är så duktig jämt! I morse hjälpte jag matte att bädda sängen. Hon bäddar så tråkigt varje dag, alldeles slätt. Men jag hjälpte henne att bädda lite mysigare. Jag passade på när hon pratade med husse. Så att det skulle bli en glad överraskning. Matte skrattade när hon såg så fint jag gjort, men jag är inte riktigt säker på att hon blev glad ändå. För hon gjorde om det så det blev slätt igen.  Då blev jag lite besviken på matte. För jag hade ju bäddat mycket finare ju! Vov alltså!

I dag har jag avslutat mitt bankkonto hos Banco Popular. Jag har tröttnat rejält på dem. Först detta med att jag aldrig har fått tillbaka de 300 € som fastnade i deras uttagsautomat (men ändå drogs från mitt konto - vilket jag berättat om tidigare), och nu - när mitt bankkort gick ut i oktober så fick jag inget nytt. De påstår att det skickat ett till rätt adress, men jag har inte fått något. Detta tyckte banken var mitt problem, inte deras. Under hela november har jag inte kunnat komma åt mina pengar. Dessutom såg personalen alltid ut som om jag besvärade dem då jag kom in för att uträtta ett ärende. I dag fick jag nog och sa alltså upp mitt konto.

Jag öppnade häromdagen ett nytt konto i CAM (Caja Mediterráneo) här i El Campello. På denna bank är personalen trevlig, det är mycket god service och alla talar dessutom engelska (och jag har även hört dem tala tyska och gissningsvis holländska). Det underlättar förstås, för än så länge talar jag betydligt bättre engelska än spanska... Nu ska jag bara ringa till Telefonica och säga att de hädanefter ska dra avgiften för internet från mitt nya bankkonto i stället (som med autogiro).

Det går långsamt framåt med lägenhetsköpet. Tidigast på måndag kan Ulf föra över köpesumman från det svenska kontot till vårt spanska. Först när pengarna är här kan vi bestämma tid hos notarien. (Vår oro just nu är att kronan ska försvagas ytterligare gentemot euron. Om kronkursen är aningen lägre eller högre kan göra en skillnad på uppåt 80'000:- för oss... Det är krisen i Dubai som försvagar kronan just nu - fast Sverige inte har ett dugg med detta att göra. Men så är det att ha en "liten" valuta... Jag hoppas verkligen vi byter till euro snarast!) Håll nu tummarna för att kronan ska bli starkare till nästa vecka!

PS.

Vov och VOV! Nu måste jag bara berätta om nåt hemskt som hände i eftermiddags. Det var jätte-jätte-hemskt! Matte och husse och jag var ute på långpromenad. Plötsligt kom det en jätte-jätte-stor elak hanhund utrusande från en port. Han rusade rakt mot mig! Och nästan puttade omkull mig. Jag blev jätterädd och skrek högt. Matte försökte lyfta upp mig. Fast det var svårt, för jag sprang det fortaste jag kunde, runt runt om matte och försökte gömma mig bakom henne. Och den stora elaka hunden sprang efter mig hela tiden. Till slut lyckades husse ställa sig i vägen för den stora hunden så matte hann lyfta upp mig. Då försökte den stora elaka hunden hoppa upp på matte för att ta mig. Då blev jag så rädd att jag kissade på mig. Ja, egentligen kissade jag på matte... På hennes hand och ena tröjärm. Det är förstås lite pinsamt. Men jag blev så rädd så jag kunde ju inte hjälpa det ju.

Matte säger att den jätte-jätte-stora hunden visserligen var mycket stor, men att han egentligen inte var elak utan bara ouppfostrad. Fast jag tycker att han var jätte-elak! Annars skulle han ju inte ha jagat mig, och försökt putta omkull både mig och matte. Det var skönt att matte och husse var med och kunde hjälpa mig. Annars kunde det ha slutat vov så illa. Det vill jag inte ens tänka på. Ja, en hemsk upplevelse var det!

När vi kom hem igen fick jag gnaga på mitt allra bästa gnagben ganska länge för att bli lugn igen. Nu känns det lite bättre. Men ni kan tro att jag var på min vakt nu på kvällspromenaden. Jag tycker att det borde vara förbjudet att vara så stor som han, om man inte är jättesnäll! VOV alltså!

09-11-29:

Det var mycket trevligt på La peña de los amigos del tango / Asociación Amigos Peña del Tango de Alicante  i går. (Jag är lite osäker på det rätta namnet.)  Här kommer en länk till deras hemsida: http://penyaamigosdeltango.onlinewebshop.net/plantilla.html, dock kan jag i nuläget inte rekommendera er att gå in på den, eftersom mitt antivirusprogram säger att det finns en trojan på sidan i dag. (Häromdagen fanns ingen.) Dessa 2 sidor verkar däremot helt säkra: http://www.alacalle.com/listadoscomp.aspx?canal=musica&entidad=995  och http://www.alicantevivo.org/2007/12/la-pea-de-los-amigos-del-tango-de.html. Lokalen är liten och mysig, men tyvärr inte rökfri. (Det förstör intrycket, tycker jag, även om det var få som rökte. Det är inte kul att andas in rök, och inte kul att behöva tvätta och vädra alla kläder mm efteråt.)

När jag kom in i lokalen vid 22-tiden, hälsade jag på Miguel som tipsat mig om stället, och hittade en stol att hänga jackan på. När jag sedan vände mig om, vet ni vem som stod där? Jo, Lucia (min argentinska tangoväninna från Halmstad, som jag hyrde bostad av då jag först kom till Spanien)! Jag blev förvånad förstås, för det var länge sedan vi sågs. Hon är här och hälsar på sin syster som bor strax utanför Alicante. Vi pratade en god stund, mest om tango förstås. Det var dans till CD-musik, men bara bra låtar. Jag dansade med Miguel några danser. Sen kom en man fram och presenterade sig som ställets musiker. Jag uppfattade inte hans namn men det är han som är bandeonist och orkesterledare. Han hälsade mig välkommen. (Det syntes väl på långt håll att jag var en ny besökare.) Han frågade om jag kunde dansa tango, och jag sa ja. Han sa att han inte kunde. Men han haffade en lång man som stod intill och uppmanade denne att bjuda upp mig. Jag dansade några danser med den långe mannen. I pausen mellan danserna berömde han mig för att jag följde bra. Han sa att tangon inte är en emanciperad dans, utan att kvinnan ska vänta på mannens förning, och att jag var bra på det. Jag blev förstås jätteglad över att få sånt beröm! (Han bjöd upp mig igen senare på kvällen.)

Kommer ni ihåg att jag tidigare skrivit om en duktig tangodansare, och tillika danslärare, som heter Cecilio? Han var där! Jag tror att han är en av dem som har grundat stället. Han bjöd i alla fall upp mig, vilket jag förstås uppskattade.  Det var f ö ganska hög nivå på de allra flesta dansarna.

Vid midnatt (då jag började bli rejält sömnig) började den levande musiken. Det var lite olika sammansättningar på orkestern och olika sångare. Först ut var en ung sångerska som både sjöng väldigt bra och var jättesöt. (Synd att jag inte hade kameran med...) Under de tangolåtar då en sångare sjöng skulle alla vara tysta och sitta still. De ville förstås att texterna skulle gå fram ordentligt. Texterna är viktiga i tangon. (Fast jag förstår tyvärr bara nåt ord här och där än så länge.) Men då bara musikerna spelade fick man dansa till musiken. Klockan 02.40 ställde orkestern undan sina instrument och CD-musiken började igen. Då började jag längta efter sängen och gav mig av hemåt.

Ulf sov då jag kom hem, men Bonnie kom förstås och mötte mig. Jag gick för säkerhets skull ut med henne då, klockan 03. (Jag hoppades få sova lite längre på morgonen.) Bonnie vaknade dock vid vanlig tid, pigg och leksugen som vanligt. Ulf var då så rar och tog ut henne på promenad för att jag skulle få sova lite till, men jag kunde tyvärr inte somna om. Så i dag är jag trött. Fem timmars sömn räcker inte för mig. Och ändå tänker jag gå på den vanliga tangon i kväll. Jag kanske inte stannar ända till slutet. Jag tror inte jag orkar det. Det var många år sen som jag orkade dansa mig igenom nätterna och ändå vara pigg på dagarna. Och nästa vecka får jag bestämma mig - jag kan förstås bara dansa tango en kväll i veckan. Det känns inte rätt att "överge" Ulf mer än så, hur mycket jag än tycker om att dansa.

PS:

Det regnar här i dag! Inte så mycket, visserligen, men några mm kommer det nog. Bonnie och jag satte på oss våra regnjackor när vi skulle gå ut. Först vägrade Bonnie att gå. Hon ville inte bli våt om fötterna. (Jo, det finns stövlar för hundar, men de ser inte särskilt bekväma ut.) Sen kom hon på att det var kul med promenad i alla fall. Hon var den enda hunden på strandpromenaden som hade regnkläder på sig. Troligen den gladaste också... Både barn och vuxna tittade och log.

Skillnaden på en regnig dag i Spanien och en regnig dag i Sverige, är inte bara att det kommer en mindre regnmängd här, utan framför allt att det är så ljust - trots regnmolnen! Så i dag har vi regn, bara +15º varmt, men massor av dagsljus!

Vov på er! Vet ni hur korkad min matte är? Jo, det ska jag berätta. I går, innan hon skulle åka bort för att dansa tango, så bytte hon kläder först. Och då, när matte skulle ta på sig kjolen, då fick hon syn på att hon hade några hårstrån på sina ben. Vet ni vad hon gjorde då? Jo, hon tog bort dom med en pincett. Dumt va! Hår på benen är ju snyggt! Ju, mer ju snyggare! Jag har jättemycket hår på mina ben. Aldrig i livet att jag skulle ta bort det. Jag undrar om alla mattar är lika korkade?

Nu tror ni inte jag vet vad tango är. Jodå! Det vet jag visst! Matte dansar tango här hemma ibland. Hon går omkring på golvet på ett konstigt sätt, mest baklänges, och sjunger samtidigt. Det är tango! Nån sorts lek alltså. Fast jag får inte jaga henne när hon leker tango...  Ja, vov och vov då!

09-12-01:

Så har det blivit december. Det märks inte lika tydligt här, där solen skiner och det fortfarande är hyfsat varmt ute. Men vi har haft kyligare några dagar, bara 15-17º mitt på dagen och 12-13º på natten. Jag, som är frusen av mig, har använt min höst/vårjacka, och morgon/kväll även handskar. Och Bonnie har haft väst på sig. (Men vi har mött folk på strandpromenaden i bara shorts och linne... Dock är det få på själva badstranden nu.)

Vår utsikt från balkongen ser i kväll, klockan 17:50, ut så här:

Och en kvart senare:

09-12-02:

I dag har vi lite varmare igen, +18º nu klockan 11:30. Jag ser på mina gadgets att det är minusgrader både i Ängelholm, Helsingborg och Stockholm. Och jag som tycker att vi har haft kallt... Man vänjer sig fort vid det som är bättre. Och riktar jag nu kameraobjektivet ut över Medelhavet, i riktning mot Benidorm, så ser ni att vi har soligt och klart väder.

Däremot har vi det kallt inne! Detta är en norrlägenhet, dit solen aldrig når. Klinkergolven är iskalla. Och centralvärme existerar ju inte i Spanien. Vi har tre oljefyllda radiatorer, en i varje rum, att värma lägenheten med. Utan dem skulle temperaturen inne bara vara 16-17º. Med elementen på kommer vi upp i 21º, men det går åt en massa el förstås, så vi snålar lite. Ibland fryser jag inne och blir förvånad då jag går ut och upptäcker att det är betydligt varmare ute. (Även i skuggan.) Inne kan jag ha tröja + kofta + väst, och när jag går ut så får jag ta av antingen västen eller koftan... Ja, ni vet att jag är väldigt frusen av mig. Ulf behöver inte lika många lager kläder för att hålla värmen...

Jag har den förhoppningen, att lägenheten på San Bartolomé kommer att vara varmare inomhus på vintern, eftersom den ligger mycket soligare. Jag minns att det var stor temperaturskillnad på rummet jag hyrde av Lucia (norrläge) och lägenheten jag hyrde sen (öst - västläge).

Nej, nu ska Bonnie och jag ut på långpromenad i solen, och Ulf ska gå på marknaden för att fynda färska grönsaker.

09-12-03:

I dag har "lägenhetspengarna" kommit fram till vårt spanska bankkonto. Så för vår del skulle vi kunna skriva på kontraktet redan i morgon. Men mäklaren hinner inte förbereda allt till i morgon, på måndag har vår "skatterepresentant" semester och på tisdag är det helgdag här. Men på onsdag 9/12 kl 10 ska det ske. Då ska vi gå till notarien allihopa för att ordna med allt det formella och skriva på alla papper. Några formaliteter återstår att kontrollera. Vi har visserligen fått papper på att säljaren är resident, men måste  dubbelkolla. Annars ska vi hålla inne 3% av köpeskillingen vilket utgör en skatt som icke-residenta ska betala. Och så ska vi få bekräftat hur vi ska betala de 7% av taxeringsvärdet som man får betala för lagfarten. Spanjorerna tycks föredra checkar och kontanter, medan vi föredrar direktöverföring från vårt bankkonto till det aktuella. Går allt som det ska så är lägenheten vår vid lunchtid på onsdag. Det ser både Ulf och jag fram emot. Då först kan vi koppla av igen. Just nu är det för mycket som ska kollas och ordnas.

Vov och vov! Jag har haft jättekul på stranden i dag. Ja, först trodde jag inte vi skulle gå nån promenad alls, matte och jag. För matte sov och sov. Jag var tvungen att väcka henne. Solen var ju uppe och då ska man inte sova mer. Jag fick hoppa lite på matte och slicka henne i örat. Då gick hon äntligen upp och klädde på sig. Jag fattar inte varför hon alltid måste klä sig innan vi går ut. Det gör inte jag. I dag är det ju inte kallt ute...

Sen gick vi i alla fall ner till stranden. Det var bara vi där, så matte tog av mig kopplet. Och då sprang jag! Jag sprang och sprang i sanden. Det är jättekul! Jag springer jättefort! Jag sprang runt om matte. Och ibland sprang jag ända bort till piren. Men matte följde inte med, så då sprang jag tillbaka till henne. Det är SÅ roligt att springa! Bara ibland springer matte tillsammans med mig. I dag tittade hon bara. Ja, hon får skylla sig själv som missade allt det roliga.

Förresten har jag glömt att berätta, att i går, då träffade jag jättemånga trevliga hundar på en gång. Matte säger att dom är syskon, 3 flickor och 3 pojkar. I alla fall är alla lika stora och ser nästan likadana ut. Dom är snälla och små. Dom viftar på svansen hela tiden och vill slicka mig på nosen. Ibland piper dom. Dom är jättekul. Matte säger att dom bara är valpar. Deras matte sa att jag kunde få leka med dom, fast jag har inte bestämt än om jag vågar. Dom är ju så många. Ja, vovvov-vov på er!

PS. Vi är väldigt fascinerade av utsikten från balkongen, Ulf och jag. I kväll var det han som fotograferade:

Men som vanligt är det vackrare i verkligheten...

09-12-05:

I dag på morgonen stannade Bonnie och jag till hos de sex gulliga hundvalparna som vanligt. Bonnie brukar alltid vilja hälsa på dem. De står på var sin sida muren (som har rätt stort "hålmönster") och genom hålen nosar de på varandra, slickar varandra på nosen och inbjuder till lek.

Jag pratade mer med deras matte, en ung tjej i 20-årsåldern. Jag undrade över att ingen mamma till valparna synts till. Då berättade hon att hon hade hittat valparna i en papplåda bredvid vårt gemensamma sopkärl, och tagit hand om dem. Hon visste inte vem som dumpat valparna där. Vi var helt överens om att det är hemskt att någon kan behandla små valpar så grymt! Nu mår valparna bra i alla fall och ser friska och pigga ut. Hon kan förstås inte behålla alla. Hon kommer att behålla en hane (möjligen två) och den tredje hanen är också tingad.

De kvarvarande tikarna är jättegulliga, men jag kan ju inte ta emot nån. Dels kommer de att bli lite för stora för att passa ihop med Bonnie, dels skulle jag inte få för Ulf, men framför allt skulle jag inte hinna rabiesvaccinera valpen och få den klar att ta med till Sverige till början av maj. Vaccinationsprocessen tar hela 6 månader totalt. Annars är valparna jättesöta. Alla har olika beige-ljusbruna nyanser. Några har lite vitt i ansiktet, som en liten bläs. Några blir långhåriga, några korthåriga. Troligen blir de "mellanstora". Vilka raser som ingår är svårt att säga. En hane ser lite ut som en labrador i ansiktet. Alla är vackra. Ja, visst är det sorgligt att de blev lämnade. Tur i oturen att de fick ett så bra provisoriskt hem i alla fall.

Jag ska försöka ta kameran med nån dag och fotografera dem. Men de är bara ute på mornar och kvällar. Tjejen jobbar heltid och är tvungen att stänga in dem i lägenheten då hon är borta.

Normalt har jag bara sett folk behandla sina hundar bra, här i El Campello. De hundar jag möter ser välvårdade ut. Och här finns inga vilda hundar alls. Men det förekommer ju i Sverige också, att djurungar överges. Särskilt kattungar hittas ju då och då... Trots att vi har så bra djurskydd enligt lagen... Sorgligt! Har man djur ska man självklart ta ansvar för dem!

Vov igen! I dag har jag träffat jättemånga trevliga hundar! Först i morse träffade jag sexlingarna. Vi slickade lite på varandra som vanligt. Tänk, matte berättade att dom är hittevalpar! Att en elak människa hade slängt bort dom. Det är ju jättehemskt! Tänk att det finns så elaka människor! Men så hittade deras matte dom och tog hand om dom. Det var ju bra i alla fall. Deras matte är snäll. Hon klappar mig också.

Sen gick matte och jag till steniga stranden. Jag kissade förstås  många gånger, och efteråt så sprätte jag mycket elegant med benen. Visst sprätter jag snyggt!

På strandpromenaden träffade jag en trevlig pojkhund. Han var lite blyg av sig, men det gjorde inget. Vi lekte en stund. Våra mattar tog av oss våra koppel så vi kunde jaga varandra. Det var kul! Jag sprang snabbast!

Sen, när matte och jag gick vidare, då mötte vi jättemånga människor. Och vet ni, några var så dumma så dom skrattade åt mig. Matte säger att dom bara tyckte att jag såg gullig ut. Fast just då gick jag ju före matte, och vaktade henne, och tränade mig att se jättetuff ut. Då ska dom ju inte skratta ju. Då ska dom bli rädda!!!

Vi var ute länge, matte och jag. Det blev varmare och varmare, så vi fick ta av oss våra västar. Jag hälsade på fler hundar, men det var ingen mer som ville leka med mig. Bara en stor hund. Och honom ville inte jag leka med. Såna stora litar jag inte på. Vov på er!

När vi gick hemifrån i förmiddags så visade termometern bara 17 grader, så jag tog på mig både tröja och väst utanpå T-shirten. Men vi hade inte gått långt i solen på strandpromenaden förrän västen åkte av, och en stund senare blev det för varmt med tröjan också. I dag såg vi flera som solade och badade. Det är alltid fler människor ute på helgerna. Folk som strosar runt, som sitter och njuter i solen eller kanske tar en kopp kaffe på ett av de många strandcaféerna.

Barnen leker förstås:

Och de vuxna leker på sitt sätt:

PS. Vill ni få er ett gott skratt, så klicka på följande länk, och läs det öppna brevet till den översättningsansvarige av en bruksanvisning: http://www.avigsidan.com/avigsidan/fpict/avlagsen_kontroll_brev.html

09-12-06:

Ulf vill så gärna visa detta foto han tagit av mig. (Som kontrast till att mitt prat om hur varmt och skönt här är.) Fotot visar mig kramandes vårt element... Ja, ni vet ju att jag är frusen av mig. Och jag har berättat att denna lägenheten är kall. (Det var +17º i mitt rum i morse.) Så när jag fryser sätter jag mig förstås så nära elementet som möjligt...

Detta, att det kan vara så kallt inne, och betydligt varmare ute, känns mycket förvillande för mig. Ofta får jag ta av mig en tröja då jag går ut, i stället för tvärtom - som vi vanligen måste i Sverige.

I kväll ska jag gå på ABA-tangos milonga. Milongan har nu flyttat från Kris/Maya hotell i Alicante till Life Resort i Gran Alacant norr om Santa Pola. Det lär vara en väldigt fin lokal, men det blir dubbelt så långt för mig att köra. Jag får väl prova i kväll hur det är, och sen bestämma var jag väljer att dansa tango. Ulf tycker att ABA-tangos tider är bättre: kl 20 - 23. Och det är de ju! Men jag har en känsla av att jag kommer att tycka bättre om att dansa tango på Peña del Tango, även om de dansar mellan kl 22 och 03 där. Jag måste ju inte stanna tills de stänger. (Men jag hörde att mina tangovänner hade fortsatt till 05:30 förra veckan... Så länge skulle jag inte orka hålla mig vaken.)

Vov på er! I morse träffade jag sexlingarna igen. I alla fall 4 av dom. Dom var ute i sin trädgård och lekte. Först märkte dom inte att jag spionerade på dom genom hålet i muren.

Sen fick den ena flickan syn på mig. Då kom dom och hälsade som vanligt. Dom är snälla allihopa! Fast jag vill bara nosa på en åt gången, annars blir det lite för mycket på en gång... Jag tycker allra bäst om den minsta flickan.

Egentligen hade jag velat komma in till dom och leka, men vi såg inte deras matte. Och varken matte eller jag kan öppna grinden. Jag räcker inte upp till handtaget, och matte kan inte heller öppna bara för att grinden är låst. Kanske jag kan leka med dom en annan gång, om jag vågar. Jag menar, så klart att jag vågar, men jag vet inte om jag har lust... Vovselivovs!

09-12-08:

I dag är det spansk helgdag. Det är La Inmaculada Concepción. Alla affärer är stängda. Jag fick ett "städryck" (inträffar tyvärr alltför sällan) nu på förmiddagen, annars tar vi det lugnt.

Jag åkte aldrig till tangon i söndags. Ulf och jag hade så trevligt så jag hade ingen lust att överge honom. I gengäld planerar jag att dansa tango både på lördag och söndag, denna veckan. (Ulf kommer att vara i Stockholm 10-15/12.) Alltså får ni vänta ytterligare några dagar på rapport om vad jag tycker om tangon i Gran Alacant.

I morgon är det "stora-kontrakt-skrivar-dagen"! I dag ska vi plocka fram alla de papper vi behöver ha med etc. Jag behöver bl a ha originaldokumentet med mitt NIE-nummer. Sån tur att jag tog med originalet ner. Jag visste inte att jag skulle komma att behöva det. (En kopia har jag förstås alltid med här nere.) Jag har ännu inte berättat om alla detaljer angående köpet. Ni kan räkna med att få en utförlig rapport senast torsdag kväll.

09-12-09:

    Köpet är klart! Lägenheten är vår!

Efter 4 timmars intensivt pappersarbete är jag ganska slut, så detaljerna får ni vänta på till i morgon...

09-12-10:

Jag är ganska trött i dag också. Även i dag har det varit mycket att ordna. I går kväll fick jag migrän, som jag ofta får då jag slappnar av efter en anspänning. Migränmedicinen verkade dock över natten så i morse var jag fit-for-fight igen.

Gårdagen började med att jag, efter en rask morgonpromenad med Bonnie, gick till banken. Där skulle jag vara klockan 9 för att hämta dels en check på 172'000 € utskriven på säljaren, och dels 8'000 € i kontanter till skatter mm. (Pengarna hade jag beställt några dagar i förväg, så de låg färdiga i bankens kassaskåp och väntade på mig.) Det kändes lite ovant att bära på motsvarande 84'000 kronor i kontanter...och lite otidsenligt också. Det borde ha gått att göra en banköverföring, tycker jag. Klockan 9.45 samlades vi sen alla utanför mäklaren; Ulf, jag, säljaren, mäklaren samt vårt skatteombud.

Punktligt klockan 10 stod vi utanför notariekontorets port. Denna var stängd, och det var fler som väntade utanför. Klockan 10.10 öppnades dörren och vi släpptes in. Sen fick vi sitta och vänta där inne. Efter ett bra tag, jag hade slutat titta på klockan, fick vi komma in i ett kontorsrum för att hämta en utskrift av kontraktet. Därefter gick Ulf och jag och vår skatterepresentant (Anna Maria från Norge som samarbetar med Gunilla) in i ett annat rum. Anna Maria översatte här hela det 30-sidiga kontraktet och vi kunde justera det på vissa punkter. Sen vidtog ny väntan medan kontraktet rättades och skrevs ut på nytt. Att spanska kontrakt behöver vara på så många sidor kan ju tyckas vara lite konstigt, i alla fall tills man blir varse att det på kontraktet även exempelvis står hur stor yta alla grannarna i huset har på sina förråd. Då får man vara glad att det trots allt inte är ännu omfångsrikare...

Nåja, till slut fick vi komma in till notarien själv. Han läste noga igenom kontraktets alla 30 sidor på spanska. (Eftersom jag fått det översatt för mig förstod jag rätt mycket av det han läste.) Efter genomläsningen var det äntligen dags för oss; köpare och säljare, att skriva på. Och tänk, vi behövde bara skriva på allra längst bak. Alltså bara en enda underskrift var. Sen var köpet klart, och lägenheten vår! Vi fick 2 uppsättningar nycklar. (Säljaren behöll en. Vi lät dem bo kvar över natten, så de slapp ta in på hotell. Nyckeln skulle de sen lägga i brevlådan morgonen efter.) Därefter kunde Ulf pusta ut och gå hem. Själv hade jag en del jobb kvar.

Först fick jag gå till ett annat kontor som har hand om avgifter som hör till fastighetsinnehav. Där fick jag skriva under desto fler papper -totalt 12 namnteckningar. I gengäld betalar de lagfarten åt oss, och ser till att räkningar för comunidad (avgift till ägarföreningen som lägenheten tillhör - går till yttre underhåll) samt el, vatten, sophämtning mm överförs på mig och kommer att dras från mitt bankkonto. (Jag fick gå ifrån mitt i och göra en överföring, från vårt bankkonto till detta kontoret -  på 17'300 €, vilket skulle täcka lagfartskostnad mm. Dessutom fick jag gå till mäklaren och hämta säljarens senaste räkningar på el, vatten mm, samt avläsa vattenmätaren i trappuppgången till vår nya lägenhet, innan allt kunde ordnas.)

När jag var klar på detta andra kontoret kunde jag gå till notariekontoret igen för att hämta den utskrivna lagfarten. Jag kom hem klockan 13. Vid det laget var jag ganska trött i huvudet. Senare började migränen...

Ulf säger att jag tar på mig för mycket. Samtidigt tycker han förstås att det är skönt att själv slippa allt jobb. Och vi har kommit överens om, att eftersom det är han som betalar - så ska jag göra allt praktiskt jobb. Det är inte mer än rätt tycker jag. Jag vet inte om ni är medvetna om det faktum, att Ulf faktiskt ger mig en halv lägenhet! Han betalar, men lägenheten är nu skriven på oss båda. Det känns förstås fantastiskt för mig att äga en halv lägenhet i El Campello. Det är ju en dröm som har gått i uppfyllelse! Snacka om julklapp! Nu förstår ni säkert att jag gärna vill dra mitt strå till stacken. Alltså tar jag självklart på mig allt det praktiska arbetet.

I dag på morgonen hämtade jag de sista nycklarna. När jag sen gick in i lägenheten kunde jag konstatera att det fattades lite saker här och där, inklusive överkast och några mattor. Nåja, dem hade jag väl tänkt byta ut efterhand ändå, men i alla fall. Det var sagt att allt som fanns i lägenheten skulle ingå i köpet. Sen begriper jag inte hur de fick med sig allt på flyget hem till England... Tja, vi fick ändå mycket för pengarna. Mäklaren sa att för 2 år sen kunde de ha sålt lägenheten för 240'000 €.

Därefter gick jag till banken och ordnade en försäkring för lägenheten. Det tog ett tag att klura ut huruvida dörren räknades som säkerhetsdörr enligt försäkringsbolaget (nej), vad byggnadens konstruktionsvärde borde uppskattas till etc.  De lovade att jag kunde justera vissa detaljer i efterskott. Jag betalade försäkringen bums så den gäller fr o m i dag.  Sånt är ju viktigt att tänka på.

Lägenheten är ganska smutsig och behöver storstädas rejält. Till grovjobbet har jag lejt en städerska. Hon ska börja på måndag klockan 14. Hon lär vara mycket pålitlig och tar bara 10 € i timmen. Det är det värt. Jag kommer att ha mycket nog att ordna ändå. Det akuta jag har kvar att göra nu, är att ringa Telefonica och begära flyttning av vårt Internet-abonnemang till den nya adressen. Om det är för dyrt (eller krångligt) att flytta abonnemanget, så kanske jag måste säga upp det och öppna ett nytt. Jag hoppas att vi kan få Internet så snart som möjligt i vår nya lägenhet, för vi planerar att flytta dit 16/12.

I kväll skjutsade jag Ulf till Alicante flygplats. Han ska åka hem till sitt kära Stockholm några dagar. Planet lyfte 19:50, så han kommer inte fram till Hässelby strand förrän sent i natt. Men redan på tisdag kväll kommer han tillbaka till Bonnie och mig. Fem dar bör vi väl klara oss utan Ulf. Fast det känns redan tomt! Och det känns lite konstigt att han åker just nu. Men resan var ju beställd långt tidigare. (Han har beställt en i februari också.)

Min migrän har börjat igen. Så nu tänker jag ta en tablett och gå och lägga mig... Men innan dess ska jag tala om vår nya adress, som för övrigt är betydligt kortare och enklare än den nuvarande. Jag skriver både den "långa" (mest korrekta) och "korta" varianten. Båda bör fungera lika bra. (Calle betyder gata, 122 är gatunumret, 3 är våningen och Q är vår dörr.) Själv tänker jag använda den nedersta och enklaste varianten.

Calle de San Bartolomé Nº 122, 3º Q   

(Es-) 03 560 El Campello   

España

eller

C/ San Bartolomé 122-3-Q   

(Es-) 03 560 El Campello   

España

PS. Vi fick reda på hos notarien i går att det totala taxeringsvärdet, inkl garageplats och förråd, är 180'000 €. Bara 5'000 € mindre än vad vi köpte lägenheten för. Detta bekräftar ytterligare att det var ett bra köp!

09-12-11:

VOV! Jag fyller år i dag! Ett år! Det är ganska gammalt. Grattis till mig! Matte gratulerade mig så fort vi vaknat i morse. Hon klappade mig extra länge på magen. Det tycker jag om. Och sen, när vi hade gått vår vanliga kiss- och luktrunda, så fick jag min första födelsedagspresent. Jag fick en stor skål med jättegod mat. Titta så gott det ser ut! Ni hade velat smaka va? Fast det går inte, för jag åt upp allt själv.

Sen fick jag en till present av matte! En smaskig gnagpinne! Det är roligt att fylla år. Det vill jag göra varje vecka.

Fast av husse fick jag ingen present. Ja, matte säger att jag fick halva den goda maten av honom, men han är ju inte här ju. Jag letade efter honom i hans rum i morse, men där var han inte. Jag luktade jättenoga överallt, men kunde inte hitta honom. Matte säger att han har åkt dit där vi bodde innan. Fast det ska han väl inte göra på min födelsedag...

Jag visar här nedan 2 kartor där både lägenheten vi hyr nu, samt vår egen nyköpta lägenhet är utmärkta. Som ni ser ligger vår egen närmare både hamnen och stranden. Längst ner 2 bilder i större förstoring där bara vår egen lägenhet syns. (Det är jättekul att skriva vår egen lägenhet!

Vårt hus har utgång åt gatan San Pedro också. Går vi det hållet så är det ännu närmare till stranden. (Garageinfarten är därifrån.)

Nu har jag ringt och talat med Telefonica, och bett dem flytta vårt Internetabonnemang. Ingen på den avdelningen talar engelska så jag fick förklara allt på spanska. Det var inte helt lätt för mig, i synnerhet inte att diskutera olika alternativ. Dock kom vi fram till att det var fördelaktigare att flytta vårt nuvarande 6 MB-abonnemang, än att installera nytt eftersom bara nya kunder får gratis installation. Flyttningen kostar dock hela 64 €, och beräknas ta 15 dagar! Kanske vi får vänta på att flytta till vår nya lägenhet ända till mellandagarna. I alla fall vill Ulf inte flytta förrän han har tillgång till Internet. Han vill kunna läsa tidningen (DN som PDF-fil) direkt på morgonen. Jag skulle förstås vilja flytta före jul. Jag bad Telefonica att skynda på flyttningen om möjligt, men de kunde förstås inte lova någonting...

Klockan har nu blivit 17:00 och jag sitter i vår nya lägenhet och skriver detta! Jo, vi har redan telefon och internet här! Maken till snabba spanjorer har jag aldrig varit med om. Det var inget mañana här inte. Jag ringde i förmiddags och de kom nu på eftermiddagen och fixade allt! Det hade jag inte förväntat mig. Men det är bra förstås! Då kan vi flytta hit så fort Ulf kommer hem hit igen! Och fram till dess kommer jag att springa mellan lägenheterna flera gånger om dan. (Nåja: gå.)

Just i eftermiddags blev det verkligen en del springande på riktigt. Telefonica ringde till hyreslägenheten och sa att de befann sig vid vår nya lägenhet och bad mig komma och släppa in dem. (Det visade sig ta 13 minuter att halvspringa sträckan. Bonnie hängde med bra.) Sen kopplade de lite här och där och sa att jag skulle koppla in router och telefon medan de åkte till centralen för att koppla om lite där också, och sen skulle de ringa mig - allt inom 30 minuter. Det blev alltså snabb löpning tillbaka till hyreslägenheten för att hämta router, telefon och dator, och sen lika snabb löpning tillbaka hit igen. Jag hann precis koppla in allt innan de ringde. Och nu funkar alltså allt som det ska här på C/ San Bartolomé. (Bonnie tyckte förresten att det var helkul att springa genom El Campello.)

09-12-13:

Jag sitter i vår nya lägenhet och skriver detta, nu klockan 16:00. Men jag vet inte när jag kommer att kunna skicka ut dessa rader på nätet, för just nu är inte internet tillgängligt här. Varför vet jag inte. Vårt trådlösa nätverk hittas inte - däremot grannarnas...

I går träffade jag Elisabeth från Göteborg, som kommit hit ner igen några dagar. Först gick vi ut här i El Campello och åt en 3-rätters middag tillsammans. Vi pratade om tango och Spanien, och hade trevligt. Senare på kvällen åkte vi in till Alicante för att gå på Peña del tango. Efter att ha letat parkering i 30 minuter hittade vi till slut var sin. (Vi körde i 2 bilar eftersom vi skulle på olika håll efteråt.) Storstäder är hopplösa att parkera i om man inte hittar så bra!

Vi hade väldigt trevligt på Peña del tango! Elisabeth blev glatt överraskad av den fina stämningen och den härliga musiken. Vi fick visserligen inte dansa så mycket, men var nöjda med några bra danser var. (Det var ganska stort damöverskott.) Jag dansade bl a med Tomás som jag tidigare dansat tango med på ABA-tango. Han dansar bra och är mycket trevlig. (Han har bott 2 år på Kanarieöarna men är nu tillbaka.) Orkestern började inte spela förrän 01.20! Det är nästan ofattbart att det är helt gratis att lyssna på så bra musik! Jag tog några foton med mobilen, utan blixt - i glödlamp- och stearinljusbelysning på rörligt motiv. Fotona blev förstås mycket dåliga fototekniskt sett, men jag hoppas att de ändå kan förmedla lite av stämningen!

När orkestern slutade spela drygt 02.30 upptäckte vi hur sömniga vi var, Elisabeth och jag. Då åkte vi hem, var och en åt sitt håll. (Men vi ska träffas i kväll igen på ABA-tangos milonga.)

När jag kom hem klockan 03 gick jag en lång promenad med Bonnie. Alltså kunde jag sova ut ordentligt i morse. Det behövde jag!

Nu är alltså Bonnie och jag i vår lägenhet. Hon luktar runt och jag inventerar vad som behöver göras. I mitt rum måste nattduksborden tas bort, eftersom jag ska flytta dubbelsängen till gästrummet och ställa in en enkelsäng åt mig själv. Tyvärr är både sänggavel och nattduksbord limmade (!) på väggen! Jag inser att det skulle bli alldeles för stort jobb att ta bort gaveln, så den kommer jag att låta vara kvar. (Bl a sitter det 2 eluttag utanpå den...) Om jag målar gaveln vit och ställer sängen längs den väggen blir det nog bra. Men de båda nattduksborden måste bort. Och till detta kommer att behövas hammare, stämjärn och bräckjärn (kofot). (Jag hoppas att jag kan låna dessa verktyg av någon här, så jag inte behöver köpa nya. I Sverige har jag ju sådant redan.) Den som limmade fast gaveln och sängborden slog tyvärr sönder, och tog bort, delar av klinker-golvlisten också. Det kommer att bli svårt att hitta klinker i passande färg och storlek att sätta dit... Så här ser det ut nu:

Det är mycket här som är "hemma-snickrat" av någon som väsentligt överskatta sina praktiska kunskaper. Suck! Det är alltid svårare att "rätta till" än att göra jobbet riktigt från början. Jag är ganska händig av mig, men ett bra jobb kräver också bra verktyg. Utöver tidigare nämnda verktyg skulle jag behöva en vinkelkap för att kapa klinkerplattor med, och förstås alla de små-tillbehör som behövs för att sätta klinker. Fast jag får kanske nöja mig med att köpa fäst- och fogmassa. Och hur som helst får sådant "finlir" vänta tills allt annat är klart.

Här kommer att bli väldigt fint då vi kommit i ordning! Lägenheten har stor potential! Så här ser utsikten ut i dag när det är blåsigt och molnigt:

PS. Det var visst bara på nedervåningen som internet strejkade tillfälligt. Nu, 16:35, sitter jag i vardagsrummet och här funkar det bra.

09-12-14:

Tillgången på internet verkar komma och gå här. Jag vet inte om det beror på det för stunden dåliga vädret eller om det är dålig mottagning här. Vi får hoppas på det första! För säkerhets skull uppdaterar jag lite efterhand här.

I går klockan 17:20 tog jag dessa foton på ett blåsigt Medelhav. Bara surfarna (sista bilden) tycktes nöjda med vädret. (Fast jag trodde att man skulle surfa ovanpå vågorna - inte ligga på brädan och flyta...)

Elisabeth och jag dansade tango i går igen, denna gången på Aba-tangos milonga i Gran Alacant. Vi hade båda lite sjå att hitta dit. Det var mörkt och hade dessutom börjat regna. Och få spanska vägskyltar är upplysta... Men till slut hittade vi rätt, båda två. När vi nyss kommit fram var det bara ett fåtal där. Jag konstaterade att lokalen visserligen var stor och fin, att det var rökfritt, och att dansgolvet (laminat) var bra, men jag hade inga större förväntningar inför kvällen.

Efterhand droppade det dock in fler och fler dansare. Och kvällen blev riktigt lyckad! Vi fick båda dansa mycket! Dessutom var det många duktiga kavaljerer som bjöd upp oss. (Jag dansade bl a många danser med Daniel.) Det var också väldigt jämn könsfördelning, bara en enda dam extra. Där var många trevliga människor att prata med. Dessutom sjöng en manlig tangosångare "live" till en av låtarna. Både Elisabeth och jag var nöjda med kvällen. Fotot nedan (taget med mobilen) tog jag i början på kvällen - sen hann jag inte fota mer. Näst längst till vänster dansar Elisabeth med Tomás.

Så nu kommer jag att få svårt att välja hädanefter, Peña del tango på lördagar - eller ABA-tango på söndagar? Jag vill inte vara borta från Ulf mer än en kväll i veckan. Till helgen blir det Peña del tango i alla fall, för Elisabeth och jag har stämt träff där. På söndag åker hon upp till Göteborg igen.

Det har regnat hela natten i natt. Och det regnar fortfarande. Jag vet inte hur många mm det har kommit, men det är nog ganska mycket med spanska mått mätt. Dock inte så mycket att det svämmar över nån stans, som tur är.

Vov på er! I dag är det jättevått ute! Det tycker jag inte alls om. Det ska väl inte regna i Spanien heller! Jag har min regnjacka på när vi går ut. Men jag blir alldeles blöt om fötterna. Helst vill jag att matte ska bära mig hela tiden. Men hon vill inte. Då tycker jag att vi ska stanna inne. Men matte säger att jag måste gå ut för att kissa. Det kan jag ju göra inne tycker jag. Men matte är tyvärr ännu envisare än jag...

Fast i går hände det nåt roligt! Jag träffade Chico! Jag är kär i Chico! Det dumma är att han inte är kär i mig. Det ska han ju vara! Fast han ville leka med mig ändå. Vi fick vara lösa och leka länge. Vi hade jättekul! Vovvov!

09-12-15:

Vi har snö! Nej, inte här i El Campello. Här har det varit som lägst + 9º i natt. Men på bergen någon mil inåt landet ligger det snö i dag! Enligt min karta är topparna 1558 respektive 1410 meter höga. Så här såg det ut, sett från balkongen på Avenida Alcoy, i morse:

Jag håller på och ordnar så gott jag kan i vår nya lägenhet, efter hand som städerskan blir klar med rummen. (Städa inne i skåp och lådor kommer jag själv att göra senare, men det är skönt att få hjälp med det grövsta.) Städerskan är en trevlig medelålders engelsk dam, som förhoppningsvis blir klar här i kväll.

I kväll ska Bonnie och jag hämta Ulf på flygplatsen. Vi har förstås båda längtat mycket efter honom, så det ska bli kul att återförenas igen. I morgon planerar vi att börja flytta in i vår nya lägenhet. Det ska bli kul!

09-12-16:

Vi har, med spanska mått mätt, jättekallt i dag. Minimitemperaturen i natt var bara +7º. Och nu, klockan 10, har det bara blivit några få grader varmare. El Campello-borna går omkring och fryser... Alla man möter talar om hur kallt det är. (Fast snön på de höga bergen har delvis smält bort...)

Jag har just kommit fram till vår nya lägenhet och satt på elementen här. När det är så här kallt, och lägenheten har fönster med enkelglas, behöver man verkligen tillskottsvärme. Städerskan blev klar med grovjobbet i går kväll, men det återstår en hel del att göra. I dag ska jag städa alla skåp och lådor, inkl kyl och frys, samt diska upp det porslin och de bestick som finns här. Jag ska också dammsuga möblerna. Om jag blir klar med allt detta i dag så kan vi börja flytta in i kväll, annars får vi vänta till i morgon.

09-12-17:

I dag har vi underbart väder igen, sol och +19º!

Nej, jag hann inte flytta in i nya lägenheten i går, och jag lär inte hinna till denna natten heller. (Ulf däremot provade att sova här i natt.)

Det visade sig tyvärr, att städerskan och vi har lite olika uppfattning om vad storstädning innebär. Jag tyckte väl att hon blev klar väldigt snabbt, på bara 7 timmar. Jag hade trott att det skulle ta minst 15-16. Ja, hon gjorde ett bra jobb det hon gjorde. All den värsta skiten är väck. (För här var verkligen mycket smutsigt.) Men i skåp och lådor är det inte alls rengjort, och inte ordentligt i hörnen heller. Så jag har mycket jobb kvar. (Och det är ju inte lönt att bära hit en massa saker innan här är rent.) Det var inte riktigt så jag planerat det hela. Jag hann i alla fall rengöra kyl och frys i går, samt några köksskåp. Jag hann också diska hälften av porslinet. Jag ska fortsätta med köksskåpen i dag.

I dag på förmiddagen har jag träffat vaktmästaren för att få ett par nycklar som saknades. Vi gick till järnaffären med hans jättenyckelknippa och fick kopierat de 2 jag behövde. Efteråt, när jag testade alla de 9 (!) olika nycklar som hör hit, visade det sig att en bara passade på ena sidan dörren, inte på andra. Så jag får ringa vaktmästaren i morgon förmiddag igen. Detta gäller en nyckel som jag skulle behöva bums.

Ja, mycket jobb återstår alltså. Men jag känner på mig att jag kommer att trivas mycket bra här när allt blir klart! Lägenheten som sådan är jättefin!

09-12-18:

Vov på er! Ni kan inte ana så tråkiga husse och matte har blivit! Dom bara håller på med vår nya lägenhet. Jag fattar inte vad vi ska med 2 lägenheter till. Vi kan ju bara bo i en. Fast snart kan vi inte bo i vår gamla längre, för husse bara håller på och flyttar hit våra saker hela tiden. Och matte hon bara städar och städar i vår nya. Och inte får jag hjälpa henne att städa heller. Fast jag är jättebra på att plaska i vatten.

Dom har nästan inte alls tid med mig! Husse leker alldeles för lite med mig, och matte går för korta promenader med mig. Finns det nån hund-ombudsman egentligen? Som man kan skriva till och klaga? För visst är det synd om mig! Ja, vov-vov då.

Jo, jag städar, och städar, och städar. Jag minns att jag för mycket länge sen (trol 1974) flyttade in i en jätteskitig lägenhet i Helsingborg. Det var den skitigaste lägenhet jag någonsin sett. Detta är den näst skitigaste...

Köket är klart, så när som diskbänkskåpet och tvättmaskinen. (Jag vill inte tänka på hur det ser ut under, och bakom, tvättmaskinen. Det får jag ta en dag då jag är utvilad.) Sen har jag städat alla byrålådor, samt garderoberna, i mitt rum. Så i morgon natt kan jag förhoppningsvis äntligen sova här. Kvar att städa är badrummet här nere, samt gästrummet. Ska vi hoppas att jag blir klar före julafton? Jag har ju trots allt köpt lite julpynt, i akt och mening att få fint till jul...

Jag hämtar krafter emellanåt, genom att beundra vår nya utsikt, och så förstås genom kramar som jag får av Ulf. (Jag måste erkänna att jag blivit lite "Ulf-kram-beroende"...)

09-12-20:

Natten till i dag sov Bonnie och jag i vår nya lägenhet för första gången! Vi sov gott! Det är skönt att vi nu är samlade hela familjen igen.

Fast mycket återstår förstås att göra innan vi är i ordning. Mest akut är att städa badrummet här nere ordentligt. Städerskan har städat det, men jag vill ha det renare än så innan jag ställer in min tandborstmugg där... Sen har vi inte heller flyttat hit alla våra saker än. Då har vi ändå gått fram och tillbaka många varv, samt kört 2 fulla billass. Om vi fyller bilen en gång till så ska vi nog få med det sista.

Håll nu tummarna för att jag/vi hinner detta på måndag och tisdag! För då kan jag ordna och julpynta på onsdag, så att allt är klart till julafton. För trots plusgrader och palmer så vill vi förstås fira jul "på svenska".

PS. Det blev förstås inte tid för någon tango i går, som jag planerat. Elisabeth kom hit och hälsade på i stället. (Hon flög tillbaka till Sverige i dag.) Och i kväll har Abatango en julfest som verkar bli jättetrevlig, men jag orkar inte gå på den. Det känns viktigare att komma i ordning här!

09-12-21:

Vov och vov! Det är snart jul säger matte. Jag vet inte riktigt vad jul är, för förra året var jag ju nästan nyfödd när det var jul, så jag kommer inte ihåg någonting. Fast matte säger att man får presenter precis som när man fyller år. Så då är ju julen jättebra. För jag gillar att få presenter. Särskilt såna som går att äta eller gnaga på. För säkerhets skull tar jag på mig min fina julväst när jag går ut. På ryggen står det att jag har varit en jättesnäll hund. För att jultomten ska veta det, alltså. Matte fotograferade mig nu på morgonen. Visst är jag snygg!

På morgonpromenaderna är aldrig husse med. Så då kan jag lukta i lugn och ro. Husse tycker nämligen att det är äckligt när jag luktar länge på andra hussars kiss. Han fattar ju ingenting! Det är klart att det tar tid. Först ska jag ju lukta efter om hunden kissat nyss eller för en stund sen. Sen ska jag lukta om det är en hane eller hona som har kissat. Och sen ska jag lukta om det är ett hundbarn, en könsmogen hund eller en gammal hund som har kissat. Och sen ska jag dessutom försöka lukta efter om det är en snäll eller elak hund som kissat där. Ibland kan man t o m lukta vad den andra hunden har ätit. Så det fattar ni väl att det tar tid! Själv har husse så dåligt luktsinne, så han hade väl inte ens kunnat lukta om det var en hane eller hona som kissat, även om han stod hela dagen och luktade. Så han ska inte säga nåt! Det är viktigt att lukta, så det så!

09-12-22:

Julen närmar sig med stormsteg. I går flyttade jag alla de sista sakerna till vår nya lägenhet. Och i dag ska jag ta itu med den sista storstädningen. Jag ska nog hinna med allt städande i dag, så jag får tid att julpynta i morgon. Det ska bli kul att fira jul i vår egen lägenhet här i El Campello!

Det är nu hög tid för mig att önska er alla:

God Jul och Gott Nytt År!
Merry Christmas and Happy New Year!
Feliz Navidad y Próspero Año Nuevo!
 

Jag fick själv ett så vackert elektroniskt julkort från en väninna (jag visar några stillbilder nedan). Jag kan ju inte länka till det som hon har skrivit till mig, men ni kan få länken till sidan där man själv (mot betalning) kan göra lika vackra kort: www.jacquielawson.com

09-12-25:

Vov så mycket på er! Det är jättekul med julafton! Förr i tiden firade man visst att nån pojke hade fötts, fast nu för tiden firar man jultomten. I alla fall får alla presenter som heter julklappar. Det är jättekul! Min luktade gott och spännande. Det var lite svårt att öppna den, men till slut gick det. Inuti låg det både hundgodis, torkad fisk och en gnagpinne. Vov och smask alltså!

Fast det roliga tog inte slut när jag hade ätit upp allt mitt julgodis inte. Nä, för jag fick mer gott sen. När husse hade lagat julmat så fick jag en egen smaskig specialportion. Jag fick kokt kyckling med leverpastej- och skinktopping. Det ni! Det var smaskens! Fast det tog slut fort.

Matte säger att det dröjer länge till nästa julafton. Jag fattar inte varför. Julafton, och min födelsedag, kan det väl vara varje vecka! Visst! God VOV på er!

Jag hann undan det mesta av städningen, dagarna före julafton, så lite har jag hunnit julpynta här. Visserligen är det inte mycket till gran vi har i år (se nedan), men bättre än ingen. (90-cm's plastgran för 2 €.) Belysning har den också. Tyvärr blinkar belysningen, istället för att vara tänd hela tiden. Spanjorerna är mycket förtjusta i blinkande lampor (i synnerhet kulörta), så denna var den bästa jag hittade i en hast. (Vi kan ju byta upp oss till större gran, och finare belysning, till nästa jul.)

Fast Ulf tycker det är svårt att känna julstämning när det inte är kallt och mörkt ute. I dag har vi haft + 17º mest hela dagen. I morse duggregnade det, men sen blev det soligt. Ute på min balkong trivs mina favoritväxter utmärkt med detta julvädret. (Ulf läste att det är utfärdat ovädersvarning i 44 av Spaniens 50 regioner. Här är vi förskonade, som tur är.)

Ni vet att jag är lite svag för rosa... Så när jag hittade ett set rosa julgranskulor så kunde jag inte låta bli att köpa dem. Jag hängde upp dem ovanför mina balkongdörrar. (Men jag tycker fortfarande att rött, guld och silver är julens "riktiga" färger.)

Ulf tycker att det viktigaste med julen är julmaten, så han ställde sig i köket. Han lyckades nästan ordna till ett riktigt svenskt julbord, med allt det viktigaste inkl skinka. Gott blev det hur som helst! Det känns lyxigt att ha en så huslig man!

Efter julmiddagen gick Bonnie och jag en kvällspromenad. Det var så vackert ute! Havet var ljusblått i olika nyanser, med lite guldglitter från solen här och var. Jag tog två foton från balkongen då vi kommit hem, men som jag har sagt tidigare, det blir aldrig så vackert på foton som i verkligheten. Kom hit och titta själva i stället! Spanien är toppen, Medelhavet underbart och El Campello är en mycket trevlig liten stad! Jag stortrivs!

Nu i dag, vid lunchtid, har vi strålande sol och + 22º. Härligt!

PS. Senare på eftermiddagen blev det molnigare, blåsigare och temperaturen sjönk till + 18º. Ulf tog ett par foton av Bonnie och mig på eftermiddagspromenaden.

När jag läste om George, en 4-årig Gran Danois som är 220 centimeter från nos till svans och väger 110 kilo, blev jag återigen påmind om hur behändigt det är att ha en hund i Bonnies storlek... På fotot nedan syns George tillsammans med sin husse David.

I dag har jag bara latat mig hela dagen. Det behövde jag. Men i morgon blir jag tvungen att sätta fart och jobba igen. Jag måste bl a rensa avloppet i badrummet. Det luktar fortfarande unket där, trots att jag skurat varje vrå. Jag misstänker att det kan vara vattenlåset under tvättstället, som behöver rensas. Golvbrunnen har jag redan kollat, och den såg OK ut. Det är inte kul att rensa skit efter andra, men det måste ju göras. Sen vore det säkert bra om jag rensade avloppet i duschkabinen också. Bara jag kan lista ut om det går att öppna, och hur i så fall.

Här i Spanien murar de tyvärr ofta in hela avloppssystemen, inkl golvbrunnarna. Hur de gör om det blir stopp i avloppet, vill jag helst inte tänka på. (På senare år har det blivit standard i Sverige att placera golvbrunnen lättåtkomlig framför badkaret, i stället för under som tidigare. Det spar man förstås i det långa loppet mycket pengar och besvär på.) Nåja, jag får göra så gott jag kan. Sen måste jag täta två hörn i duschkabinen med silikon också. Det läcker en aning då man duschar. Det är en del jobb då man tar över en "äldre" lägenhet. Men här kommer att bli jättefint då allt är klart!

09-12-26:

Vi har nu vad som brukar kallas växlande väder. I går kväll började det regna, och det regnade mest hela natten. Men i morse när jag vaknade sken solen och himlen var klarblå. (Fast det var bara 15º.) Bonnie och jag gick en lång och härlig morgonpromenad. Nu när klockan närmar sig 12 har det blivit molnigt igen. Förmodligen kommer det att börja regna när som helst.

Enligt turistbroschyrerna om El Campello har vi 250 soldagar om året, och en årsmedeltemperatur på 19º. Det är så här års (december- februari) som det mesta regnet kommer, och de kallaste dagarna. Men jag är trots allt glad att det regnar. (Utom just när jag ska gå ut med Bonnie förstås! För att inte tala om hur mycket Bonnie avskyr regn... Hon vägrar för det mesta att gå själv när det regnar.) Men utan regn skulle vattenbristen varit betydligt värre och landskapet ett ökenlandskap. Det är i alla fall för det mesta 15-20 grader varmare än i Stockholm så här års. Och betydligt ljusare!

(Enligt statistiken ska det regna under totalt 37 dagar om året här, och normalt inte mer än 4 dagar per månad. I år regnar det definitivt mer...)

Jag har rensat vattenlåset under tvättstället nu på förmiddagen. Det var inte så skitigt. Nu skulle jag vilja rensa avloppet i duschkabinen, men vet inte hur jag ska få loss metallgrejen som sitter över själva hålet. Jag vet inte ens om den går att ta bort. Jag har försökt vrida (ifall den är skruvad fast) samt dra (om den är nertryckt), men den sitter kvar. Jag vågar inte bruka för mycket våld förrän jag vet hur jag ska göra. När jag kikar under "metallocket" så ser jag tydligt att där behöver rensas. Jag kan förstås peta lite med en smal skruvmejsel och få loss det som syns, men syns så här mycket så ser det säkert värre ut längre ner i röret. Så nu får jag be er om goda råd! Är det någon av er som har erfarenhet av rörmokeriarbete, eller som känner till denna typen av "avrinningsgrej"? Hör av er i så fall! (Enklast via mejl: christel@christeltango.com ) Så här ser den ut - uppifrån - samt från sidan:

Jag ska försöka rensa detta avloppet också. Om jag lyckas, och det inte hjälper, så återstår själva toaletten. Nånstans måste den unkna lukten komma från. Toalettstolen står lös på golvet. I alla fall kan den skjutas 2-3 cm i sidled, vilket kanske kan skada tätningen kring röret. Jag tog förstås fram skiftnyckeln för att spänna de två skruvar som håller fast stolen vid golvet. Men efter ett varv så gick den första skruven av! Den var helt genomrostig... Sen vågade jag inte ens peta på den andra. Toalettstolen är 17 år gammal. Det kan ju vara dags för lite underhåll... Ska det göras nåt större jobb med toalettstolen så föredrar vi att leja ett proffs. Men rensa duschavloppet borde jag kunna klara själv. Mejla mig nu tips och goda råd!!!

Vad då, annandag jul? Det är ingen helgdag här... Nja, ni ska förstås ta det lugnt och fortsätta att fira jul. Det är bara jag som inte kan koppla av då jag ser allt som borde göras...

Jodå, det går framåt med "rörmokeriet". Och dessutom har jag hunnit tvätta 3 maskiner tvätt, samt gå en lång promenad med Bonnie på eftermiddagen då solen sken igen. Fast jag behöver ytterligare råd ang duschkabinsavloppet.

Det gick att "bända upp" den metallfärgade runda biten (som visade sig vara av plast). Därefter kunde jag skruva loss grejen som denna satt på . Sen kunde jag rensa bort all synlig skit. På båda sidor om vattenlåset finns "avrinningshål". Se fotona nedan. Frågan är nu: Ska båda hålen vara "dolda", eller ska ett av dem vara "synligt"? Vilket i så fall? De går att skjuta i sidled. Vattnet rinner ner fortare om ett hål "syns", men vattenlås är ju till för att förhindra dålig lukt. Så hur ska det vara? Vet du?

Hur som helst så ser det hela betydligt fräschare ut efter min rengöring. Lite nytta ska det väl ha gjort. Jag inbillar mig i alla fall att vattnet rinner ner något fortare. (Föregående ägare hade löst "lukt-problemet" genom att använda en "luftfräschare"-spray med citrusdoft...) På sikt bör rengöring ge bättre resultat...

Fast visst kan man ha roligare på annandag jul...

09-12-27:

Grattis på födelsedagen Lasse W!

09-12-28:

Tack, min händige bror Dan, för all rörmokeri-support!  Lukt-problemet är inte löst än, men nu vet jag hur jag ska gå vidare.

F ö har vi fortsatt växlande väder här. Ömsom sol eller halvklart, ömsom lätt regn. Temperaturen håller sig kring låga +15º. Det står visserligen i prognosen, att det ska bli +21º i dag, men det tror vi inte riktigt på. Och just nu kvittar det nästan. Vi har väldigt mycket jobb kvar att göra i lägenheten. Så några längre promenader kan vi ändå inte unna oss. (Lite synd om Bonnie är det...)

I går kväll tittade Kerstin (min väninna som jag läste spanska tillsammans med på Instituto Cervantes) samt hennes dotter Cecilia (bosatt här i trakten sedan 12 år tillbaka) in en stund. Det var trevligt!

Från det ena till det andra: Jag har glömt att berätta att jag inte fryser i denna lägenheten. Men det var som jag trodde - vädersträcken har betydelse.

09-12-29:

Nej, det blev aldrig 21º varmt i går. Men i dag har vi haft soligt och +20º! Bonnie och jag har passat på att vara ute extra mycket för att njuta av det härliga vädret. Bl a var vi ner till stranden vid Rio Seco. Jag letade vackra stenar och Bonnie intressanta lukter.

Vovselivovs på er! I dag har matte och jag lekt jättemycket på stranden. Jag fick springa lös. Det tycker jag om. Jag kan springa jättefort då! Matte skulle aldrig hinna med, så snabb är jag. Det är ganska dumt att jag nästan alltid behöver släpa runt på matte i ett koppel. För då kan jag ju inte springa lika fort. Hundar borde få vara lösa jämt, tycker jag.

På stranden var det jättemycket spännande att lukta på. Vissa saker man hittar kan man äta också. Fast matte håller inte med mig. Precis när jag har stoppat nåt gott i munnen så kommer hon springande och försöker ta det ifrån mig. Hon öppnar min mun och försöker liksom tippa ut det goda. Det lyckades matte med ibland när jag var liten. Fast inte nu! Nä, för nu har jag lärt mig ett knep. När matte tittar i min mun så lägger jag det goda under tungan. Då kan hon inte se det! Sen när matte har gett upp, då kan jag tugga i mig det i lugn och ro. Man måste vara smart! Och det är jag. Jag är jättesmart! Vov!

PS. På sena kvällspromenaden (21:15) var det fortfarande 18 grader varmt! Härligt!

Förresten glömde jag att berätta att vi i eftermiddags blev varse att det finns en helikopter-landningplatta ute på piren. Jag tog några foton från balkongen.

Vad helikoptern gjorde där, vet vi inte. Men den landade 4 gånger som jag såg, och försvann vid horisonten dessemellan. Var gång sprang en man från helikoptern till ett skjul i hamnen, och tillbaka igen. Jag såg inte att han bar på något. Övning, eller?

09-12-30:

Vi har haft underbart väder i dag! Strålande sol, och +22º som varmast. Jag såg ganska många som låg och solade på stranden, och några som badade också. De som badade såg ut att njuta. Men för mig är vattnet alldeles för kallt nu. Jag vet visserligen inte hur kallt vattnet är, men Horst har sagt att det sällan blir kallare än 15-16º, så jag gissar att temperaturen håller sig där omkring. Bonnie och jag har förstås varit ute och gått som vanligt. Jag njuter verkligen då vädret är så här fint!

Men jag har varit flitig också i dag. Jag har städat klart det allra sista, bl a har jag dragit fram tvättmaskinen och städat bakom den. Där hade nog inte någon städat på många år... Nåja, nu är det gjort i alla fall. Och jag har ordnat klart i städskåpet, och diskbänkskåpet. Nu har jag bara kvar att ordna i mitt eget rum, samt i gästrummet. Men där har jag redan städat, så det jag ska göra är att ställa rätt möblerna, ordna klart i garderober och lådor mm. Det ska bli skönt när allt är klart. Först då kommer jag att kunna koppla av helt.

Ulf och jag ska stanna hemma i morgon på nyårsafton. Vi planerar att laga något extra gott. Här i Spanien brukar nyårsaftnar vara ganska lugna. Folk går ut och äter tillsammans. Ingen super sig full. (Tja, nån engelsman då... En spanjor skulle skämma ut sig om han visade sig berusad offentligt.) När klockan slår tolv är det konstigt nog ingen som skjuter fyrverkerier, spanjorerna som annars är så glada för sånt. På tolvslaget äter man i stället 12 vindruvor, en för varje klockslag. Det gäller att hinna äta alla, för att få lycka och välgång kommande år!

Jag hoppas att ni, alla mina (enligt statistiken 97 unika) läsare,

får en riktigt trevlig nyårsafton,

och en riktigt god början på år 2010!

09-12-31:

Vov! Matte säger att det är årets sista dag i dag. Vadå - sista? Det kommer ju alltid nya dagar hela tiden. Varenda morgon när jag vaknar har det blivit en ny dag.

I dag är det i alla fall en bra dag! Matte och jag har nyss kommit tillbaka från en lång härlig luktrunda. Vi gick nära runda tornet och på andra sidan hamnen. Där finns jättemycket att lukta på! Vov alltså! Och jag hittade dessutom några smaskiga harlortar som jag hann äta upp utan att matte märkte nåt.

Det lyckades jag med för att matte tittade på utsikten, i stället för på marken. Ja, hon får skylla sig själv. Marken är ju mycket intressantare att titta på. Och framför allt lukta på.

Jag hittade också en jättemysig grästuva som luktade kattbajs. Så klart att jag rullade mig där! Ett sånt tillfälle får man ju inte missa!

Fast matte tycker inte om när jag luktar kattbajs. Ändå har hon sagt att man ska göra sig fin på nyårsafton. Och så när jag gör det, så blir hon sur. Människor är bra konstiga... Ja, vov och vov!

10-01-01:

God fortsättning!

Vi fick faktiskt se några fyrverkerier vid årsskiftet i alla fall. Det var några (förmodligen utlänningar) som fyrade av ett mindre antal från stranden mellan kl 00:04 och 00:20. För övrigt var här lugnt och skönt. Bonnie och jag gick en promenad en stund före 12-slaget, utan att möta någon. Spanjorerna var på restaurang och åt gott tillsammans med släkt och vänner. (Det är oftast fullbokat överallt, långt i förväg.) Kanske vi också bokar bord till nästa nyår. Vi får se.

Skrivet på kvällen (med foton tagna i eftermiddags):

Det har varit en härligt nyårsdag i dag. Bonnie och jag har förstås varit ute och gått som vanligt. En av rundorna gick vi ner mot Rio Seco. Där hälsade Bonnie på några andra hundar. (Ingen av oss hundägare såg hundförbudsskylten just i dag...)

Flera av er som läser min webbsida, påpekar att det märks att jag trivs. Det har Ulf också sagt. Han säger att det är stor skillnad på mitt humör. I Hässelby strand var jag ofta ganska deppig, här är jag nästan alltid glad. Jag blir glad när solen skiner, och när jag dessutom har lyckan att varje dag promenera vid en så här vacker strand:

10-01-04:

Några få rader:

Jag har varit på Ikea i Murcia i dag och handlat. Jag har bl a köpt en säng åt mig och lingonsylt åt Ulf. Handlandet, inkl körningen (2 x 10 mil) och uppackningen, har tagit hela dagen och jag är ganska trött nu. I morgon ska jag börja montera möblerna. Jag kommer att sakna min skruvdragare med insexnyckelbits... En utförligare rapport om Ikea-besöket får ni allra tidigast i morgon kväll...

10-01-05:

Det tar tid att montera Ikea-möbler. I dag har jag bara hunnit montera en hallmöbel samt 2 Billy-bokhyllor. Å andra sidan städade jag vår gamla lägenhet i förmiddags, och gjorde i ordning den. (Ulfs kompis Mikael kommer ner och hälsar på oss 14 - 19/1, och ska bo där då.) Så småningom kommer ni att få se foton på de färdigmonterade möblerna. Här näst på tur står sängen, som inte ser alltför lättmonterad ut.

Ikea-varuhuset i Murcia såg förresten ut precis som de svenska gör. Enda skillnaden var att informationsskyltarna var på spanska.

Spanjorerna har i kväll tjuvstartat firandet av Los Reyos (de tre vise männen) vars dag infaller i morgon. De sköt fyrverkerier från hamnen och en orkester spelade. Festligheterna vänder sig i första hand till barnen. Det är nämligen i morgon som de spanska barnen får sina julklappar (av de vise männen). Eller - jag måste gardera mig eftersom jag hört både och - det kan vara så att barnen får julklapparna i kväll... (De lär få någon av jultomten på julafton också.) I morgon är här helgdag och allt är stängt. Under dagen kommer det att vara en del festligheter. Ulf och jag hoppar över att titta på detta i år. Nästa år kommer vi att ha bättre tid för allt sådant.

Vov och vov! Ni kan inte ana så snygga de spanska hundpojkarna har blivit på sista tiden. Och liksom trevligare. Fast en del är ganska närgångna tycker jag. Dom nosar mig, ja ni vet, där bak liksom... Det kan ju bli lite pinsamt, när man inte känner varandra och så. Matte säger att det är för att jag har börjat löpa som dom gör det. Vadå börjat löpa? Jag har väl alltid tyckt om att springa!

I dag sprang förresten matte och jag längs strandpromenaden jättesnabbt. För när vi var ute och gick så började det plötsligt regna! Fast solen sken! Då sprang vi hem jättefort för vi hade inte våra regnkappor på oss. Jag tycker inte alls om regn. Det är alldeles för vått! Vov-vov på er!

10-01-06:

Montering av Hemnes "Dagbäddstomme med 3 lådor" pågår:

Nu är det bara de 3 lådorna kvar att montera. Men jag ger upp för i kväll. Jag har haft migrän några timmar (och medicinen har inte hjälpt), så det är väl dags att jag lyssnar på min kropp. Den säger: Vila nu - stressa inte. Så jag får fortsätta mitt monteringsarbete i morgon. Då vill jag även försöka hinna montera så mycket som möjligt av resten: ett bord, ett sängbord, en stol, en golvlampa och 4 småhyllor.

Just nu (18:30) är det, enligt mina gadgets, -14º i Stockholm, och +14º här. Jag är så glad att jag är här...

10-01-07:

I dag har vi haft tråkigt väder hela dagen. Himlen har varit grå och så har det regnat en hel del. Bonnie har vägrat att gå ut, trots att hon tycks vara den enda hunden här som är så lyckligt lottad att hon har en egen regnkappa med kapuschong. (De stackars hundar vi mött i dag har alla varit genomvåta.) Jag överlistade dock Bonnie genom att bära henne till strandpromenaden och sätta ner henne där. Då gick hon hem. Men mycket kissande har det inte blivit. Vi ska ut en gång till i kväll. Hoppas det är uppehåll just då i alla fall.

Jag har inte gjort mycket i dag. Sänglådorna är fortfarande omonterade... Jag har för all del tvättat 3 maskiner, och skruvat ihop de 4 småhyllorna, samt tagit bort allt julpynt. Men i övrigt har jag mest gjort ingenting. Jag blir trött av gråväder. Ulf och Bonnie har varit lika slöa de. Nåväl, det kommer en ny dag i morgon. Då får jag ta nya friska tag. Vädret ska, som tur är, bli åtminstone aningen bättre i morgon.

Förresten så har vår tillgång till internet varit begränsad i dag. Det har kommit och gått. Vi gissar att det spanska nätet inte är gjort för att tåla regn.  Så nu ger det sig om jag ska lyckas sända ut detta i cyberrymden. Just nu (18:20) har jag inte tillgång till internet...

10-01-08:

I dag har vädret varit bättre här. I alla fall har vi haft solsken. Men det har varit kallt! Jättekallt, enligt spanska mått, bara +10º! Så här såg det ut (sett från vår balkong) sent i eftermiddags, då en av fiskebåtarna kom tillbaka till hamnen efter att ha varit ute på havet hela dagen.

I dag har vi haft en rörmokare, (på spanska fontanero), här. Han har åtgärdat luktproblemet. Det var precis som Dan och jag gemensamt kom fram till: Tätningen kring toalettens avloppsrör var trasig. Nu är den utbytt mot ny som håller tätt. Skönt att det var något som var lätt och snabbt att åtgärda. (Och som inte kostade skjortan...)

I dag fick jag lite energi igen (jag är väderberoende...) och satte raskt fart att montera de 3 sänglådorna. Så här blev resultatet:

Sängen kan sedan användas som soffa, enkelsäng eller dubbelsäng. (Se illustrationerna nedan.)

Innan energin tog slut hann jag också montera Hemnes sängbord samt Bjursta matbord:

Det lilla matbordet är bara 50 x 90 cm hopfällt, men kan bli dubbelt så stort vid behov. Det ska jag ha som arbetsbord. Där ska jag både kunna sy, läsa och skriva. När borden var klara plockade jag fram stolen Lanni ur sin förpackning, men det blev inte mer monterat i dag. Händer inget oförutsätt så bör jag bli klar med det sista (stolen och golvlampan) i morgon. I så fall skulle jag kunna flytta in i mitt rum i morgon kväll. Jag ser fram emot att få sova i min nya säng som har extra mjuk madrass med memory-foam. Dubbelsängen jag sover i nu är hård/medelmjuk, dvs alldeles för hård för mig. Jag får ont, speciellt i axlarna, men även i rygg, höfter och knän... (Upp till 40-års-åldern kunde jag utan besvär sova på ett tunt liggunderlag direkt på golvet...)

Ja, ni har förstås förstått att jag gav upp projektet med att låta det andra lite större rummet - det med fastlimmad sänggavel och fastlimmade sängbord - bli mitt. Det får bli gästrum i stället...

Vov på er! I dag har jag hjälpt matte att montera Ikea-möbler. Det var bra att jag hjälpte henne. För det låg massor av likadana små träpinnar bland skruvarna. (Trä-pluggar säger matte att det heter, men det såg jag ju, att det var pinnar.) I alla fall så är ju pinnar till för att gnagas på! Så jag tog några i smyg och bar bort i en hörna. Där gnagde jag till dom. Ett par gjorde jag lite spetsigare och nån gjorde jag lite smalare på mitten. Matte är så dålig på att gnaga, så det är allt tur att hon har mig som kan hjälpa henne med sånt. Först hittade matte inte pinnarna. Och sen såg hon inte riktigt glad ut när hon hittade dom. Men sen använde hon dom ändå, så jag tror att hon blev nöjd. (Det fanns inga extra, sa matte.) Matte ska vara jätteglad som har en så hjälpsam hund som jag! Visst! Vov, alltså!

10-01-09:

Nu har jag monterat klart för denna gången. Stol Lanni samt lampa Kroby är klara. (Lampan sålde förresten Ikea i Murcia för under 10 € = billigt.) Rummet är ganska litet, knappt 8 m², så det är lite svårt att få plats med allt jag anser mig behöva. En liten fåtölj skulle jag också önska mig. Jag såg en liten nätt för 39 €. Kanske jag kan köpa en vid nästa lön. Jag måste ändå till Ikea en omgång till. Bl a måste jag köpa ny taklampa. Det visade sig i dag, när jag skulle byta till energisparlampa, att lampan är av engelsk modell och således inte är anpassad för lampor med skruvsockel. Och på sikt blir det säkert billigare att byta armatur än att åka till England för att köpa glödlampor...

Ute är det kallt men soligt. I morse var det bara +5º, vilket är kallare än normalt även denna årets kallaste månad. Bonnie och jag tog våra tjockaste jackor på morgonpromenaden. I solen kändes det helt OK. Nu mitt på dagen har termometern bara stigit till +9º. På min balkong sitter, sedan 2 dygn tillbaka, en liten nyckelpiga. Jag hoppas den överlever kylan.

Fotona nedan är från Bonnies och min "mitt-på-dagen-promenad". Bonnie charmar många. I dag fick hon en godbit av en främmande kvinna vi mötte. (Det är inte första gången...) Bonnie smaskade glatt i sig det goda.

Högsta mode bland El Campellos hundar är stickade plagg. I synnerhet i randigt - eller enfärgat rött. Delvis beror detta på att det nästan bara finns stickade plagg att köpa här. (Man får åka in till Alicante om man vill få tag på en täckjacka till sin hund.) Men blåser det, som i dag, så kan knappast stickade plagg ge så mycket värme.

10-01-10:

Vov! Å så snygga dom är, alla hundkillarna här i El Campello! Nu är jag inte bara kär i Chico längre, nu är jag kär i nästan alla killar! Och jag tror att dom är kära i mig också! Jag får nästan lust att para mig! Tänk små valpar, det vore väl gulligt! En jättesöt malteserhane och jag tänkte faktiskt para oss. Men då drog matte i kopplet så jag inte kunde. Dumt va! Han var ju så söt! Och han ville ju också...

Matte säger att man inte får para sig med vem som helst när man har stamtavla. Hon säger att det finns en massa regler som man måste följa. Vadå regler? Får jag inte para mig med vem jag vill? Jag vill välja kille själv förstås! Matte har ju valt husse alldeles själv. Fast när jag tänker efter så har matte nog ingen stamtavla. I alla fall ser hon inte ut som dom där kvinnorna på utställningsbilderna i modetidningarna. Det gör hon ju inte...

Ja, vov ja. Jag blir väl tvungen att vänta. Matte säger att jag kommer att löpa till sommaren igen. Och då ska vi vara i Hässelby strand. Och där bor Laban... Och han är ju egentligen min riktiga fästman. Och så har han stamtavla... Bara inte husse lägger sig i det. Han vill inte ha några valpar, säger han. Fast det vill matte och jag! Jag tycker att hundar alltid borde få bestämma helt själva! Så det så! VOV!

Om ni har 10 minuter över, och vill se precis hur det ser ut på strandpromenaden där Bonnie och jag går var dag, så titta på filmen jag länkar till nedan. En engelsman har filmat hela promenaden (ända från Rio Seco till hamnen) från cykelsadeln. (Filmen är 9 minuter och 45 sekunder lång.) : http://www.youtube.com/watch?v=k2lIwzKPXNc

10-01-14:

I dag har vi underbart väder, +19º och sol! Visserligen blåser det, men inga kalla vindar. Jag njuter extra mycket av värmen nu, eftersom det har varit så kallt en period. Det var länge sen jag kunde gå ut utan jacka... Enligt prognosen ska det bli 17 - 21º och mestadels sol, de närmaste dagarna. Det passar ju bra eftersom Mikael just nu är på väg hit för att hälsa på oss några dagar. Han, som bor i Stockholm annars, kan ju behöva några varma soliga dagar.

Ni är några stycken som har undrat hur de spanska husen håller värmen. Tja, man kan ju konstatera att de är byggda för att stå emot värme - inte kyla. De är oisolerade och har en- eller tvåglasfönster, som sällan håller tätt. I vårt gästrum, som vi inte värmer upp nu när det står tomt, har temperaturen sjunkit till  +15º de kallaste dagarna. I de rum vi använder har vi självklart elementen på, och kan då få så varmt vi önskar. (Fast vi slösar förstås inte på elen i onödan.)

Vov och vov! Fy så efterhängsna hundkarlar det finns! Bara för att jag löper så tror en del att dom kan ta sig vilka friheter som helst. I dag när matte och jag var ute och gick i solen, så kom det plötsligt springande en ful svart hundkarl! Utan att ens presentera sig så började han nosa mig därbak! Det tyckte jag verkligen inte om. Och det sa jag. Men han fortsatte ändå! Sen försökte han, ja ni vet, göra det där! Fast då räddade matte mig. Hon lyfte upp mig i famnen. Men inte nog med det, sen följde han efter oss jättelänge. Matte fick bära mig en hel km! Och sen fick vi gå in i ett hus för att bli av med honom. Jag behövde ju kissa och bajsa ju. Det ska man väl kunna få göra i fred.

Om jag ska låta nån para mig, så ska han vara snäll och söt! Annars får det vara. Söt som Chico och Laban. Matte har visat mig ett foto på en annan kille som också är jättesöt. Honom har hon hittat i Chihuahuacirkelns avelsregister. Jodå, honom skulle jag kunna tänka mig också! Men absolut inte en sån fräck typ som han som försökte i dag. Jag är faktiskt en anständig flicka! Så det så! VOV!

10-01-15:

Vi mötte Mikael på flygplatsen i går och installerade honom i vår "gästlägenhet". Sen visade vi förstås vår nya lägenhet också. Ulf och Mikael satt sen länge på balkongen och pratade. I dag har de åkt in till Alicante för att bl a titta på slottet Santa Bárbara. Bonnie och jag stannade hemma. (Jag tror att de har roligast utan oss...)

Vädret är lika underbart i dag! Det är visserligen aningen kallare, "bara" +15º, men vindstilla med klarblå himmel och strålande sol. (Jag behövde ingen jacka i dag heller.) Bonnie och jag har varit ute och promenerat i nästan tre timmar! Vi gick bl a förbi hamnen där vi tittade på de stora fiskarna,

och vidare upp längs den blommande sluttningen ovanför.

Sen fortsatte vi ut på halvön där den arkeologiska utgrävningen ligger.

Det är fascinerande att se vågorna rulla ut och in bland klippformationerna.

(Jag gillar inte att kameran "rundar" horisonten, när jag har den på "auto", som på det vänstra fotot ovan...)

Jag låter Bonnie berätta om vår promenad...

Vov! Livet är härligt! Tänk i går, när husses kompis Mikael kom, då hade han med en present till mig! Ett stort paket som skramlade och luktade jättegott. Det var väldigt svårt att öppna. Till slut fick matte hjälpa mig med tejpen. Men då! Då kunde jag sticka in nosen och plocka fram godbitarna som låg där inne. Smask så gott det var! Ja, husse och matte fick också presenter. Fast det var lite synd om dom. För dom fick bara böcker. Tacka vet jag hundgodis!

Sen, i dag, gick matte och jag en jätte-jättelång luktrunda. Vi gick till Roliga klätterstället. Man måste vara duktig på att klättra för att kunna gå ända längst ut nära vattnet. Och det är jag. Jag är jätteduktig på att klättra. Jag klättrar så fort så matte nästan inte hinner med!

Fast ibland blir jag lite rädd när vågorna skvätter vatten på mig! Men bara en liten stund. Sen är jag ju beredd.

Det luktar jättespännande på Roliga klätterstället!

Man kan lukta på fågelbajs, snäckor och på vattnet i hålorna.

När matte tittade åt ett annat håll så passade jag på att bada i en håla med lite djupare vatten. Matte var rädd att jag skulle frysa sen. Men om det hade varit kallt så hade jag väl inte badat heller. Tror hon jag är dum, eller?

Ja, och sen hade jag jättemycket till som jag var tvungen att lukta på.

Roliga klätterstället är nog mitt allra bästa luktställe! VOV!

PS.

Karlarna kom hem för en stund sen, nöjda med dagen. Det var tur att Bonnie och jag inte följde med, för det visade sig vara hundförbud innanför slottsmurarna...

Nu kunde Ulf och Mikael fortsätta uppför de sista trapporna och beundra den fina utsikten. Här ser ni Mikael beredd att fotografera vyerna både söderut och norrut:

10-01-17:

I går visade vi Mikael runt här i El Campello. Vi gick runt på alla de ställen, som ni redan har fått se foton av här på min webbsida. Så i dag ska ni slippa att se fler likadana... Däremot ska ni få se ett foto som Mikael tog av oss under promenaden, samt ett som han tog av Ulf och Bonnie på balkongen.

I dag besökte vi Guadalest, som är beläget några mil inåt landet räknat från Benidorm. Slottsruinen Guadalest är Costa Blancas eget örnnäste. Det byggdes av morerna på 1000-talet. De karvade bl a ut en 15 meter lång tunnel i det solida berget, vilken utgjorde enda vägen in. På alla andra sidor stupar berget brant. Slottet erövrades (förmodligen framåt mitten av 1200-talet) av kung Jaime I av Aragon (el conquistador), som gav det till Vidal de Sarria. Dennes familj ägde det till 1335 då prins Pedro av Aragon fick det.

I dag (uppgiften är från 2002) bor 189 människor i byn. De flesta lever förstås på turismen. Gatorna i byn är kantade av små museer, butiker och restauranger. För att komma ända upp till den högst belägna ruinen måste man betala 4 €, så det hoppade vi över i dag. Men vädret var fint och vi hade jättetrevligt! Nedan får ni se några blandade foton. (Dem på oss har förstås Mikael tagit.)

Bonnie vill gärna berätta själv om dessa två dagarna:

Vov så kul jag har haft! I går gick vi en lång runda och luktade här hemma i El Campello. Jag spanade in en och annan söt hundpojke. Fast jag fattar inte varför dom alltid vill nosa mig, där ni vet. Nu har jag ju nästan löpt färdigt. Varför ska dom hålla på då? Det är lite oartigt tycker jag...

I dag träffade jag bara en hundkille. Fast honom skällde jag lite på. Det var långt uppe i bergen. Matte säger att det heter Guadalest. Vi åkte bil dit. Matte körde och jag satt som vanligt fastspänd i mitt bilbälte. Husse och Mikael fick följa med. Jag tycker om att åka bil. Fast det är ännu roligare att komma fram. Där uppe fick jag klättra jättemycket! Det var kul! Titta så högt uppe jag är!

Det fanns mycket att lukta på också. Jag luktade nästan på en katt. Jag smög mig på den bakifrån. Fast sen vände katten på huvudet, och tittade på mig. Då blev jag rädd... Jag menar, då blev jag lite orolig att katten skulle bli rädd när den såg hur farlig jag ser ut. Så jag gick därifrån.

Sen fikade vi på restaurang. Det tycker jag om. För då får jag sitta i mattes knä och smaka av hennes mat. I dag åt vi toast med ost och skinka. Matte drack te, och jag vatten. Smask och vov! Sen åkte vi hem.

Jag får inte glömma att berätta om hur bortskämda Ulf och jag har blivit, dessa dagarna då Mikael varit här. För tredje kvällen i rad har han serverat oss en riktig gourmetmiddag, lagad från grunden. Han är en mycket duktig kock, Mikael, och vi har förstås njutit av den jättegoda maten!