Sparad dagbok 37. (Fr o m 16-06-15 t o
m...) Kanske den sista dagboken här i
www.christeltango.com - innan jag övergår till min nya webbsida:
www.christel.es
16-06-15:
Ännu en vacker dag! Jag känner mig som åsnan mellan hötapparna. Ska jag gallra/ordna mera - eller ska jag gå ner på playan? Kanske lite av varje?
Jag läste något så bra i dag, en läkares svar på sockerreklam. Det är SÅ BRA skrivet! Läs ni också: http://ettsotareblod.se/sockerpropaganda-las-lakarens-vassa-brev-till-nordic-sugar/
Själv har jag en nertrappningsdag i dag, och i morgon ska jag börja banta. Jo, det är ofrånkomligt! Jag vill bli av med fem kilon. Jag borde inte ha tillåtit mig själv att gå upp så många. Men nu ska de väck - igen! Det första jag utesluter (totalt!) är förstås socker, det andra är vetemjöl i alla dess former. Sedan undviker jag även nyttiga snabba kolhydrater = frukt. Och ser till att få i mig protein (ägg, fisk, kyckling) samt nyttiga fetter (olivolja, smör, kokosfett). Och så grönsaker förstås! Så många som möjligt av dem med få kolhydrater. Dessutom ska jag fasta periodiskt åtminstone två dagar i veckan. (= Fasta 16 timmar, t ex mellan kl 18 och 10.) Fasta höjer ämnesomsättningen - det vet man nu. Det här kommer att gå bra! (Men de tre första dagarna är alltid svåra - innan sockersuget försvinner.)
Min balkongutsikt i dag, är påfallande lik den från i går. Det är 24˚ i havet, kan bli uppemot 32˚ i luften, och UV-index är 9.
PS:
I dag segrade lättjan! Jag har tillbringat en dryg timme på stranden - och jag har badat. Bådadera premiär för i år (en månad senare än normalt). Det var skönt. Det blåste en del så det kändes inte hett att ligga och sola, men det var grön flagg (eftersom det var pålandsvind). Kul att bada när det gick vågor, och inte kallt ens när jag klev i. Men mer än en timme vågade jag inte stanna i solen, trots att jag smort in mig med solskydd (faktor 30 och 50) från topp till tå. Jag borde gå ner på stranden 2 - 4 gånger i veckan hädanefter...
Vov på er! Solen skiner vov-mycket varenda dag nu. Så jag tycker mest om att gå i skuggan. Och på kvällen. På kvällarna går vi vov-långt! Men nu ska jag berätta om i dag.

Då var vi ute - både matte, och Stella, och Wilda, och jag. Och då, då hittade Wilda en klick härlig fågelskit-parfym på marken under en palm. Hon tänkte precis rulla sig i den, när matte ryckte i kopplet. (Fast man aldrig ska rycka i koppel. Man ska säga till oss. Fast vi lyder förstås inte.)

Men det gjorde ju inget att matte ryckte undan Wilda. Nä, för då kunde jag komma till bättre. Jag skulle just rulla mig i den härligt kletiga parfymen - när matte ryckte undan mig också. Dumt va! Jag tror det är för att människor har så underutvecklat luksinne, som dom inte känner hur ljuvligt fågelskit luktar. Stackarna! Ja, sen så gick vi hem. För vi skulle inte gå så långt då. Vov och voff!
Jag köpte ett paket skivad kokt skinka häromdagen, trots att man bör undvika charkuterier. Jag gör det några gånger om året, men blir ofta besviken. På den här förpackningen står det med stora bokstäver att skinkan är hantverk (vad som nu egentligen menas med det), samt är utan fosfater, utan färgämnen, och utan konserveringsmedel. Det är ju bra.

Men om man läser det finstilta, så blir man inte så glad. Där står att skinkan består av 85% skinka (av gris) + vatten (det går väl an) + sockerarterna dextrosol + socker + glukossirap (och det fattar jag inte alls vitsen med, det ger sämre smak och är vansinnigt dumt ur hälsosynpunkt), sedan innehåller den aromer också (varför då?).

Det här med tillsatta sockerarter gäller inte bara det här fabrikatet. Det gäller samtliga färdigskivade kokta skinkor (jag har har inte kollat de rökta) av samtliga fabrikat - här i Spanien. Detta innebär att sockerberoende aldrig kan äta sådant här, och det är dåligt för alla oss andra. Hur är det i Sverige? Är det bara skinka och vatten i förpackningarna? Eller? (Skriv gärna och berätta hur det är i Sverige - för jag har glömt.) Själv skulle jag gärna köpa 100% skinka, någon gång i månaden - om det fanns. Annars äter jag ytterst sällan rött kött (och favoriserar då oxfilé), men någon gång skadar det inte. Som omväxling på fisk och kyckling.
Nu ska jag inte alls ta itu med min röra, som jag borde. Nej, för nu ska jag läsa i Drömhem & Trädgård som kom i dag. Detta får bli en dag helt i lättjans tecken. I morgon ska jag återgå till plikterna.
16-06-16:

Ett stort grattis på födelsedagen Ulf!

Grattis husse!

Bonnie, Stella & Wilda
I morse var det kallt ute (jämförelsevis) - bara 23˚ och molnigt, så jag tog på mig väst. Vi mötte Lena och Lucky, och hundarna blev som vanligt glada åt att se varandra. I dag har jag ställt fram min dietvåg, men jag glömde att väga mig själv (både i går och i dag). Men kilona är förstås inte det viktigaste. Det viktigaste är att hålla en sund livsstil, då brukar vikten hålla sig lagom automatiskt. I dag måste jag fortsätta mitt evighetsarbete med att "samla i kategorier", gallra ut hälften, och ordna resten.
PS:
Det går trögt med gallrandet. Nu har jag hunnit till stickor och virknålar. Med tanke på att jag stickar något litet vart 5:e år eller så, och nästintill aldrig virkar, så har jag nog lite onödigt stort sortiment (i synnerhet av virknålar, strumpstickor och rundstickor)...


Jag har dubbelt upp av mycket, eftersom jag har fått en del begagnat. Alicia har som hobby att virka. Hon kanske behöver några reserv-virknålar? Av stickorna ska jag behålla ett set av varje, i storlekarna 2½ - 7. Jag minns att jag använde de små strumpstickorna till dockkläder (jag stickade då på två av dem), så jag kanske bör behålla några av de minsta.

I dag har jag absolut ingen lust att jobba med det här. Men jag måste ju få undan allt som står framme. Så det är bara att gilla läget...
PS2:
Nu är jag klar med den här omgången. Jag har ägnat eftermiddagen åt att gallra bland mina sybehör. Antagligen behåller jag lite för mycket, trots att jag gallrar ut en hel det. Men det är ju inget som hindrar att jag går igenom samtliga mina ägodelar en gång till - längre fram. Så här mycket har jag i alla fall gallrat ut:

Alicia och MariPaz ska komma och titta om de vill ha något. (Och så brukar Alicia känna många "behövande" som gärna tar hand om resten.)
Jag kan inte fortsätta mitt utgallringsarbete, om jag inte blir av med det här först. Jag har ju ingenstans att vara... Härnäst blir det hobbymaterial (t ex pennor av olika slag, ritmaterial, lim, små saker för finsnickeri och tittskåp, samt lite diverse (t ex cykellås och annat av typen "bra-att-ha"). På sikt ska det väl göra lite nytta att jag gallrar ut allt det här. Jag kommer nog att ha trångt i lådor och skåp ändå, men lite överskådligare ska det väl bli.
Jag måste erkänna, att en del av sybehören, och hobbymaterialen jag ska börja med - har legat nerpackade i smålådor sedan jag först flyttade till Spanien hösten 2006. Sedan har de bara fått flytta med i flytten upp, och sedan i flytten ner, liggande i sina lådor. Jag har inte hunnit med den typen av hobbyarbete sedan jag gifte mig... Jag har t ex en plastlåda med pennor etc. Jag kollade att alla pennor fungerade innan jag stoppade ner dem i lådan. Men det är nog dags att kolla dem nu igen! Hur många procent tror ni fungerar efter nästan 10 år i en plastlåda?

Nu tycker jag att jag har gjort mig förtjänt av att lata mig resten av kvällen (kanske läsa). Det är lite drygt 3 timmar kvar till läggdags. Hundarna latar sig redan. De har varit med mig i vardagsrummet hela dagen. Ibland har de sprungit runt (på Wildas initiativ) - genom vardagsrummet, ut på balkongen, in i köket, genom hallen, och så hit till vardagsrummet igen. Men däremellan har de vilat.


16-06-17:
I dag är himlen alldeles klarblå. Jag känner att jag mår bra, och blir gladare, av allt ljus! Det är en bra start på dagen, att gå morgonpromenaden med hundarna längs El Paseo.




I dag ska jag till veterinären klockan 11 med Bonnie. Det är dags för hennes Canileish-vaccination. Och klockan 14 kommer Alicia för att titta på allt det som jag har gallrat ut. I dag när jag inte kan jobba inomhus (pga platsbrist), så borde jag plantera och plantera om de växter som väntar på just detta. Vi får väl se om jag kommer till skott. Havet lockar, som alltid så här års.
PS:
Nu har Alicia varit här. Jag tror att hon valde ut nästan hälften till sig själv. (Jag har lovat att köra hem det till henne i bilen. Det går definitivt inte ner i en shoppingkärra.) Kanske MariPaz vill ha resten?
Jag fick ett reklam-mail från El Corte Inglés. De rear bl a kabinväskor nu. (Om jag beställer via internet, och hämtar på Supercor, så tillkommer ingen frakt.) Jag behöver en kabinväska med måtten 20 x 40 x 55, som inte väger för mycket. Det fanns många att välja på, även om de allra bästa och snyggaste var för dyra (trots rean). Jag noterar att väskorna väger olika mycket, och rymmer olika mycket - fast de har samma yttermått. Jag vill helst ha en med 4 hjul som kan snurra åt alla håll. Om väskan är mjuk eller hård spelar ju ingen roll om man tar hand om den själv och har den i kabinen. Väskorna nedan har jag tittat på. (En är för djup.) De kostar alla kring tusenlappen, vilket väl får anses vara hyfsat i sammanhanget när det gäller märkesväskor.








De väskor jag tycker bäst om är de nedan, i två färgvarianter. De är visserligen mjuka (men det är bra med fack på utsidan), men rymmer förhållandevis mycket (39 l) fast de bara väger 1,6 kg. De kostar 93,75 € (≈ 880:-). Jag gillar rosa, men frågan är om inte den blå är snyggast. Min pension ska komma i dag, men har ännu inte kommit in på kontot. Annars är en tusenlapp ungefär vad jag kan handla för den här månaden. Jag ska fundera på saken. Det vore skönt att ha en 4-hjulig kabinväska när jag reser. Jag har en 2-hjulig som är 23 djup (och alltså inte godkänd hos alla bolag) + Samsonite-ryggsäcken (som känns tung att bära på).




Kanske är det utgående färger och modeller, men det spelar ju ingen roll. En sådan väska som jag allra helst vill ha kostar uppemot 3000:-, så den är inte att tänka på. Och jag skulle helst vilja ha en turkos, kycklinggul, eller pastellrosa, men i de färgerna hittar jag inga tillräckligt billiga. Om jag skulle välja en hård av de ovan, så skulle det bli den blå näst överst - den som väger 2,4 kg. Jag ska, som sagt, fundera på saken. Det stod inget om att de bara har en väska kvar av var sort, så förhoppningsvis kan jag sova på saken. Man brukar besluta bättre om man inte har för bråttom. Jag kanske inte alls ska köpa någon kabinväska nu? Jag hoppas kunna resa till Sverige igen till hösten, men jag vet inte om jag får råd. Och om jag inte har råd så behöver jag ju ingen kabinväska förrän nästa år.
Nej, jag har inte hunnit plantera någon växt alls...
PS2:
Jag får nog ingen pension i dag. Nyss när jag kollade (17:45) hade den ännu inte kommit in på mitt konto. Jag undrar vad som har hänt. Pensionen skickas från Sverige på morgonen. Det ska inte ta en hel dag för den att komma fram. Men nu händer säkert inget mer i dag - för banken har ju stängt. Jag får logga in och kolla i morgon. Fast kanske inget händer förrän på måndag? Det är den 18:e som är utbetalningsdag, egentligen. Men om den 18:e är en lördag så kommer pensionen på fredagen. Är däremot den 18:e en söndag, så kommer den först på måndagen. Jag har fått papper på att den ska komma i dag.
Nåja, jag har några euro i börsen, och mat i kyl och frys - så jag överlever nog till måndag utan pension.
Jag gör ingen nytta alls just nu. Men jag förkovrar mig. Jag läser boken Träningen som blir av, av Denise Rudberg. Hon tipsar om en del bra övningar som man även kan göra hemma. När jag har röjt färdigt här i vardagsrummet så ska jag plocka fram yogamattan, hantlarna mm. Och så ska jag börja träna igen (för det har varit dåligt med det på sistone).
PS3:
Jag tittade lite till på rean som El Corte Inglés har nu i samband med sitt 75-årsjubileum. Där hittade jag sådana där snygga dyra tallrikar som jag har velat köpa två av (till mig själv, för att äta på till vardags - jag blir ju glad av vackert porslin). Nu är det 50% rabatt på tallrikarna! Kanske jag har råd till en eller två? (Förutsatt att jag får någon pension den här månaden...)
16-06-18:
I dag blåser det rejält! Dessutom är det växlande molnighet, så temperaturen har sjunkit till 23˚. I dag har jag en jeansväst ovanpå sollinnet (men korta jeansshorts). Jag tog några foton på vår mitt-på-dagen-promenad.

Vov på er! När vi är ute på luktrunda, då går jag först. Ja, bara för att jag har allra bäst luktsinne. Jag visar Stella och Wilda var vi ska lukta någonstans, och var vi ska kissa. I dag visade jag var vi skulle bajsa. Så vi bajsade samtidigt vid samma palm - alla tre. Det är bra tur att dom andra har mig. Hur skulle dom klara sig annars? Vov-vov-voff!


Den nya restaurangen, som Ulf är nyfiken på, hade i dag inte sin meny (med höga priser) framme - utan skyltarna nedan. Här är priserna rimligare. (I går hade de inte en enda kund.)


Nu har bad-rullstolarna för rörelsehindrade kommit på plats, se nedan.












Förut hette butiken ovan Elite. Det gör den inte längre, men det är fortfarande samma ägare - den vackra och trevliga fransyskan. (Det är inte hon på fotot.) Sortimentet har delvis ändrats. Själv har jag bara tittat in som hastigast. Jag behöver inga fler kläder. Men det kan vara kul att titta ändå...





I dag är det min tredje bantningsdag (med LCHF). Första dagen var jag väldigt sugen på allt jag inte får äta just nu. Andra dagen kände jag mig matt. Men i dag mår jag bra. Det tar några dagar för kroppen att ställa om från "socker-drift" till "fett-drift". (Jag vägde mig förresten i går: 52,5 kg och 24,6% fett. Inte så farligt, men ner till 48kg och 20% fett vill jag helst.) Jag har inte riktigt kommit igång med träningen än. Men några situps, dips, och armhävningar har jag faktiskt gjort. Lite är bättre än inget. Och sedan är det ju precis som det sägs i citatet nedan, en viss "inkörningstid" när det gäller nya sundare vanor.

Klockan 16 (det är hon snart) kommer MariPaz för att titta på de saker som är kvar av det utgallrade. Hoppas att hon vill ha resten! (Fast Alicia valde ut allt det bästa...)
PS:
Jodå, MariPaz tog resten. Hon tar inte bara för egen del. Hon låter sina barn ta om de vill ha något, behåller själv vad hon vill ha, och ger sedan bort om det blir något över. Vi tycker båda två att återanvändning är ett bra alternativ. (Båda har vi jättesvårt för att slänga sådant som inte är sopor.) MariPaz är förvånad över att jag har ännu fler saker att gallra bland. Hon undrar hur jag har fått plats med allt. Det undrar nästan jag också. Jag är bra på att organisera och stuva - det är väl hemligheten. Men i framtiden vill jag inte behöva stuva... Jag vill ha allt överskådligt och lättåtkomligt. Det återstår mycket jobb, men jag kommer att lyckas. Ge mig lite tid bara.
Tyvärr är Alicias saker kvar här. Jag har lovat att köra hem sakerna till henne med bilen. Jag frågade om det passade i dag. Hon svarade att det passar bättre på måndag. Jag mailade tillbaka och frågade om det inte går i morgon (och förklarade att jag inte kan jobba vidare förrän detta är ur vägen). Alicia har inte svarat än. Så här mycket är det som hon valde ut:

Och det tar ju lite plats... Men i kväll ska jag hur som helst inte sortera ägodelar. Jag ska läsa. Fast först ska jag koka kyckling. Det ska jag nämligen strax ha till middag, med curry-grönsaks-sås.
16-06-19:
På vår morgonpromenad var det så lugnt - i dubbel bemärkelse. Ingen vind, lugnt hav, nästan inga människor eller hundar ute, alla restauranger och affärer stängda.







Klockan 11 körde jag till Alicia och lämnade alla sakerna som hon skulle ha. (Nu är här tillfälligt tomt på golvet = skönt!)
När jag ändå var ute och körde så fortsatte jag upp till söndags-marknaden. (Men jag parkerade en bit därifrån, nära är det nästan totalt omöjligt.) Jag skulle inte ha något särskilt utan tittade mest. Om jag inte hade hållit på med min diet, så hade jag nog köpt lite frukt och kanske någon empanadilla. Nu var jag fastande dessutom, sedan 17 timmar (periodisk fasta), men konstigt nog inte sugen ändå. Suget försvinner med LCHF.
Men jag hittade en liten söt väska! Jag har letat efter en lagom stor att ha på flyget utöver kabinväskan. Man får ju ha en liten väska också (hos de flesta flygbolagen). Den här väskan verkar vara precis lagom stor, 11 x 24 x30 cm. Den är tillräckligt liten för att bli godkänd, men tillräckligt stor för att jag ska få ner min lilla dator och andra nödvändigheter. Det är visserligen gjord av konstläder och tyg, men om jag inte använder den dagligdags så ska den nog hålla några år. En läderväska skulle både varit mycket tyngre, och mycket dyrare.

Hemma igen så öppnade jag balkongdörren. Mina tre små flickor gick genast ut för att sola lite. (Wilda hittade förstås ett blomblad som hon smaskade i sig. Tur att jag inte har några giftiga växter.)

Havet är fortfarandet lugnt, men det är inte längre lugnt på El Paseo eller stranden...

Visst är segelbåtar vackra!


Förresten måste jag berätta (så ni vet, om datorn ger upp), att min datorn hängde sig i morse. Precis allt låste sig. Tre gånger fick jag starta om, efter att först ha stängt av den med huvudströmbrytaren. Jag blir alltid så orolig att datorn inte ska starta igen. Om den inte gör det så kan jag inte läsa de mail som ligger i inkorgen, och förstås inte uppdatera här. Måtte datorn hålla!
Nu ska vi ut på vår mitt-på-dagen-promenad. Kameran får stanna hemma.
PS:
Efter promenaden så gick jag ner på stranden 1½ timma. Den här gången nöjde jag mig med solskyddsfaktor 6. Återstår att se om jag har blivit lite brun (men inte röd). Det syns ju först dagen efter. (I ansiktet hade jag förstås faktor 50, det utsätts ju för sol varenda dag, och jag har redan tillräckligt med rynkor.) Jag låg förstås inte och solade hela tiden, jag badade också. I dag tyckte jag faktiskt att det var lite kyligt att kliva i. Det var bara 22˚ i vattnet. Och så var jag ju het av att ha legat i solen. Som tur var blåste det en liten bris, annars hade jag inte kunnat sola så länge. Jag vill inte känna det som om jag ligger i en stekpanna...

Tja, och sedan duschade jag och tvättade håret. Så något nyttigt har jag inte gjort på hela dagen... Men det kommer en ny orörd dag i morgon! Då kan jag ta nya tag.
16-06-20:
Jippie! Pensionen kom i dag (10:30) - och jag kan dra en lättnadens suck. För tänk om inkomsten inte kom en månad? Hur många av oss klarar kommande månads utgifter ändå? Jag gör det inte. Det första jag gjorde var att beställa den blå kabinväskan från El Corte Inglés. Det var gratis frakt, och väskan kommer att levereras före den 23/6. Jag tror att det är ett bra köp. Tänk så mycket smidigare det ska bli att resa nästa gång. (Jag har tyckt att det har varit jobbigt att släpa runt en axelremsväska eller ryggsäck, med en vikt på nästan 10 kg, de uppemot två timmar jag går runt i avgångshallen och väntar på att få gå ombord på flygplanet.) Jag valde den blå. Tänk att den bara väger 1,57 kg! Jag tror att jag kommer att bli jättenöjd!

Lena FH och Lucky tittade inom en stund. Jag ska passa Lucky några dar senare i veckan. Så nu lämnade Lena en hundsäng (större än vad jag har) + rätt sorts hundmat. Det kommer säkert att gå bra. Hundarna känner ju varandra, och Lucky verkar vara lättsam. Alicia kommer att ha Wilda de dagarna, så jag kommer bara att behöva hålla reda på tre koppel - som vanligt.
I dag utmanade Wilda Lucky och ville leka. Men när han svarade och kom närmare, så blev hon rädd - trots att han viftade på svansen. Nyttigt för henne att möta en större hund! Wilda är på Stella alldeles för mycket... Överhuvudtaget är hon mycket PÅ. Ibland önskar jag att hon hade en avstängningsknapp. Samtidigt är hon så go och kelen, och charmar alla. Hon har bara en sådan sprudlande personlighet, och är aktiv hela tiden - och det är ju inget fel alls. Men hon märks!
PS:
I dag har jag planterat växter, och sedan hämtat Wildas stamtavla i Alicante. Om bådadera ska jag berätta i morgon. Nu är jag för trött. I Alicante firas Fiesta de Hogueras nu 20 -24/6, så där var stökigare än vanligt... Min kabinväska kommer förresten redan i morgon.
16-06-21:
Klockan är 14:30. Alicia har precis hämtat Wilda, och jag väntar på MRW som ska lämna min väska. Tyvärr har de ännu inte kunnat ge mig någon tid. Jag ringde i förmiddags, men då var väskan fortfarande på väg från Madrid till MWR's filial i San Juan. Kvinnan på kontoret sa att de nog skulle komma i eftermiddag eller kväll, och att jag kunde handla på förmiddagen och gå ut med hundarna mitt på dagen. Fast nu när jag söker på beställningsnumret på deras webbsida så står det att väskan ankom San Juan 11:18, och befinner sig på en transport till El Campello fr o m 12:40. Frågan är nu om de var här medan jag var ute med hundarna, eller om de har flera andra leveranser före - och inte har hunnit hit än? Det är så dumt att inte veta. Det stressar mig mycket, när jag väntar och väntar - och inte kan planera min dag.
Jag skulle bli glad om de kommer innan det är dags för hundarnas tidiga kvällspromenad, annars vågar jag knappt gå ut. Det är bra med gratis hemleveranser, men väldigt mycket bättre om de berättar hur dags de tänker komma... Men jag ser förstås fram emot att få min nya fina kabinväska!
Jag planterade om mina båda nya bougainvilleor i går - i större krukor. De fick var sin, 1 och 2 nedan.

Sedan åkte jag in till Alicante. Mitt huvudärende var att hämta Wildas stamtavla, och det gjorde jag. Så här ser den ut:

Och så här ser det ut på gatan där spanska "kennelklubben" ligger:


Det är inte så långt från Luceros, men de har bara öppet mellan klockan 17 och 20 på vardagarna. Det var tur att jag kom just i går, för i dag och veckan ut är det stängt p g a fiestan Hoguares de San Juan.
Ni kanske minns att det är den fiestan när man först bygger upp en massa tjusiga skulpturer av papper, trä mm - och sätter dessa på vagnar. De får sedan paradera på gatorna. Sedan, tror det är den 24:e, så eldar man upp dem! Bara en klarar sig, den som vann priset som den finaste. Den hamnar istället på ett speciellt museum i Alicante, där man sedan kan titta på den och andra extrafina skulpturer. Det är väldigt resurs-slöseri, tycker jag.
Ikea hakar på och har specialpriser...

Jag tog några foton på sådant som jag passerade, på min promenad från "kennelklubben" till El Corte Inglés (där jag hade mitt nästa ärende). Detta är alltså lugnet förre stormen. På kvällen (i går alltså) skulle festligheterna börja. (Och Luceros Tram-station skulle tidvis vara avstängd.) Det kändes konstigt att så många gator var avstängda. Det brukar vara jättemycket trafik i Alicante, men nu var delar av centrum helt lugnt.







På bilden nedan syns den enda skulptur jag såg, och den här är inte färdig. Jag gissar att de andra hålls gömda tills det är dags för premiärparaden.


Det var höga stängsel överallt, även in till barnens lekplats (som jag gissar blir avstängd under paraden).

"Studshålet" ser ut att vara roligt!




Husen ovan tog jag foton på, bara för att jag tycker om när man bygger nya hus i gammal stil, och/eller ger dem olika färger. Och försäljerskan nedan fotograferade jag för att hon var dekorativ, och gick så elegant med korgen på huvudet.

Mitt andra ärende var att köpa två Mariefleur-asietter, nu när det är halva priset. Det är stora asietter, tillräckligt stora för att vara mattallrikar åt mig. Jag tittade länge på sopp-tallrikarna. Jag har bara 4 sopptallrikar, och jag kan behöva 2-4 ytterligare om jag vill bjuda mina gäster på soppa någon gång. Men efter moget övervägande så köpte jag inga i går. Erbjudandet gäller t o m 30/6 så jag kan fundera lite till. Jag tycker om det här porslinet (och 50% rabatt är mycket), men jag har förstås aldrig råd att köpa allt jag tycker om. Kanske kan några av gästerna äta soppa ur efterrätts-tallrikar?

Eftersom jag inte hade fler ärenden så strosade jag runt en stund, bl a på El Corte Inglés möbelavdelning. Jag hittade en oljemålning (original) med segelbåtar på, som jag tyckte mycket om. Men det kostade nästan 1000 €, vilket är ungefär 980 för mycket. Jag tittade på lampor också. Den nedan tycker jag om. Den glittrade så vackert, och jag gillar formen. En modern typ av kristallkrona. (Fotot blev alldeles för gult.) Tyvärr kostade den närmare 800 €, så den lär jag heller aldrig kunna köpa. (Westwing sålde en med acrylprismor i dag, som "bara" kostade knappt 100 €. Den var också snygg. Inte lika snygg, men snygg. En sådan "fusk-kristallkrona" kanske jag får råd till längre fram. Den skulle vara mycket snyggare över matbordet än min nuvarande plastlampa.)

När jag gick förbi te-avdelningen så passade jag på att köpa en burk Kusmi-te, en sort som jag inte har provat tidigare. Jag smakade den till frukost (fast det nog mera är ett eftermiddags-te), och teet var väldigt gott!

Sedan gick jag till Zara Home och tittade. Jag tycker mycket om både turkost och klarblått, och dukningen nedan är fin. Men hemma hos mig skulle den bli alldeles "för mycket". Jag tittade vidare på alla nyheter, men köpte ingenting.

I går kväll var det så vackert ute. Först var havet vackert ljusblått och himlen rosa, vilket dåligt framgår av fotot nedan. Senare, på vår sena kvällspromenad, var havet mörkblått och fullmånen gul - och i går strödde den guld (inte silver) i havet. Tyvärr hade jag inte kameran med.

Nu har Tabarca-båten börjat gå igen. Jag önskar att den hade gått året om härifrån, som den gör från Alicante och Santa Pola.

I förmiddags lekte, respektive försökte sova, Wilda och Stella i Luckys hundsäng. Hoppas att han inte tycker att den luktar för mycket, av fel hundar, när han kommer.



Nedan ser ni fuskpälsen i hundarnas fåtölj. Det ser ut att vara dags att tvätta den. Det är en viss nyansskillnad upptill, och nertill där de ligger... (Fast just i dag tänker jag inte tvätta.)

Nedan ett exempel på hur lite grönsaker 1,3 gram kolhydrater är. Dessa åt jag till mitt frukost-te tillsammans med flera rejäla skivor ost. (Ost innehåller max 1,5 gram kolhydrater /100 gram.) Jag håller mig (hittills) mellan 6,8 och 15,3 gram kolhydrater per dag. Det blir mycket kyckling, tonfisk och ägg - sådant som jag blir proppmätt på. Och feta såser kan jag unna mig. Men jag hade gärna ätit fler grönsaker! Det får jag sedan, när jag har gått ner 2-3 kilo till, och kan öka min kolhydratranson. 1 kg har jag gått ner hittills.

Inte när det gäller LCHF, för det är ju så populärt, men annars. Då känner jag mig ofta som den ensamma fisken nedan. Inte så att jag känner mig ensam, utan snarare så att jag inte har lust att simma/gå åt samma håll som alla andra. Ulf suckar ofta djupt och säger att han önskar att jag kunde vara lite mer "normal"...

Texterna nedan hittade jag i en veckotidning som jag fick av Lena i går.

Själv är jag rik! Jag har tre underbara barn, och tre gulliga hundar! Vad är väl pengar på hög jämfört med det?

Nu tänker jag inte skriva mer. Nu ska jag dricka eftermiddagste. Jag tror jag vill ha den nya goda sorten nu igen...
PS:
Det var gott te! Jag glömde berätta att Wilda inte verkar ha några som helst problem med sin patellaluxation. I alla fall så hoppar hon på bakbenen, jättelänge, när hon är ivrig. Och hon hoppar högt! Ca 30 cm, vilket är ungefär dubbelt så högt som hennes ben är långa. Det skulle hon inte kunna om hon hade det minsta lilla problem med sin knäled. Jag hoppas att hon inte kommer att få några problem i framtiden heller.
Jag läste en text på en tröja (som en kvinna vi mötte hade på sig). Där stod "It's better to lose a lover, than to love a loser." Rolig text, på sitt sätt. Men i verkligheten kan det ju vara så att även en "förlorare" är värd att älska!
PS2:
Precis klockan 18 kom väskan! Det ser väldigt fin ut och väger nästan "ingenting". Direkt därefter gick jag tidiga kvällsrundan med Bonnie och Stella. Det kändes konstigt att bara ha två hundar! Men redan i morgon så får jag tre igen. Då kommer ju Lucky!
Jag upptäckte nyss, att när jag samlade ihop sakerna som jag ska gallra bland, så glömde jag att titta i skåpet bakom dörren i mitt sovrum. Där låg även några tyger... I morgon ska jag ta ställning till vilka av dessa jag ska behålla. (Det ser ut att bli ca 60%, men det är bra att sova på saken.)
16-06-22:
I morse var jag uppe så här tidigt:

Jag skulle nämligen skjutsa Lena och Jan till flyget, och vi hade bestämt träff vid min port 06:30. När jag några minuter i förväg gick ner, blev jag lite orolig. En man höll nämligen på att rengöra trottoaren. Han sprutade vatten med en slang, och det var rejält vattentryck. (En tankbil med vatten befann sig på gatan.) Det var som ett stort vattenfall, och jag blev orolig att Lena och Jan inte skulle kunna ta sig fram till porten torrskodda. Men mannen gick vidare och fortsatte sitt sprutande. (Båda sidorna av San Bartolomé rengjordes. Synd att de inte tar C/ San Fransisco också, åtminstone från korsningen och ner mot El Paseo. Där är trottoarerna ganska skitiga. Det regnar ju nästan aldrig här...)
Det var lite trafik, så det gick smidigt att köra t o r El Campello - flygplatsen. När jag kom tillbaka en timme senare så gick jag ut med Bonnie och Stella. Trottoarerna var fortfarande fuktiga, och det luktade fräscht - precis som efter ett regn.



Vov på er! Jag är en vov-duktig hundmamma jag. Varje dag så lär jag Stella nya saker. Och nästan varje dag visar jag henne var hon ska kissa. Först så väljer jag ett vov-bra ställe, och så kissar jag där.

Sen så luktar Stella, för att det ska bli helt rätt plats. Och sen så kissar hon - precis ovanpå mitt kiss. Hon är vov-lydig Stella, och gör som jag säger att hon ska göra. Själv är jag inte särskilt lydig. Bara lite. Men det är förstås inte alls lika viktigt att lyda sin matte - som att lyda sin hundmamma.

Så här års är det många som bygger "sandslott" och hoppas att männsikor som passerar deras "konstverk" ska ge dem pengar. Nedan sover den unge mannen som har byggt denna skapelse. (Han sover utanför tältet, liggande på sida - det ser ni om ni tittar noga. Jag ville inte gå närmare med kameran.)




Det är inte så lätt att fotografera hundar. På ett bra foto går det fyra något-så-när, samt fem totalt misslyckade. (Och om hundarna rör sig snabbt - då går det ungefär ett bra, på 25 totalt misslyckade. Det är därför jag sliter ut så många kameror...) Nedan ser ni tydligt skuggan efter både mig och kameran. Om jag hade beskurit fotot så att bara Bonnie syntes, så hade det blivit hyfsat. Men just i dag vill jag visa er några misslyckade foton också.

De två fotona nedan är utmärkta exempel på "misslyckade foton".

För säkerhets skull, så visade jag Stella en gång till var vi skulle kissa. Och hon luktade, och kissade, precis som hon skulle.


Fast sen så hade jag inte tid att visa henne fler ställen. Nä, för jag ville bums hem och äta frukost. Jag tycker ju vov-mycket om att äta. Ja, vov och voff på er då!
Häromdagen skickade Ulf mig de foton han tog från flygplanet när han flög norrut den 23 maj. De blev bra, så nu får ni också se dem. Först syns Playa Muchavista, sedan hela Campello-kuststräckan, och därefter El Campello.





Tänk så stora tomatväxthusen är. (Det platta silverfärgade.) De ser nästan större ut än El Campello...
Jag var väldigt sömnig i morse, men piggnade till efter frukost. Det skulle inte skada om jag gjorde lite nytta i dag. Fast i eftermiddag ska jag hämta Lucky. (Lenas och Jans gäster, som bor i deras lägenhet, går ut med honom mitt på dagen.)
Nej, nej och nej!
Nu skulle jag flytta text från Dagbok, till Sparad dagbok 36. Jag hade hunnit fram till den 18/6 (jag flyttar över lite åt gången) - Då slutade helt plötsligt Frontpage att fungera! Och programmet stängdes abrupt! När jag öppnade Frontpage igen, såg jag till min glädje att allt här i Dagbok ligger kvar. Men jag blev besviken när jag öppnade Sparad dagbok 36. Därifrån har allting försvunnit från mitt i 16-04-19... Så nu måste jag sluta att uppdatera där. Jag måste skapa en Sparad dagbok 37, och flytta över dit i stället. Om jag öppnar Sparad dagbok 36 igen, och försöker överföra något till nätet - då försvinner även den text och de bilder som nu (helt rätt) ligger ute på nätet). Suck, och dubbelsuck!
Jag måste förstås sluta använda Frontpage snarast! Men det är inte så bara. Det innebär att jag inte kan uppdatera den här sidan alls. Frontpage är inte kompatibelt med de nya hemsides-verktygen. Alltså måste jag börja om! Jag har köpt en ny domän: www.christel.es. Men jag har ännu inte skrivit en bokstav där. Sanningen är att jag ännu inte har förstått HUR man skriver i det nya programmet. ALLT ser annorlunda ut. Visserligen ingår support från One.com, men jag kan ju inte maila dem i ett kör. Jag vill försöka lista ut själv hur man gör. Den här sidan, www.christeltango.com, kommer inte att försvinna. Jag ska försöka länka sidorna till varandra. Men jag bör snarast gå över till min nya sida. Men det innebär mycket jobb, och kommer att ta tid! Alltså kommer jag att skriva här några dagar till i alla fall. Tills jag har lyckats få ut lite text på den andra...
PS:
Nyss slutade även musen att fungera, och en del andra kommandon, så jag hade svårt att få ut raderna ovan på nätet. Det kan ju vara så att felet ligger i datorn - också! Kan det ha med det dåligt fungerande grafikkortet att göra? För det är när dagböckerna börjar bli fulla - som sådant här sker. (Det är en av orsakerna till att jag inte vill ha för mycket text och bilder i Dagbok.) Själv har jag ingen aning. Jag saknar kunskap inom området.
Ja, jag får väl bita i det sura äpplet - och försöka lära mig hur det nya webbsides-programmet fungerar, så att jag (så snart som möjligt) kan övergå till att använda det - och skriva i Christel.es. Men jag hade tänkt skjuta på problemet. Jag har ju så mycket annat jag bör göra nu, som delvis har högre prioritet. Men om min webbsida inte ska braka ihop - så måste jag göra något. För tyvärr känner jag ingen datorexpert som kan hjälpa mig.

PS2:
Nu har jag hämtat Lucky. Han blev väldigt glad när jag kom, och ivrig att följa med ut. Han hoppades nog i det längsta att jag skulle ta honom till Lena och Jan, men accepterade att så inte är fallet (än på några dagar). Som hanhundar gör så kissade han förstås var 5:e meter på vägen hit. När vi kom innanför dörren så viftade Lucky glatt på svansen när han såg Bonnie och Stella, medan Bonnie såg lite tveksam ut - och Stella skällde på honom. Lucky tittade förvånat på Stella (han tyckte nog att hon var ganska oartig), för man ska ju inte skälla på sina kompisar. Nu 10 minuter senare, är här fridfullt. Men de första minuterna skällde Stella så fort Lucky rörde sig, och Bonnie instämde vid något tillfälle. Jag sa förstås till dem på skarpen. Lucky verkar vara en lättsam hund, så allt ska säkert gå bra. Om en dryg timme ska vi gå ut på promenad tillsammans, alla hundarna och jag.

Ulf tipsade om att restaurang Brel kommer att servera "street food" i morgon, med anledning av Hogueras-fiestan. Se nedan.

De har god mat, Brel, men tyvärr inget som passar min nuvarande diet...
PS3:
Det gick utmärkt att promenera med Bonnie, Stella och Lucky. Det var faktiskt enklare än att gå med Bonnie, Stella och Wilda. Fast även nu snodde kopplena sig om varandra efter hand som hundarna bytte plats. När vi hade kommit hem igen så fick alla sin kvällsmat, och just nu sover alla på maten...

PS4:
Jag kilade nyss ner till Biotea och hämtade lite te som jag beställde innan i dag. Jag fick med en lapp om hur man gör kallt te. Jag har alltid tänkt på kallt te, som avsvalnat och kylt te, bryggt på vanligt vis. Men det är det tydligen inte. Man ska låta tebladen dra i kallt vatten (olika länge beroende på tesort, grönt te 30 minuter, se nedan). Då stannar alla vitaminer och antioxidanter kvar i vätskan (det står: 2 "tekulor" till 1½ liter vatten). Näst vatten är (kallt) te den vanligaste drycken på vår jord. Jag tror jag ska prova i sommar, att göra kallt te på det här viset, och sedan förvara det i kylen. Det är säkert svalkande att dricka i värmen.

För övrigt så byter Stella och Lucky sovplatser då och då. Bara Bonnie föredrar att ligga kvar i sin (och min) favoritfåtölj hela tiden. Lucky verkar tycka att "fjärils-sängen" är allra skönast - och precis lagom stor för honom.





Jag är för trött i kväll för att göra någon nytta. Och då är det ju en trevlig sysselsättning att fotografera hundar. Jag läser lite också, i tidningen jag fick av Lena. Men i morgon ska jag (försöka) vara så flitig så!
16-06-23:
Lucky tycker fortfarande att "fjärilssängen" är den överlägset bekvämaste. Han kan variera sin sovställning så bra i den...



Jag tror faktiskt att han sov i den i natt. Jag hade burit ner hans egen grå säng till mitt sovrum. Och där la han sig först en stund. Men när Bonnie tassade uppför trappan för att lägga sig i läsfåtöljen (där hon alltid ligger när jag har sovrumsdörren öppen så hon kan), då tassade han efter. Han kom ner i morse kl 06 och undrade om det snart var dags att gå ut. Men jag bad honom återkomma en timme senare, och det nöjde han sig med. (Fast kanske han var jättekissnödig? I alla fall så hade han kissat mot badrumsdörren. Men det är förstås inte ovanligt att hundar kissar inomhus när de är inom andra hundars revir, bara för att markera och sätta dit sin doft, för att känna sig hemma.)
Ulf funderar på att köpa en ny router. Telefonica säljer en för 110 €. De lovar att man med den routern kommer upp i en hastighet på 300 Mb (vilket jag betalar för), och att den dessutom är säkrare. Jag mätte hastigheten vi kommer upp i i verkligheten nyss (via Telefonicas egen test: https://www.movistar.es/testdevelocidad#), och den är långt ifrån vad jag betalar för...

Egentligen tycker jag att Telefonica själva skulle hålla med en router som klarar den hastighet man betalar för. 110 € är mycket! Och jag betalar 65 € i månaden för abonnemanget! Fast jag vet inte om jag skulle klara att installera den nya själv. Är det bara att sticka i sladdarna? Nu har vi två apparater. En router och något annat. Det står Router fibra óptica på ovansidan på båda, men undertill bara på den stora, och jag förstår inte vad den lilla är till för. Vet någon? Och om vi köper en ny router, ska den lilla vara kvar då också?




Nu till något tröstrikt (som jag hittade på Hus&Hems webbsida). Eftersom jag just nu har saker precis överallt, så tar jag gärna till mig nedanstående.


Faktum är att jag inte alls tänker göra något åt min röra - inte förrän jag har återlämnat Lucky på söndag. Men i nästa vecka måste jag förstås ta tag i resten (och samla ihop nya kategorier, gå igenom, gallra ut, ordna på nytt, etc). De kommande dagarna ska jag ägna mig åt att plantera sticklingar, tvätta, och annat smått. Något midsommarfirande lär det inte bli för min del. Ni får fira lite för mig också!
PS:
Ulf säger att den ena av apparaterna ovan är en router, och den andra ett modem (han är dock inte säker på vilken som är vilken). Ofta brukar de vara sammanbyggda i en apparat. Kanske det är så med den som Telefonica säljer nu?
Nu har vi varit ute på vår mitt-på-dagen-promenerad, och den här gången hade jag kameran med. Innan Lucky flyttar hem igen, så kommer han att ha hunnit bli fullständigt van vid kameran. Men än så länge tittar han lite frågande på den. Mina har slutat att bry sig. Eftersom ni redan har sett så många foton på mina små, så tar jag flest kort på Lucky de här dagarna. Han är ju söt att titta på, han också.

Lucky spatserar gärna uppe på muren. Därifrån ser man ju bäst! Mina vågar inte gå så högt upp, och de kan förstås inte hoppa upp själva heller.


Kommunen har satt upp ett staket som avgränsar en bit av stranden. Jag gissar att det har att göra med Hoguares-fiestan, och att man kanske tänker skjuta upp några fyrverkerier därifrån.







Mannen på flaket håller på att peta murbruk i några av hålen i resterna av den gamla husgaveln. Jag undrar varför? Låter man gavelrester sitta kvar om man planerar att bygga ett nytt hus? Just nu ser det ut som en övergiven parkeringsplats, eftersom man har lagt på grus och vältat detta.

Innan vi gick ut planterade jag mina tre sticklingar, samt planterade om en pelargon i större kruka.

Sedan beskar jag min hjärtreva rejält (synnerligen rejält, ca 98% klippte jag bort). Den hade massor med drygt meterlånga revor, men den började bli risig. (Inte så konstigt när den var planterad i en sådan liten kruka...) De avklippta revorna t v, och vad som blev kvar t h.

Jag satte några sticklingar i en ny (större) kruka, och några satte jag i en vas. (De senare får stå på matbordet så länge de är fina, sedan slänger jag dem. Jag ska inte plantera fler.)

Kvar att plantera har jag pelargon-sticklingarna nedan som jag fått av Lena. De kommer från en citrondoftande planta som sägs hålla mygg borta. (Inte för att jag har problem med mygg här, men plantan doftar gott när man rör bladen.) Men de här sticklingarna har inte fått rötter än, så dem får jag plantera en annan dag.

Nu är klockan 15:00, och jag kom precis på att jag inte har ätit någon lunch än. Jag håller mig mätt länge på LCHF...
PS2:
När vi nyss gick vår tidiga kvällspromenad (vi gick längre än i middags), så såg jag att det var totalt tre avspärrningar på stranden. Jag lär väl märka vad som kommer att hända, men gissar fortfarande på fyrverkerier, eller möjligen smällare eller eldar. Jag såg också Brels Foodtruck. Det var två stycken gamla lastbilar med serveringslucka. Från den ena bilen kunde man köpa smårätter för mellan 3 och 7 €, från den andra kunde man köpa drycker av olika slag. Tja, hade jag inte bantat så hade jag nog provat en smårätt.
De öppnar mycket nytt här i El Campello (i takt med att annat går i konkurs - fast det öppnas mer än det stängs). På San Bartolomé finns det nu en ny butik som säljer skor, strandsaker och presenter. Men jag har inte brytt mig om att gå in och titta - för jag behöver inget sådant. På El Paseo kommer de att öppna en ny glassbar (de håller på med ombyggnadsarbeten nu). Den ser spännande ut. Det står: Färsk glass - tillverkas varje dag (fast på spanska förstås). Det låter inte så dumt. Hoppas ombyggnaden tar tid, så att jag först hinner gå ner önskat antal kilon. För då kanske jag kan unna mig att smaka en sådan glass. Om jag äter två glassar i månaden så går jag inte upp i vikt. Det är när jag äter flera i veckan, som kilona snabbt smyger sig på. MEN - glass är aldrig nyttigt (inte som broccoli och spenat). Fast det finns mycket som är ännu onyttigare...
16-06-24:
I dag firas midsommarafton i Sverige, och i går firades Hoguares de San Juan här. Båda har med sommarsolståndet att göra. Här i El Campello firades det inte så mycket. Några fyrverkerier blev det inte, men däremot en hel del smällare (med olika ljudvolym). Och så tar jag för givet att man gjorde små eldar på stranden. När vi var ute på sena kvällsrundan så mötte vi några människor med små vedbuntar i famnen (oftast bara några hopknutna torra kvistar). Om jag inte hade haft hundar som blir rädda av oväsen, så hade jag gått ner på stranden och tittat på eldarna. Det var säkert fint. Däremot är varken hundarna eller jag förstjusta i allt smällandet. Det smällde lite då och då (men var tyst emellan) ungefär mellan klockan 21:30 och 02:00. (Varför har spanjorerna så sena vanor?)
Stella skäller när det smäller (av rädsla) och Bonnie stämmer gärna in (hon är lika rädd hon). Lucky ryckte till vid första smällen, men brydde sig sen inte. Jag var tvungen att ha Bonnie och Stella i sängen ända tills smällandet hade upphört. När de får ligga bredvid mig så känner de sig trygga och sover gott. Själv sov jag inte förrän jag blev ensam i sängen igen. Jag kan inte koppla av, eftersom jag är rädd att hundarna ska trilla ner och skada sig allvarligt.
Lucky hade nog gärna velat ligga i min säng också, men han fick inte (eftersom han inte fick plats). Han la sig i stället i Bonnies säng. (Fast han sov sedan i sin egen grå.)

Stackars Storbritannien som inte längre vill vara med i EU! Ja, de får skylla sig själva. De brukar ju göra tvärtom. Köra till vänster, räkna/mäta i inch, foot, yard, pint, pound etc. (Tilläggas bör att i Gibraltar så röstade 96% för EU, och där var valdeltagantet procentuellt större.) Tanken med EU är väldigt god! Det har kanske inte fungerat perfekt ännu, men det hoppas jag att det kommer att göra. För mig personligen är det skönt att både Sverige och Spanien är med i EU. Det är så mycket enklare att resa mellan länderna. Själv önskar jag dessutom att Sverige hade gått över till euro då när omröstningen skedde (och kronkursen var bättre än nu).
Alicia undrade om hon tillfälligt kunde få låna en madrass av mig. Hennes dotter och barnbarn ska komma nu på måndag och stanna några dagar. Det hade hon så gärna fått - om jag hade kommit åt den. Men jag orkar bara inte göra allt detta jobb "i onödan". Sängen skymtar ni vid det röda krysset. Just nu, när jag håller på att gallra och ordna, står ju ALLT framme. Garderoben är tom! Jag måste ha det så här några veckor till, sedan ska det bli desto finare. Jag skickade fotot till henne (det var därför jag tog det) så hon skulle förstå. På måndag ska jag återta mitt gallrings- och organisationsarbete.

Som jag skrev i går, så kommer jag inte att fira midsommar i dag. Jag ska strax hänga upp den 3:e maskinen tvätt, och därefter ska jag dammsuga. Vågen visade i morse 51,0 kg och 23,2% fett, så jag vågar inte göra några avvikelser från min diet. Jag har gått ner ca 2 kg, och blivit av med några procent fett, men jag har ännu en bit till målet. Nu när jag har kommit in i LCHF igen, så är jag varken hungrig eller sugen. Fast jag äter oftast alldeles för lite fett för att det ska vara riktig LCHF. Bara när jag gör såser (och häller i smör och olivolja) får jag i mig tillräckligt. Det är ju inte bra att äta så lite (och magert) att ämnesomsättningen går ner. Det gäller att hålla en lagom balans.
Men om jag hade varit i Sverige på midsommarafton, då hade jag gärna ätit nypotatis med gräslök (utan sill), och jordgubbar med vispgrädde efteråt! Jag hoppas att ni får en supertrevlig midsommarafton med god midsommar-mat. (Skippa suparna bara, de tillför ingenting.) Zoo.se skickade en fin midsommarhälsing, med bilden nedan. Med den önskar jag er:
GLAD MIDSOMMAR! 

PS:
Vid närmare eftertanke beslöt jag mig för att ha lite midsommarfest jag också. När jag ändå var och handlade köpte jag en förpackning goda ostar. Ost får jag ju äta, och det är spännande att prova nya sorter. Jag provade nyss en bit av varje till en kopp te. Alla smakade bra, men blåmögel-osten hade varit godare på ett kex eller bröd (som jag inte får äta). Bar var den ingen höjdare. Vet någon om man kan frysa in blåmögel-ost? Annars kan jag kanske göra en ostsås av den? De andra sorterna kommer jag att äta upp inom några dagar. Tja, det är inte precis traditionell midsommar-mat, men nu har jag festat på mitt vis.
Lucky har hittat ytterligare ett sätt att sova på, i sin nya favoritsäng...

Jag pratade nyss en stund i telefon med min mamma. Hon berättade att hon nu bestämt sig för att söka plats på serviceboende. Ja, har man bott själv (i hus med trädgård) tills man är 91½ år, så är det kanske dags att få det lite bekvämare (och tryggare). Men det blir förstås en stor omställning, och vi vet inte hur länge det dröjer innan en plats blir ledig. Hon söker i första hand i Ängelholm och Munka-Ljungby. Det är ju så, att var sak i livet har sin tid.
PS2:
Jag borde inte skriva mer i dag - för ni har inte tid att läsa. Ni firar ju midsommarafton. Själv är jag inte upptagen, och ni kan ju läsa efter helgen... När jag handlade i dag köpte jag kött, det gör jag nästan aldrig annars. Jag tänkte först köpa nötfärs, men den var uppblandad med rismjöl (jag läser det finstilta), så jag köpte en förpackning oxkött som såg fräscht ut. Så här stod det på etiketten:

Carne para betyder kött för att, men sen begrep jag inte ordet guisar. Jag visste att det inte betydde vare sig koka, steka eller grilla. När jag kom hem slog jag upp ordet. Guisar betyder tillaga, tillreda. Det känns som lite onödig information. Det är trots allt inte så många som äter rått kött. (Fast hundarna hade nog velat. Alla tre följde mig med blicken hela tiden medan jag hanterade köttet. När jag hade kokt det så fick de smaka var sin liten bit.) Jag slog upp ordet añojo också, det visste jag inte heller vad det betyder. Nu vet jag. Det betyder kalv. Det var alltså kalvkött jag hade köpt. Nåja, det gjorde ju inget (även om jag tycker mer synd om kalvarna än om de vuxna djuren).
När köttet var klart gjorde jag en blåmögel-ostsås. Det har jag aldrig gjort förr, och inte hade jag något recept heller. Men det blev faktiskt gott (jag kryddade med örter). Jag åt sedan kött med sås och små kvisttomater. En värdig nyårsaftons-middag, och bara 3,4 gram kolhydrater totalt.

Jag har mycket blåmögel-ost kvar, så jag undrar fortfarande om man kan frysa in sådan. Vet någon?
16-06-25:
I dag är det midsommardagen, men det märks inte här. Här är det en vanlig lördag, med öppna affärer. Nytt land = ny kultur. Man vänjer sig - delvis. Nu känns El Campello helt och hållet som hemma för mig. Men när jag besökte Ängelholm, där jag bott i 35 år, så kändes det också som hemma. Fördelen med Ängelholm är att alla förstår vad jag säger - och att jag förstår alla. Det tar sådan tid att lära ett nytt språk, och jag inser nu att jag aldrig kommer att kunna tala flytande spanska. Men klimatet är mycket, mycket bättre här! Man får ta det ena med det andra.

PS:
I går så såg jag en så intressant föreläsning på Kostdoktorn.se. (Man ska ju roa sig med något på midsommarafton
.) Den här:

Föreläsningen handlar om att vi kanske bör äta mindre protein än vi i genomsnitt gör, och mindre än de gängse rekommendationerna. Dr Rosedale menade att det t o m är viktigare att minska protein - än att minska kolhydraterna (som LCHF går ut på). Återstår fett, vilket vi bör äta mer av (nyttigt fett som olivolja och smör). Varför? Jo för då lever vi längre, och risken för bl a diabetes och cancer minskar. Dr Rosedale förklarade på 30 minuter väldigt tydligt vad han medicinskt och vetenskapligt har för stöd för sin teori. Han menade att detta (har glömt vad det heter medicinskt) är äldre än stenålderskost, det härstammar från bakteriestadiet på jorden. Mycket protein är bra när en organism ska föröka sig, medan lite protein gör så man lever längre och håller sig frisk. Evolutionen har behövt båda alternativen. Dr Rosedale menar att vi bör äta 0,75 gram protein per kilo fettfri kroppsvikt - mot normala rekommendationer 1 gram per kilo kroppsvikt. I mitt fall, just nu (avrundat 50 kg - 23% fett) innebär det att jag bör äta 38 gram istället för 50 gram. Mig passar det bra! Jag har periodvis lite svårt för att få i mig tillräckligt med protein (enligt den vanliga rekommendationen). Se gärna föredraget! Rekommenderas!
Även i dag tycker jag att segelbåtar är vackra!

Och Lucky provar ständigt nya sovställningar i sin favoritsäng...

I dag var jag och tittade på två lägenheter. Jag såg i inmobilaria Remax fönster (som jag passerar när jag går till Mercadona) en liten lägenhet i Los Abedules (vid stationen) - och blev nyfiken eftersom den kostade under 100'000 €. (I Los Abedules är lägenheterna sällan billiga, eftersom de har hög kvalité och är bra isolerade.) När vi hade tittat på den så föreslog kvinnan från Remax att vi skulle titta på en till, så det gjorde vi. Jag kommer att berätta om lägenheterna, och visa foton, men det blir senare i dag.
Det var kul att titta på lägenheter. Jag fick blodad tand - så jag tror att jag ska titta på fler. Några som jag är nyfiken på är osålda lägenheter i det relativt nybyggda grå huset, på Carrer la Mar, som nu ska hyras ut som hyreslägenheter. Jag ska gå dit i nästa vecka och be att få titta på någon, samt höra vad hyrorna ligger på - och om man måste hyra på längre tid, eller även kan hyra bara under vinterhalvåret (som en del av er vill). Rapport (och foton) kommer.
Men nu är det tedags!
PS2:
När jag tittar i Remax katalog så kan jag återigen konstatera, att bostäder är billigare söder om Alicante, än norr om. (Fast det är mycket bättre kommunikationer norrut, vilket inte är oväsentligt.) I Torrevieja och Santa Pola finns bl a bostäderna nedan. (Adosado betyder radhus.)


Här i El Campello-trakten är det lite dyrare. Här kommer några alternativ.


Förresten sa kvinnan på Remax, att om man medverkar till att en lägenhet blir såld (genom att förmedla kontakten), så får man 10% av deras arvode. Det är ju inte så illa. Så nu tycker jag förstås att ni ska köpa var sin lägenhet hos Remax, och hänvisa till mig...
(För då kanske jag också skulle kunna få råd att köpa en lägenhet, en sådan som jag kan bo i när jag blir gammal...)

http://www.remax.es/# (med delvis svensk text)
Först får ni se lägenheten i Los Abedules. Jag har fotograferat utsikten också, den visar aldrig inmobiliarierna (om det inte är havsutsikt). Lägenheten har referensnummer 3437-1126, har en boyta på 36 m² (byggyta 42 m²), en comunidad på 32 €/månad, består av ett vardagsrum med kök + 1 sovrum + badrum (ingen balkong), vetter åt väster, möblerna ingår - och den kostar 95'000 €. (Synd att de inte hade en planlösning, det är mycket lättare att förstå hur rummen hänger ihop då.) Nu har lägenheten en dubbelsäng i vardagsrummet (men ingen soffa), och att de som bor där har för mycket prylar framgår av fotona. På gården mellan husen finns stor pool, vilstolar, fontäner mm - där ser det lyxigt ut. Bakom en dörr i hallen finns tvättmaskin och varmvattenberedare. Det är en trevlig lägenhet i bra kvalité. I den här lägenheten slipper man frysa om vintern. Som semesterlägenhet vore den toppen (om man inte behöver många sovrum). Eller för max 2 personer året runt (om man klarar sig utan balkong).






Nästa lägenhet är ett renoveringsobjekt på C/ Palmeras (nära posten). Den har referensnummer 3437-1122, boyta 60 m² (byggyta 63 m²), och består just nu av ett enda stort rum (som kan bli 3) + badrum, (comudidaden vet vi inte), men priset är 65'000 €. Jag tycker att det är lite väl dyrt med tanke på att man måste lägga kanske 30'000 € för att få lägenheten beboelig. Och en nackdel (utöver avsaknaden av "fin" utsikt) är att huset saknar hiss. Jag räknade till 21 trappsteg, trots att lägenheten ligger på första våningen. Lägenheten är i alla fall ljus (fönster i tre vädersrtäck), och har balkong. Och den har utvecklings-potential.





Ja, jag skulle inte vilja bo i just den här lägenheten, annars vore det faktiskt roligt att inreda helt själv - så man får det precis som man själv vill ha det (från det stora, som att placera innerväggar - till det lilla, som att välja kökskran). Jag har, som ni vet, ritat och byggt två enfamiljshus till mig själv. Det var väldigt roligt!!! Men man kan ju bygga om lite smått också...
Hur som helst så tycker jag det är spännande att titta på olika lägenheter. Så jag ska titta på fler. Fast inte i dag. Nu ska jag strax gå tidiga kvällsrundan med hundarna.
PS3:
"Alla" andra tycktes vara på stranden. Jag ligger verkligen i lä vad beträffar solande och badande. Jag tycker mycket om att bada, och jag vill bli vackert solbrun - men jag tycker inte om att ligga och "steka" på stranden. Jag får väl skärpa mig nästa vecka, för man kan ju inte bo i Spanien och vara blek som ett lakan...
Vov på er! Lucky har respekt för mig - fast han är så vov-stor. Det är bara för att jag är en hund-mamma. Inne, så får jag dricka vatten först. (Sedan får Stella och Lucky dricka.) Och ute bestämmer jag var vi ska kissa. Först kissar jag, och sedan kissar dom andra ovanpå mitt kiss. Nu när vi var ute, då kom inte Stella och Lucky överens om vem som skulle kissa som 2:a. Så dom kissade samtidigt. Och då, då var det nära att Lucky kissade på Stella. Ja, det var inte mer än en klo-bredd mellan Stella och kisset. Men hon klarade sig. Ja, vov och voff då!
PS4:
Jag har problem med min dator! Först slutar musen att fungera. Sedan låser allt sig. Därefter blir skärmen svart. Ibland fungerar datorn efter ett tag. Jag har startat om flera gånger. Så OM jag inte kan skriva här, så vet ni varför. Jag blir så orolig! Men håll tummarna för att datorn ska fortsätta att fungera!
PS5:
Nu fungerar datorn en stund igen. Jag passar på att lägga in två foton som visar Lucky när han äter lördagsgodis för hundar (= en råhudspinne). Lägg märkt till Bonnie i bakgrunden på det första fotot. Hon undrar varför jag fjäskar för Lucky, och fotograferar honom hela tiden. (Det är ju för att jag bara kan fotografera honom så mycket just de här dagarna... I morgon flyttar han hem till sig igen. Och jag antar att jag får tillbaka Wilda framåt kvällen.)

Men jag tog förstås ett par foton på Bonnie och Stella också. För om jag ska vara riktigt ärlig - så tycker jag faktiskt att mina små är allra gulligast!




16-06-26:
I dag är det ännu en sådan där dag, när "alla" utom jag är på stranden. Det är 27˚ i skuggan, 24˚ i havet, UV-index 9, men växlande molnighet och ganska blåsigt. Själv tycker jag att blåsten svalkar så skönt. Det är skönt att bo nära havet just för att det fläktar lite mer här, och så utjämnas ju temperaturerna både sommar och vinter.

På Ulfs uppmaning mätte jag vår internet-hastighet för en stund sedan. Resultatet blev bättre än förra gången, men det är långt från de 300 Mb/s som jag betalar för. Kanske behövs en ny router?

Min dator har i alla fall fungerat hela förmiddagen utan avbrott. Skönt! Men jag vågar inte andas ut. Jag är så tacksam för att jag har min lilla reservdator. OM den här lägger av så kan jag i alla fall maila + lägga in en "notis" om vad som har hänt, på startsidan till min hemsida. Kanske jag borde ha Christeltango på en extern hårddisk? För i så fall skulle jag kunna flytta den till den lilla datorn, OM något hände. Jag ska fundera på saken. Jag säkerhetskopierar regelbundet, men långt ifrån dagligen.
I eftermiddag ska jag hämta Lena och Jan på flygplatsen. Jag gissar att Lucky kommer att bli väldig glad när de kommer hem igen. Borta bra, men hemma bäst, säger han.
PS:
På mitt-på-dagen-promenaden noterade jag att det är röd flagg i dag (= badförbud), så det är ju lika bra att jag hoppar över stranden just i dag. Nyss gick jag hem med Lucky och lämnade honom i Jans och Lenas lägenhet. Han var så ivrig när vi väntade på hissen, och kunde knappt bärga sig tills dörren öppnades. När vi kom upp på tredje våningen så nästan sprang han fram till dörren - och kastade sig in när jag öppnade. Sedan såg han aningen besviken ut. Men jag lovade honom, att nästa gång någon öppnar lägenhetsdörren - då är det hans matte och husse. Då la han sig till ro. Och nu ska jag alldeles strax ge mig i väg till flygplatsen.
16-06-27:
Även i dag blåser det friska vindar. Kanske är det röd flagg? Jag kan inte se någon härifrån, men det är fler på stranden än i vattnet. När vi gick vår morgonpromenad så var det alldeles lugnt. Jag hade gärna velat gå mycket längre, men Bonnie hävdade att hon var helt utsvulten - och ville ha frukost bums...
I går, klockan 21, skänkte den nedgående solen det här vackra varma ljuset över min balkongutsikt:

Tänker ni bygga en trädkoja i sommar? Då kommer här lite inspiration (inkl en passande möbel):




Jag läste om en bok i dag, den här:

Nu tror jag att jag redan är rätt påläst inom ämnet. Annars är boken säkert nyttig läsning. För visst är det så att vi alla (nästan alla) äter (i alla fall periodvis) alldeles för mycket "skitmat" i dag? Och det säger sig självt att kroppen inte mår bra av smörjan... Just nu äter jag bara nyttigheter, men ni vet att jag råkar "spåra ur" ibland...
Alldeles strax kommer Wilda hem. Sen har vi "friska fläktar" även inomhus...
PS:
Nog märks det när en virvelvind anländer. Bara efter några minuter rök Bonnie och Wilda ihop och slogs, men jag delade som vanligt på dem. Jag vet inte vad som skulle hända om jag lät dem hållas. (Wilda är glad och ivrig, och rusar runt som en toka för att inspektera allt och alla. Bonnie menar att Wilda inte bara kan dundra in så där - här där hon själv är alfa-tik.) Nu har de lugnat ner sig. Det är alltid värst i början, när Wilda kommer efter att inte ha varit här på några dagar.
Det är röd flagg! Här kommer några foton från vår mitt-på-dagen-promenad:

Där strömmarna är särskilt starka sätter man små flaggor nere på stranden också - för att varna.



Många struntar i badförbudet. Närmast hamnen (ovan) kanske det går an, för där är havet alltid lugnast. Eller (som nedan) alldeles vid strandkanten. Men badvakterna får ofta hämta in vuxna människor som trodde att de kunde klara vågorna och strömmarna - men som nästan höll på att drunkna. Dagar med röd flagg får badvakterna slita för sina pengar...



PS2:
Jag åkte in till Plaza Mar 2 (i Alicante) en stund i eftermiddags. Mitt huvudärende var att gå till Mr Minit och få kortat ett koppel, samt remmen till min nya lilla axelremsväska (den med ugglor som jag ska ha på flyget). Det kostade 3 € att få båda kortade, vilket jag tycker är högst rimligt. Sedan gick jag in på Al Campo för att köpa ost. (De har min favorit-ost i hel bit.) När osten låg i korgen gick jag runt och tittade. Jag kände mig så frestad av allt gott, och väldigt sugen när jag hade allting framför näsan. De sålde Magnum-glasspinnar för halva priset (i många olika smaker), och hade en del spännande glassorter som jag aldrig har provat. Det luktade förföriskt gott vid bröddisken. Jag hittade god yoghurt. Men jag köpte inget, bara osten. Jag kände mig så karaktärsfast (men jag är sugen än).

Sedan kom nästa frestelse: Utanför butiken såldes persiska bakverk, bl a Baklava. (Baklava är ett sött bakverk i huvudsak nyttjat som efterrätt. Rätten är vanlig i länder kring Mellanöstern och på Balkanhalvön med ursprung från Osmanska riket. Rätten består av filodeg med honung och nötter, såsom hackade valnötter, mandlar eller pistaschnötter. Baklavan gräddas och när den fortfarande är varm dränks den i en lag av honung, socker, kryddor och rosenvatten. Därefter skärs den i portionsbitar och serveras ofta till starkt, svart kaffe som anses kontrastera mot baklavans sötma.) Jag har smakat någon gång, och de är faktiskt goda. I början på juli firas en persisk högtid som heter Tirgan, en slags "midsommarafton" till vattnets ära. (Enligt legenden låg Iran och Turan i krig. Turan hade ockuperat allt land fram till Demavend, men led av att det inte regnade. De erbjöd då perserna att skjuta en pil och där pilen hamnade skulle den nya gränsen mellan de två länderna dras. När persern Āraŝe Kamāngir hade skjutit pilen blev det fred mellan länderna och regnet återkom. Detta ska då vara bakgrunden till festen.) Därför säljs sådana här bakverk nu. Jag köpte inget där heller.
Men sedan köpte jag en ask färska spanska blåbär, och de smakade jag på så snart jag hade kommit hem igen. Jättegoda! (Och nyttiga!) Men inte ens dem kan jag äta fritt av när jag LCHF-bantar, och håller mig under 20 gram kolhydrater per dag. (En ask blåbär om 125 gram innehåller totalt 15 gram kolhydrater, så jag får dela upp dem på 2-3 dagar.)
Tyvärr sitter suget i, efter alla godsaker jag såg (och kände lukten av). Det är inte lätt att banta! Nu bläddrade jag i Lidls brochyr (de säljer en massa "persiska" produkter nästa vecka). Då såg jag den här annonsen:

Glass med smak av pistage och saffran låter gott... Livet är fullt av frestelser. Hoppas suget går över till i morgon. (I värsta fall får jag köpa en burk glass och lägga i frysen, när de börjar säljas 2/7 - och sedan äta när jag inte behöver banta mer.) Jo, i dag har det varit en svår dag. Men de flesta dagar på LCHF går lätt som en plätt.
Jag hade kameran med på tidiga kvällspromenaden, men tog bara tre foton. Det första av skylten på stranden som varnar för förädiska strömmar.


Det tredje på en liten söt kattunge. Vildkatterna bredvid min tandläkare har nu fått ytterligare en kull, men jag har bara sett den här lilla ungen. Kanske det bara blev en? Kattungar är förföriskt söta! (Fast jag tycker bäst om Helig Birma.) Men förra kullen, där några var vita, var ännu mer tilltalande. Den här ligger uppe på muren där de brukar få sin mat (bl a av MariPaz och min tandläkare).

Fast katt kan jag inte ha nu när jag har hundar. (Då skulle jag ha skaffat en unge redan när Bonnie var valp. Katter och hundar måste växa upp ihop om det ska gå riktigt bra.) Däremot funderar jag allvarligt på att skaffa fåglar. Jag har t o m tänkt tanken att ha två burar. En lite mindre (men inte liten) med en skönsjungande kanariefågel i. En annan, större, med ett par fåglar av papegoj-typ, t ex undulater, Lessons sparvpapagoja eller dvärgpapegojor. Då skulle kanariefågel i alla ha något intressant att titta på (fast han vore ensam i sin bur). Och både jag och hundarna skulle tycka att det var kul att titta på dem alla tre. Fåglarna är ganska billiga, det är rejäla burar som kan kosta ända uppemot 100 €. Så det blir inte nu, men kanske i höst eller vinter?
16-06-28:
I dag är det inget strandväder alls. Det är ganska molnigt, och ganska blåsigt, men ändå 25˚. Jag gick ner till frisören Jaime i förmiddags och bad att få håret klippt, en hel dm. Det kostade som vanligt 12 €. Nedan två superlyckade selfies... Jaså, inte det. Nåja, men ni ser i alla fall hårlängden före och efter. Det är mer lättskött nu.

Wilda tyr sig som vanligt till Stella, vare sig Stella vill eller inte.


Medan Bonnie och Stella ofta bråkar. Det är alltid Wilda som drar igång bråken, men det brukar vara Bonnie som får övertaget. Den här gången såg det ut att vara mer på lek, så jag behövde inte ingripa. (Jo, rörelseoskärpa är ofrånkomlig. Jag har redan gallrat bort de tre fotona där man inte ens såg att det var hundar som var motivet...)


Dagen har flugit i väg utan att jag har gjort någon större nytta, och nu är det snart dags för tidiga kvällspromenaden. (Jag har fått starta om datorn två gånger, eftersom den låste sig, men just nu fungerar den.)
PS:
När jag vattnade mina krukväxter så passade jag på att räkna dem. Jag har 25 stycken inomhus (varav några lite mindre), samt 26 stycken utomhus (varav några lite större). Det är inte många mot vad jag brukar (brukade) ha. I min sista lägenheten i Sverige (i Helsingborg) hade jag ca 50 inomhus och ca 100 på balkongen. Dessutom hade jag kattuppfödning (= 4 vuxna honor + varierande antal kattungar) + STOR fågelbur med många fåglar i + ganska stort akvarium. Nu har jag alltså 51 växter, 3 hundar, och så muttrar Ulf när jag pratar om att köpa en kanariefågel...

16-06-29:
I dag ska vi få varmt här, uppemot 32˚, men framåt eftermiddagen ska det blåsa upp (och då känns det automatiskt svalare). Och efter allt blåsande är det nu bara 23˚ i havet, så det är lätt att få svalka.
Är det så att datorn inte gillar värme? Eller är det ålderskrämpor? I dag har jag redan fått starta om den ett par gånger (för att allt låste sig). Första gången väntade jag på att det skulle reda upp sig själv. Jag åt frukost så länge. Men när inget hade hänt så fick jag förstås starta om i alla fall. Om jag begrep mig på allt det som finns inuti en dator, så skulle jag säkert kunna lista ut om den skulle bli bra igen om man bytte ut någon liten del. Men nu är jag nästintill en obildad inom området.
Dagens Westwing-reklam innehöll inredning med marint tema. De har alltid så vackra foton på sina teman, som de här från i dag:

Nu när Ulf inte är här, och jag således pratar mindre svenska hemma, så tänker jag mer på spanska. Nej, inga fullständiga meningar - det klarar jag inte. Men jag blandar in spanska ord i mina svenska meningar. Oftast substantiv. Det är säkert bra på sitt sätt, för då håller jag mitt ordförråd aktivt. Jag gör fortfarande så, att om det är ett spanskt ord som jag inte kan, men som jag behöver kunna - då skriver jag upp det på en lapp som jag sätter vid min matplats. Och så övar jag på ordet medan jag äter. Men jag borde förstås sätt upp lite grammatikregler också, fast det har jag inte gjort - ännu.
PS:
Jag tittade på en liten billig lägenhet i går, som ligger snett över gatan. Jag tittade på den för ett år sedan också, och tyckte om färgerna (särskilt det beigea klinkergolvet). När det nu var visning så gick jag igen. Priset är nu sänkt till 72'000 €, och eftersom den har stått osåld länge så är det antagligen prutmån. Lägenheten har ett sovrum och det är dubbelglas i alla fönster. Den ligger inåt gården, så man störs inte av trafikbuller. Men lägenheten är oanvänd, så mycket fattas. Man måste alltså, utöver lägenhetspriset, vara beredd att betala för: Kyl, frys, spishäll, fläkt, duschmunstycke, dusch-skärmväggar, antingen kompressor till AC/värme eller element, tvättmaskin, badrumsskåp/spegel, och gärna några köks-överskåp. Jag gissar att lägenheten har ca 40-44 m² boyta (även om de påstår att det är 50 m²). Garageplats ingår, men inget förråd. Tyvärr vetter lägenheten, inklusive balkongen, åt nordnordväst - vilket bara är skönt sommartid. Och visst hade den varit ännu trevligare om den hade haft ett fönster i köket. Men det är en fräsch lägenhet. Jag tycker om den. Här kommer några foton. Först vardagsrummet, sedan sovrummet.



Sedan badrum, kök, balkong och utsikt.


Nu säger Norton Security att den har hittat ett allvarligt fel, nr 3048.3 så det är bäst jag slutar skriva och gör det som det står att jag ska göra.
PS2:
Åtgärdat! Och nu har jag lyckats få musen att fungera ett bra tag genom att placera den i ett annat uttag. (Tyvärr på datorns vänstra sida, så sladden måste ligga runt om på baksidan och blir ganska kort.) Vet inte vad som hände, men plötsligt dök det upp en varning. (Då genomsökte jag ändå datorn i går, samt uppdaterade.)




Norton tog alltså bort ett par saker den inte gillade. Men jag får många sådana här varningar, som den nedan, och jag undrar om alla sidor helt plötsligt verkligen har blivit skadliga. Den nedan rör en länk Ulf skickade angående felet jag hade. Men när jag t ex går in på Maisons du Mondes webbsida: http://www.maisonsdumonde.com/ES/es så får jag också en sådan här varning. Och det är ju en pålitlig sida. (Fransk heminredningsfirma med webbutik sedan massor med år tillbaka.) Så varför? Klickar jag på detaljerad rapport, så står det inga kommentarer. Och om det verkligen hade nästlat sig in någon skadlig kod på Maisons du Mondes webbsida, så skulle de alla gånger ha åtgärdat det ganska omgående. De lever ju på sin försäljning.

Jag hade planerat att titta på de lägenheter som Inveralcoy hyr ut i det gråa huset på Carrer la Mar. Det står med stora bokstäver, på flera språk, att kontoret har öppet på förmiddagen. Jag gick dit. Ingen där. Jag gick hem och mejlade och frågade. De svarade att nu var de på kontoret. Bra, skrev jag, jag kommer bums. Väl där var kontoret tomt och dörren låst. Jag gick hem igen och mailade. Jag skrev (både på engelska och spanska) och frågade om vi skulle bestämma tid. Jag skrev att före klockan 13 passade det mig bäst. Jag fick svaret. Ok 1.
Klockan 13 var faktiskt en kvinna där. Men uppriktigt sagt verkade hon vara något imbecill. Jag frågade om de lägenheter de hyr ut. Det visade sig att det är korttidsuthyrningar av möblerade lägenheter. (Jag trodde att det kanske var långtidsuthyrningar av omöblerade.) Lägenheterna hyrs ut vecko- eller månadsvis. Jag frågade vad hyran för en lägenhet med ett sovrum ligger på. Det beror på när på året man vill hyra, sa hon. Jag sa att jag förstår det, men ville veta minimi respektive maximipris. Det kunde jag inte få svar på. Jag måste säga vilken månad det gällde. Alltså sa jag en vintermånad (då det alltid är billigast) och en semestermånad (då det alltid är dyrast). Då kunde hon berätta att hyran för en vecka var 450 respektive 850 € per vecka. Svindyrt alltså!
Jag undrade om det fanns många lägenheter till salu i huset. (Jag vet ju att många står tomma.) Jag frågade flera gånger utan att få svar. Till sist sa jag "Ja eller nej?". Då vaknade hon till och sa att det fanns några osålda, men att de inte ville sälja dem, för nu skulle de hyra ut. Fast de skulle inte hyra ut alla. Jag bad att få titta på en liten, varvid hon visade mig en som inte är till salu f n, eftersom den håller på att möbleras för att hyras ut. De verkar vara synnerligen dåliga på att sälja. Går man in på deras webbsida, http://inveralcoy.com/, så står det Access denied.
Nåja, det var en fin lägenhet jag fick titta på, och jag fick minsann en ritning också. Priset på den här (det fick jag veta fast lägenheten inte är till salu) är 158'000 €. Ganska dyrt, men kvalitén är hög! (Climalit-fönster = de bästa, som i D'Gala och Los Abedules.) Nedan kommer ritningen samt foton. Lägg märke till att rummen är stora, även hallen, och att köket har ovanligt många överskåp (för att vara en nybyggd spansk lägenhet) och dessutom finns plats för både diskmaskin och tvättmaskin (ovanligt). Färgerna är behagligt neutrala och ljusa. Det tycker jag om. Och i nuläget har lägenheten faktiskt havsutsikt (om än mycket begränsad), fast den ligger på första våningen. (Men den utsikten kommer förstås att byggas för i framtiden.) Lägenheten vetter åt öster. (Det står möbler i hallen och sovrummet.)











Jag frågade också om de små lägenheterna med två sovrum, och balkong åt söder, som syns på bilden nedan. Men dem fick jag inte titta på. Jag fick på nåder fotografera av ritningen på kontorsväggen.

Jag har satt "1" i hallen på 1-sovrums-lägenheten jag visar ovan, och "2" i hallen på 2-sovrumslägenheten som jag inte fick se. Ytan ser ut att vara ungefär densamma (knappt 50 m² boyta), men alla rum är mindre. (Separat ritning på den med 2 sovrum nederst.)


Tja, mitt samlade intryck är att det är fina lägenheter med ett bra läge (nära stranden, men få lägenheter har riktig havsutsikt) - MEN att de tycks vara tämligen ointresserade både av att sälja och av att hyra ut. (För om hon hade velat hyra ut, så hade hon väl visat mig en färdigmöblerad lägenhet? Jag sa att jag letade för några vänners räkning.)
Avslutningsvis några foton från vår mitt-på-dagen-promenad. Mina små gick i skuggan av muren nästan hela tiden.




Wilda ställer sig ofta på bakbenen och tittar över muren, nyfiken som hon är. Vi gick en ganska kort promenad eftersom de små tungorna hängde utanför hela tiden. När vi kom hem så rusade de alla till vattenskålen och drack rejält. Och själv drack jag ett stort glas kallt vatten. Vatten är gott!
16-06-30:
I förmiddags besökte jag min tandläkare för den årliga kontrollen. Den roliga biten är att hon sa att jag rengör och sköter om tänderna bra. Den tråkiga biten är att en del behöver göras. En bit tand, allra längst in i överkäken, har ramlat av. (Det finns en ca 50 år gammal lagning där, och jag har tyckt att tanden har känts vass när jag har känt med tungan.) Sedan har det blivit ojämnt och bildats en grop mellan två tänder (också i överkäken). Där fastnar t ex tomatskal och havrekli, och jag kan knappt ta bort det igen trots försök med tandpetare, tandtråd och tandborste. Tandläkaren ska sätta en fyllning på kanten där. Det ser jag fram emot - för det är hopplöst att inte kunna få loss sådant som fastnar. Jag har fått fyra tider fr o m måndag och t o m 29 augusti. (Deras semester kommer emellan, och detta är ju inget akut.) Den sorgligaste biten är att det kommer att kosta 375 € (men det var gratis i dag). Nåja, tänderna måste skötas - och det blir alltid dyrare om man skjuter på behandlingarna. Så jag är trots allt glad att få gjort detta nu i sommar.

I dag är det växlande molnighet och "bara" kring 25˚ (ännu), ändå känns det ganska klibbigt. Men så är det relativt lugnt i dag. Jag har öppnat balkongdörren i vardagsrummet på vid gavel, och då känns det skönt inne. Jag bör inte alls gå ner och bada i dag heller, jag bör fortsätta mitt arbete med att i första hand sätta in de lådor där det ligger "färdig-gallrade" saker. De tre stora lådorna med tyg ställde jag in i gästrums-garderoben i går. Jag måste få undan det som är "klart", innan jag kan breda ut nästa kategori saker. Det dumma är att de då inte kommer in i garderoben i rätt ordning. Nu kommer tygerna längst ner, men de kanske egentligen borde stå överst och vara lättåtkomligare. Nåja, jag kan tömma garderoben längre fram, och organisera om - sedan när jag ser exakt vad jag har kvar. Det är inte så roligt att jobba med sådant här i sommarvärmen. men jobbet måste göras nu - och det är jag som måste göra det... Alltså kommer jag inte undan. (Illustrationerna nedan från https://forvaringsdrottningen.com/.)

En del människor samlar på pressade växter. Wilda samlar på "prov-smakade" (mest vissna bougainvillea-högblad). Dessa strör hon ut dekorativt över golvet, flest på köksmattan. (Men jag måste erkänna att jag i smyg plockar upp alla jag ser, och slänger dem i soppåsen...)
Ett fenomen som jag inte alls förstår, men som jag har lagt märke till flera gånger - är att min datorskärm vibrerar. Och då menar jag när datorn är avstängd och strömmen bruten. Jag kan känna att skärmen vibrerar, medan resten av datorn är stilla. Vad kan detta bero på? Batteriet sitter ju i, så skärmen kan få energi därifrån - men varför vibrerar den? Det gör den när jag använder datorn också, men då är det ju inte så konstigt. Finns det någon som kan lösa mysteriet åt mig? Hör av dig i så fall!
PS:
Här kommer fyra foton från vår tidiga mitt-på-dagen-promenad ovanför hamnen:




Det är för väl att jag har hundarna - så att jag kommer ut regelbundet även då jag har annat för mig...
PS2:
Två gånger i dag har jag mött Annevi och Staffan, och bytt några ord. Det är alltid trevligt att prata svenska en stund. I dag går det så trögt, så trögt, med mitt ordnande. Lite har jag gjort, med betoning på lite. Nu ligger alla garner, stickor och broderitillbehör prydligt i lådor ovanpå vardagsrumsbokhyllorna. Längre än så har jag inte kommit. Det är väl värmen som gör att jag är så ineffektiv, men om jag fortsätter i den här takten så lär jag inte bli klar före jul.
Dessutom har jag fuskat lite med min bantning... Inga stora synder, men dock. I går köpte jag fyra färska fikon som jag åt ganska omgående. I dag köpte jag två små bananer, och den ena har jag redan ätit upp. Det är nyttigt med frukt, men fikon och bananer innehåller många kolhydrater. Alltså får jag räkna med att vikten står stilla några dagar. Och när det gäller detta så kan jag inte ens skylla på värmen - bara på mig själv. Nåja, det är ju ingen katastrof om det tar en vecka mer eller mindre, att nå mitt viktmål. Jag har ju bara några kilo kvar.

PS2:
Nedan ser ni de lådor som jag nu har fullständig ordning i. (Dessutom har jag förstås ordning i tyglådorna som jag ställde in i gästrums-garderoben.)

Den märkt babykläder innehåller små plagg som Linda, Jenni och Johan hade när de var bebisar. En ren nostalgi-låda alltså.

Nedan sover Wilda en stund i lilla "pyramidhuset". Hon har personlig stil även när hon sover...

På kvällspromenaden mötte vi Kaisa och Nea. Vi hade sällskap en bit på vägen. Kaisa och jag fick en pratstund, och hundarna hade trevligt tillsammans. Det var fortfarande 26˚ ute, och så skönt. Men nu är det sovdags!
16-07-01:
Jag tycker mycket om våra morgonpromenader. Nu (sedan några veckor tillbaka) kan vi inte längre gå över Plaza Juan II, för nu finns det lilla tivolit där - som vanligt på somrarna. Nu får vi gå på den smala trottoaren på andra sidan Carrer del Curricán i stället.



I dag har jag bestämt mig för att gå ner på stranden en stund. Jag går nog ner redan nu på förmiddagen, så jag är hemma igen innan det är dags för nästa hundpromenad. En timme ska jag nog tåla att ligga i solen, och så vill jag naturligtvis bada.
PS:
Nu har jag både solat och badat! Jag tillbringade 1 timme och 20 minuter på stranden. Det var väldigt skönt att bada! I dag är det grön flagg och alldeles lagom stora (små) vågor. Men ska jag vara riktigt ärlig, så tycker jag bara att det är skönt att ligga och sola den första halvtimmen. Sedan blir det lite för mycket för mig. Men eftersom jag gärna vill ha lite färg, så låg jag ytterligare en halvtimme ändå. (Jag tycker mycket bättre om att promenera i solen!)
Jag vägde mina små flickor i morse. Bonnie vägde 2625 gram = lagom, Stella vägde 1905 gram = aningen i överkant, och Wilda vägde 2295 gram = bara aningen för mycket. Med flit vägde jag inte mig själv... Det ska jag, fast först om någon vecka. Jag vet ju redan att jag väger sisådär 3-4 kilo mer än vad jag önskar. Det är mycket lättare att banta om man är hund. Man äter bara det man får serverat - och har inget annat att välja på...
PS2:
Jag har haft ett anfall av flimmer-skotom av det grövre slaget. (Har med migrän att göra.) Men det är nästan helt borta nu. Jag misstänker att det var lukt-utlöst! (Jag tänkte förstås på Maud när det hände. Hon är ju väldigt känslig för starka lukter.)
Men för att ta det från början. I kök och hall har jag plastmattor. Men dessa blir väldigt fort smutsiga (när man har hundar, och själv går ut och in på balkongen). Smutsen fastnar mellan plastremsorna och biter sig fast i varpen. Mattorna går att tvätta i maskin, men jag har letat efter något mera lättskött. Jag har sett vinylmattor bl a hos Westwings. De finns i massor av olika färger, mönster och storlekar - och är bara att torka av med trasa, svamp eller en mjuk skurborste. Se: http://www.floorart-cleancarpet.com/V1/publica/FLRP00V2_Botiga.php. Men eftersom jag inte har någon erfarenhet av sådana mattor, så ville jag prova en liten först. Alltså beställde jag en liten badrumsmatta. Den kom i dag (hoprullad i ett papprör).

Jag rullade ut den och la den ovanpå köksmattan. Hundarna inspekterade den genast. Jag tyckte att den luktade väldigt starkt, tog upp den och luktade nära. Det skulle jag inte ha gjort! Direkt kom flimmer-skotomet. (Hade jag inte haft det förut så hade jag nog blivit rädd. 3/4 av synen försvann och i stället syntes bara skarpa zick-zack-blixtar med lika starkt ljus som solen, och så lite regnbågar i kanterna...)
Jag la direkt ut mattan på balkongen, och där ligger den än. Lukten går säkert bort om den får ligga ute ett dygn. Hittills har mattan bara varit på fabriken, och sedan hårt rullad och instängd i ett rör. Det är klart att den luktar starkt än så länge. Och tydligen är det en lukt som jag inte tål... Men som sagt, lukten kommer att försvinna. Annars tycker jag att mattan är snygg, och den känns behaglig att gå på.

Om den är lika lättskött som jag hoppas, så beställer jag nog en lite större till köket längre fram, helst en gul. Men nu ska jag prova den här först. (Några exempel på köksmattor nedan.)


Hundarna ligger och sover. Visst ser Wilda ut som om hon har en väldigt trevlig dröm. Hon ser så nöjd ut!



Själv tar jag det lugnt, fast det inte var så jag hade planerat dagen. Men det är dumt att utmana ödet, migrän är inte kul alls. Jag har lite antydan till huvudvärk, men skotomet har som tur är försvunnit helt nu.
Om flimmerskotom: http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/akut-synnedsattning-migran-med-flimmerskoto/, http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=251.
PS3:
Jo, migrän kan utlösas av starka lukter. Fast jag slapp lindrigt undan, för jag har fortfarande bara antydan till huvudvärk. Jag vågade t o m gå ut på balkongen och lukta lite i ena hörnan på mattan. Det mesta av den starka lukten har redan försvunnit, men jag låter för säkerhets skull mattan tillbringa natten på balkongen.
Kommer ni ihåg att jag i slutet på förra året beställde flera påsar hundmat via internet? Jag betalade ca 2/3 av normalpriset på http://www.tiendanimal.es/. Jag trodde att maten skulle räcka till maj - men den har varat ända till nu. Jag hällde precis upp det sista (ur den sista påsen) i hundarnas matburk. Nu är det alltså dags att beställa igen. Jag avvaktar någon vecka och ser om det dyker upp något bra erbjudande. Annars blir det ändå betydligt billigare att handla via internet. (Och det är gratis hemleverans.)
Vi tar det lugnt i kväll, hundarna och jag. De ligger och gnager på var sin råhudspinne, och jag ska strax börja läsa i min spanska heminredningstidning som kom häromdagen. (Jag tömde skåpet bakom dörren i mitt rum, och bar upp allt och la på Ulfs säng, men mer tänker jag inte göra i dag.) Det kommer en ny dag i morgon!
16-07-02:
Solen skiner och det är 29˚ varmt. Jag gick till Lidl i förmiddags, för att köpa den där glassen med saffransmak som de skulle ha fr o m i dag. Men Lidl här i El Campello hade inte fått in någon glass alls. De har reklamerat, men vet inte om glassen kommer. Och jag som var så sugen på saffransglass... Jag köpte en ost i "nordafrikansk stil" (Ras el Hanout) med örter och kryddor (kummin, chili, svartpeppar, kardemumma, muskotnöt, kanel och ingefära). Ost kan ju vara gott och spännande det också - men någon glass är det ju inte. Jag blev allt lite besviken...
Jag pratade med Rolf på tillbakavägen. Han planerar att köpa amerikanska pannkakor, när Lidl erbjuder detta nästa vecka. Plastförpackade amerikanska pannkakor tycker jag inte alls låter gott, men smaken är ju olika. Jag hoppas att Rolf får sina pannkakor. Det är en bildad och trevlig man, även om han är hemlös.
Det värsta är att jag fortfarande är sugen på glass med saffransmak, vilket jag har varit sedan jag läste annonsen. Och det skulle inte hjälpa om jag köpte glass i någon annan smak. Det är i hjärnan som suget/begäret sitter, inte i smaklökarna eller magen. Det är förstås bäst om jag inte äter någon glass alls (både för hälsan och vikten), men nu är ju glass min svaghet... Nåja, jag kommer snart över dagens besvikelse. Och glassen kanske inte alls är god. Det är säkert en ovanligt äcklig glass... (Ni har förstås hört den om räven och rönnbären?)

Nu hoppas jag piggna till så pass att det blir gjort något här i dag. Jag bör bl a stoppa täcken, filtar, kuddar o dyl i vakuum-påsar, och sedan lägga dessa i gästrumsgarderoben. Och när allt är undanplockat (som gästrummet är översvämmat av nu), så bör jag påbörja nästa kategori: hobbymaterial (som har många underavdelningar).
Fast stranden lockar i dag också. Och inte fick jag någon färg i går. Jag solade en hel timme med spf 6 på hela kroppen (= lågt skydd), när det var UV-index 9 - och man kan inte se ett enda märke efter bikinin. Jo, jag har svårt för att bli brun...men tycker att gyllenbrun färg är vacker (sådan som Lena FH har).

PS:
Jodå, jag har faktiskt lyckats vara ganska flitig. Visserligen har jag bara fått in enstaka saker i gästrums-garderoben (ännu), men i gengäld har jag städat och omorganiserat i städskåpet (så att man nu kan plocka fram något utan att något annat rasar).
Och sedan har jag pratat med Maud via Skype. Hon är glad, och mår bra, och hälsar till alla hon känner. Jag tog några skärmdumpar medan hon visade mig runt med telefonen. Först ska ni få se Chere Conte, som är Mauds man (de är särbor och inte gifta, men goda vänner). Hon är glad att hon har träffat honom, för han är så snäll och omtänksam. Och han hjälper henne med allt det praktiska - som att handla, diska och sköta trädgården. Jag pratade några ord med honom på engelska, och han gjorde trevligt intryck. (Maud och Chere pratar förstås Senegals officiella språk franska med varandra.)

Chere är yngre än Maud, men Maud säger att i Senegal pratar man inte så mycket om åldrar, det är inte så viktigt. Det låter sunt! Ålder är ju egentligen bara en siffra. Huvudsaken är ju att man trivs tillsammans! Jag tänker att de båda ömsesidigt hjälper varandra. Och det kan knappast vara fel.
Sedan visade Maud mig det lilla huset som hon bor i. Det har fått nytt veranda-tak. (Maud håller telefonen lite snett, och bilderna får ingen högre kvalité, men ni kan i alla fall hjälpligt se hur där ser ut.) Jag tycker att det lilla huset ser mysigt ut!

Det stora huset består fortfarande bara av väggar. Nu prioriterar Maud trädgården. Chere har planterat både fruktträd, blommor och kryddväxter. Den afrikanska växten nedan till höger ska aldrig vattnas.

Maud gick också ut på gatan utanför sitt hus och visade mig hur där ser ut. Hon förklarade var affären, caféet och klädtillverkningen ligger.


Det är i det orangea huset som man tillverkar kläder.

Det ser torrt ut nu, men snart börjar regnperioden. Maud ser fram emot att några goda vänner till henne kommer på besök i början på september. (Vännerna ska bo i ett hus snett över gatan, för Maud har ännu för trångt hos sig.) Det skulle vara både roligt och intressant, om jag också skulle kunna hälsa på Maud någon gång i framtiden. (Det handlar som vanligt om pengar. Man kan aldrig göra allt man vill. Vi får väl se om det kan bli verklighet.)
När jag hade pratat klar med Maud så drack jag te och smakade på den nya osten. Osten är god, med mycket smak av kummin (som jag tycker om), och ibland lite hetare chilismak. (Men någon saffransglass är det ju inte...) Nu ska jag ut med hundarna, och sedan ska jag återgå till mitt arbete.
PS2:
Jag glömde att visa att jag nu har lagt badrumsmattan på plats,

samt att "alla" utom jag är på stranden...

På tidiga kvällsrundan såg jag att det har kommit upp en skylt vid den numera tomma tomten som man ser från vår balkong. Där står JovA, hotell och restaurang. (JovA är hotellet i fösta linjen som man kan skymta från vår balkong.) Då kommer det kanske att byggas en hotellfilial där? Jag undrar om de ska använda tomten som parkering i sommar?
16-07-03:
I går vid 19:30-tiden gick musten ur mig. Sedan orkade jag inte jobba mer. Jag var i stället dum nog att gå till Mercadona och köpa ½ liter glass (banan-smak med nötter och chokladbitar i). Jag åt en tredjedel i går, och äter säkert mer i dag. Men faktum är att det värsta glass-suget redan har lagt sig. Jag är glad att jag inte är sockerberoende (jag bara överkonsumerar "drogen" ibland). Visst är det synd att nästan ingen visste förr (och fram till för några år sedan) - hur skadligt och beroende-framkallande socker är. Det borde kanske vara 18-årsgräns på socker också? Många barn och ungdomar äter sötsaker (och dricker läsk) alldeles för ofta för att det ska vara bra för dem. När jag var barn hade vi inte råd, inte ens till lördagsgodis. Läsk och godis var förbehållet födelsedagar och andra festligheter.
Min bantning får jag börja om med nästa vecka. Jag ger inte upp bara för att jag spårar ur ett par dagar. Det är bara att ta nya friska tag!
I går kväll så skördade jag mitt första egna fikon! Jag åt upp det bums. Det var sött och gott, och fikon innehåller massor med antioxidanter.

På morgonpromenaden såg jag att hotell JovA har satt upp skyltar om permanent utfart från tomten. (Man betalar kommunen/ajuntamiento för skyltar och tillstånd, för ett år åt gången.) Kanske det blir parkering för hotellets gäster nu i sommar?

Det var många på stranden redan på morgonen. Kanske jag borde gå ner nu på förmiddagen? I eftermiddag ska det blåsa upp rejält (det fläktar redan skönt). Då lämpar sig vädret mer för att jobba inomhus (med öppna fönster)...
Grannen (vägg i vägg) borde fälla in sina markiser redan nu, om de inte ska blåsa sönder. (Men jag tror att de fortfarande sover, fast klockan är 11:20. De är bara här på semestern, och har sena vanor.)

Själv fäller jag praktiskt taget aldrig ut våra markiser. Jag gillar ju sol, och så vill jag kunna se havet!


PS:
Det fläktar väldigt skönt i dag, så det är ok att jobba inne (jag har tvärdrag). Nu har jag stoppat en massa kuddar, täcken, filtar mm i vakuumpåsar. På så sätt minskas volymen till ca 1/4 av den ursprungliga. Nu får jag hoppas att de tunna billiga kina-butiks-påsarna håller tätt. (Det gör de inte alltid, till skillnad från de dyra kraftiga från järnaffären.) Men jag fick i alla fall bort en massa lådor från gästrumsgolvet. Man ser sängen nu! (Och ovanpå den ligger det faktiskt mest tomma små-lådor.)

Den sista påsen läcker. Om jag hittar hålet kanske jag kan tejpa för det, och använda påsen ändå? Just för stunden har jag inte råd att köpa fler i järnaffären. (Där kostar påsarna av minsta storleken ca 85:- per styck. Westwing säljer för knappt halva priset emellanåt. När de säljer vakuum-påsar nästa gång så kanske jag borde beställa några..)
Nu ska vi ut på vår mitt-på-dagen-promenad.
PS2:

När vi gick förbi, så bytte badvakten precis flagga - från gul till röd.


Det är inte alltid det är samma färg på flaggan på hela sträckan. Och ibland när det är grön flagg, kan det ändå stå en liten röd på ett speciellt ställe.

Vov på er! När man har en trögfattad matte, som jag har. Då måste man vara vov-tydlig. Ja, för annars förstås hon inte.

Som i dag t ex. Jag hade inte lust att gå längre. Först saktade jag farten, och stretade emot. Men matte fattade ändå inte vad jag menade. Så då satte jag mig ner. Och så såg jag så lidande ut som jag bara kunde. Då stannade matte.

Fast sen kom Stella och Wilda fram till mig, och undrade om jag hade blivit sjuk, eller om jag hade vov-ont nånstans.

Då viskade jag till Stella, tyst så att matte inte skulle höra, att jag bara är lite lat. Eller vov-lat skulle man faktiskt kunna säga.

Matte fattade till slut, vad jag ville. För hon suckade, och sedan vände vi och gick hem igen. Det är verkligen inte mitt fel att matte tycker om att gå så onödigt vov-långt. När jag har kissat och bajsat, och nosat klart, så kan vi lika gärna gå hem bums. Ja, det tycker jag i alla fall. Förresten är jag inte bara lat - jag vill hem och äta också. Bara för att jag tycker mycket om mat. Ja, vov-vov och voff så mycket då!
Själv tyckte jag att det var skönt ute, och jag hade gärna gått en bra bit till - och det hade förmodligen Wilda också velat göra...(men jag hade ingen lust att bära på Bonnie).
PS3:
Innan vi gick tidiga kvällsrundan så gick jag ner till kinabutiken och köpte tre vakuum-påsar till. (Samtliga av tunn och dålig kvalité, men så kostade de bara 2,20 €/st.) När de börjar läcka (som de säkert gör förr eller senare) så får jag väl köpa nya - antingen i järnaffären eller via internet. När jag sökte på 'små vakuumpåsar' så hittade jag den svenska webbsidan Förvara: http://www.forvara.se/se/ De verkar ha många bra förvaringslösningar, och vakuumpåsar med 5 års garanti. Dessutom skickar de hit till Spanien! (Frakten inom Sverige är 59:- och inom EU 150:-, inte så stor skillnad.) Jag skulle behöva vakuum-förpacka ännu fler saker. Det spar mycket plats, om det är sådant man inte använder så ofta.
Ovanpå mina garderober ställde jag två sänglådor:

Det passar bra att ställa lätta saker, som inte används så ofta - högt upp. (Tyvärr får inte min nya kabinväska plats där. Den är drygt en cm för hög. Den får väl göra den stora resväskan sällskap i förrådet.) Nu har jag ingen lust att göra mer i kväll, men eftersom jag har lagt en del på min säng - så blir jag tvungen att ta rätt på de sakerna i alla fall. (Eller vara lite lat och lägga dem på gästsängen så länge...)
16-07-04:
Även i dag ska det bli blåsigt (uppemot 10 m/s), men i morse var det nästan helt lugnt (även om det gick vågor på havet).



Och den första bilen stod parkerad på hotell JovA's parkering...

Själv var jag hos tandläkaren och fick tandsten borttagen i förmiddags. (45 €.) Jag har mycket mer tandsten här, än jag hade i Sverige - detta p g a det oerhört kalkhaltiga vattnet... (Nästa tid har jag fått först i augusti, då jag ska få lagat början på ett hål. Synd att de inte har tid att fixa det bums.)
Två skyltar med tänkvärda texter:


(Jag är inte superbra på engelska, så ordet offending fick jag faktiskt slå upp. Så nu vet även jag att det betyder förolämpa.)
PS:
Jag har inte sorterat-gallrat-ordnat ett enda dugg hittills i dag. Däremot har jag suttit över en timme och försökt begripa mig på det nya hemsides-programmet som One.com tillhandahåller. Jag vill ju börja skriva på min nya sida www.christel.es. De har 75 olika mallar, men jag gillar ingen. Jag vill börja med tom mall, som ska finnas, men som jag inte hittar. Jag försökte jobba lite med en färdig mall, och lyckades ta bort en del, byta det mesta av texten, men jag kunde inte ändra tillräckligt på designen. Jag körde fast, och kom inte vidare. Ändå ska det vara jätteenkelt - enligt reklamen. Här skriver jag i textsnittet Arial Narrow (som jag gillar) men det textsnittet finns inte hos One.com - bara "vanlig" Arial. (I vissa webbläsare visas inte texten på min sida så som jag skriver den - varför begriper jag inte.) Hur som helst är det väldigt krångligt att byta till en helt annan typ av hemsides-program. Jag har nyss skrivit till supporten och frågat var jag hittar den tomma mallen. De brukar svara ganska snabbt. Det vore ju kul om jag åtminstone kunde få ut en rubrik på nätet till att börja med...

PS2:
Eftersom jag ännu inte begriper mig på hemsides-verktyget, så sitter jag och skissar lite i Word. Jag funderar på hur startsidan till www.christel.es skulle kunna se ut. OBS att det nedan är en skiss. Jag ska t ex inte ha just de här fotona. Och kanske bakgrunden borde vara blekare? Och inte har jag kollat stavningen på min spanska text. Och jag har inte bestämt mig för vilket typsnitt jag ska ha. Dessutom kommer ju formatet att bli liggande, inte stående. Men en skiss är ju inte färdig. Det är något man jobbar med. Vad tycker ni? Vad är bra och vad är dåligt? Först får ni se helheten, sedan övre respektive nedre halvan. (Lite kuriosa - när jag minskar dokument-storleken för att kunna ta en skärmdump - då försvinner stranden längst ner. Undrar varför?)



Ska bakgrunden vara så här ljus, och utan strand (se nedan)? Eller? (Jag tänker skriva mot vit bakgrund sen, det är bara startsidan som ska ha bakgrund.)

Nedan la jag till något som ska föreställa klickbara länkar (5 st). Räcker dessa rubrikerna? Saknar ni någon? Hem eller startsida, vilket låter bäst? Och ska det kanske stå Christel, Mina djur, El Campello? (Utan ordet Om.) Vilket låter bäst: Blogg, Bloggen eller Dagbok? Nu saknar jag själv en viktig rubrik: Kontakta mig eller Kontakt. Fler? (Jo, jag ser. Det ska förstås vara stort C i Campello!)



Synpunkter, tips och goda råd emottages tacksamt!
16-07-05:
Solen skiner, det är 29˚ i skuggan, 22˚ i havet, gul flagg, och UV-index 10! I dag ska jag faktiskt gå ner på stranden. Men jag planerar inte att ligga och "steka", och inte ens att bada. Jag tänker promenera! En bit ut i vattnet, längs stranden, så där som jag tycker om att göra. Jag tänker sätta solskyddsfaktor 50 på näsan, och 6 på axlarna, men i övrigt ska jag inte smörja in mig. Jag kan förstås inte vistas så länge i solen då, men en knapp timme bör jag klara utan att riskera att bränna mig. (Jag har korta shorts och Sunkini-linne på mig.)
Eftersom det fläktar obetydligt i dag, så känns det motigare att jobba inne i värmen. (Fast jag har satt igång en tvättmaskin.) Dock hoppas jag få åtminstone något sorterat-gallrat-ordnat innan kvällen. Jag trivs förstås inget vidare, när det står saker precis överallt. Jag tycker om ordning och reda med var sak på sin plats!
Jag skissar vidare på min nya webbsida, och ändrar lite enligt era förslag. Men ännu har jag inte hittat den tomma mallen på One.com - så jag kan inte börja på riktigt. Maila mig gärna ännu fler tips! Jag är långt ifrån klar! (Sedan är det svårt att riktigt se hur det blir, när jag skriver i ett stående format - och det ska bli liggande sen...)

PS:

Nu har jag gått min strandpromenad! Det var SÅ skönt! Att gå de tre kilometrarna med fötterna i vattnet (och upp över pirarna), tog mig knappt 50 minuter. Längst bort mot hamnpiren är vattnet både lugnare och varmare. Men den sista tidens blåsande har gjort att det har samlats mycket tång där, så längst in ser vattnet alldeles brunt ut.
Innan jag gick ner på stranden, så gick jag mitt-på-dagen-promenaden med hundarna. Nu när man får bada igen, är det många ungdomar på (och kring) "vatten-hopp-borgen".



Fast det är gul flagg så står det några små röda kvar på stranden, där det fortfarande finns förrädiska strömmar. Det är bra att de varnar! I Torrevieja har tydligen några människor drunknat (däribland ett par svenskar), för att de gett sig ut just bland sådana strömmar - och i Torrevieja fanns det inga badvakter som kunde rädda dem.
PS2:
Min arbetslust har ännu inte infunnit sig, så jag har gjort annat i stället.
Strax före tidiga kvällsrundan gick jag och tittade på en liten lägenhet alldeles här intill (C/ San Pedro 10-12, bara några meter från El Paseo.) Det här är en estudio, dvs en lägenhet med bara ett enda rum - det som vi i Sverige kallar en 1:a. Den är bara på 33 m², men kostar i gengäld "inte mer än" 51.862€. Det är en bank som äger den nu, och den har aldrig varit bebodd. Lägenheten är av god kvalité, och orienterad åt sydsydost. Tyvärr saknar den balkong. Men som semesterlägenhet för 1-2 personer är den ett bra alternativ. Den är billig i drift, och läget är bra. (Och så är det nära att slänga soporna. Sopstationen är nämligen en del av utsikten - men om man lutar sig ut genom fönstret (och tittar åt andra hållet) så ser man både El Paseo och havet...)



Lägenheten är ljus och fräsch, och den har en inbyggd garderob i hallen. Inget badkar, men dusch och bidé.


Själv undrar jag varför det sitter två hyllor på den ena väggen, om nu lägenheten aldrig har varit bebodd. Men kanske har den använts som visningslägenhet, och de lät hyllorna sitta när de tog bort resten av möblerna?

I köket fattas kyl/frys och tvättmaskin (men resten finns, dock saknar jag en lådhurts). Lägenheten är förberedd för AC/värme, men själva kompressorn fattas.
Sammanfattning: En bra lägenhet med bra läge, och förhållandevis billig - men väldigt liten. Själva rummet, som jag mätte för skoj skull, är bara 2,85 x 5,43 cm = 15,5 m².
Inmobilarian Roan säljer ytterligare en lägenhet i samma hus, en stor atico (= högst upp) och duplex (2 våningar, som vår), med 3 sovrum, 2 badrum + 1 toalett, samt stor balkong med havsutsikt. Men så kostar den därefter: 216.678€... (Den brydde jag mig inte om att titta på.)
Egentligen borde jag själv skaffa mig en lägenhet som den pyttelilla ovan - så att jag har råd att bo där när jag blir ålderspensionär. För när jag blir det (om mindre än ett år) så sjunker min pension till ca 60% av vad den är nu - och då kommer jag inte att råd att betala för en så stor lägenhet som vi har nu. Ulf säger att han ska "subventionera mig" när jag får ålderspension. Men då menar han inte att han ska betala halva hyran, utan snarare att han ska sticka till mig lite matpengar. Och jag vill förstås hellre vara självförsörjande. Och då måste jag kapa mina boendekostnader!
En liten bostad kostar mindre i hyra, skatt, sophämtningsavgift och uppvärmning. (Och en nyare är förstås billigare att värma upp, och kräver mindre underhåll.) Annars är det inte så att jag nödvändigtvis vill bo trängre. Om jag hade flyttat in i estudion ovan, så hade jag omöjligt fått plats med alla mina bokhyllor, och varken soffa eller stort matbord... Och var skulle jag ha ställt alla mina växter om jag inte hade någon balkong? Nej, en fullt så liten lägenhet skulle jag inte kunna bo i, men helst skulle jag vilja ha en som är lika billig i drift! Jag bekymrar mig för min framtida ekonomi! Och det är alltid bättre att se om sitt hus i tid. Men Ulf kan inte tänka sig att flytta till något mer ekonomiskt. (Han är bortskämd med stora ytor, och sämre utsikt vill han inte ha.)
16-07-06:
Så har ännu en vacker dag börjat i mitt lilla paradis! I går, när jag gick längs stranden, så borde jag haft spf 30 på axlarna, för jag blev aningen rosa (dock inte röd). För säkerhets skull har jag blus med holkärm i dag. Tyvärr tog solen inte alls på armar, ben, mage och rygg - som jag hade hoppats på. Jag får väl gå ner och lägga mig på stranden ändå, fast inte i dag. I dag MÅSTE jag bli klar åtminstone med att sortera allt hobbymaterial i olika kategorier.
Och så MÅSTE jag komma igång med min bantning igen. (Fast jag väntar till i morgon, för jag har ett äpple som jag först vill äta.) Jag har visserligen inte (med undantag av glassen som jag köpte på Mercadona) ätit onyttigt. Men ändå: aningen fel + aningen för mycket = viktplatå (med tendens till ökning)...
Tänk om man bara kunde VARA emellanåt, utan alla dessa måsten...

I dag experimenterar jag med olika typsnitt till min nya webbsida. Den här meningen skriver jag i Arial Narrow 4/14 pt som jag brukar. Men Arial Narrow visas inte alltid som det ska.
Bonnie brukar skriva i Comic Sans 4/14 pt, och det visas alltid som hon har skrivit det.
Om jag nu skriver den här meningen i Arial 3/12 pt - ser ni den rätt? Och här skriver jag i Arial 4/14. Hittills har jag alltså skrivit i tre olika typsnitt. Syns skillnaden?
Jag läste att typsnitten Verdana (som ser ut så här) + Georgia (som ser ut så här) samt Trebuchet MS (som ser ut så här) alla är gjorda för att läsas på skärm. Men att alla inte har dem installerade (i sina datorer och smartphones) - och då visas texten i annat snitt.

Jag vill att min sida ska vara lättläst! Det är ju A och O om jag vill att ni ska läsa det som jag skriver. Och det vill jag ju! Det är ju ingen som helst mening med att skriva - om ingen läser det man har skrivit. Det är det som är vitsen med bokstäver! Skriv gärna och berätta om hur ni tycker att en text ska vara - för att vara lättläst!
I One.com's hemsidesverktyg finns följande typsnitt att välja på:

Så: ska jag välja Arial 3/12pt, eller Arial 4/14pt, eller kanske Verdana 3/12pt, eller rent av Verdana 4/14pf? Det är nog de typsnitten som tilltalar mig mest. Bonnie tycker mest om Comic Sans, så det ska hon fortsätta att skriva i - säger hon. Berätta nu vilket som ni tycker är tydligat och mest lättläst, samt vilken stilstorlek (3 eller 4) som ni tycker bäst om.

När jag nu överförde texten ovan till webben, så kan jag konstatera att alla teckensnitten syns som de ska på min dator - alla utom Arial Narrow som jag envisas med att skriva i...
Nu ska jag lämna detta för stunden, och i stället koncentrera mig på mitt evighetsarbete sortera-gallra-ordna...
PS:
Jag provar att skriva i Arial 4 nu. Så får vi se hur ni, och jag, trivs med just detta typsnittet. Det är både lite bredare och lite högre än Arial Narrow. Kanske mera lättläst?
Det är så härligt ute! Sol, 28˚, en lätt bris, och grön flagg. Stranden lockar som alltid...

Och så är jag inomhus! (Utom när jag går ut med hundarna. Återigen - sådan tur att jag har dem!) Nyss bar jag lådor uppför trappan så svetten lackade. Jag har tömt alla 18 lådorna i mina Alex-hurtsar, och lagt sakerna på Ulfs säng (som nu är proppfull igen). Nu är det meningen att jag ska börja sortera. Alla ritblock för sig, alla linjaler för sig, alla akvarellfärger för sig, alla datortillbehör för sig etc. Men jag har ingen överdriven lust att påbörja jobbet. (Och var ska jag få plats att lägga allt under arbetets gång?) Kanske jag kan göra något litet - och sedan skjuta upp resten till morgondagen? Ulf föreslog att jag skulle arbeta enligt 5:2-metoden... Fem dagars arbete + två dagars vila. Eller menade han kanske tvärtom?
Sorgligt nog är jag väldigt sugen på glass i värmen. Det känns som om jag skulle kunna falla för frestelsen. Tänk om jag går upp ett kilo ytterligare? Suck. Jag har varken råd eller lust att köpa nya shorts, bara för att jag inte kommer i mina nuvarande. (Jag får på mig ca 25% av de jag har, och nu använder jag shorts varenda dag.) Om jag hade levt i ett land med fattigdom och matbrist - då hade mina anlag (att lätt lägga på hullet) varit bra. Men nu är de tämligen omoderna...
PS2:
Nu skriver jag i Verdana 4, för att testa hur det ser ut. Texten blir tydlig - men väldigt bred... Jag tror att jag föredrar Arial 4, men kanske det är för att jag är så van vid Arial Narrow? Men det är ju ni som ska välja! Av er som har svarat mig så föreslår knappt hälften Verdana 4, och drygt hälften Arial 4. Vad tycker ni andra?
Jag har påbörjat mitt sorteringsarbete, men överväger att avbryta för att gå till Mercadona och köpa en halv liter glass... Jo, det vore dumt! Jättedumt! Men kanske förståeligt?

PS3:
Nu i Arial 4. Jag klarade mig till klockan 19, sedan gick jag till Mercadona och köpte en halvliter av min favoritglass ("choklad i choklad"). Det är säkert en av deras kaloririkaste, men den är god och inte alltför dyr (2,30 €). Det känns faktiskt som om jag jobbar lite bättre, om jag får ta en glasspaus då och då. Det är nog inte bara inbillning eftersom jag får mer (tillfällig) energi. Men det är dumt för både hälsa och figur att äta glass - det är jag mycket medveten om.

Nu ska jag sortera en stund till...
PS4:
Av en slump så klickade jag på Vovves bloggtopp, och blev förvånad. Så här högt upp på listan har Bonnie och jag aldrig legat tidigare. Tionde plats av 646 hundbloggar - det är inte dumt alls. Ja, det måste förstås vara Bonnies förtjänst, för själv skriver jag ju bara en massa strunt...
16-07-07:
I dag är himlen täckt av moln, och det är faktiskt riktigt skönt som omväxling. (Dessutom fläktar det lite.) Hundarna och jag gick en ganska lång promenad mitt på dagen, och inte ens Bonnie protesterade. Så här grått är det nu (kl 15):

I morse sken solen fortfarande. Kommunen håller nu på att öppna det lilla biblioteket på El Paseo, där man bl a kan läsa dagstidningen Información gratis.

Städpatrullen höll på att städa El Paseo och stranden, samt jämna ut sanden vid handikapp-badet.

Och hundarna hittade som vanligt en del intressant att lukta på. Wilda hittar mycket som hon provsmakar också. (Och jag blir alltid så orolig för att hon ska få i sig något giftigt.) Stenar och papper brukar hon dock spotta ut igen... Annat tuggar hon i sig. (Jo, jag säger till henne - var gång, men hon är mycket snabbare än jag...)

Själv håller jag på att sortera allt mitt hobbymaterial i kategorier. Det tar tid! Och det är svårt att få plats med allt. Soffan, karmstolarna och soffbordet är redan fulla. Och så har jag ställt en del på matbordet och en låda på bordet vid läsfåtöljen. Det är väldigt många kategorier! Det blir så när man gillar att pyssla med många olika saker, som jag gör.
Mitt i alltihopa hittade jag två lådor med papper som jag måste gå igenom. Det ser ut att vara viktiga papper blandat med inaktuella anteckningar. Papper brukar ta tid att gå igenom + att det är tråkigt. Men efteråt, när jag kanske kan slänga 90%, så känns det så skönt. Det är jobbigt att rensa ut saker - men SÅ skönt efteråt. Jag känner mig lättare till sinnet för varje kategori som blir klar.
Nåja, ännu återstår mycket arbete. Först ska jag bli klar med allt hobbymaterial, och det tar några dagar till. Sedan ska jag gå igenom prydnadssaker och porslin/husgeråd. Därefter har jag allt i förrådet. Men när jag har gått igenom även detta - då är jag klar. I alla fall för i sommar. För jag tror att det är en god idé, att minst en gång om året gå igenom allting man har - och rensa ut ytterligare lite var gång.
PS:
Och jag sorterar, och lägger i olika lådor och högar (allt efter kategori), och det tycks aldrig ta slut... Jag har inte ens hunnit hälften än.
Men klockan 18 tog jag paus och gick och tittade på ett par lägenheter (efter att först ha gått tidiga kvällsrundan med hundarna.) Jag hade bestämt träff med samma mäklare som i förrgår. Han skulle ändå inspektera de här lägenheterna själv, och han tycker att det är en utmärkt idé att jag lägger ut foto av dem här på min webbsida. Lägenheterna, fyra stycken i samma hus, ligger bara ett stenkast härifrån - på C/ San Pedro 46. Huset är relativt nybyggt. Först såldes de allra översta lägenheterna, sedan de på andra våningen. Nu återstår de i bottenplanet, och på våning ett.
Huset är smalt utåt gatan men "djupt" inåt gården, så lägenheterna är långsmala med flest fönster inåt ljusgården. Läget är bra, men jag är inte förtjust i planlösningarna. Å andra sidan är priserna hyfsade för att vara så pass strandnära. Den billigaste (bottenvåningen med 1 sovrum) kostar 90'555 € (och är på 61,3 m²), den dyraste (1:a våningen med 2 sovrum) kostar 128'388 € (och är på 81 m²). Huset har hiss, och åt gatan är vädersträcket öster.

Lägenheterna t v från gatan sett har ett sovrum, och de t h har två. Lägenheterna har stått tomma ett bra tag, och såg lite skräpiga ut. Bl a låg det en hel del döda kackerlacker på golvet på bottenplanet. De kommer upp genom avloppen när dessa är tomma på vatten. Lägenheterna längst ner har var sin liten patio.


De som bor ovanför den här pation (nedan) är tydligen glada för att hänga ut tvätt, men inte så duktiga på att hålla reda på sina tvättklämmor. De har tappat ner ett par handdukar också... En del som bor längst ner sätter ett tak ovanför sin patio, för att slippa sådant här. Men då blir det förstås mycket mörkare i lägenheten, så det skulle jag inte göra. Jag skulle tala med grannen ovanför... Det är ju knappast med flit de tappar klädnypor.

Balkongerna utåt gatan är pyttesmå. Tre krukväxter sedan är de fulla - i stort sett. Men bättre en liten än ingen! Jag fotograferade utsikten åt båda håll. Om man vet var den ligger så ser man infarten till vårt garage.


Jag tycker bäst om lägenheterna på 1:a våningen, särskilt den mindre. Där är det fönster i köket!

De små lägenheterna har dusch (fast just duschslang + munstycke saknas), de stora har badkar.




På de papper som mäklaren hade med sig, och som jag fotograferade av (för att komma ihåg ytor och priser) står det fatiskt att lägenheterna är till uthyrning eller försäljning. Men mäklaren vill förstås i första hand sälja dem. Mitt intryck är ett helt OK hus med bra läge, men med ganska tråkiga lägenheter (eftersom de är mörka och har små balkonger). Nu är det en mulen dag i dag, så kanske de inte är så mörka som jag fick intryck av.
När jag gick hem så regnade det! Väldigt glesa droppar. Det var så skönt så jag gick en liten omväg hem.
Linda mailade mig bilden nedan. Och jag kan bara instämma i texten. Precis så ska det vara förstås!

Och nu har jag ingen lust att göra mer i kväll. Jag ska kela lite med hundarna, och sedan gå en promenad med dem. Därefter är det läggdags.
16-07-08:
Morgonen var molnig, men nu tittar solen fram. På morgonpromenaden mötte vi Annevi och Staffan. Vi pratade en liten stund, och Wilda fortsatte att fjäska in sig hos Annevi (vilket hon ser ut att lyckas bra med).
De flesta av er har röstat för typsnittet Arial 4, alltså skriver jag i det hädanefter.
Jag tog fotona nedan i går kväll. Wilda lägger sig praktiskt taget alltid tätt intill Stella. Det ser rart ut, fast jag vet att Stella ofta vill vara ifred.


Ovan foton på min hjärtreva. Alla sticklingarna tog sig, och den jag beskar så kraftigt börjar se fin ut igen. Båda börjar blomma så smått. Jag tycker att de små blommorna är så söta!

Nedan mitt fikonträd. Från roten växer det upp två små nya träd. (Från början var det bara ett.) Jag vet inte om det är bra eller dåligt, men jag låter dem vara. Kanske ska man skära bort rotskott? Men eftersom just det här fikonet står i en kruka på en balkong, så kan det ju ändå aldrig bli ett stort och ståtligt träd. Och då gör det kanske inget om det mer liknar en buske. Jag har det mer för bladens skull, än för frukternas. Det ser så grönt och fint ut med de stora bladen. Fikonfrukterna är ren bonus.

För ganska länge sedan såg jag den här seriestrippen av Berglins, men jag visar den inte förrrän nu. Ja, alla dessa krav...

Själv måste jag förstås sätt full fart med mitt kategoriserings-arbete! Jag har att göra hela dagen i dag!
PS:
Jag har gått igenom två lådor fulla med gamla papper. De innehöll allt mellan inaktuella adresslistor till gamla arbetskamrater, recept, och urklipp. Men också några få saker värda att spara. Dock har jag slängt ungefär 95% av lådinnehållet, vilket känns skönt. (Varje dag går jag och slänger återvinning och sopor. Det blir en hel del extra just nu.) Innan jag slängde den så fotograferade jag av den här historien:
Lite rolig är den ju faktiskt...
Nu ska jag jobba vidare!
PS2:
Jodå, jag jobbar visst! Hårt! Men jag satte mig 15 minuter på balkongen, och solade mage, armar och ben (utan solskydd), och sedan gick jag mitt-på-dagen-promenaden med hundarna.


Vov på er! Det är bra tur att matte har mig. Ja, för annars tror jag att hon skulle vara inomhus, hålla på och flytta saker fram och tillbaka, hela dagen. Men nu måste hon ju gå ut med mig, och Stella, och Wilda. Och då kommer ju matte ut själv också. Och det är vov-bra. Jag tror att hon skulle bli vov-gnällig och besvärlig annars. Fast matte bryr sig varken om att nosa när hon är ute, eller att kissa. Hon bara tittar på havet. Ja, hon får skylla sig själv. Förresten är vi inte ute så länge, nu när det är vov-varmt i solen. Nä, vi går bara runt några kvarter, och sen så går vi hem och dricker vatten. Vov-vov och voff då!




Jag fick mail från en inmobiliaria i dag, som jag frågade häromdagen angående en lägenhet här i El Campello. Jag gick in på deras webbsida, www.ilucant.com. Jag gjorde två skärmdumpar. Lägg märke till så billiga bostäder man kan hitta i Alicante! (Men jag tar för givet att de billigaste varken är strandnära eller ligger i centrum.)

Klickar jag sedan på El Campello, så är prisläget ett helt annat. Men så är det ju mycket trevligare att bo här!

Eftersom den längst upp till höger ligger alldeles här i närheten, så bad jag att få titta på den. Det är alltid spännande. Vi får väl se när de har tid att visa mig lägenheten. Ett litet avbrott i mitt arbete är alltid välkommet. Egentligen skulle det förstås vara spännande att titta på ett par av de billigaste i Alicante. Men det tar för lång tid att åka in dit. Jag har ju att göra. Och NU måste jag sätta fart igen.
PS3:
Jag har mycket av allt. FÖR mycket skulle man kunna säga. (Tyvärr med undantag av pengar.) Nedan några exempel, och då har jag bara kategoriserat 2/3 av allt hobbymaterial ännu. Och redan är det överfullt överallt. Först överstrykningspennor (behöver jag inte köpa nya på många år), sedan tygfärger, stämplar och mallar.

Olika sorters pappers-saxar, och sedan avdelningen för kalligrafi och akvarellmålning.

Ritmallar och olika sorters linjaler, samt tusch-färgpennor. (Märk-pennor, overhead-pennor, witheboard-pennor och vanliga färgpennor ligger förstås i andra lådor.) Jo, jag har alltid tyckt om att rita, måla och skapa...

Och en liten samling pillerburkar. Jag brukar ha både mediciner och örhängen i sådana här när jag är på resa. Men jag kan ju knappast behöva mer än tre samtidigt... Och jag har två likadana (med katter). Några ska jag alltså ge bort.

Ja, än så länge lägger jag alltså allt i högar (lådor). Men när allting ligger i rätt kategori - då kan jag börja gallra, och välja ut vad jag ska behålla respektive ge bort.
Äsch, nu smet jag från jobbet en stund igen... Dags att återgå!
PS4:
Klockan har hunnit bli 19:45, och musten gick precis ur mig. Nu tänker jag inte göra mer i dag. Jag hittade fler lådor med papper, och sådant tar tid att gallra. Innan jag slängde det mesta så fotograferade jag av en del så ni också får läsa det.








Så sant som det är skrivet, det ovan.
I morgon ser det ut att bli utmärkt badväder.

Jag borde förstås gå ner på stranden då, en timme eller två. Jag kan ju inte vara inne och jobba hela dagarna - varje dag.



Lite kuriosa: När jag nu kopierar
över text hit från Dagbok - då blir texten (som jag ser den här) i Arial Narrow
- fast jag på sistone har skrivet
i Arial. Ja, se datorer begriper jag mig inte på...
16-07-09:
I dag ska jag ta några timmars paus i mitt sorteringsarbete. Jag har tänkt gå ner på stranden för att sola och bada, och dessutom har jag tänkt gå och köpa en glass på det nyöppnade stället där de säljer färsk glass. (De öppnade i går.) Men jag planerar inte att lata mig hela dagen. I eftermiddag blir jag tvungen att fortsätta mitt arbete. Jag kan ju inte ha det så här rörigt och överfullt i vardagsrummet, hur länge som helst! Någon dag till går det an, men sedan vill jag återgå till att ha det lite mera presentabelt igen.

Nu ska jag ”filosofera” om livet - mitt liv. Ibland behöver jag lufta mina tankar. Jag mår bättre av att ”prata” öppet om saker och ting, även om ”pratandet” just nu blir en monolog i textform. I bästa fall svarar ni, så jag får respons på mina tankar. Både positiv och negativ feedback är bra.
Jag har tänkt mycket på sistone. Om hur jag vill leva mitt liv (i förhållande till hur jag lever det). Det är som om jag lever två olika liv. Ett liv när jag är ensam här i Spanien, och ett annat när jag lever här tillsammans med Ulf. Det kanske inte skiljer så oerhört mycket, men tillräckligt för att jag inte ska må riktigt bra. Jag antar att det beror på att vi är så olika. Men kanske också på att jag inte har varit tillräckligt tydlig med hur jag vill ha det – just för att må bra. Jag skyller inte på Ulf (även om han inte är alltför lyhörd). Det är säkert mitt eget fel. Hur som helst så lever jag inte riktigt så som jag skulle vilja leva.
Sammanfattning: Jag behöver mera frihet! Jag behöver bestämma mycket mer själv (om sådant som rör mig)! Jag behöver bestämma mer över min bostad och min ekonomi - alltså hur jag ska ha det här där jag bor, och vad jag ska lägga mina pengar på. Fast jag är mycket väl medveten om att detta inte är min bostad – det är vår bostad. Dock är min inkomst (min pension) min egen. Jag är i grunden en mycket självständig kvinna...
Jag trivs så bra när jag lever på ovanvåningen – till största delen i vardagsrummet. Här är större ytor och mera ljus (+ bättre utsikt förstås). Jag bara sover och duschar där nere. Och jag trivs så bra när jag kan ha allting precis som jag vill ha det – utan att någon klagar. Jag har förstås mera saker i vardagsrummet nu*, inte bara datorn, utan även några hantlar, lite skrivmaterial, och annat. Till hösten, när Ulf kommer ner igen, då vill jag fortsätta att leva så här - och att ta större plats.
(*Jag menar naturligtvis inte att jag ska ha en massa saker framme som jag håller på att sortera, som nu – det är ju bara tillfälligt, under arbetets gång. Men resten.)
Hur mycket måste man egentligen anpassa sig – för att kunna vara sambo? Måste man anpassa sig så mycket, att man inte lever så som man vill leva? Eller så mycket att man inte tycker att man är sig själv längre? Jag undrar? Kanske är det så att jag inte är den sortens människa, som passar för att vara sambo? Ulf säger att det är fel på mig, som inte kan anpassa mig. Det kan ju så vara. Jag vet ju inte hur andra gör.
Men jag vill inte ”krympa mitt revir” i år igen. Jag har tröttnat på det. Hur ska jag kunna vara kreativ, och göra saker – om jag inte har någon yta att vara på? Jag vill kunna ha datorn i vardagsrummet. Och jag vill kunna sy, rita och teckna vid matbordet. Och jag vill kunna sitta i läsfåtöljen och läsa (även när det är sport på TV). Och jag vill kunna träna och gymnastisera i vardagsrummet (som har den enda tomma golvytan i vår lägenhet). Och jag vill ha mina träningsredskap i vardagsrummet (kanske på rullvagnen i en hörna, som tidigare) – för om de är undanlagda längst in i ett skåp, då blir inte träningen av. Det heter var-dags-rum! Då ska det väl användas var dag! Till vardags-sysselsättningar! Det ska väl inte vara ett fin-rum, som står tomt för det mesta? Eller har jag fel?
Ulf använder vardagsrummet för att äta i, som ett matrum. Han äter sin frukost och sin middag vid matbordet. (Och så äter vi förstås ihop där, när vi har gemensamma gäster.) Han vill inte att jag ska ”stöka till” i vardagsrummet, och ha för mycket saker där. Vilket jag förstår, men jag måste ju leva…
Mitt rum är ju så litet. Där får jag bara plats med sängen och garderoberna. Jag får inte plats att göra något - mer än att sova.
Egentligen skulle jag vilja byta sovrum med Ulf. Fast han säger förstås (av förståeliga skäl) blankt nej. Jag tycker att trappan är så jobbig. Inte att gå i, även om det blir väldigt mycket spring upp och ner. Men det är jobbigt att bära saker upp och ner. Särskilt som där är så trångt eftersom trapphissen är i vägen. Det är också hopplöst att städa i och omkring skenan som hissen går i. Hittills (på de 6½ år som vi har bott här) har Ulf aldrig städat trappan en enda gång. Han hävdar, att eftersom han städar i Hässelby strand (där jag aldrig är), så är det jag som ska städa här. Så jag tänker att om vi byter rum – då kan jag ta på mig alla städning på ovanvåningen, men sedan så struntar jag i att städa trappan och nedervåningen. För mig verkare det vara mera rättvist. Men Ulf säger förstås nej, han kommer aldrig att gå med på att byta rum.
(När vi först flyttade hit så trodde jag först att Ulf och jag skulle ha var sitt av rummen på nedervåningen, och lämna rummet på ovanvåningen åt gäster. Sedan tänkte jag på att det finns så stora garderober i rummet här uppe, så jag tyckte att det passade mig bäst. Fast precis då bestämde sig Ulf för det rummet. Och jag lät honom ta det. Jag kände aldrig att jag fick välja.)
Jag vill också kunna bjuda hem mina vänner spontant, även på kvällstid. Fast Ulf vill alltid att allting ska vara planerat i förväg, och på tider som passar honom. Han är inte lika social som jag. Jag har visserligen inte så många vänner här i El Campello, och bjuder inte på lagad mat särskilt ofta. Men det vore skönt att inte behöva vara så formell, och att inte behöva planera och skicka ut en inbjudan långt i förväg. Att bara kunna säga: Kom hem till mig en stund, så kan vi dricka te och prata. Det skulle vara kul! Och enklare! (Om Ulf hade sitt rum på nedervåningen, så skulle han inte bli lika störd om jag har gäster. Eller om han ville stänga dörren till sitt rum, men det vill han bara på natten.)
Jag skulle också vilja få plats med alla mina kökssaker i köket! Här, i mitt enda hem. Men där är så proppfullt så det får inte plats. (Jag har hälften i vardagsrummet nu, tyvärr ganska svåråtkomligt.) Vi har delat upp köksskåpen Ulf och jag. Han har en tendens att överfylla alla (han är också samlare, som jag, men han samlar på specerier). Därför har jag varit tvungen att muta in ett eget revir. (Jag disponerar skåpen kring min matplats, och Ulf övriga.) Har jag för höga krav som vill ha mer utrymme? Ytan är ju begränsad. Vill jag breda ut mig och mina saker för mycket (i alla rum)? Kanske jag är egoistisk? Eller är jag rent av gnällig? Har jag för stora krav?
Jag vill ha det praktiskt och trivsamt! Fast jag tror att trivsamt för mig, inte är detsamma som trivsamt för Ulf. Vi uppskattar olika saker. Å andra sidan får han ju ha det precis som han vill i Hässelby strand. Jag känner, att trots att detta är mitt enda hem – så bor jag inte på riktigt här, eftersom jag inte får inreda och organisera så som jag vill ha det. Kanske jag borde ha en egen (liten, billig) bostad? Då skulle jag inte störa någon annan. Då skulle jag kunna leva mitt liv som jag vill leva det. Då kanske Ulf också skulle må bättre?
Jag känner mig villrådig. Problemet är ju att Ulf och jag är så olika, vill så olika, och har så olika intressen. Annars hade det nog varit lättare att samsas. Tror jag. Det här är mitt andra äktenskap, och jag lyckades inte något vidare med det första heller. Min förste man och jag var också alltför olika. Tyvärr! Det är sorgligt att samliv ska vara så svårt! Så många drömmar som går i kras…
Jag har pratat med Ulf, om att vi troligen skulle vara lyckligare om vi var särbor. Men han tycker att vi är tillräckligt mycket särbor redan. Det var inte så här han hade tänkt sig, när han gifte sig med mig. Så han är besviken. Jag kan förstå att han är besviken på mig. Jag är så olik hans förra fru. (Som var väldigt huslig, och skötte all markservice. Och som trivdes i Hässelby strand. Hon dog sorgligt nog, så han skildes inte frivilligt från henne.) Men jag är som jag är. Det kostar för mycket att försöka bli någon annan. Det är det inte värt.
Nu vet jag inte längre vad som är rätt och fel. Jag är inte lika tvärsäker på allt som jag var när jag var ung. Finns det ett ”rätt” och ett ”fel”? Eller är ”rätt” respektive ”fel” olika för olika människor? Så att ”rätt” för den ene är ”fel” för den andre?
Jag förstår att jag inte är så lätt att leva med. Men vi lever bara här och nu! Jag kan inte skjuta upp mitt liv till senare. ”Senare” kanske aldrig kommer. Just nu vet jag inte riktigt hur jag ska kunna reda ut mitt liv. Så jag behöver hjälp, och goda råd!
Hur tänker du? Skriv gärna och berätta!
PS:
Det blev inget badande. Det syntes inte från vår balkong...


Men det är faktiskt röd flagg och badförbud! Så jag skjuter upp badandet, men även solandet på stranden - till en annan dag. (Jag klarar inte av att ligga och sola, om jag sen inte får doppa mig.) Däremot har jag promenerat omkring en timme i solen i dag (utan hundar), iklädd shorts och ett axelbandslöst linne. Jag hoppas att solen ska "ta" lite på axlarna, så att jag får bort de vita märkena efter behå-banden.

Men glass blev det i dag! Den nya glassbaren öppnade alltså i går. Glass och personal är på plats, men de väntar på fler möbler (både ute och inne). Det låter trevligt med reklamen "Vi gör vår glass varje dag för hand, med endast naturliga ingredienser och utan tillsatser".

Det finns oerhört många smaker att välja på, och jag hade förstås svårt för att bestämma mig. I en liten bägare för 2,50 €, som jag valde, kan man få max två olika smaker.

Jag valde hälften chokladglass med chokladbitar i, och hälften av en spännande sort med mandel, kanel och citron. Båda var goda!

Nu hoppas jag verkligen att jag har karaktär nog att inte gå dit alltför ofta. Jag har fuskat med både ett och annat de senaste dagarna, och väger nu lika mycket som innan de senaste veckornas bantning! 52,9 kg = 5 kg mer än jag önskar väga! Suck! Men jag har bara mig själv att skylla. Ingen har tvingat mig vare sig att äta glass eller empanadillas. (Mina svagheter.) Jag känner mig ruskigt tjock nu - jag börjar få mage! Jag bara MÅSTE komma in i sundare vanor igen! Om jag äter upp den glass som jag har kvar i frysen i dag, och sedan trappar ner i morgon, så kanske jag kan börja banta på måndag? Det gäller ju inte bara kilona, det gäller framför allt hälsan!

Men nu är det hög tid för mig att återuppta mitt (tråkiga) sorteringsarbete...
PS2:
Jag har inte hunnit komma igång än, jag fick nämligen annat att ta rätt på. Det ser ut som om Wilda har börjat använda toapapper när hon har varit på djur-toaletten. I alla fall såg jag nyss detta:

Men nu har jag rullat ihop pappret, och ställt tillbaka det i den lilla rosa korgen där rullen brukar stå. Där har jag kattssand-spade, sopborste, skyffel mm till hands. Och nej, det kan knappast ha varit någon av de andra. Det är bara Wilda som hittar på sådant här. Jag blir förstås inte sur på henne för att hon är nyfiken och leksen. Det är ju egentligen sunt! Dock hoppas jag att hon inte börjar använda papper var gång hon har besökt toaletten...

NU ska jag sätta fart med sorteringsarbetet!
PS3:
Tänk så bra det är att kategorisera, ordna, och gallra. På sikt blir allt i samma kategori samlat - och jag får en tydlig överblick av vad jag har. Massor! För mycket! Jag har samlat på mig väldigt mycket under mitt 64-åriga liv, och nästan aldrig slängt något. (Förrän under de senaste åren.) De äldsta sakerna skaffade jag i mitten på 60-talet.
Jag som trodde jag var klar med garn, stickor, o dyl. Och så hittade jag de här stickorna och stick-tillbehören:

Så nu får jag ta fram det andra sticketuiet igen, och se om jag behöver komplettera med ytterligare några stickor. Tillbehören är bra, så dem behåller jag nog (i alla fall de flesta). Resten får jag ge bort. Jag har för mig att Alicia tog alla stickorna som jag gallrade ut förra gången, så kanske MariPaz vill ha nu?
Nu är 2/3 av Ulfs säng tom - så det går framåt, även om det går långsamt. Sedan kommer det att gå relativt snabbt att gallra ut allt det som jag har för mycket av. Kanske jag borde pausa några dagar därefter - innan jag ger mig på att sortera prydnadssakerna... Och hushållsgrejor väntar jag nog med till längre fram, eftersom jag ändå inte har någonstans att lägga/ställa dem på nu. Men prydnadssaker + det som jag kommer åt i förrådet - det borde jag gå igenom snarast.
Klockan har hunnit bli 20:50, så jag ska hålla kväll nu. Men jag hoppas att jag hinner med allt som är kvar under morgondagen! Jag börjar nämligen bli ganska trött på röran...
16-07-10:
I dag är det verkligen fint badväder! (Det blåser inte, som det gjorde i går.) Men jag planerar ändå inte att bada i dag.


Det söndag, vilket innebär att det är extra trångt på stranden. Men främsta orsaken till att jag hoppar över badandet, är att jag måste bli färdig med mitt sorterings-arbete - nu. Jag orkar inte ha det så här stökigt längre. Jag kommer inte ens åt att dammsuga, för att det står saker precis överallt...
Tack ni som mailade mig i går. Ni skrev så klokt och förståndigt, och era ord hjälper mig i mina funderingar. Det är inte lätt att vara människa, men vi gör alla så gott vi kan.
PS:
Det är inte klokt så blött det blir när man badar hundar. Och det är ofattbart att det kan gå åt så många handdukar till så små kroppar. Jag schamponerade dem inte i dag, jag bara duschade dem. De blev lite renare (utan att jag tvättade bort deras Frontline), och så tänker jag att det kan svalka skönt i värmen. De står alla snällt när jag duschar dem, men när jag är klar så hoppar de snabbt ur duschkaret och börjar ruska på sig. De hinner ruska av sig det mesta vattnet på mig, och på badrumsmöblerna, innan jag ens hinner få om dem en handduk. Efter badet rusar de runt som galningar tills de har torkat. Nu vilar de alla. Wilda ligger delvis på Stella...


På Ulfs säng finns nu i stort sett bara de här mapparna kvar. De innehåller vad jag kallar ekonomi-papper. Allt mellan betalda räkningar, gamla kvitton och bankkonto-uppgifter. Jag ska gå igenom allt, och slänga sådant som är äldre än tre år. Men alla viktiga papper ska jag förstås behålla. I den tjocka röda mappen ligger mina spanska originalhandlingar (NIE-nummer och residencia bl a) samt köpe-kontraktet på vår lägenhet. Detta ska givetvis sparas. Jag har ännu inte bestämt om jag ska gå igenom alla papper nu - eller spara dem till lite senare. De hör ju inte precis till gruppen hobbymaterial, de bara råkade ligga i samma hurts.

I andra änden på sängen står ytterligare några lådor. De innehåller foton. Foton har jag på fler ställen, bl a har jag tre proppfulla sänglådor under min säng. Alla dessa foton har jag tänkt skanna någon gång när jag får tid, och sedan skicka till mina barn. I stort sett alla foton från deras barndom ligger i de här lådorna. Det har blivit enklare, och mindre skrymmande, sedan digitalkamerorna kom... Men fotona får vänta. Dem ska jag börja på en vinter med dåligt väder... Någon gång i framtiden.
Om jag lägger alla mina ekonomipapper åt sidan, så kan jag faktiskt börja gallra nu. Det kommer också att ta tid, men det är mycket roligare. Därefter ska jag lägga tillbaka det jag behåller i mina hurtsar - men i mycket bättre ordning. Det ska bli skönt när det är klart! Min dröm är att ha 100% ordning precis överallt. (Och välstädat dessutom!) Periodvis har jag haft det så, men inte sedan jag flyttade från Sverige 2006, eftersom mycket har legat ouppackat - tills nu. (Jag har inte haft särskilt välstädat heller, eftersom jag har för mycket prylar - vilket gör det så trångt att dammsugaren fastnar mellan möblerna.) Men precis allt ska bli bättre - har jag tänkt!
16-07-11:
Även i dag är det underbart badväder, men jag planerar ändå inte att tillbringa dagen på stranden. (Möjligen går jag längs stranden med fötterna i vattnet en stund.) Jag måste ju fortsätta mitt tråkiga gallra-ordna-arbete! Jag vill förstås hellre bada, men jag bara måste bli klar med jobbet. När jag sedan är klar (om några dagar) så kan jag unna mig mer sol och bad - med gott samvete.
Fast jag måste jobba vidare med min www.christel.es -webbsida också. Ännu finns ingenting ute på webben, för jag har inte hunnit sätta mig in i hur man gör...
Men här varar sommaren länge, länge - så jag behöver inte känna att jag missar chansen, bara för att jag inte solar och badar just nu. Det kommer många fler härliga dagar. Ända till slutet av november brukar det vara sol-och-bad-väder här!

PS:
Lite har jag hunnit göra. Jag la allt smått husgeråd i sju lådor, och ställde dessa ovanpå bokhyllan nedan. Det vore ju mer praktiskt att ha de här sakerna i en lådhurts i köket, men nu har vi ju bara en lådhurts - och den är så full den kan vara. Det här är saker som jag inte använder så ofta. Och så är ju sådana små som jag av nöden ganska bra på att klättra, så det ordnar sig.

På mitt-på-dagen-promenaden såg jag att det var ganska glest med folk på stranden, så när jag hade gått hem med hundarna och gett dem lunch, gick jag ner på stranden själv.

Jag har shorts och Sunkini-linne på mig i dag, och bytte inte om till badkläder. Jag promenerade längs stranden med fötterna i havet. I dag gick jag inte hela den vanliga sträckan, utan bara ca 2/3. Men det var skönt och avkopplande. Jag kan ju behöva lite paus i mitt arbete.
Förresten är glassen slut (jag åt upp den sista i går kväll), men jag har ändå ingen lust att börja banta. Jag skjuter nog på det, tills jag börjar få ordning här. Jag ska försöka sikta på att äta "nästan rätt" ändå...
PS2:
I morgon förmiddag ska jag lämna in bilen för den årliga servicen. Jag ska prova en ny mekaniker i år. Min vanliga, som jag var så nöjd med, finns inte just nu. Jag tror inte att jag har berättat, men en dag var verkstaden bara stängd. Det stod ingen skylt. Jag frågade runt. Min frisör kunde berätta, att den som ägde lokalen som mekanikern hyrde, inte hade betalat sin skuld till banken. Så banken beslagtog egendomen, och mekanikern som ordentligt betalat sin hyra stod plötsligt utan lokal. Mekanikern är i Tyskland nu och jobbar. Han hoppas kunna öppna här i El Campello igen. Det hoppas jag också, för han är duktig och pålitlig. Lokalpolisen anlitade honom också.
I morgon kväll ska jag titta på en till lägenhet, alldeles här i närheten. Jag ska träffa mäklaren 17:30. Ni kommer att få rapport. Det är alltid spännande att titta på lägenheter (jag tycker det är intressant att se olika planlösningar), och så får jag ju lite paus i arbetet. Jag har börjat fylla lådorna i mina Alex-hurtsar igen. Nu ligger det bara en sorts saker i var låda, och det ser mycket prydligt ut. Inom flera kategorier (t ex målarblock) behåller jag allt - för jag räknar med att använda allt lite längre fram. Av annat som jag har alltför mycket av, gallrar jag ut en del för att ge bort. Det blir säkert bra när jag blir klar.
Jag har tidigare berättat att mitt vänstra ben svullnar mellan knäet och ända fram mot tårna. Detta beror på att ven-klaffarna inte längre håller tätt, speciellt inte när det är varmt ute. Det är så vitt jag vet inget att göra åt det hela. Visserligen kan man byta hjärtklaffar, så rent teoretiskt borde man kunna byta venklaffar - men jag kan aldrig tro att man gör det. Det är säkert för kostsamt i förhållande till att det inte är något livshotande problem. Jag blir bättre om jag använder stödstrumpa på benet. Men det är inte direkt läge för stödstrumpor i 30˚ värme... Fast nu har jag ont i benet. Det har varit så någon vecka. Och jag har ont även på mornarna innan jag har gått ur sängen (när benet inte är svullet). Jag gör lite tåhävningar dagligen, för det har jag läst att ska vara bra (det ska pumpa tillbaka blodet). Annars vet jag inte om jag själv kan göra något. (Och läkarna kan tydligen inte heller göra något.) Ja, ja. Lite ålderskrämpor får man ju räkna med, men det är ju inte roligare för det. Och inte lär det bli bättre med åren...

Förresten har Josefina (Kikos matte) som går med två käppar - äntligen fått en liten elscooter (av permobil-typ). En liten nätt fyrhjuling med stol att sitta i. Hon är så nöjd. Nu har hon en helt annat frihet, och äntligen möjlighet att ta sig bortom det närmaste kvarteret. En av de första utfärderna hon gjorde var till tornet. Det hade hon bara sett på håll hittills, fast hon har bott här längre än jag. Javisst är det bra att tekniska hjälpmedel finns, den dagen man inte kan gå för egen maskin.
Bortsett från sådana små bagateller (som att kroppen tacklar av) så trivs jag bra med att bli äldre, och även gammal (som jag inte anser att jag är än - men det anser ungdomarna). Det är på något sätt lugnare, och mindre kravfyllt, mot att vara ung.


16-07-12:
Jag lämnade in bilen i morse, och mekanikern ska maila när den är klar. Jag sa att det inte är någon brådska, för jag ska inte använda bilen i dag. Mina planer för dagen är att försöka bli klar med allt hobby-materialet.
Fast i verkliga livet tillkommer det alltid en del emellan, som man inte alls har planerat. I morse såg jag att någon av hundarna hade kräkts på både köksmattan och hallmattan. (Det fanns blomblad i kräket...) Tja, då var det ju bara att tvätta mattorna, en åt gången. Det var ändå dags. Båda hänger nu på tork på balkongen. Som bekant binder mattor damm och sand också. Så när jag lyfte på mattorna och skakade av dem en smula, så blev golvet förstås extra smutsigt. Och då blev jag tvungen att först dammsuga, och sedan våttorka golvet. (Fast vissa ställen kommer jag just nu inte åt att städa på, så dem får jag ta senare.) Och när jag ändå höll på med att tvätta så satte jag igång ytterligare två maskiner. (Jag kör snabbtvättprogrammet, för det är lättsmutsade plagg.) Den 4:e är snart klar.
När jag har hängt upp även den tvätten, så ska jag fortsätta med min gallring och sortering. Jag la en del "rullar" av olika slag, bl a kontaktplast, i en av Alex-lådorna. Men en rulle (med tapetbitar) var för lång. Jag kom på att jag kunde sätta ett bokstöd mellan några av lådorna i garderoben, och lägga tapetrullen där. Nu ligger den skyddad, utan att vara i vägen.

Nu hoppas jag att jag får plats med resten av sakerna i Alex-hurtsarna. Om de lådorna skulle bli fulla har jag ingen aning om var jag i så fall ska lägga resten. Jag vill inte blanda ihop sakerna igen. (Fast jag har fortfarande plats ovanpå en del av Billy-bokhyllorna i vardagsrummet, så det löser sig nog.)
Förresten börjar det bli varmt även inomhus nu. Det var 28,5˚ i mitt sovrum i natt. Jag tog fram min lilla fläkt häromkvällen, och den låter jag gå en stund när jag precis har lagt mig. Jag skulle gärna ha den på hela natten, men så tänker jag på elräkningen. Fläkten drar visserligen bara mellan 15 och 30 watt beroende på läge, men ändå. Det räcker att jag har höga elräkningar på vinterhalvåret. (På ovanvåningen har vi AC, men den använder jag aldrig, för den drar ända upp till 3500 watt i timmen!) Jag föredrar ändå att vara aningen för varm - framför att frysa!
Nu piper tvättmaskinen...
Vov! Äntligen gick matte ifrån datorn så att jag kan passa på att skriva. Jag står på baktassarna på stolen, och då räcker jag upp till tangenterna.

Vov, alltså! Så tråkig matte har blivit! Ja, hon har alltid varit ganska tråkig. Men nu är hon oerhört vov-tråkig. Hon bara håller på med sina saker. Först plockar hon upp dom ur lådorna, och sen lägger hon dom överallt i vardagsrummet (så att vi hundar knappt får plats att springa runt här). Och sen, sen tittar hon på dom - länge. Och sen lägger hon ner dom i andra lådor. Jag förstår verkligen inte varför. Lådor som lådor...
Det verkar ju vov-dumt alltså. När hon kunde pyssla med vettiga saker. Ja, som att klappa mig, och servera mig mat, och bära omkring mig i famnen, och...

Oj, nu kommer matte. Bäst jag hoppar ner. Vov så mycket på er!
PS:
På mitt-på-dagen-promenaden mötte vi Josefina, som (sina två käppar till trots) just hade varit nere och badat. Det var så skönt, sa hon. Och så frågade hon varför inte jag badade. Tja, varför gör jag inte det? Det kan man ju verkligen fråga sig. Den gröna flaggan är hissad - vattnet är klart, varmt och alldeles underbart... Och jag som gillar att bada och simma...



Varför tillbringar jag nästan varenda sommar inomhus, med att gallra och gallra och gallra? Är det inte tredje sommaren i rad nu?
Tja, grundorsaken är förstås att jag har för mycket saker - i förhållande till den yta jag har till mitt förfogande. Spanska lägenheter har alltid ont om förvaringsutrymmen, och små (eller inga) förråd. Men att jag pysslar med detta tråkiga arbete sommartid - det beror på att jag inte bor ensam. För om jag hade bott själv, och bestämt själv utan att behöva ta hänsyn till någon annan - då hade jag naturligtvis hållit på med sådant här på vintern, under den period då vädret är som sämst. Nu kan jag bara på somrarna. Men nästa sommar ska jag inte gallra, rensa och ordna! Om något mer behöver göras - då gör jag det i vinter. Nästa sommar ska jag bada jättemycket!
Jag gick till Lidl för att köpa yoghurt, toapapper och lite annat smått. Vet ni vad jag hittade? Något som inte alls stod på inköpslistan. Jo, sådan där saffran-pistage-glass. De har tydligen fått in den nu. Jag köpte naturligtvis en burk, och har redan hunnit smaka. Det är god glass med en tydlig pistage-smak, men saffran-smaken kan jag knappt ana. Och jag som inte hade tänkt köpa någon mer glass, utan äta åtminstone nästan förståndigt... Och så föll jag bums för frestelsen... Det är ju inte konstigt att jag får hålla på och banta ofta. Inte när jag faller för den ena frestelsen efter den andra.
Jag har i alla fall hunnit få undan knappt hälften av mina hobbyartiklar, och nu ska jag ta ett nappatag med resten. Kanske jag blir klar innan kvällen?
PS2:
Suck, nej jag är inte klar - så jag blir tvungen att fortsätta i morgon. Det tar tid t ex tid att prova kulspetspennor för att se vilka som fungerar... (Den söta med katter på funkade inte, så den fick jag slänga, precis som en del andra.)

Men det är max 1/3 kvar, så senast framåt läggdags i morgon måste jag kunna bli klar. Hoppas jag... Visserligen ska Lena FH och jag åka till Carrefour på förmiddagen, men det tar ju bara någon timme. Annars har jag inget inbokat (vilket jag hade i dag).
Jag hämtade bilen i kväll. De hade bytt olja, oljefilter, pollenfilter och allt sådant där som man ska (och visade mig de gamla delarna), samt kollat bromsar, lampor, däcktryck mm. Totalt kostade det 230 €, varav 65 € var för arbetet. De gjorde ett seriöst intryck, så den här mekanikern är nog lika bra som min förra. Jag är bortskämd med att ha synnerligen nära, min förra mekaniker fanns tvärs över gatan. Men den här mekanikern finns bara på andra sidan kvarteret, så jag kan verkligen inte klaga. Det är väldigt praktiskt, och tidsbesparande, att ha så nära!
Jag tittade på en lägenhet i dag, som ligger på C/ Gabriel Miro - ett kvarter härifrån (västerut). Eftersom där inte finns någon genomfartstrafik så är där påtagligt lugnare än här. (Jag lägger märke till tystnaden när jag går där med hundarna ibland.) Lägenheten ligger på bottenplanet, så utsikten är inte alltför rolig. Men själva fastigheten är gedigen! Det här är en lägenhet med 1 sovrum och 50 m² boyta, som kostar 89'900 € (prutmån finns, trodde mäklaren från Ilucant.com).
Lägenheten var vid visningen inte precis stylad (inte på fotona på internet heller). Bottenplanet är alltid tråkigt när det bara är fönster åt gatan. Balkong/terrass saknas förstås. AC+värme finns, och comunidaden är låg. En ok lägenhet till hyfsat pris - men tråkig. (Om den hade legat inåt den stora innergården hade den varit mycket trevligare. Utsikten betyder mycket, tycker jag. Fast spanjorerna brukar ju ha nerrullat, så dem kvittar det kanske.) Däremot hörde det till ett stort fint förråd, med högt i tak, samt en P-plats där det är lätt att parkera (hela garaget är rymligt med bara ett fåtal pelare och breda "körvägar").
Här kommer fotona jag tog, det första utifrån gatan:








Nedan ett foto jag tog från balkongen i kväll. Visst ser det härligt ut!

16-07-13:

GRATTIS på födelsedagen min kära svärdotter Linda!



PS:
Lena FH och jag var på Carrefour och handlade i förmiddags. Mitt huvudärende var att köpa filter till min Brita-kanna som jag använder sommartid. (Den filtrerar bort klor o dyl ur kranvattnet. Vattnet i kranen är ju drickbart, men inte gott. På vinterhalvåret köper jag flaskvatten, eftersom Ulf tycker att Brita-kannan tar för stor plats.) Två filter kostade 14 €, medan sex filter kostade 28 €. Jag köpte en 6-pack. (Den enda 6-pack jag har för närvarande
...) Varje filter varar en månad, så nu har jag så jag klarar mig ett tag.

Jag köpte också en 12-pack kattmousse. (Hundarna får en tesked till lunch var dag, eftersom jag blandar PlaqueOff i den.) Eftersom en burk räcker flera dagar till alla tre hundarna, så har jag nu även kattmousse för ett bra tag framöver. Den lilla blå flaskan på bilden ovan, köpte jag också. Den är till för att dricka vatten ur, och man bara vrider på den blå ringen så kommer det upp en drick-pip. Jag har alltid en vattenflaska vid sängen (och dricker några klunkar i samband med varje värmevallningarna), och ska nu övergå till den här. Den ser mera lättdiskad ut än en vanlig liten vattenflaska.
Jag köpte också sådan där Cantabrá-sallad som jag tycker så mycket om, sådan man köper i lösvikt (med bl a ägg, tonfisk och oliver). Den ska jag äta om någon timme. (Smask och drägel, som Bonnie brukar säga...)
Dessutom köpte jag två toppar på flick-avdelningen, à 3,99 €. Jag tycker om toppar som inte har ärm, men som ändå skyddar axlarna mot sol. Jag har några stycken som jag tidigare har köpt på pojk-avdelningen. De är blå och turkosa. Nu hittade jag i vitt och rosa också. Det fanns många olika färger och mönster att välja på. Men de här två var (tro mig) de med diskretast mönster. Och så vill jag inte så gärna ha med prinsessor på... (Men om de hade haft enfärgade så hade jag valt det.) Så det blev en kasse full med inköp, fast jag bara hade planerat att köpa filter...

Men just i dag har jag på mig en T-shirt med ärm. I dag skiner nämligen inte solen. Den sken visserligen när vi var på Carrefour, men precis när jag släppte av Lena så började det regna. Det kom inte många droppar, men himlen är fortfarande nästan helt täckt av moln. Det blåser skönt, så nu har jag bara 26˚ i vardagsrummet. Det är en bättre arbets-temperatur. Nu måste jag verkligen sätta fart med mitt sorteringsarbete igen. Halva dagen har gått utan att jag har hunnit börja...
Precis nu så kräktes Wilda på den nytvättade köksmattan. Det var nog blomblad i kräket den här gången också. Jag torkade bort det så gott jag kunde. En plastmatta tål inte att tvättas hur ofta som helst, så nu får den ligga kvar ett tag - tills läget blir akut. Det kanske inte vore så dumt med en lätt avtorkbar vinylmatta i köket? (En sådan som min nya badrumsmatta.) Jag får väl avvakta tills nästa erbjudande dyker upp på Westwing, så jag slipper betala mer än nödvändigt.
PS2:
Senaste nytt:

Jag har bytt tillbaka till mitt eget efternamn Dottén!
Jag ansökte för ett bra tag sedan, och visste att det skulle ta tid. Men i dag kom ett registerutdrag från Skattemyndigheten som visar att jag numera heter Dottén (igen).
Jag har tyckt att det har varit SÅ jobbigt med dubbla efternamn. Namnet får aldrig plats på adresslinjerna, eller där man ska skriva sin namnteckning. Och här i Spanien har det skapat stor förvirring, detta att jag även har hetat Rosenius. Här har nästan alla två efternamn (det första efter pappan, det andra efter mamman), men ofta används bara det första. Eftersom jag hette Dottén när jag blev inskriven i Spanien, så står det enbart Dottén i alla mina spanska handlingar; residencia, NIE-nummer och mitt spanska körkort.
Att jag har hetat Dottén Rosenius i alla dessa år, är en eftergift åt Ulf. Han ville så gärna att vi skulle ha samma efternamn - men han vägrade att ta mitt, och vägrade att själv ha dubbelnamn. Ja, han kanske inte blir glad åt att jag nu inte längre heter Rosenius, men det var aldrig han som hade problem med att ha dubbelnamn.
Nu har jag plötsligt samtliga svenska identitetshandlingar i "fel" efternamn. Man har tre månader på sig, efter att namnbytet har godkänts, att skaffa nya ID-handlingar. Detta måste jag göra i Sverige. Eftersom efternamns-bytet tydligen registrerades redan den 16:e juni (fast jag fick papper på det först i dag) så måste jag alltså skaffa nytt pass och nytt nationellt ID-kort före den 16:e september.
Jag ska alltså snarast beställa en t o r resa med flyg till Sverige. Det kommer jag att göra när jag får min kommande pension, på måndag den 18:e. Kanske jag kan pricka in så jag kan vara i Skåne på mammas födelsedag den 19/8? (I början på september kan jag inte resa, för då ska jag passa Lucky några dagar. Lena FH och jag får turas om att resa till Sverige, så vi kan passa varandras växter och hundar medan den andre är borta.)
Enligt passmyndigheten i Ängelholm behöver de fem arbetsdagar på sig för att ordna nya identitetshandlingar. För säkerhets skulle bör jag väl vara i Skåne sju arbetsdagar (ifall något skulle krångla), så resan blir nog 8-9 dagar totalt. Det beror förstås också på biljettpriserna. Det kan skilja mycket (flera tusen kronor) i pris mellan olika datum.
Ja, nu vet ni detta. Trots att jag har hetat Dottén i större delen av mitt liv, så känns det nästan lite ovan nu - men väldigt praktiskt! Fast jag kommer förstås att få en hel del jobb med att ändra efternamn på alla olika ställen där Dottén Rosenius är registrerat. Men jag kan ändra på ett ställe åt gången. Det är ingen brådska. Resten stämmer ju (förnamn, personnummer, adress mm). Det är bara pass och nationellt ID-kort som är akut.
PS3:
Jan gjorde mig precis uppmärksam på att det är långa kötider hos passpolisen. Den första tiden som fanns ledig i Ängelholm var klockan 12:10 tisdagen den 23 augusti - så den har jag bokat nu.

Men jag har också skrivit ett mail till dem och förklarat att jag bor i Spanien, och att jag ännu inte vet om jag kan boka en resa som passar just tiden ovan. Jag hoppas att jag kan få förtur i kön, om det t ex bara skulle finnas jättedyra resor just då. De svarar förmodligen i morgon.
Nej, inte har jag hunnit så värst mycket av mitt gallra-ordna-arbete hittills. Det tycks hela tiden komma saker emellan. Men nu ska jag jobba på en stund igen.
PS4:
Pyttsan, inte har jobbat något - ännu. Däremot gick jag in på Vueling och kollade flygresor. OM just de här resorna finns kvar på måndag (och polisen håller sitt ord om fem arbetsdagar) så skulle jag kunna köpa de här Basic-biljetterna som skulle kosta 169,83 € totalt (inkl kortbetalning). Det är bra restider! Men den 30:e och 31:a är resorna dyra, så det finns ingen marginal om polisen skulle behöva en dag ytterligare...


Fast Ryanair har en hemresa den 31/8 till hyfsat pris och med bra tider:

NU ska jag fortsätta mitt gallrings-arbete...
PS5:
Jo, jag jobbar visst. (Lite emellanåt. Det är faktiskt inte så mycket kvar.) Men jag har nu konstaterat att Norwegian har en resa upp den 22/8 med bra tider, och en resa ner den 30/8 - båda till hyfsade priser. Men nerresan har en omöjlig avgångstid. Det är svårt att färdas över sundet nattetid...och att tillbringa natten på Kastrup är inget jag precis drömmer om.

Nåja, jag får avvakta både min pension, och passpolisens svar, innan jag beställer någon resa. Jag bara sonderar lite i förväg.
16-07-14:
Även i dag är förmiddagen mulen. Kanske eftermiddagen blir solig (som den blev i går), annars tycker jag att det är skönt när det är lite svalare (26˚) som omväxling. I dag är det förresten 27˚ i havet, och det var hela 28˚ i går.
Min vita bougainvillea har tidvis haft rosa kanter på högbladen, vilket jag tycker är snyggt. Den har inte blommat på ett tag, men nu kommer det nya blommor (som än så länge är grönvita).

Fast i dag hittade jag ett högblad som är helt rosa i kanten. Kanske den har lite latenta rosa anlag i sig?

Det är så med bougainvilleor, att de inte blommar hela tiden. De blommar rikligt ganska länge, fäller därefter alla vackra högblad och blommor, och sedan växer de gröna bladen en period. Men rätt som det är ser man att det kommer nya knoppar (högblad och blommor). På de rosa bougainvilleorna är de små knopparna nästan bruna först. Just nu har min vinröda bougainvillea inte en enda blomma (men många nya ljusgröna blad), medan den rosa har stora knoppar.

Jag har inte så mycket kvar att gallra och ordna nu - så jag har goda förhoppningar om att bli klar i dag. (Om det nu inte kommer en massa emellan. Wilda kräktes i går även på den nytvättade hallmattan, men jag tänker inte tvätta den heller - inte nu.)
PS:
Klar? Nää... Två lådor fyllde jag i Alex-hurtsen, sedan fick jag annat för mig. Jag pysslade med helt andra saker, och sedan pratade jag med Jenni i telefon, och därefter gick jag en lång promenad. Jag har känt mig lite nedstämd i dag, och då får jag sällan skött det jag borde. Men det kommer en ny dag i morgon! Och jag är född optimist!





16-07-15:
Nu har jag suttit och redigerat (totalt 64) foton, vilket tog drygt en timme, bara för att ni ska få lite att titta på. Då blir det som det blir - jag har ännu inte hunnit börja på mitt gallrande och ordnande... (Det kan väl inte vara så att jag skjuter upp det tråkiga arbetet med flit?)
Precis när vi skulle gå sena rundan i går, så gick det förbi en orkester med idel trummor på El Paseo. Det höga ljudet skrämmer hundarna, så vi väntade en stund. Det blev alltså senare än vanligt. Vi gick inte ut förrän 22:30. El Paseo på dagen, och El Paseo på natten, är två skilda världar. Så här sommartid är det väldigt mycket på gång längs strandpromenaden. Många olika människor försöker tjäna en slant på att sälja saker, eller genom att uppträda på olika vis. Alla restauranger, caféer och affärer är öppna, den sena timmen till trots.
Jag tog många foton, men med en enkel kamera blir det inte så bra foton när det är så pass mörkt. Jag provade med blixt på ett par, men blixten lyser bara upp de närmaste metrarna och kan bara användas på nära håll. Ni kan kanske känna stämningen i alla fall? Tänk er att det är 25˚ varmt, det doftar hav (samt mat från restaurangerna), och det är massor med folk ute - även barn.
Eftersom det snart är fiesta (i morgon: Virgen del Carmen - blomsterfesten) så har barnen börjat dekorera gatorna. De har gjort små bläckfiskar av petflaskor och platspåsar, och de vuxna har hängt upp dem mellan hus och lyktstolpar.



Bilderna kommer lite i oordning, men eftersom de flesta av er (ännu?) inte har varit här, så märker ni inte det...


Så här års är det tätt mellan de afrikanska kvinnor som mot betalning flätar håret på alla upptänkliga vis.


Har barnen i Sverige också sådana här skor, med inbyggd belysning som skiftar färg? De är ju bra ur säkerhetssynpunkt på sena kvällar och nätter!






På kvällen är det här sandslottet belyst av röda lampor + av två marschaller.



Mannen till höger ovan var en av dem som tillbringade kvällen med att fiska. Nedan ser ni en för mig ny produkt. Det är en liten gris (finns i olika färger) som man ska slänga hårt på marken. Den blir då alldeles platt, den flyter ut helt - men återtar efter några sekunder sin ursprungliga form. Det är säkert roligt att kasta den, åtminstone de 10 första gångerna...






Något som faktiskt imponerade på mig, var en dansuppvisning av annorlunda slag. Fotona nedan kommer inte att ge föreställningen rättvisa, det är extra svårt att fotografera rörliga motiv i dålig belysning. Först såg jag bara två dockor som dansade. Ofta brukar det vare en man som har en kvinnodocka fastsatt på sig. Men det var det inte här. Och jag blev först inte riktigt klok på i vilken av dockorna som dansaren fanns. Det stämde inte, för alla fyra fötterna rörde sig. Det var en fartfylld dans! Ni får försöka föreställa er hur det såg ut i rörelse. Kan ni lista ut var dansaren är?










Efter dansen kom förklaringen. Mannen hade dansat dubbelvikt, på fötter och händer. Och dockornas överkroppar satt fast på hans rygg. Att dansa en hel fartfylld dans i den ställningen - det är imponerande! Mannen såg inte ut att vara särskilt ung heller, kanske han var uppåt 60?




Efter dansen stretchade han ben och rygg, och drack vatten.



Sedan satte han "mameluck-benen" på armarna, stack händerna i kvinnodockans kängor, och gjorde sig beredd för nästa dans.


Han dansade många danser, med bara några enstaka minuters paus emellan. Att han orkade! Han gjorde sig verkligen förtjänt av de pengar han fick.
Förresten berättade Rolf, som jag mötte i morse, att han nu i sommar uppträder som Charlie Chaplin. I all sommar-konkurrens så räcker det inte att spela gitarr som han brukar, och han måste ju få in lite pengar till mat var dag. Jag önskade honom lycka till.
Nu över till något helt annat. I dagens Westwing-reklam fanns det ovanligt många färgglada saker. En sådan prickig motorcykelhjälm, som den nedan, har jag faktiskt sett här i El Campello - på en medelålders man!

Det fanns bl a många roliga städ- och disk-grejor. "Skorna" nedan t v måste väl Agatha ha fått inspiration till av Pippi Långstrump? Kommer ni ihåg att Pippi spände fast skurborstar under fötterna när hon skulle skura sitt golv?

Jag beställde ingenting, men tycker om att använda "glada" redskap till tråkiga sysslor. Jobbet blir lite roligare då!


Mäklaren (Ilucant) mailade nyss uppgifterna om årskostnaden för lägenheten på bottenvåningen som jag tittade på häromdagen: I.B.I: 255 € + Comunidad: 148 € + Garage: 80 €. Vilket alltså ger en total hyra på 40,25 € per månad (inkl garaget). Det är mycket billigare än här (≈ 25%), en sådan låg hyra borde jag ha! (Men sophämtning, el, vatten, värme, telefon, internet och försäkringar tillkommer förstås.) Och i bottenplan med utsikt över gatan skulle jag inte vilja bo. Annars vill jag väldigt gärna vilja bo billigare! (Jag kommer inte att klara vår nuvarande boendekostnad, sedan när jag får ålderspension...)
Avslutningsvis ett foto på Wilda och Stella som ligger och vilar här nära mig. (Bonnie ligger som vanligt i fåtöljen.)

Tror ni att jag kan komma igång nu, och göra lite nytta i dag? (När jag sedan är klar med allt gallrande och ordnande, så måste jag verkligen börja jobba med min nya webbsida www.christel.es också...)
PS:
Jodå, jag har hunnit en hel del - men jag är alls inte klar. Jag gick nyss till Hiperber och köpte 9 liter vatten (det går en del i värmen, trots att jag använder Brita-kannan också). Då passerade jag mäklaren Tavolini Home och tog en lapp med deras erbjudanden. Jag skannade in den så ni också kan se, och själva titta närmare via internet, om ni är intresserade av någon av bostäderna.


Jag ska själv kolla upp ett par av lägenheterna, fast senare - jag bör faktiskt jobba lite mer först.
När jag var på Carrefour så köpte jag en heminredningstidning också (för 1 €, de är billigare här). Jag har inte läst den än - men bläddrat. Jag hittade den snygga tapeten nedan med gröna blad och fåglar. Den tycker jag om, och skulle gärna vilja ha som fondvägg någonstans. Men det är en Laura Ashley-tapet, så den är dyr. Dessutom är nästan alla väggar i spanska lägenheter avsedda för målning. (De är inte slätspacklade så man kan tapetsera.) Men jag såg en idé om att bara tapetsera en skiva (ca 1½ meter bred och lika hög som rumshöjden) och fästa den där man vill ha fondväggen. Då går det bara åt en rulle tapet, och blir inte så dyrt. Så kanske jag kan göra i framtiden. Jag tycker bäst om enfärgade väggar, men på något ställe vore det vackert att ha tapet. Och då vill jag helst ha en med blad, blommor och/eller fåglar på. Tapeten nedan ligger väldigt bra till.

Nu ska jag fortsätta mitt sorterande...
PS2:
Jag har faktiskt hunnit ordna mer i dag än i går. Ändå är jag inte klar än. Fast nu står det bara saker på 2/3 av soffan, och ingen annanstans. Jag har ställt en del i den vita Billy-bokhyllan i gästrummet, och nyss ställde jag tre rosa lådor till på hyllan här i vardagsrummet. Och visst hade det varit mer praktiskt att ha de här sakerna på lägre höjd - men där är det redan fullt.

Jag har fortfarande tre tomma lådor i Alex-hurtsen + några tomma hyllor i den vita bokhyllan. Eftersom jag ställer tillbaka färre saker än vad som fanns på hyllor och i lådor och skåp innan, så kommer allt att få plats. Kanske hinner jag med det sista i morgon, trots att det är fiesta? Jag ska inte titta på något förrän klockan 19. Då är det blomsterparaden, och ägarna till café El Blanquet har bett mig att fotografera deras son i år också - så det ska jag. Och senare på kvällen ska Lena, Jan och jag tillsammans titta på när helgonet Carmen åker båt, och därefter blir buren tillbaka till kyrkan. Kvällen kommer att avslutas med fyrverkerier.
Jag har hunnit kolla ett par av Tavolinis lägenheter, och kan konstatera att alla referensnummer inte stämmer. Dåligt! De borde dubbelkolla innan de trycker upp reklam. Annars hittade jag en del trevligt. Och ju mer pengar man kan lägga, ju finare lägenhet kan man förstås få...
Sedan gick jag in på Laura Ashleys spanska webbsida och letade efter tapeten, men jag hittade den inte fast jag tittade igenom samtliga. Jag blev orolig att det är en utgången tapet. Så jag skrev till dem, och har redan fått svar. De har tapeten på lager. Den heter Aviary Garden Apple, har ref nr 3585200, och kostar 66 € för en rulle. (Rullen har standardmått: 53 cm x 10 meter.) Jag har inte råd att köpa en rulle i dag, men det är bra att veta att den finns. Jag har sett bilder på tapeten förr, och blivit lika förtjust var gång. Den här är mer "lagom" än de rosablommiga (bl a från Pip studio) som jag också är förtjust i.

Och så har Ulf precis upplyst mig om att passpolisen i Stockholm inte har någon kö alls, och kan fixa ett pass på tre arbetsdagar. Så jag skulle kunna åka dit för att förnya mina handlingar. Det är bara det att jag har en kabinväska full med saker som ska till Ängelholm. Om jag hade kunnat vara borta längre så hade jag kanske kunnat kombinera. Och först rest till Ängelholm och lämnat väsk-innehållet, och umgåtts med de mina några dagar - och därefter åkt till Stockholm och fixat ID-handlingarna, och sedan åkt hem därifrån. Men det tar lite längre tid, och det kostar också mer... (Annars har jag ett par små saker i Hässelby strand som jag har funderat på att ta hit, och jag skulle ju ha en nästan tom kabinväska med mig.)
16-07-16:
Lugnet före stormen. Nåja, fiestan för Virgen del Carmen brukar vara ganska lugn, även om det är mycket folk överallt. Men nu på morgonpromenaden var det extra lugnt och fridfullt. Här kommer några foton:








Campelloborna sätter upp bonader med Virgen del Carmen (El Campello playas skyddshelgon) utanför sina fönster, och på sina balkongräcken. Det är Carmens dag i dag!

Senare i dag kommer det att bli svårt att gå ut med hundarna (eftersom de varken gillar folksamlingar eller oväsen). Jag får försöka gå "åt andra hållet" där det förhoppningsvis är lite lugnare.
Jag vägde hundarna nu på morgonen, för jag tyckte att Stella började se mager ut. Men det var inbillning. Alla väger som de ska i dag; Bonnie 2655 gram, Stella 1880 gram och Wilda 2190 gram.
PS:
Jag har gått här och plockat bland mina grejor. Det är inte så mycket kvar på soffan nu, men jag känner ingen överdriven arbetslust. Jag är trött och sömnig för att jag inte sov så mycket i natt. Ibland blir det så, när jag blir väckt av ljud från gatan, och sedan har ont någonstans så jag inte kan somna om. Men jag har ju ingen deadline när det gäller mitt gallrande och ordnande, så det får bli som det blir. Dock VILL jag bli klar så snart som möjligt - för att kunna koppla av sen.
Jag har kollat flygpriser, ifall jag skulle kunna åka tidigare för att fixa pass och nationellt ID-kort i Stockholm. Men det går nog inte. Resorna upp (vare sig det är till Kastrup eller Arlanda) är väldigt dyra (kring 400 €!) t o m den 18 augusti. Jag skulle alltså få resa upp tidigast den 19/8. (Resorna hem igen är billigare.) Och en tågresa mellan Ängelholm och Stockholm kostar uppåt 500 kronor, så det blir dyrare totalt att kombinera Ängelholm med Stockholm. Jag skulle tjäna tre dagar, men förlora 500:-, på att åka via Stockholm.
Om jag flyger upp den 22 augusti, och går till passpolisen i Ängelholm den 23:e - och de behöver 5 arbetsdagar för att färdigställa passet, så innebär det att jag inte kan resa hem igen förrän den 31 augusti. Då ska jag egentligen redan vara hemma för att vara hundvakt + att jag har tandläkartider 25 + 29 augusti. Så OM jag mot alla odds skulle kunna hitta en resa till Stockholm i slutet av juli / början på augusti - till överkomligt pris, så hade det varit mycket bättre. Då kunde jag fixa mina ID-handlingar där och sedan resa ner till Ängelholm. Och slutligen åka hem från Kastrup och vara hemma i god tid till mina tandläkartider. Som vanligt hänger det mesta på pengarna, som jag inte har...
Jag har tittat på webbsidorna för Iberia + Vueling + Norwegian + SAS + Ryanair. Finns det fler bolag att välja på? (Jag hittade några som mellanlandade lite runt om i Europa innan de kom fram, så att resan skulle ta 16 - 24 timmar i stället för 3-4, och det låter inte alltför roligt.) Är det billigare att resa via Göteborg, eller annan svensk ort? Någon som har ett tips?
Jag tittade på webbsidan för passpolisen i Helsingborg. Där har de gott om tider, från den 16/8 och framåt.

Men det hjälper ju obetydligt om resorna är dyra fram till den 19/8. Då kan jag tidigast ansöka, och ta passfotot, den 22/8 (eftersom den 20-21 är helg), och det gör ju bara en dags skillnad.
På polisen webbsida står: Normalt levereras ett pass eller nationellt id-kort till vald passexpedition inom fem arbetsdagar, men polisen kan inte garantera leveranstiden. Tänk då om mitt pass inte hinner bli klart? Tydligen kan man få ett provisoriskt pass (men ett sådant gäller normalt bara för en resa, och kostar mycket mer). Jag läser vidare: Kostnad för att ansöka: Pass 350 kronor, Nationellt id-kort 400 kronor, Provisoriskt pass 980 kronor. Men också: Du kan välja på vilken passexpedition i Sverige du vill hämta ut ditt färdiga pass eller nationella id-kort. Det senare innebär, om jag förstår det rätt, att jag kan ta passfoto på en ort, och sedan hämta ut passet på en annan.
Vad jag nu har börjat fundera på, är om jag ska åka upp i början av september i stället. Jag har fram till den 15/9 på mig att förnya mina ID-handlingar, och resorna i september brukar vara billigare + att jag då är ute i god tid för att erhålla tid hos passpolisen. Jag ska kolla flygpriser, och se om detta alternativet är genomförbart.
PS2:
Det skulle kunna gå. Om jag åker upp till Kastrup med Vueling ca 5 - 9 september, och ner till Alicante med Norwegian ca 13 - 18 september - då finns det hyfsat billiga flygresor med bra tider (och utan mellanlandningar). Jag kollade alternativet Arlanda också - men då blir det antingen dyrt, eller så reser man på natten.
Jag har också konstaterat att jag kan åka med Ryan Air från Alicante till Växjö(!) den 15 augusti för 114 €, men sedan tillkommer förstås tågbiljetten till Ängelholm. (Tågresan skulle ta 4 timmar, och biljetten kosta 229:-.) Detta är dock ett genomförbart alternativ - förutsatt att jag kan komma till hos passpolisen tidigare.
Jag önskar att passpolisen i Ängelholm svarar på mitt mail - innan jag beställer någon flygresa. Det vore bra att veta om det finns något annat alternativ än den 23/8.
16-07-17:
Från klockan 19 och till framåt midnatt så fotograferade jag fiestan Virgen del Carmen i går. (Jag använde två kameror parallellt.) Det blev drygt 900 bilder! Ni kommer att få se 5-10% av dem här. Men det kommer att ta tid för mig att gå igenom alla, välja ut några, och redigera dessa. Lena, Jan och jag tittade tillsammans på det mesta, men gick var för sig vid vissa tillfällen (när jag skulle fotografera mera). Jan har redan hunnit skicka några foton till mig, av dem som han tog. Alltså kan ni få se ett foto redan nu - ett på mig när jag fotograferar blomsterparaden och Lena sitter på bänken och tittar på.

Jag bytte om innan jag skulle ut och fotografera. Innan hade jag på mig väldigt korta shorts, men tyckte att ett par längre vore klädsammare. När jag hade fått på mig shortsen (som har resår i midjan) så upptäckte jag en fettvalk ovanför linningen - och som syntes tydligt i det sollinne som jag hade på mig. Jag tog då på mig ett vidare linne. Men oj! Då vällde fläsket ut vid ärmhålen. Ve och fasa! Jag tog till slut på mig den vida tunna blus som jag har på mig på fotot ovan. Tänk att fem kilo kan ställa till det så. Jag blir ledsen när jag ser mig själv. Jag har med flit undvikit vågen den senaste veckan. Men jag kan snart inte blunda för problemet längre. Jag har gått upp fler kilon än jag borde, och jag bara måste bli av med dem igen. Nästa vecka, då...
PS:
Jag har nu gjort i ordning några foton. Först gjorde jag klart de 28 fotona som jag tog på sonen till ägarna av café El Blanquet, och så mailade jag iväg fotona till dem. Ni ska få se tre av dem. Det är en söt liten pojke!


Men jag undrar om inte den lilla flickan i korgen nedan blev den mest fotograferade. Visst är hon för gullig!




Paraden går man alltså till helgonet Virgen del Carmens ära. En gång om året hyllar man henne stort. Alla i paraden bär El Campello-folkdräkter och blommor. Blommorna lämnar man i kyrkan efter paraden.
Mina vänner i kvinnoföreningen Amudeca tycker att jag borde gå med i paraden. Jag frågade vad dräkterna kostar, kvinnodräkten är förstås dyrare än mansdräkten. De sa att tyget och övrigt material (man kan bara köpa tyg med rätt rödvit randning i en speciell butik i Alicante) kostar knappt 100 €, och sedan kostar det ungefär lika mycket att få dräkten uppsydd. (Mycket pengar, men betydligt billigare än en svensk folkdräkt.) Det skulle faktiskt vara roligt att gå med ett år!
Nu ska jag gå en sen mitt-på-dagen-promenad med hundarna. Sedan får jag väl återgå till att redigera foton...
PS2:
Nu har jag redigerat foton, så ni ska strax få se 60 till. Samtliga från blomsterparaden. Detta är redan 7% av fotona som jag tog, och jag som skrev att ni skulle få se 5-10% - och jag har ännu inte börjat på dem från kvällen. Hoppas att ni inte tycker att det blir alltför många foton. Ulf säger alltid att jag inte skulle ha kunnat bli journalist/pressfotograf - för då får man nöja sig med att välja ut 2-3 bra foton, och låta bli att visa resten. Men vill ni inte titta, så bara skrolla vidare... (En del av fotona som är tagna i skuggan, blev lite konstigt blå. Men det får ni ta på köpet.)
Först samlades alla, och väntade på att få börja gå.





Sedan blev det dags. Paraden går längs flera olika gator, och på C/ San Pedro kommer man förbi två gånger. Det gick en orkester först, och en sist. Däremellan kom alla andra.








Här kommer mina vänner från Amudeca. Det är bra med föreningar, för man lär känna många.




Nedan våra grannar på 1:a våningen. Först mamma Susana, lillebror, och pappa Ferran. Därefter flickvän, storebror, och mellansyster. Alla är supertrevliga!














Nedan ser ni Jan (där han stod när han fotograferade mig), och El Campellos (sure) proffsfotograf. Samt Lena.

Det lilla paret nedan la jag märke till, för att de hela tiden gick tätt tillsammans och såg så gulliga ut.

Proffsfotografen la också märke till dem.

Paraden gick vidare till kyrkan, där det uppstod köbildning och ny väntan.



Det var rätt mycket folk, men inte så många som det blev senare på kvällen.






Alla blomsterbärarna skulle in i kyrkan för att ge sina blommor till Virgen del Carmen. De fick gå in genom en sidogång, och ut genom stora entrén.




Alla blombuketterna sattes fast i särskilda ställningar. Nedan tar Ferran emot blommorna. Han är med precis överallt när det är fiesta. Tur att det finns eldsjälar!




Det skulle bli gudstjänst, men jag smet innan den började.
Nedan sätts de sopcontainrar tillbaka, som togs bort i samband med paraden.

Jag har kvar alla fotona från kvällen att redigera. Men det orkar jag inte göra just nu. Dessutom börjar jag få ont i höger "musarms-axel" som jag brukar när jag sitter för länge framför datorn. Alltså tänker jag pyssla med något helt annat nu. Kanske gå en promenad i solen? Resten av fotona ska jag ta itu med under morgondagen.
PS3:
Jag tog en paus och gick ner till El Paseo. Jag tittade en stund på mannen som dansar med dock-överkroppar på ryggen, och på en man som blåste stora såpbubblor till barnens förtjusning. Sedan beslöt jag mig för att äta söndagsmiddag ute. Jag gick och köpte mig en portion pizza för 2,20 €. Man får en alldeles lagom stor triangel, och de har många smaker att välja på. Jag valde en med mozarella-ost, skinka, champinjoner, paprika och oliver. Det var gott. (Och som ni märker så bantar jag inte alls den här veckan...)
Sedan gick jag hem och redigerade fotona från båtparaden. Jag valde bara ut 25 stycken, så det gick relativt snabbt.
Lena, Jan, och jag hade bestämt träff nere på det lilla "berget" vid El Paseo. Om man sätter sig där så kan man i lugn och ro titta på allt. Jag tog många foton (närbilder) förra året (eller var det förrförra?) så jag tänkte ändå bara ta några översiktsbilder i år.


Det var fler än vi som hade kommit för att titta på paraden!




Muren var i stort sett fullsatt, men på det lilla "berget" hade fler fått plats.


Helgonet Carmen fick alltså göra sin årliga båtresa. Först åker alla båtarna ut på havet, och ligger där ett tag. Så vitt jag vet (men inte kunde se på det här avståndet) så kastar man blommor i havet för att hedra alla dem som dött till havs.


Sedan åker de in till hamnen igen.


Carmen fick åka katamaran i år.



Polisen åkte tätt efter. Och på däck satt naturligtvis - Ferran. (Med svart band om midjan. De andra männen har rött.)

Carmen bars i land och processionen fortsatte längs El Paseo.

Den som gick längst fram och bar, var naturligtvis Ferran...


Jag är säker på att Carmen verkligen uppskattar de här årliga utflykterna från kyrkan. Nu fick hon tillfälle att titta i skyltfönster också. Lokura har en hel del kul.






Sedan får Virgen del Carmen tillbringa ett år i kyrkan igen, innan det är dags för nästa fiesta till hennes ära.
Nu har jag bara fotografierna från fyrkverierna kvar. Det är ganska få, så det är väl lika bra att jag redigerar dem också.
Jag hade bara lilla kameran med mig, för jag hade egentligen inte tänkt fotografera. (Det gjorde jag för något år sedan, och då fick ni se jättemånga fyrverkeri-foton.) Nu tog jag några foton ändå, som inte alls kan göra det hela rättvisa. För det var verkligen stora, fina, och mycket påkostade fyrverkerier. Vi satt på muren och beskådade det hela - Lena, Jan och jag. Fyrverkerierna sköts upp från piren närmast Rio Seco.







Nu ska hundarna och jag gå sena rundan. Sedan är det läggdags - bums!
16-07-18:
Det börjar komma knoppar både på min vinröda, och på min varmrosa bougainvillea. De största knopparna är ännu bara 1 cm, men snart så kommer blommorna.

På den rosa har (de vita) blommorna nu börjat slå ut. Jag tycker om bougainvillea! När jag bodde i Sverige så favoriserade jag rhododendron, azalea, schersmin, rosor och liljor - men där är det helt andra odlingsvillkor.

Wilda slickade rent Stellas öron i morse. Stella brukar vara ren, men Wilda gillar väl sysselsättningen. Fast Stella ser måttligt road ut.


Vov och voff på er! Jag hade tänkt skriva i går, men det kunde jag inte. Nä, för matte satt framför datorn hela dagen och höll på med sina foton. Och inte var det några fina foton heller. Nä, för det var ju inte en enda hund på dom!
Tänkte ni på det? Att i den där blomster-paraden, så var det bara en massa människor. Stora människor och små människor. Men inte en enda hund! Det är ju skandal, alltså! Kanske jag och Stella borde gå med nästa år? Fast inte Wilda, hon är för busig. Hon skulle aldrig kunna gå fint. Men jag kan. Jag kan gå vov-fint. Dessutom skulle jag klä väldigt bra i en sån där folkdräkt. Ja - för rött, och vitt, och svart, skulle matcha min pälsfärg så bra. Jag skulle bli vov-söt! Till och med ännu sötare än jag är i mig själv.
Vov! Jag tror faktiskt att jag ska be matte att hon syr en sån dräkt åt mig till nästa år. För nästa år så måste jag gå med i paraden, och visa dom andra hundarna - att vi hundar vi kan! Ja, vov och vov då!
Och inte har pensionen kommit in på mitt spanska bankkonto än... (Klockan är 11:30.) Bara den inte dröjer flera dagar, som senast. Jag bör ju köpa flygbiljetter i dag!
PS:
Klockan har hunnit bli 15:30, och jag har ännu inte fått någon pension. Suck! Jag skrev nyss till Försäkringskassan och frågade om felet ligger hos dem eller hos min spanska bank. Om jag inte alltid hade varit pank (eller näst intill pank) dagen före pension - då hade det ju kvittat om den kom någon dag senare. Men nu har det betydelse för mig - att pensionen kommer när den ska.
Jag bryr mig inte om att gå in på flygbolagens sidor för att titta efter vilka priser som gäller i dag. Det är ju inte lönt förrän jag kan köpa en resa. Kanske jag kommer att titta på tider i början på september i första hand? Men det handlar förstås ytterst om priset på resan - förutsatt att jag kan komma till hos passpolisen dagen efter jag har anlänt till Sverige.
Annars har jag faktiskt tömt soffan! Det enda som jag nu har kvar att gallra är tre mappar med papper (ekonomi + viktiga papper + diverse). Det kommer att ta lite tid att gå igenom dem, men jag har fortfarande två tomma lådor i Alex-hurtsen där jag sedan kan lägga mina sparade papper. Dessutom har jag tomt ovanpå tre Billy-hyllor i vardagsrummet.
Jag siktar på att sätta vitrinskåpsdörrar på ytterligare en Billy-bokhylla. (Jag har dörrar.) Så att jag kan ha alla mina prydnadssaker bakom glas, och så att jag kan se dem. (Prydnadssaker är ju till för att titta på!) Då måste jag naturligtvis flytta bort böckerna som jag har där nu. Möjligen skulle jag kunna lägga en del av dem ovanpå hyllorna? Eller flytta ner dem till den vita Billy-hyllan som står i gästrummet? (I den senare har jag en massa prydnadssaker nu, som jag aldrig ser.) Jag planerar att på sikt få superfin ordning här!
Och på tal om ordning - så ingår det ju i begreppet att ha rent och välstädat. Det har jag inte nu. Bl a skulle jag behöva tvätta både soff- och fåtölj-klädseln, och även min sängkappa. Soffan och sängkappan är smutsiga nertill, och fåtöljen på sidorna. Ändå ser armstödet väldigt rent ut nedan, om man jämför med det lösa tyget som ligger och skyddar stolsdynan. Det blir väldigt smutsigt när Bonnie ligger där varenda dag. F n kan jag överhuvudtaget inte sätta mig där själv - om jag inte har väldigt oömma kläder på mig.

Nu fäller Bonnie (och Stella, men inte Wilda). Jag tog ett enda tag med borsten i fåtöljen, och fick så här mycket päls på den (se nedan). Ändå borstade jag av tyget bara häromdagen. På sikt vill jag hitta något annat som Bonnie kan ligga i. För jag vill förstås kunna sitta i min läsfåtölj. (Jag hade ju tänkt förbjuda Bonnie att ligga i fåtöljen, men så tyckte Ulf synd om henne... Om jag tar bort mattan som ligger framför fåtöljen, så kan hon inte längre hoppa upp själv.) Jag trodde att Bonnie skulle tycka om barnfåtöljen som jag köpte åt henne, men det är alltid Stella och Wilda som ligger i den.

Jag kanske hittar något som Bonnie gillar längre fram? Och då återtar jag min fåtölj!
PS2:
Pensionen kom inte... Tydligen är det min spanska banks fel.
16-07-19:

Stort grattis på födelsedagen Robert!


Ha nu en riktigt trevlig dag i Skepparkroken med alla dina nära och kära!
PS:
Klockan 11 hade pensionen fortfarande inte kommit in på mitt spanska konto. Tidigare kom den alltid samma dag som FK satte in den (om än flera timmar senare), men inte nu längre. Jag undrar varför? Ännu kan jag alltså inte beställa någon resa. Kanske jag borde beställa biljetter till augusti ändå. Om det fortfarande finns några kvar? Det är nämligen så att mina små tikar förväntas löpa i september... Jag vill förstås inte att de ska fläcka ner hemma hos Lena och Jan, men det är ju också så att jag planerar att para Wilda. (Och kanske gör jag ett sista försök med Stella också.)
PS2:
Klockan är 13:15 och fortfarande har jag inte fått någon pension. (Jag är orolig för att jag inte ska hitta bra flygresor om jag väntar för länge.) Jag gick till mitt lokala bankkontor och klagade. Kassörskan sa att det är vanligt att det tar två arbetsdagar från utländsk bank, men att det kunde ha blivit något fel eftersom det har fungerat tidigare. Nu är det huvudkontoret (det borta vid Lidl) som har hand om sådant - alltså får jag gå dit, men det gör jag först i morgon.

Det är också till huvudkontoret jag ska vända mig för att byta efternamn hos banken. Men kassörskan trodde dock inte att det papper jag har fått av svenska Skattemyndigheten gäller, utan att jag måste visa en ID-handling (pass) som visar att jag heter Dottén. Så kanske detta får vänta tills jag kommer tillbaka från Sverige. FK vågar inte byta namn på utbetalningarna förrän Sabadell har bytt namn i sina papper. FK befarar att jag inte alls får någon pension annars. Jag ska maila FK när det är klart hos banken.
Tja, är det inte det ena så är det det andra... Nu ska jag ut med hundarna. Solen skiner som vanligt, och det är behagliga 27˚ i skuggan. (Alicia berättade förresten, att när hon besökte sin ena dotter som bor nära gränsen mot Portugal förra sommaren - då var det 50˚ där! Alicia trodde att hon skulle dö... På vintern har orten smeknamnet "Lilla Sibirien".) Det är förstås 1000 gånger bättre att bo här i El Campello!
PS3:
Eftersom pensionen inte har kommit nu när klockan är 15:15, så tror jag inte att den kommer i dag. Suck! Jag har tittat lite på flygpriser, och på vissa avgångar med bra pris finns det bara 1 biljett kvar... De biljetterna hinner någon annan köpa.
Jag hittade två affischer på temat livets förgänglighet. Den första såg jag i miniformat i en tidning med glansigt papper, så jag kunde inte ta något tydligt foto - men texten är mycket tänkvärd.


Jag känner mig rastlös i dag, så jag får inget vettigt skött. Och inte har jag ro att gå ner på stranden heller. Jag borde kanske sätta mig på balkongen och läsa?
16-07-20:
Det är inte min dag i dag. Pensionen har ännu (kl 12) inte kommit. Jag gick till Sabadells huvudkontor. De har ingen som helst aning om varför min pension ännu inte har kommit in på mitt konto, men håller med mig om att den borde ha kommit senast i morse. De kan inte ändra efternamn i bankens papper förrän jag kan visa en giltig ID-handling med namnet Dottén. Jag påpekade att jag tyvärr inte kan skaffa en sådan om min pension inte kommer...
Jag frågade också om sparkonto. Det blev ju fel förra gången banken öppnade ett åt mig (det kostade 5 € per månad, och bankkvinnan som fixade detta har slutat). Om jag öppnar sparkonto nu, så får jag fria uttag och 0,3% ränta på pengarna - och självklar är det gratis att ha kontot. Jag ska öppna ett lite längre fram. (Just nu har jag ju inga pengar att sätta in...) Jag har lite sparat på Norwegian bank, men de pengarna kommer jag inte åt eftersom jag saknar giltig e-legitimation. (Det försökte jag skaffa när jag besökte Ängelholm i juni, men Handelsbanken gjorde fel, så kortet kom aldrig. F n kan jag inte ens se hur mycket pengar jag har på mitt Norwegian konto.)
Jag frågade också Sabadell om lån och krediter. Det har jag inte tänkt skaffa mig, men det kan vara bra att veta reglerna. I Sverige ska man (så vitt jag vet) ha betalat tillbaka sina lån senast den dagen man fyller 70 år. Jag frågade om det är lika här, men här gäller åldern 75 år. Räntan på ett bolån är f n knappt 2%.
Sedan gick jag till Lidl. Häromdagen köpte jag 2 små bröd där, men såg när jag kommit hem att kassörskan hade stämplat in 2 avokados i stället - och dessa är dyrare. I dag ville jag ha tillbaka mellanskillnaden (1,40 €). Det gick inte. Jag skulle ha kontrollerat kvittot innan jag lämnade Lidl. Jag sa att jag har nedsatt syn så jag kollar när jag kommer hem - och att det faktiskt står 30 dagars bytesrätt på kvittot. Men några pengar fick jag inte. Det handlar inte om något stort belopp, men det är ju inte mitt fel att kassörskan råkade göra fel - och då vill jag inte betala. Jag ville prata med chefen, men den här kassörskan visste inte vem som var chef... (Hon är nog extraanställd över sommaren, men ändå.)
Ingen pension, och inga pengar tillbaka.
När jag kommit hem så utlöstes brandvarnaren. Först hörde jag bara enstaka pip och var inte säker. Jag plockade ner den här uppe och la den bredvid mig. Då hörde jag att det var brandvarnaren där nere som pep - och den satte precis full fart med att tjuta på högsta volym. Jag fick klättra upp på min höga pall och plocka ner även den, och med risk för hörselskador plocka ut batteriet. På bottenvåningen kunde jag inte lukta någon tillstymmelse till rök, och någon eld såg jag inte till. Allt var normalt. Varför brandvarnaren började tjuta vet jag inte, men jag satte inte upp den igen. Ljudet är fruktansvärt, och jag har ju tre brandvarnare med svans.
Nej, det tycks inte vara min dag i dag...
Ute är det molnigt och 26˚. På väg hem från banken/Lidl så kom det faktiskt några glesa regnstänk. Det kändes bara skönt. Nu vet jag inte vad jag ska göra i dag. Jag borde förstås gå igenom de där tre mapparna med papper, så jag får ordning på det sista i den här omgången saker. Men just nu känner jag mig så håglös. Och stranden är inte ett alternativ just i dag.
Det är bra tur att jag har mina tre små hundvänner som muntrar upp mig hela tiden!



PS:
För att vara en mulen dag, när det t o m kommer några regnstänk då och då - så är det hyfsat med folk på stranden.

Själv roar jag mig med att titta i heminrednings-tidningar, både svenska och spanska. Jag hittar många vackra och ändamålsändliga inredningar. Flera av dem skulle jag kunna tänka mig här hemma. Men det är lätt att konstatera att villkoren är olika. Om man har mycket pengar + stor bostadsyta + många stora fönster med en vacker utsikt (t ex hav eller trädgård) - då är det mycket lättare att få fint hemma...
Men även små detaljer kan göra skillnad. På fotona nedan (från El Mueble) ser ni vilken skillnad det gör, om man i ett rum med neutral bas bara byter små saker som lampor, kuddar, prydnadssaker och matta. Det blir helt olika rum. (Och helt utan dekorationer blir det urtrist och opersonligt, även om funktionen är densamma.)




Så kanske det är försvarbart, att jag har många kuddfodral, dukar och värmeljusstakar. Jag kan inte ändra på min bostad - men jag kan ändra på de små detaljerna. Det är för att kunna göra det, och få variation på begränsad yta, som jag har valt en neutral bas (som soffans sandfärgade tyg, och hyllor/bord i björk och vitt).
Vov alltså! Matte är så ytlig. Hon tänker bara på världsliga ting, som kuddar och pengar och sånt. Men jag, jag tänker på livets stora mysterier. Som det där lilla trolleri-rummet som vi har i trapphuset. Jag har tänkt på det mycket under årens lopp, men jag har ännu inte löst mysteriet. Jag förstår inte hur rummet kan trolla bort människor på bara en minut.
Ja, ni vet, det där lilla rummet som man går in i. Och så stängs dörrarna. Och så skramlar det en stund. Och sen öppnas dörrarna. Och då är man på en annan våning. Det är ju vov-mystiskt bara det. Men ibland är det ännu mera super-vov-mystiskt.
Jag kanske ser att grannarna går in i trolleri-rummet. Och då är där fullt därinne, så vi får vänta. Och så stänger sig dörrarna. Och så skramlar det. Och så skramlar det lite till. Och så öppnar sig dörrarna. Och då - då är rummet tomt! Grannarna har försvunnit! Men lukten finns kvar. Både jag, och Stella, och Wilda, känner tydligt lukten efter grannarna. Och ibland kan t o m matte, som har så vov-dåligt luktsinne, känna lukten av dom. (Det är när dom har använt stark parfym, säger matte.) Men grannarna - dom är helt borta. Alldeles försvunna!
Fast dom brukar komma tillrätta. För jag kanske ser dom igen, dagen efter att dom försvann. Det som är vov-tur är, att ingen av oss har försvunnit. Det är ju verkligen vov-skönt. I början var jag faktiskt lite orolig när jag gick in i trolleri-rummet - men det är jag inte nu längre. Men om jag bara kunde begripa hur det går till, när grannarna försvinner. Visst är det vov-mystiskt! Jag måste fundera mera. Ja, vov och voff på er då!
Nej, pensionen har inte kommit än (15:30), så då kommer den knappast i dag. Håller ni tummarna för att den kommer i morgon?
16-07-21:
När jag nyss (10:52) tittade efter, så hade pensionen fortfarande inte kommit in på mitt konto. Suck! Det känns oroligt! Om jag visste exakt hur mycket försenad den skulle vara, då vore det OK. För då skulle jag kunna planera därefter. Men nu vet jag faktiskt inte alls när den kommer. Jag känner mig rastlös och får inget skött, men kollar en gång i timmen om pensionen har kommit in. Det är ingen risk att jag svälter ihjäl, och räkningarna brukar dras via autogiro först den 1:a - 11:e var månad. Men jag skulle vilja köpa flygresan NU.
Ulf har sagt att jag kan låna av honom så länge. Han har pengar liggande här. Om pensionen inte har kommit in vid middagstid så skulle jag kunna låna av Ulf, gå till banken och sätta in pengar på mitt konto - och köpa flygresan. Och sedan så fort pensionen har kommit, hämta ut de pengar jag lånade av Ulf, och lägga tillbaka dem där jag tog dem. Men det känns alltid bäst att slippa låna, så jag avvaktar lite till.
Det som är positivt är att jag inte gör av med några pengar alls de här dagarna...

För att fördriva tiden så tvättar jag lakan och handdukar...
PS:
Nu vet jag (tack vare att Ulf hittade artikeln) varför jag inte har fått min pension ännu, se: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23207861.ab, eller läs nedan:
Pensioner försenade för utlandspensionärer
Svenska utlandspensionärer får inga pengar. 70 procent av de som skulle fått pensionsutbetalningar 18 juli väntar fortfarande på månadens utbetalning. Det ligger hos Nordea som sköter utbetalningarna till utlandet, säger Mona Myrberg, pressekreterare på Pensionsmyndigheten.
Svenska utlandspensionärer inom Euroområdet, som skulle ha fått sin pension 18 juli, får inga pengar. Problemet ligger hos den utbetalande banken Nordea. Vi väntar på besked från Nordea om vad nästa steg blir. Just nu har jag ingen prognos tyvärr, säger Mona Myrberg.
Inledningsvis gällde problemet alla utlandspensionärer som skulle fått pengar 18 juli, men de som bor utanför Euroområdet ska ha fått sina pengar. 30 procent har fått sina pengar nu, men för de 70 som bor inom Euroområdet har pengarna fastnat hos Nordea. Pensionärer med utbetalningsdatum 19 juli har fått sina utbetalningar genomförda som vanligt, enligt Pensionsmyndigheten. Dock kan det dröja en till fyra dagar innan pengarna sätts in på kontot, beroende på vilken bank mottagaren har och i vilket land hen bor. Aftonbladet har sökt Nordea som bett om att få återkomma.
Ja, jag blev inte gladare av att läsa artikeln. Men det känns alltid bra att få en förklaring. Och då ligger felet faktiskt inte hos min spanska bank Sabadell. (I alla fall inte den här gången.)
PS2:
Nu meddelar Nordea att pensionerna håller på att betalas ut: Det har varit ett tekniskt fel, men nu är det fixat och pengarna ivägskickade, säger Magnus Nelin, presschef på Nordea, till Aftonbladet. Pengarna kommer fram till pensionärerna under dagen. Det har fixats succesivt, säger han.
Ja, då återstår det att se om jag verkligen får min pension i dag. Jag lånade nyss lite pengar av Ulf, och satte in dessa på banken. Jag trodde att jag tidigast skulle få min pension på måndag. Men nu kanske den kommer tidigare, så jag ganska omgående kan betala tillbaka lånet till Ulf. Hur som helst så ska jag kolla flygresor nu. Nu ger det sig om de billiga som jag tittade på häromdagen finns kvar...
Jag känner mig i alla fall lättad nu när jag vet att pensionen är på väg!

I dag kommer att bli en fantastisk dag, le.
PS3:
Nu har jag beställt flygresor. Jag flyger upp med Vueling (under namnet Christel Dottén Rosenius) måndagen den 22 augusti klockan 10:10, och landar på Kastrup 13:30. Jag flyger ner med Norwegian onsdagen den 31 augusti (under namnet Christel Dottén), och landar i Alicante (dagen efter) kl 00:05. På flygplatsen i Alicante kommer en förbeställd taxi att vänta på mig, som ska ta mig hem till El Campello. (Så dags går inte C6 och Tram.) Att jag valde en så sen avgång beror på att passpolisen då även har förmiddagen den 31:a på sig att leverera mitt pass (om något skulle haka upp sig). Resan var billig (43 €), så även inkl taxi (som kostar exakt lika mycket) så kom jag billigt undan. Flygbiljetten upp kostade 94 €. Sedan tillkommer förstås tåg t o r Ängelholm - Kastrup.
Strax efter att jag hade beställt resan så kom min pension. Så i kväll ska jag gå till bankomaten och hämta ut pengarna som jag lånade av Ulf, och lägga tillbaka dem. Det blev ju ett kortsiktigt lån, vilket förstås är att föredra.
Om jag hade kunnat betala taxin i förväg så hade den bara kostat 40 €. Nu krånglade Sabadells webbsida som vanligt, så jag kunde inte betala med det kortet. De skickar en kod via sms som jag ska bekräfta köpet med. MEN på bankens webbsida syntes bara den övre halvan, inte den nedre där man ska skriva in koden. Och det gick inte att skrolla ner.

Det är inte första gången jag har haft problem. Jag tror faktiskt bara att det har fungerat som det ska en enda gång hittills. Tidigare hade det ett plastkort - och då fungerade det varje gång. Nu gjorde jag en skärmdump som jag ska ta med till banken och visa. Tre förlorade euro är ju pengar det också... Dessutom tycker jag systemet med att man måste använda sin mobil för att kunna betala - är dumt. Jag måste komma ihåg att ta fram den och sätta på den - innan jag genomför köpet.
Jag skrev ut mina flygbiljetter och skulle gå ner och hämta en plastficka att stoppa dem i. Då hittade jag den här på golvet i gästrummet:

Och den sprattlade fortfarande lite med benen. Tja, jag tog den i en håv och spolade sedan ned den i toaletten. Det kanske inte är det mest humana, men den var döende. En levande kackerlacka ligger inte stilla i onödan... Jag undrar förstås hur den har hamnat där den låg. Jag har visserligen balkongdörrarna i kök och vardagsrum öppna dagtid, men ändå. Det finns kackerlackor ute, de flesta lever i avloppssystemen. Jag har sett enstaka döda i vårt garage, och jag vet att städerskan lägger ut kackerlacksgift. Men vi bor på 4:e våningen, och kackerlackor kan inte flyga. Men de kan nog klättra på fasaden. Nåja, så länge de är döende eller döda så går det an.
Därefter gick jag mitt-på-dagen-promenaden med hundarna. När vi hade kommit hem igen så beslöt jag mig för att gå ner på stranden. (Jag kan koppla av nu när pensionen har kommit, och flygbiljetterna är inköpta.) Det är 30˚ i skuggan, och 26˚ i havet i dag. Jag tog bara på mig bikinin, hängde nycklarna om halsen, stack fötterna i mina bad-sandaler, och svepte en tunn handduk om kroppen. Sedan gick jag ner, la skor, nycklar och handduk på stranden - och gick ut i havet. Det var så skönt! Jag badade länge.

Sedan tog jag skor och handduk i handen och promenerade i vattenbrynet mellan hamnen och den första piren. Så fick jag lite sol på kroppen, fast jag inte låg och solade. Men det är UV-index 9 i dag, och jag hade inte smort in mig alls med solskydd, så jag vågade inte promenera så lång stund.
Nu har jag duschat och tvättat håret, och känner mig ganska avslappnad. Pensionen har kommit, så livet kan gå vidare...

16-07-22:
Jag tycker så mycket om de lugna soliga mornarna här i El Campello. Det är så fridfullt, så annorlunda mot dagarna och kvällarna. Så här års vimlar det av folk på El Paseo, särskilt på kvällarna. Men inte på mornarna. Då är det bara enstaka motionärer, enstaka hundägare och så renhållningsarbetarna som är ute. Spanjorerna ligger och sover (de som inte jobbar).






Hundarna nosar (och sköter sina behov) i lugn och ro. Men när vi möter en hund så blir de på alerten. Det gäller att snabbt ta ställning till om det är en hund som ska hälsas på, eller en hund som bör skällas ut. I fallet nedan var det mittemellan = titta nyfiket men inte våga sig på vare sig det ena eller det andra.

Det står alltid några bilar på hotell JovAs parkering. Påfallande många är svarta. Ja, när de parkeras där. Efter några dagar är de alla grå-beigea av sanden som lägger sig som ett fint damm överallt. En bilägare förebygger problemet som ni ser nedan.

Jag skrev i går att kackerlackor inte kan flyga. Det gäller tydligen bara vissa kackerlack-arter. Katarina skrev och berättade att hon har sett kackerlackor i Australien som flög lika bra som fåglar. Så jag läste på lite, och lärde mig följande:
Kackerlackor är en av de äldsta idag levande ordningarna av insekter. Man har hittat arter från stenkols perioden (karbon) som är mycket lika dagens kackerlackor i avlagringar. Det betyder att kackerlackorna är 400 miljoner år gamla. Det finns ca 4.000 arter. Av dessa är det ett tiotal arter som lever nära människan. Övriga finns i naturen, framför allt i tropikerna. Den största arten kan bli nästan 12 cm lång och den minsta bara några få millimeter. Kackerlackorna är nära släktingar till gräshoppor och syrsor.
Kackerlackor har en otrolig förmåga att föröka sig. Tre till fem veckor efter befruktningen lägger kackerlacks-honan en kapsel som innehåller 3040 ägg. Dessa kläcks redan dygnet därpå. En enda parning är tillräcklig för att befrukta alla honans ägg och hon producerar ständigt nya äggkapslar. En hona lever 36 månader.
De arter som finns i tropikerna lever i markskiktet där de bryter ner löv och döda djur. I vår inomhusmiljö äter de allt de kommer åt. Från ruttnande och jäsande spill till mjöl, bröd, smör, matolja, choklad, socker, honung, sirap, grönsaker, spannmål och köttvaror. I nödfall kan den också äta läder, ylle, linne och t.o.m. papper och tvål.
De flesta arterna är ljusskygga och nattaktiva. (Ev med undantag av asiatisk kackerlackan.) Bäst trivs kackerlackan i en varm och fuktig omgivning. Den klarar temperaturer upp till 40 plusgrader och ner till 5 minusgrader.
Kackerlackor kan sprida virus och bakterier som kan ge upphov till salmonella, gulsot och gula stafylokocker, även kallad sjukhussjuka. De förorenar med sina exkrementer och sitt illaluktande sekret.
I Sverige är den tyska kackerlackan (och den brunbandade kackerlackan) vanligast. (Den tyska, se bild nedan, härstammar inte alls från Tyskland, utan troligen från sjöområdena i Etiopien och Sudan i Afrika.)

Här i Spanien är den asiatiska och den orientaliska vanligast. Jag kan inte säga vilken av de två arterna som jag ser oftast. Jag brukar inte stanna för att detaljstudera dem. Men eftersom den asiatiska kackerlackan (Blattella asahinai) bara är cirka 15 mm lång, och den orientaliska kackerlackan (Blatta orientalis) är ca 25 mm - så bör det vara den orientaliska. Jag tycker att de flesta ser ut att vara ca 30 mm, om man bara räknar själva kroppen. Sommartid ser jag kackerlackor nästan varje dag. Spanjorerna brukar stampa ihjäl dem, men jag kan inte. Bara om de gör olaga intrång i min lägenhet skulle jag kunna tänka mig att göra ett undantag. Men de få gånger det har hänt, så har jag tagit den i en håv och slängt ut den från balkongen... (Nedan: asiatisk t v och orientalisk t h.)
Den orientaliska kackerlackan (som ursprungligen kommer från Nordafrika) är allätare och kan bära med sig sjukdomsalstrande bakterier då de bland annat vistas i avlopp. (Här sprutar kommunen gift i avloppen en gång varje år, för att hålla antalet kackerlackor nere.)
Om flygförmågan skrivs: Hos den fullt utvecklade insekten täcks ryggen av två par pergamentartade vingar. Vanligtvis flyger inte kackerlackor några längre sträckor. Inomhus förflyttar de sig helst genom att springa, och de kan springa mycket fort.
Tydligen flyger den australiensiska kackerlackan allra bäst. (Bilden nedan.)

Om den tyska läser jag på något ställe att den inte kan flyga alls (bara glidflyga), och på ett annat att båda könen kan flyga vid varm väderlek. Om den orientaliska så står det på något ställe att den på grund av relativt små vingar inte kan flyga, men däremot klättra bra på vertikala ytor. Men på ett annat ställe står det att honorna har mycket korta och oanvändbara vingar, medan hanen har långa vingar och kan flyga kortare sträckor (2-3 meter).
Sammantaget kan jag konstatera att några arter flyger bra, medan de flesta flyger dåligt och föredrar att springa. Så länge ingen kackerlacka får för sig att lägga ägg här hos oss, så har jag ingenting emot dem. Men jag föredrar förstås om de inte alls besöker oss...
I dag kommer det att bli en fin dag. Jag borde först och främst gå igenom mina pappershögar, så att jag äntligen blir klar med den här omgången av gallrande och ordnande. Men jag borde också gå ner på stranden... Jag känner mig mycket lättare till sinnet i dag, nu när jag har pengar på mitt konto (om än begränsat) och flygresan är inköpt. Dessutom har jag haft kontakt med taxibolaget som jag beställde taxi från flygplatsen av. De säger att man kan betala i förväg även lite senare, bara det blir två dygn innan taxiresan. Jag ska betala med mitt ICA-kort när min lilla tilläggspension kommer in där den 25:e. Så sparar jag 3 €.

PS:
Ingetdera har jag gjort (hittills), varken gått igenom papper eller varit på stranden. Däremot har jag suttit ganska länge i skuggan på balkongen tillsammans med hundarna, och gjort just ingenting. Det var skönt och avstressande.



Bonnie hade det lugnt och skönt innan Wilda (och Stella) kom ut på balkongen.




Bonnie sköter fortfarande om sin dotter, och slickar henne ren kring ögonen. Stella är inte överförtjust i det hela, men står stilla.

Jag har inte rullat tummarna hela dagen, men jag har bara gjort sådant som "inte räknas", t ex vattnat alla mina växter.
Förresten ringde Maud. Hon har ännu inte fått sin pension, och var orolig. Vi kom fram till att hon bör ha den på måndag. (Det brukar ta 3-4 bankdagar i Senegal.) Både hon och jag är beroende av att pensionen kommer som den ska. Vi har ju båda begränsade tillgångar...
PS2:
Vi har tillbringat ännu mer tid på balkongen, hundarna och jag. På fotot ovan av Bonnie, ni får se det här igen, så ser hennes päls "tufsig" ut. Det är lös päls.

Jag har aldrig varit med om att Bonnie har fällt så mycket päls som hon fäller nu. Jag visade häromdagen hur mycket päls som fastnar på tyget i läsfåtöljen. Nu ska ni få se hur mycket som fastnade i borsten när jag borstade henne i kväll. (Och då borstade jag henne ordentligt i tisdags också, samt lite i går och i förrgår.) Själva borsten är 6½ cm bred, så ni ser att det är en rejäl pälshög.

Som jämförelse får ni nedan se hur mycket som fastnade i borsten när jag borstade Stella (t v) och Wilda (t h). Detta är mer normalt för chihuahuor. Fast de två gånger om året som de fäller, då blir det förstås mer. Men Stella fäller också nu. Hon har visserligen tunnare päls än Bonnie, med mindre underull, men ändå...

Nu är det strax dags för oss att gå sena rundan. Klockan är 21:20. Jag hör någon (några?) som sjunger och spelar gitarr nere på El Paseo. Det låter bra. På sommarkvällarna händer där alltid något. Det är fortfarande 28˚ varmt ute.
16-07-23:
I förmiddags körde jag in till köpcentret Vista Hermosa i utkanten av Alicante. Mitt huvudärende var att besöka Leroy Merlin för att köpa färg. Där har de massor med olika färger och färgnyanser att välja på. Jag ville ha tag på kyckling-gul färg för att måla min stegpall med. Jag hade med mig en liten skål i exakt rätt nyans. Och om färgen på burkens ovansida stämmer - så blev det exakt samma nyans. (Kanarie-gul heter den.) Tyvärr återger inte kameran nyansen helt korrekt. (Det gör sällan min lilla Canon Ixus-kamera, till min sorg. Jag är ju väldigt petig med nyanserna. Kanske jag bör prova ett annat kameramärke när jag har slitit ut den här?)

Jag köpte ytterligare två burkar färg, i olika nyanser av turkosblå. Jag fotograferade burkarna både inne och ute, men nyanserna blev inte rätt på något av fotona. (Den gula ser alldeles för grön ut, och de andra aningen för blå.) Detta är vattenbaserad akrylat-färg avsedd för inomhusbruk. (Just den här färgen är miljövänlig och ska lukta mindre än normalt.) 0,75 liter kostade 10,95 € vilket är billigt. Det är väldigt dyrt med färg nuförtiden. Om de hade haft mindre burkar så hade jag köpt en himmelsblå, en pastellrosa och en limegrön också. Det är kul att måla om möbler och småsaker. Ulf uppskattar om jag målar när han inte är här, så jag får väl passa på nu. Så snart jag har fått undan mina pappershögar så ska jag börja måla pallen. Jag måste vara på matbordet så hundarna inte kommer åt färgen innan den har torkat. (Ute kan det blåsa skräp i färgen, annars kunde jag ha målat på balkongen.)

Sedan gick jag till Casa shop som ligger strax intill, men där tittade jag bara. Vägg i vägg har Jysk precis öppnat. Jag gick in och tittade där också. Just i dag köpte jag inget, men det är bra att de har öppnat på vår sida Alicante. (Jag tog en broschyr åt dig Lena.) Därefter gick jag till Al Campo och handlade lite mat till mig, men viktigast av allt - jag köpte en sorts "gnagis" för hundar med biffsmak.
De smakade tydligen väldigt bra! Först tänkte Bonnie gömma sin till ett senare tillfälle, men hon hittade inget säkert ställe - så nu ligger hon i hallen och gnager.

Wilda och Stella började gnaga bums. Wilda har redan slut på sin (men såg mycket nöjd ut så länge den varade). De andra har mer än hälften kvar av sina. (Jag får väl ge dem lite mindre kvällsmat än vanligt.)

Ja, då har jag lyckats fördriva några timmar igen, utan att ha fått något viktigt gjort. (Pappersbuntarna väntar fortfarande...) Men jag är ju pensionär, så jag har gott om tid.
PS:
Här kommer ett par foton från min eftermiddags-promenad utan hundar:





Jag borde förstås ha badat! Kanske i morgon? Nu ska jag gå ut med hundarna. De ligger fortfarande och vilar - mätta och belåtna.
PS2:
Kommer ni ihåg att vår ena brandvarnare utlöstes härförleden, till synes helt utan anledning. Nu har jag hittat förklaringen, på Brandskyddsföreningens webbsida. (http://www.brandskyddsforeningen.se/i-hemmet/brandvarnare) Där står:
Gör rent brandvarnarna en gång per år eller om de larmar utan anledning. Rengör brandvarnarna genom att dammsuga med en mjuk borste och torka av utsidan med en lätt fuktad trasa. En brandvarnare som är smutsig invändigt blir känsligare och larmar oftare utan anledning.
OK, jag erkänner - jag har faktiskt aldrig rengjort våra brandvarnare. De sitter ju så högt upp, så bara en gång om året har jag dammat lite på ovansidan. Men rengjort dem har jag aldrig gjort... Hur ofta rengör ni era?
16-07-24:
Det blir ännu en vacker dag här i El Campello, och jag borde givetvis gå ner och bada! Kanske jag gör det. Annars håller jag på att ordna här hemma. Och sedan ska jag dammsuga båda våra brandvarnare.
Jag fick Inredas nyhetsmail. De säljer många trevliga skyltar, se: https://www.inreda.com/produkter/kategori/86/skyltar-amp-tavlor/?ref=685skyltgo. Just de nedan tycker jag om, men jag får tyvärr inte plats med dem någonstans. (Väggarna är ju täckta av bokhyllor.) Men visst ligger det en hel del i texten!


"Do it now!" Tja, då är det väl bäst att jag sätter fart igen...
PS:
Ser ni? Nu är det tomt i soffhörnan igen!

Men jag får erkänna att jag har fuskat en smula. De tre pappershögarna, som jag ska gå igenom, la jag på mitt skrivbord. Jag kom fram till att jag faktiskt kan skjuta på just det jobbet. Och de saker som jag har gallrat ut, och som Alicia och MariPaz ska ha, står tillfälligt på Ulfs säng. Just nu står datorn på matbordet, men om jag ställer tillbaka den på mitt "stå-dator-bord" då kan jag få plats att börja måla. Jag måste naturligtvis täcka matbordet med plast först. Plast har jag i källarförrådet, och penslar likaså. Tyvärr är det lite svårt att komma åt detta... (Men jag har ju ändå tänkt röja i förrådet också.)
Bonnie ligger under Ulfs säng (kanske är det svalare där?), medan Stella och Wilda ligger i de små fåtöljerna. Men nu ska jag strax servera dem deras mini-lunch, och sedan ska vi gå en promenad. Termometern visar 29,8˚ i skuggan, så de vill nog inte gå så långt. Själv överväger jag allvarligt att gå ner på stranden, sedan när jag har återbördat hundarna till hemmets lugna vrå.

PS2:
Nu har jag både solat och badat! Jag tillbringade nästan 1½ timme på stranden. Jag doppade mig minst en gång i kvarten, och stannade då en stund i vattnet. Havet är 26˚ i dag, och det är grön flagg. Det blåste som vanligt en bris från havet, annars hade det blivit för varmt att ligga och sola. I dag hade jag spf 6 på hela kroppen, och 50 i ansiktet. Jag hoppas att solen har tagit lite. Jag vill bli brunare än jag är. Nu är jag bara snäppet brunare än vit...
Nu ska jag dricka en kopp te, sedan gå ut med hundarna, och därefter försöka göra lite nytta till. När jag ändå dammsuger brandvarnarna, så borde jag förstås dammsuga golven också.
PS3:



16-07-25:
Ute är det alldeles underbart sommar-semester-väder (30,3˚ i skuggan och 25˚ i havet). Vår balkongutsikt är som vanligt fantastisk. Havet glittrar förföriskt klarblått, och jag ser att det är många som solar och badar...

Men jag tänker: Varför är livet så fullt av "måsten"? Varför tar "att-göra-listan" aldrig slut? Vissa dagar känns allt oöverstigligt, som om vägen är evighetslång och jag aldrig kommer till mål. Dessutom går jag regelbundet vilse och får börja om...
Som det här med att hålla vikten. Jag började om i dag. Inte för att jag har den minsta lilla lust att hålla diet - men för att jag måste. Jag har ätit alltför mycket, men framförallt fel (många glassar bl a), och det har självklart satt sina spår. Faktum är att jag i dag är tjockare än jag har varit på många år. Jag ställde mig på vågen i morse. Den visade 53,2 kg och (värst av allt) att jag innehåller 27,2% fett. Det är långt från mitt ideal 46-48 kg och 20-22% fett... Jag började i morse att räkna kolhydrater igen (enl LCHF), men planerar att fasta några dagar lite längre fram. Det är bra att varva metoderna, och att fasta är bra för hälsan.
Om jag hade kunnat hålla vikten så hade jag aldrig mera behövt banta, vilket hade varit mycket bättre för hälsan. Rent intellektuellt är det ju en bagatell, hur lätt som helst! Men i praktiken... Nu vet jag att jag inte är ensam. Jag vet att en och annan av er som läser det här - har samma problem som jag. Vi måste stötta varandra! Det är ju klart att vi kommer att lyckas! Den här gången kommer det att gå! Eller hur! Vi gör bara på ett nytt sätt!

Men det finns fler måsten. Jag har t ex inte alls någon lust att gå ner i förrådet i dag och röja. För att komma åt plast och penslar, måste jag först bära upp allt som står i mittgången till vår lägenhet. (Det blir mycket bärande eftersom hissen inte går ända ner i källaren.) Och om jag gör allt det jobbet, så bör jag förstås passa på att sortera-gallra-ordna i hela förrådet - när jag kommer åt. Men i den här värmen har jag mycket större lust att sitta i skuggan med en bra bok...
Sedan måste jag snarast sätta mig in i hur One.com's hemsidesprogram fungerar, så att jag kan övergå till att skriva på min nya webbsida www.christel.es. Och sedan så är det ytterligare sisådär 100 saker som jag måste, eller åtminstone borde göra...
Och ute skiner solen... Kanske jag börjar med ett mini-måste? (Så jag kommer igång.) Min lavendel vill ha en större kruka. Den torkar ut alldeles för lätt i den lilla den står i. Jag går ut på balkongen NU och påbörjar omplanteringen!
PS:
Nu är lavendeln omplanterad.

Men visst är det märkligt, att när man gör en sak så för det alltid med sig en massa annat. När jag ändå hade jord och planteringsspade framme, så planterade jag också de tre "citron-pelargon-sticklingarna" som nu fått rötter.

Jag lät krukorna stå på diksbänken och rinna av. Då såg jag att det var dags att rengöra diskbänken och diskhon med Svinto. Alltså gjorde jag det. Det är ju roligt att ha en skinande ren diskbänk, de få dagar det varar. Tre saker har jag gjort, men det vara bara en av dem som stod på att-göra-listan. Det är förstås förklaringen till att listan aldrig tar slut - att jag gör en massa annat (+ att jag ständigt skriver dit nya saker). Nåja, nu kan jag stryka en punkt i alla fall. Kanske jag kan göra något mer, värmen till trots? Jag känner mig slö, men måste tänka att jag KAN!

Vov på er! Matte knycker min päls! Hon knycker vov-många pälsstrån varenda dag. Först så blev jag sur på henne. För det är faktiskt MIN päls!

Men sen så märkte jag, att det liksom blev lite svalare när matte tog bort alla lösa pälsstrån. Så nu låter jag henne ta bort dom. Men jag försöker se så sur ut som möjligt, när hon gör det. Bara för att markera liksom, att pälsen faktiskt är MIN egendom!

Det är vov-varmt här i El Campello nu. Men på vår stora balkong är det vovvigt skönt. Särskilt när där är skugga. Då tycker vi hundar vov-mycket om att vara där. Ja, vov-vov och voff då!
PS2:
Nej, jag har inte gått ner till förrådet. Inte ännu i varje fall. (Jag har tagit fram förrådsnyckeln!) Jag pysslar med mindre viktiga saker i stället, sådana som kräver mindre energi. Det är nästan för varmt för att jobba i dag. Inte ute, där fläktar det skönt. Men här inne! Inomhusluften står helt stilla! Vinden kommer från "fel" håll, så mitt "tvärdrag" gör ingen nytta. Trots att jag har så lite på mig som jag anständigtvis kan ha, så rinner svetten även när jag sitter stilla. (Och inte får jag äta glass för att svalka ner mig heller...)
När vi nyss gick tidiga kvällsrundan, så såg jag att de nu har börjat bygga den stora scenen inför det här arrangemanget:

Det är ett stort musikarrangemang, med (för spanska ungdomar) kända artister. Artisterna avlöser varandra från klockan 11 på förmiddagen, och fram till midnatt. Ju senare på kvällen, desto kändare artist. (Själv har jag inte hört talas om en enda.) Som ni ser på affischen så är det Coca Cola som sponsrar det hela (på gott och ont). Ungdomarna brukar ha kul, men det brukar vara oerhört skräpigt dagen efter. (Allt skräp brukar dock vara bortstädat redan tidigt på förmiddagen, dagen efter.)
Med posten i dag fick jag katalogen från Laura Ashley som jag beställde häromdagen. (Tyvärr lite tillknycklad som mycket blir i de smala spanska postfacken.) Jag har inte ens bläddrat i den än, men kommer att sätta mig ner senare (kanske på balkongen), och titta noga på allt på de över 300 sidorna. Jag gillar Laura Ashleys produkter! De skickade med en liten kupong. Där står att de vet att jag kommer att tycka om katalogen, och därför vill hjälpa mig att realisera mitt första köp genom att ge mig 15% rabatt. Tja, det låter ju lockande. Kanske den där tapeten som jag är så förtjust i? Eller en bit vackert tyg? (Det finns likadant tyg som tapeten.) Eftersom det inte står något sista giltighetsdatum på kupongen, så har jag ingen brådska. Jag kan vänta till i höst, eller vinter. Men titta - och önska, det ska jag göra redan i kväll.

PS3:
Nu har jag varit i förrådet. Jag tänkte att jag måste börja i alla fall. Jag har burit upp två omgångar, dels sådant som stod i vägen (en pinnstol, min stora resväska, och en arbetsbänk typ Workmate), och dels alla mina målarburkar (utom de stora med väggfärg). Burkarna ska jag gå igenom, så jag vet vad jag har, och om allt är i bra skick. Men i kväll orkar jag inget mer. Nu ska jag titta i inrednings-katalogen!
PS4:
Laura Ashley har ett mycket stort sortiment! Jag hittade så mycket fint i katalogen, men mycket är dyrt. Kristallkronorna Shamley (nedan) kostar mellan 310 och 895 €, beroende på storlek! Men då är det äkta vara och inte plast... Jag tycker att de är fina både i guld och i vitt - särskilt de tolvarmade. Men jag skulle bli glad om jag hade råd till den femarmade, jag skulle nog välja en i guld... En sådan skulle göra sig bra ovanför matbordet!

Av mönstret som jag tycker om, Aviary Garden (i färgen apple/manzana), finns det inte bara tapeter och tyg.

Utan även mallar om man vill trycka själv, samt färger i olika nyanser.

Kuddfodral (tyvärr i "fel" mått), och bäddset:

Knoppar och necessärer:

Pärmar och anteckningsblock:

Och blyertspennor...

Så om man gillar mönstret, men inte har råd att tapetsera ett helt rum - då kan man kanske köpa en pärm i alla fall.
Kudden Garden Birds blev jag förtjust i. (Måtten passar i karmstolarna.) Motivet finns även som tavla, och på lampskärm. Jag tycker om fåglar, och fågelmotiv!



Annars hittade jag mycket jag skulle vilja ha: många vackra tyger, flera snygga tapeter, två små nätta soffor, en praktisk bäddfåtölj, ett fint litet bord, och ett vackert fågelbad. För att inte tala om en matsalsmöbel med bord, stolar och buffé. Tyvärr får jag nog nöja mig med en meter tyg och en rulle tapet. Eller en pärm. Resten kostar alldeles för mycket. Men det är kul att titta i katalogen! Det ska jag göra fler gånger.
16-07-26:
Vi får varmt och soligt i dag också, som nästan alla dagar så här års. I dag tänkte jag att jag skulle rulla ner markiserna en bit. Jag gjorde ett tappert försök, och tog i av alla krafter, men mer än så här fick jag inte ned dem. Jag vill inte ha dem helt nerdragna, men några dm ytterligare - och båda lika långt ut.



De har förstås rostat fast. Den högra värre än den vänstra. Vi har aldrig underhållit dem, för vi har inte förstått att vi borde. Nu sprutade jag lite 5-56 där markiserna ledar, så får vi se om det hjälper. Jag räcker dåligt upp, fast jag står på en hög pall.
Vi mötte Annevi och Staffan på morgonpromenaden. Det gör vi ibland. Det är alltid trevligt att byta några ord på svenska, och hundarna uppskattar att bli klappade. I dag skulle de gå en långpromenad.
Jag försökte ta några foton på scenbygget, men det är svårt i motljus. Ni ser i alla fall att det är STORT.




Jag undrar vad hotell JovA gör på sin "parkering"? Det ser ut som om de borrar ett hål. Tar de markprov inför ett kommande bygge? Eller vad?


Vad det än är, så väsnas de...
PS:
De slår ner långa metallrör i marken, först grövre, sedan smalare. Jag försöker gissa vad de gör, men jag kan inget om spansk byggteknik. Det kan väl inte vara så att de slår ner rören för att sedan gjuta en stolpe kring dem? Här i Spanien är det alltid pelare som bär upp ett bygge, aldrig bärande balkar som vi ofta har i Sverige. Men borde man inte kontrollera markens hållfasthet först? Den ligger strax över havets nivå. Och spanjorerna brukar alltid börja med att gräva. Om inte annat så gräver de ner avloppsrör. Men oftast ett garage också. (Här nära havet ligger en del garage i gatunivå, annars ligger de alltid en eller flera våningar ner i marken.)
Ja, det ger väl sig. Jag lär inte kunna undgå att se (och höra) vad de har för sig. Om jag kunde mer spanska så skulle jag ha gått till byggnadskontoret och bett att få se ritningen, så jag vet vad som väntar. För det är klart att de kommer att bygga. Det är för dyrt att ha en parkeringsplats med det läget. Tur att de inte bygger rakt framför oss. Nu går det an.

Bonnie är ledsen i dag, och väldigt besviken på mig. Här ser ni varför:

Jag har tagit bort det skyddande tyget. Det ligger nu i tvättmaskinen tillsammans med de sandfärgade kuddfodralen. Mattan som brukar ligga nedanför fåtöljen är redan tvättad och hänger på tork på balkongen. Jag har inte tänkt lägga tillbaka mattan, och jag ska låta plastbacken ligga kvar i fåtöljen så inte ens Wilda kan hoppa upp där. Bonnie vänjer sig väl, men just nu vankar hon av och an som en osalig ande.
PS2:
Jag kan rapportera att lokalpolisen går i kortbyxor så här års. (Jag vågade dock inte fotografera dem.) Och det är klart, när det är nästan 30˚ varmt var dag, då blir det alldeles för varmt med långbyxor. Men eftersom de fortfarande har uniformsmössor, och kraftiga svarta skor - så ser det lite konstigt ut för mig. Men det är väl bara för att jag är ovan.
Jag provade att sätta halsband på mina små när vi skulle gå mitt-på-dagen-rundan. Jag har nästan alltid selar, eftersom jag dels tycker de är säkrare, och dels för att de frestar mindre på halsen om hunden (eller matte) drar. Men nu när det är så varmt så tänkte jag att det kanske skulle kännas lite svalare. Jag har så många vackra halsband att välja på. Det är ju synd om de alltid hänger oanvända i hallen. Tyvärr syns halsband inte mycket på långhåriga hundar. Men både Bonnie och Wilda har en rad strass på sina pastellrosa, och Stellas är tjusigt rosametallic - vilket ni inte alls kan se på fotot nedan...

Eftersom jag sällan använder halsband på hundarna, så känner jag mig osäker på hur hårt jag ska spänna dem. Jag vill absolut inte att de ska sitta för hårt, men de ska heller inte sitta så löst så att det kan glida över huvudet (så hunden av misstag kommer lös). I dag fick jag spänna in Bonnies halsband ett hål, när vi hade gått en bit.
Använder man halsband ofta syns det ju vilket hål man brukar använda. Förutsatt att man bara har några få halsband. Mina har nog 7-10 var... Tänk på 70-talet när jag hade hundar, då hade de bara ett halsband var (som alla andra hundar). Mycket har ändrats sedan dess. Hundar har mycket högre status nu!
Jag har tänkt flera gånger på sakerna i källaren, som jag borde bära upp. Jag har också tänkt en hel del på en massa annat som jag borde göra. Men hittills har det inte blivit mycket gjort. Och visst kan jag skylla på värmen. Det säger sig självt att man blir mindre effektiv när det är 30˚ varmt. Men det kommer att vara så här varmt ända till början på september, och jag kan ju inte skjuta upp jobbet ända till dess. Kanske jag kan få något skött i dag... Nu ska jag i alla fall gå och handla - bantningsmat...
PS3:

Vov och voff alltså! Jag har haft en vov-hemsk eftermiddag. Vi gick ut som vanligt - matte, och Stella, och Wilda, och jag. Men vi gick inte åt den vanliga hållet. Först gick vi bara på andra sidan gatan. Då nosade och kissade jag i lugn och ro. Men sedan gick vi längs en annan gata. Och sen, då gick vi längs den gatan där veterinärernas hus ligger. Då vägrade jag naturligtvis att gå längre. Stella vägrade också. Men då tog matte både mig och Stella i famnen, och bar oss. Ända till veterinären bar hon oss. Där satte hon ner oss. Fast först när dörren hade stängt sig bakom oss. Wilda den tokan, hon gick hela vägen utan att protestera.
Sen blev det precis så hemskt som jag hade oroat mig för. Matte bad veterinären att klippa klorna på oss! Det är det vov-hemskaste jag vet! Jag försökte bita både veterinären och matte, men dom höll fast mig. Ni hör en sådan förrädare matte är va! Och då klippte veterinären alla mina klor. Men sen så fick jag gå ner på golvet igen. Där andades jag ut.
Sen blev det Stellas tur. Hon stod stilla hela tiden, men hon tittade åt andra hållet så hon skulle slippa se. Och sen blev det Wildas tur. Hon stod nästan stilla, men hon sa morr en gång. Till slut var vi alla klara. Men vi gick inte hem bums, nä för matte skulle betala också. Betala - för att få oss plågade. Det är ju vov-hemskt alltså. Hon är faktiskt osolidarisk matte. Och vi hundar som är så trogna. (Om inte nån annan lockar oss med mat förstås.)
På hemvägen kunde jag koppla av. Och det fanns faktiskt många spännande dofter på veterinärernas gata. Men i kväll, då tänker jag minsann inte slicka mattes vänstra knä när vi har gått och lagt oss. Det brukar jag. Men jag tänker inte fjäska alls i dag, inte när matte har varit så dum och hållit fast mig hos veterinären. Ja, vov så mycket på er då!
Det var chefsveterinär Javier i dag. Han är supertrevlig och gav mig 20% rabatt. Och så visade han mig en jättegullig liten taxvalp som är son till hans tax. Valpen följde honom hack i häl. Det måste vara idealiskt för en hund, att ha en husse eller matte som är veterinär.
Jag har huvudvärk nu, inte så stark - men dock. Kanske beror det på att jag sov dåligt i natt, eller på värmen (det har varit 31˚), eller kombinationen. Hur som helst ska jag inte göra mer i dag. Jag ska bara sitta på balkongen och bläddra i min spanska heminrednings-tidning Mi casa som kom i dag.


16-07-27:
Tyvärr övergick huvudvärken till migrän i går, som tur var av det lättare slaget, men jag orkade ändå inte öppna heminrednings-tidningen. Jag tog tabletter och la mig.

I morse hade huvudvärken nästan helt klingat av, men jag kände mig så matt så jag knappt kom ur sängen. Jag gissar att det kan bero på en rubbad natrium-kalium-balans. Om man svettas mycket, och samtidigt dricker mycket vatten (och annat osaltat) - då får man saltbrist i kroppen. Det bästa vore att dricka Resorb vätskeersättning. (Finns på apoteket: https://www.apoteket.se/produkt/resorb-apelsin-20-st-108311/ ) Sådana har jag hemma (många), men med utgånget datum. Jag tror dock att de funkar ändå. (De smakar tyvärr lite väl sött för min smak.) Jag masade mig upp ur sängen och drack 2 dl salt tomatjuice i stället. Sedan gick jag ut med hundarna, och när vi kom hem igen så fick de sin frukost.

Eftersom jag fortfarande kände mig så matt att jag var aningen darrig, och dessutom var illamående, så la jag mig ovanpå min obäddade säng. Jag kunde inte sova, fast jag kände mig trött. Stundvis frös jag (det fläktar skönt i dag!), men orkade inte dra över mig bomullsfilten som låg på stolen bredvid sängen. Jag låg kvar till drygt klockan 12. Då kom hundarna, med Bonnie i spetsen, och sa till mig att det var hög tid att gå upp.
Först framåt klockan 13 började jag piggna till, och 13:25 drack jag mitt försenade frukost-te (med paprika och ost till). Nu känner jag mig OK. Men jag får se till att salta lite extra på maten de allra varmaste dagarna. (Jag har lågt blodtryck, så jag kan salta med gott samvete. Jag ligger ändå under svensk genomsnittlig normal-konsumtion.
Jan uppmärksammade i går mig på, att det nu sitter en skylt vid hotel JovAs parkering. (Nej, jag vet inte varför de stavar med stort A. Det lär vara ryssar som äger hotellet. Kanske det låter bättre på ryska?) På skylten står det Estudios geotecnicos, vilket tyder på att det är markundersökningar de håller på med. Jag hoppas förstås i det längsta att marken bara ska hålla för ett två-vånings-hus, men antar att det kommer att byggas ett med 4-5 våningar. (Tomten ligger i andra linjen från havet. I första linjen får man bygga max 4 våningar, och höghus tillåts bara en bra bit från stranden. Men jag vet inte om 4-våningars-gränsen gäller andra linjen också. Nåja, även om huset blir högt kommer det bara att ta ca 20% av vår havsutsikt. Det är värre för dem som bor precis bakom. De förlorar 100% (utom möjligen de som bor allra högst upp).
Jag mailade min tandläkare i förrgår, och berättade att jag inte kan komma på de två tiderna som jag har fått i augusti - och som kolliderar med min Skåne-resa. De ringde i går och sa att de hade ett återbud i morgon. Så klockan 10 ska jag dit. Bra!
I dag ska jag, på förekommen anledning, ta det lugnt - även om inomhusklimatet är betydligt skönare i dag när det fläktar från havet. Jag har läst att man mår bättre om man tittar på bilder av gulliga kattungar. Jag provar med de här:


Men det går förstås lika bra med bilder på gulliga hundvalpar... Alltså kör jag en repris på när Stella var valp:



Jag blir i alla fall gladare av att se sådana här bilder!
PS:
På tidiga kvällsrundan tog jag med mig kameran, så ni kan få se hur STORT musikarrangemanget blir. Då förstår ni också varför de började bygga flera dagar i förväg.

Bonnie gillar förstås inte att de har hägnat in ett av hennes bästa kiss&bajs-ställen (kanten av "lilla berget"). Trots att arrangemanget är gratis, så hägnas alltså området in, och det kommer bara att finnas en entré.





Jobbarna har i alla fall hjälmar och säkerhetslinor. Det är inte alltid som spanjorerna bryr sig om sådana detaljer.



Studierna av markens beskaffenhet har nu flyttat till andra änden av tomten.

Själv har jag tvättat hundarnas fårskinn, både de äkta (närmast kameran) och det oäkta. Den äkta varan är svårare att få ren (eftersom man måste tvätta i lägre värme och i skonsammare program).

Ni vet att Ulf och jag länge har letat efter parfymfritt tvättmedel här, utan att hitta något. Vi hade gett upp, och slutat leta, så därför har vi inte sett tvättmedlet nedan. Men Annevi hittade det! Och hon berättade för mig att Mercadona har det. I dag köpte jag en flaska. Om jag blir nöjd med tvättförmågan, så behöver vi inte längre släpa med oss tvättmedel från Sverige. Detta är utan parfym, utan enzymer, och utan färgämnen. Det låter ju bra. Tack för tipset Annevi!

Jag känner mig nästan helt återställd nu. Jag måste bara vara uppmärksam så jag får i mig tillräckligt med salt framöver.
16-07-28:
I dag känner jag mig pigg! För säkerhets skull strödde jag salt på min paprika i morse. (Min typiska LCMF-frukost: 1 stor kopp te (5 dl) + några skivor ost + några strimlor röd paprika.) Men innan frukosten gick jag morgonpromenaden med hundarna. Det var så skönt ute, "bara" 26˚ och friska fläktar från havet. Jag lyckades för en gångs skull lura med Bonnie ett kvarter extra. Jag vill gärna gå lite längre på mornarna, särskilt så här års. Kanske jag kan få med hundarna på den vanan?
Det är så lugnt på El Paseo på mornarna - och rent. Rengöringspatrullen har precis städat bort allt skräp från gårdagen, så jag behöver inte vara orolig för att hundarna ska hitta något olämpligt att äta. Det är tätt mellan papperskorgarna här, men spanjorerna har en tendens att slänga matrester på gatan. Bröd slänger de med flit, för de tror att det är bra för fåglar (vilket det förstås inte är). Om hundarna skulle få i sig en bit choklad eller lök, så vore det väldigt farligt för dem - och jag är alltid rädd att det ska hända. På kvällarna är risken stor...
I går kväll fick jag akut rycka i hundarnas koppel vid flera tillfällen. (Tur jag hade selar på dem, och inte halsband.) De tycker att något luktar gott, och vill förstås äta upp det. Det var så skönt ute i går på kvällen, det fläktade från havet då också. Men det var nästan omöjligt att ta sig fram med små hundar på El Paseo. Där är alldeles för mycket folk så här års. Jag är ofta rädd för att mina små ska bli nertrampade. Stella är också rädd, så hon vill alltid bli buren där det är som trängst. P g a trängseln går jag oftast San Bartolomé på hemvägen, men där brukar det vara kvavare.
Klockan 10 i dag hade jag alltså tid hos min trevliga tandläkare. Det var den där början till ett hål i underkäken, just där all mat fastnar, som skulle lagas. (Början till hål = tanden hade börjat mörkna, men det hade inte blivit hål än. Men karies var det förstås lika fullt.) Tandläkaren gjorde på ett nytt sätt som jag inte har varit med om förr. Hon spände en grön gummiduk i munnen, så att allt täcktes utom den tanden som skulle lagas. Jag bad att få en spegel att titta i, för jag var nyfiken på hur det såg ut.
Det fungerade bra! Nu kom det inget "skräp" ner i halsen, och jag behövde inte oroa mig för att tungan skulle vara i vägen. Det kändes ovant, men var bekvämt. Jag kände överhuvudtaget ingenting. Hon smorde en kräm på tandköttet innan hon stack in bedövningssprutan. Och bedövningen sitter i än (3½ timme efter ingreppet), så den räckte mer än väl.
Om jag fattade rätt så var den unga kvinnan som jobbade som tandsköterska i dag en praktiserande blivande tandläkare. De pratade mycket om tandläkarutbildning, käkens anatomi, nya metoder etc. Jag förstod förstås bara en bråkdel, men det var intressant att lyssna på. (Jag kunde av naturliga skäl inte inskjuta ett endaste ord...) Jag hörde min tandläkare säga att hon skulle vilja läsa medicin. Detta för att hon skulle veta mer om de mediciner som hennes patienter tar. Det låter ju ambitiöst!
Jag är jättenöjd med min tandläkare! (Laura Santamaría Martínez på Clinica Dental San Bartolomé.) Det finns billigare tandläkare här i El Campello har jag hört, men knappast någon bättre. När det gäller tänder så är det viktigare att jobbet blir riktigt bra utfört, än att priset är så lågt som möjligt.
Bonnie tycker om att ligga i skuggan på balkongen. Hon lägger sig helst på badrumsmattan som jag har lagt ut åt henne.

Nu är hon inte sur på mig längre, för det här med att jag har tagit ifrån henne läsfåtöljen. Hon vänjer sig väl. Just nu ligger hon mest på mattorna.
Jag tittade på reklam från en mäklarfirma, www.haya.es. Jag hittade inget i El campello, eller rättare sagt man kunde inte filtrera sökmotorn närmare än Alicante-provinsen. Och eftersom där fanns 752 objekt, så iddes jag bara titta på de första - de billigaste. Det är ju ofattbart så billiga bostäder man kan hitta inne i Alicante (samt i Alcoy och Elda)! Jag klickade inte vidare för att titta på fler bilder, så det kan hända att några har visst renoveringsbehov. Men köper man en bostad för ett så här lågt pris, då har man nog råd att renovera. Jag gjorde skärmdumpar på de billigaste bostäderna, men det fanns många fler. Från 4000 € (≈ 38'094:-)!



Så billigt kan man omöjligt hitta någonting här i El Campello. Tyvärr...
Jag hann bläddra lite i min spanska heminrednings-tidning i morse, bara så att jag vet vad numret innehåller. Jag föll pladask för ett "turkost" hus i Jávea (ca 10 mil norrut). Jag gillar ju turkost! (Nyansen på tidningsbilderna är aningen varmare än den blev på mina fotografier.)


Det ser fräscht ut med ett vitputsat hus, där fönster och dörrar är målade turkosblå. Tidningen hade också ett annat uppslag med turkosa detaljer:

När det gäller heminredning så vet ni att jag gillar en neutral bas (vitt + sandfärg + träslaget björk) och att jag sedan vill färgsätta med turkost, ljusblått och pastellrosa. (Samt kycklinggult i köket, och många gröna krukväxter.) Nu har jag lite turkost i hallen (lådknopparna på minibyrån, två ljusstakar, tre förvaringskorgar), men jag skulle gärna vilja ha mer. (Jag har en del turkosa prydnadssaker i vitrinskåpet i hallen, samt turkosa kuddfodral och dukar i ett annat skåp.) Som vanligt är det framförallt pengarna, men även ytan och planlösningen, som gör att jag inte kan få det precis som jag vill. De första åren här fick jag jobba väldigt hårt för att få Ulf att avstå från allt det röda och mörka, som föregående lägenhets-ägare hade ställt hit. Men Ulf är något medgörligare numera... Han får ju ha sina färger i sin lägenhet i Hässelby strand. Dessutom är han inte alls lika känslig för färger och nyanser som jag är.
Jag tycker om att titta i heminredningstidningar! Men nu ska jag gå mitt-på-dagen-rundan med hundarna! Det är roligt det också!
PS:
Det är roligt att må bra. Men om jag inte hade mått dåligt i går, så hade jag kanske inte uppskattat att jag mår bra i dag...
Vi kom inte ut på vår promenad förrän siestan precis hade börjat. Bra på sitt sätt, för då är det lugnare. (Jag brukar ju passa på att gå ner på stranden just under siestan av den orsaken.) Lugnt får däremot inte gästerna på caféerna och restaurangerna nära scenbygget. Stora arbetsfordon passerar nära, och det bankas överallt.

Men kommunen lär tjäna mycket på att upplåta marken för arrangemanget. De tjänar också pengar på att låta den stora fula uppblåsbara "plast-lekplatsen" ligga i havet, och på att låta dem som hyr ut solstolar och parasoller vara på stranden. Inget ont som inte har något gott med sig.


Bonnie och Wilda luktade länge på en palm med mycket intressant doft. Eftersom det är en bit upp på stammen så chansar jag på hanhunds-kiss. Stella luktar någon helt annanstans. Tja, kiss som kiss...

Nu, när klockan snart är 15, så har bedövningen nästan släppt. Så nu ska jag snart äta lunch. Det får bli något med kyckling och grönsaker i dag.
PS2:
Nästan all mat som jag lagar till mig själv är numera gul-grön till färgen. Gul av gurkmeja (som är supernyttigt) och grön av grönsaker (också supernyttigt). Dessutom gör jag oftast grytor = blandar ihop allt och kokar upp. (Det senare beror mest på lathet.) Fast just i dag fick jag koka broccolin ensam några minuter först.

I just den är här röran är det knappt 3/4 broccoli, knappt 1/4 kycklingfilé (som var kokt innan), och resten (såsen) består av smör, olivolja, vispgrädde, gurkmeja (mycket), curry, salt (mycket) och lite svartpeppar (som gör att gurkmejan bättre tas upp av kroppen). Det blev gott, och nu är jag proppmätt.
Eftersom Bonnie tycker om lugn och ro, så ligger hon alltid på mattan längst ifrån Wilda. (Annars är den lila skönast.)

PS3:
Jag har varit ute och shoppat kläder. Nåja, bara ett enda plagg. Ett par shorts. Visserligen har jag kläder så det räcker, men på sistone har många av mina shorts suttit alltför trångt. Jag förstår inte vad det kan bero på, kan det vara värmen som gör att de krymper?
I alla fall behövde jag ett par shorts till, i en aningen rymligare storlek. Så här års går jag klädd i shorts nästan varenda dag, och jag kan ju inte tvätta jämt och ständigt. Jag köpte ett par på Cositas, eftersom jag gärna gynnar Isabel som har affären. De här (med blomrabatt-motiv, det fanns inte enfärgade) är i precis rätt storlek (one-size), har resår i midjan, är jättesköna, är i 100% bomull, och de var billiga (6,95 €), samt sitter snyggt på mig. Sen är det inte shortsens fel att jag har för tjocka lår för att klä i korta shorts. Är det varmt så är det. Tyvärr har de inga fickor alls. (Och brodyren kunde jag varit förutan.) Men man kan inte få allt om man inte vill lägga mer pengar. Och jag har vissa förhoppningar om att dessa ska bli för stora så småningom. (Fast plagg med resår i midjan brukar ofta täcka in två storlekar, så sådana brukar jag kunna ha även om jag går upp eller ner 3-4 kg.)

Det går bra med min bantning, men det är bara 4:e dagen i dag. Jag lär få hålla på allra minst en månad. Tja, är man så dum så man äter en massa glass, fast man vet att man blir tjock av det så...
Har ni förresten märkt att jag har lyckats få ytterligare en hel dag att gå utan att göra någon som helst nytta. Inte bra. Sakerna i källarförrådet kommer inte att bära upp sig själva. Kanske jag kommer att bära upp dem i morgon? I alla fall några...
16-07-29:
Tidigt i morse blev jag häftigt väckt. Min brandvarnare utlöstes igen - helt utan orsak. Jag undrar om den "har tagit slut"? Jag rengjorde den väldigt ordentligt. Hur som helst är det inte så kul att yrvaken, i öronbedövande väsen och med gnyende hundar kring fötterna, behöva kliva upp på en pall för att montera ner brandvarnaren och plocka ur batteriet. Varför har de ingen avstängnings-knapp? Nu ligger brandvarnaren återigen undanlagd utan batteri. Men då gör den ju ingen nytta... Vi får kanske köpa en ny. Jag var inne på att köpa en transportabel, men Ulf verkar föredra en annan typ.
Jag insåg att jag inte skulle kunna somna om, så jag gick upp och satte på en tvättmaskin. Därefter satte jag på mig mina nya shorts, och gick ut på morgonpromenad med hundarna. Vi mötte Lena, Jan och Lucky, och gjorde sällskap bort till hamnen. Det är alltid trevligt med sällskap, och hundarna trivs bra tillsammans.
När vi skulle gå in i vår port så fick jag bekräftat att kackerlackor är mycket bra på att gå på lodräta ytor. Jag såg nämligen en som satt en bra bit upp på en glasruta. När jag härförleden pratade om kackerlackors flygförmåga med MariPaz så sa hon att "de bruna kan flyga men inte de svarta". Det är de bruna (orientaliska) som jag ser flest av.
Det blommar vackert på min balkong, även om några av pelargonerna ser lite småkrassliga ut. De har några grenar som är svarta inuti, vilket bekymrar mig. Det är troligen pelargonbakterios (eller stambasröta) och i så fall går växten inte att rädda. Men ska kunna ta sticklingar av ännu friska grenar. Jag undrar förstås om smitta kan vandra från en pelargon i en kruka, till en annan i en annan kruka. De står tätt. Och så undrar jag förstås var smittan kommer ifrån. Det verkar som om den har funnits i växten från början. Oseriös odlare? Trist! (Nedan avklippt gren. Det ska vara grönt och fast inuti...)

SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) skriver:
Pelargonbakterios, Xanthomonas pelargonii, är den vanligaste och mest svårbemästrade skadegöraren i pelargon. Den kan finnas i plantor utan att synas och den är omöjlig att bekämpa, när plantorna väl är angripna. De sjukdomsalstrande bakterierna infekterar pelargonerna systemiskt, de sprids via ledningsbanorna ut i plantornas alla delar. Infektionen är ofta latent, d v s bakterierna finns där, men plantorna visar inga symptom. Om plantorna insjuknar beror till stor del på klimatet. Vid en temperatur på 27-28°C och hög luftfuktighet trivs bakterierna bäst och förökar sig explosionsartat. Förutom spridning med sticklingar sprids pelargonbakteriosen med växtsaft på fingrarna. (Oj, jag som knipsar av vissna blommor på alla med samma hand, utan att tvätta mig emellan.) Om bakteriosangrepp har konstaterats måste smittspridningen stoppas. Plocka bort angripna plantor omedelbart. Vid arbete med plantorna sprids bakterier med växtsaft på fingrar och eventuella redskap. Tvätta händerna noga och/eller desinficera redskapen ofta.
Pelargonbakterios kan förväxlas med andra sjukdomar och skador på pelargon. Rothalsröta orsakad av Pythium ger en svart stambasröta, som leder till att plantorna vissnar. Gråmögel kan ge både stambasröta och vissnade blad. Verticillium - vissnesjuka ger endast svaga symptom i form av gulnande äldre blad på vanlig pelargon. S k korksjuka, som orsakas av för hög luftfuktighet kan vara förvillande lik pelargonbakterios, särskilt på hängpelargon.
Jag har pelargoner inomhus också, och de ser friska ut. Jag måste börja tvätta händerna emellan, om jag pysslar med pelargoner både ute och inne!

Tur att bougainvilleorna är så fina!

På fotot nedan syns tydligt varför bougainvillea kallas för trillingblomma på svenska.

På mitt-på-dagen-promenaden försökte jag fotografera hundarna, men de samarbetade inte alls. Så det blev bara de här två ganska dåliga fotona, och inget alls på Bonnie. (Det är lättare att fotografera blommor, för de håller sig stilla...)


Det är förstås härligt badväder i dag också.


På eftermiddagen gick jag en liten promenad själv, och passerade bl a den här vackra blyblomman (Plumbago auriculata, klätterväxt). Om jag hade haft en trädgård så skulle jag kunna tänka mig att ha en (fast den inte är rosa). De blommar hela året, men kräver stor plats.

Så här tom är C/ San Bartolomé under siestan. Annars är den mer trafikerad än jag trivs med. (Vårt hus t v, vid den röda bilen och det röda parasollet.)
Jag har tänkt att jag borde bära upp sakerna från förrådet. Men jag har inte orkat... (ännu?) Det är jobbigt bara att gå uppför alla 65 trappstegen till oss, i den här värmen. (Jag går bara när jag är själv, och inte har en massa att bära. Annars tar jag hissen.) Värmen inbjuder inte till hårt kroppsarbete, däremot till lättja (i skuggan, eller i havet). Jag provade förresten att göra kallt te enligt tipset från min te-affär. Jag lät alltså mitt gröna te dra i kallt vatten i 30-minuter. Det smakade ungefär som vanligt, men svalkade förstås bättre.
De håller på att prova högtalarna till den stora scenen nu. Det hörs bra här! Kanske lite bättre än jag kommer att önska sent i morgon kväll, när jag vill gå och lägga mig.
PS:
Jag tog mig samman - och orkade. Jag har varit nere i förrådet och hämtat upp en omgång saker. Då kom jag åt plastbacken med målargrejor. Så nu har jag också burit upp: plast (att täcka in bordet med), målarkläder, penslar, omrörare mm. (Nu klockan 20 har temperaturen sjunkit till 27,5˚, så det är lite lättare att orka jobba.) Rent teoretiskt kan jag alltså börja måla nu. Men det vore bra om MariPaz hämtade sakerna hon ska ha först. För just nu står det en del smått på matbordet som inte bör stå där. Men jag har kommit ett steg på vägen i alla fall.
Nu latar jag mig och tittar på Laura Ashley-inredningar. Man kan ladda ner almanacksblad från nätet, med inredningar i bakgrunden. De här tycker jag om (i synnerhet färgskalorna):





16-07-30:
Stella mår inte bra i dag. Hon bara ligger stilla. Det gjorde hon i går eftermiddag/kväll också. Hon har ätit normalt, och gick med på promenaden. Men det är något som inte stämmer - och jag blir orolig. I all synnerhet när det gäller min lilla ögonsten. Jag tror att jag går till veterinären för säkerhets skull, om en stund när jag har ätit frukost.

Det är i dag det stora musikevenemanget går av stapeln. Man kan inte undgå att se vilket företag det är som sponsrar det hela. (De flesta fotona är dåliga motljusbilder.)











Det går bra med min bantning. Jag håller mig under 20 gram kolhydrater per dag. I dag visade vågen 51,6 kg och 25,1%. Då har jag alltså minskat 1,6 kg och 2,1% fett på 5 dagar. Det senare är nog inte riktigt sant. Dieten är den effektivaste som jag har provat, men första veckan brukar det vara lite glädjesiffror eftersom man ju väger mindre när man har mindre i mage och tarmar. Och fettprocent-mätningen är ju inte helt tillförlitlig. Men det är roligt att se att det går åt rätt håll.
I morse strödde jag salt i botten på glaset där jag sedan hällde redan saltad tomatjuice. Det smakar ändå helt OK, och så får jag i mig det extra salt som jag behöver de här varma dagarna.

Plötsligt är markören inte ute till vänster på den här raden, och jag lyckas inte ändra den. Vad kan ha hänt? Jag höll bara på att skriva...
I eftermiddag ska jag titta till mina balkong-pelargoner. Det är den nedan som jag vet är sjuk. Om det är de där pelargon-bakterierna så måste jag förstås slänga den. Och jag vet att jag har fler som har sjukan. Kanske någon av dem som jag har inne också, för de flesta är sticklingar till de där ute. Och om det är bakterien, då finns ju smittan i sticklingen också... Det kanske inte blir många kvar.

Nu, under pelargonfotot, hamnar markören rätt igen. Märkligt! Datorer är något jag aldrig kommer att begripa mig helt på - det är bara att konstatera.
PS:
Nu är vi tillbaka från veterinären. Stella har troligen inflammation i en nerv som går längs ryggraden och ner i höger baktass. Veterinären gav henne en spruta med något anti-inflammatoriskt. (Dagens besök kostade 26 €.) Vi fick en återbesökstid på måndag kl 17. Stella kan komma att dricka och kissa mer än normalt, sa veterinären. Men just nu vill Stella inte dricka alls. Ändå flåsar hon. Hon vill bara bli buren, eller sitta i mitt knä - och det blir varmare för oss båda. Just nu har vi 31˚ i vardagsrummet.
Som läget är just nu kan jag varken titta till mina pelargoner, eller börja måla. Jag får bära omkring min lilla sjukling.
Musiken har kommit i gång. Den hörs, som sagt, bra härifrån. (Fast hittills har det inte varit något dunka-dunka, utan ganska trevlig sång.) Jag kan, via en skärm, se scenen också. Dock inte så bra eftersom jag ser snett och då blir bilden otydlig. På fotot nedan syns bilden inte alls, bara själva bildskärmen.

Jag hör på jubel och applåder att det är stor publik. Kanske jag går ner och tar något foto senare i dag. Men hundarna och jag får förlägga dagens alla promenader åt andra hållet. Hundar är inte så mycket för folksamlingar, och inte heller för musik på hög volym.
Måtte nu min lilla Stella bli bra igen! Just nu har hon lagt sig till ro i mitt knä.
PS2:
Nyss ringde det på dörren. Det var stolsdynan, som jag beställde från Westwing härom veckan, som kom. Jag har ju en vit stol på balkongen här uppe, och en likadan på min balkong där nere. Stolen är säkert avsedd att användas utan dynor, för den har udda mått. Jag har inte hittat något som passar. Jag köpte dynorna på fotot nedan, till den ena stolen. De passar nästan. Jag kanske klär om dem så småningom, till något i rosa eller turkost, för de är inte så roliga så här (även om färgskalan är ok.)

Men så hittade jag på Westwing, en dyna som har rätt mått (så nära man kan komma). Den fanns i många olika färger och mönster (och förstås i andra storlekar också). Jag tyckte inte att jag hade råd att köpa två dynor (även om den bara kostade 23 €). Jag valde färg och mönster som jag blir glad av. Dynan ska jag bara ha liggande på stolen när jag ska använda den. Jag vill inte att den ska bli smutsig, vare sig av hundtassar eller av sand som blåser in från stranden. Den har band på baksidan att spänna fast den med. Jag har provsuttit, och dynan är jätteskön!

I nuläget gör det ju inte så mycket att jag bara kunde köpa en dyna, eftersom stolarna inte står tillsammans. På sikt vore det roligt att ha en till. Kanske Westwing säljer sådana igen nästa sommar?
Nedan två av de vackra bilder som alltid kommer med Westwings reklam. (I dag var det bl a båt-inspirerad inredning.)


PS3:
Eftersom Stella hela tiden vill bli buren, eller ligga i mitt knä, så blev jag kvar här framför datorn. Så nu visar jag er exempel på vad Westwing säljer just i dag på temat båt. (De sålde också outlet-utemöbler, flytande uppblåsbara poolmöbler, glassmaskiner, strandhanddukar och accessoarer.) Det är olika var dag, och erbjudandena varar 4 dygn, eller tills varorna tar slut (och ta slut kan de mest populära göra på någon timme). Jag gillar Westwing, och brukar titta på nyheterna mest varje dag - men bara på sådant som intresserar mig. Just i dag tittade jag på glassmaskier (en lyxvariant med inbyggd kompressor kostade 150 €), och den båt-inspirerade inredningen. Men jag köpte inget. Jag tycker det är roligt att titta. Och jag sparar bilder av det som jag tycker mest om, så jag kan titta på dem igen. Som pensionär kan man ju unna sig lite udda gratisnöjen...




Min nya stolsdyna är av märket Madison. (www.madison.nl) När jag tittar på deras webbsida, så ser jag att dynan jag köpte ingår i deras Pastel collection. Därifrån kopierade jag de tre sortiments-bilderna nedan, med de färger/motiv som jag tycker är snyggast (och skulle kunna tänka mig att välja till min andra stol). Tyvärr lyckades jag inte förstora upp dem. Min dyna heter Viola, men i ljusturkos (aqua) hittade jag den inte, bara i färgen taupe.


Jag sparade några bilder på de dynor som jag valde mellan. (Det fanns även enfärgade och i mörkare färger.) Riktigt alla dynorna fanns tyvärr inte i rätt mått (50 x 105 cm) bland dem som Westwing sålde.
Dynan överst längst t v nedan har samma mönster som den jag valde, men en annan bottenfärg. Nästa dyna har samma färgskala men brokigare motiv. Den tredje i raden funderade jag först på att välja, eftersom den hade gått i färg med mina rosa balkongstolar. Men så gillar jag ju turkost. Det har jag gjort sedan jag var barn.


Nu ska jag försöka lägga Stella i en av hundarnas fåtöljer. För jag kan ju inte få något alls skött, om jag ska ha henne i famnen hela tiden. Jag hoppas att hon snart piggnar till. Hon ser så ömklig ut nu.
PS4:
Stella ligger nu i sin fåtölj hela tiden, så jag har kunnat pyssla lite.

Bl a har jag ätit en försenad lunch, samt bryggt kallt te. Jag brygger direkt i en halv-liters mugg, och har den stående i kylen med ett plastlock på. Sedan kan jag ta några klunkar då och då. Drycken svalkar bra. Den här gången bryggde jag på grönt chai-te, och det blev gott.

Ute har musiken tystnat. De tog siesta-paus. Skönt! Många har stannat på stranden, och passar på att bada. (Det är 31˚ i skuggan och 25˚ i havet.)


Klockan 17 ska de börja spela igen. (Temperaturen i vardagsrummet har sjunkit till 29˚, aningen bättre i alla fall. Men jag lider inte av värmen, jag svettas bara och behöver dricka mycket.)
PS5:
Jag får ingenting skött p g a oväsendet, förlåt musiken. Så jag tittade lite till på Madisons webbsida. Och nu hittade jag min stolsdyna. Den ingår inte alls i deras Pastel collection utan i deras Mint collection. Det var därför jag inte hittade den bums. (De har 9 olika kollektioner med stolsdynor + en med dynor till hundar.) Och nu kunde jag förstora bilderna, och kunde då se att ordinarie pris på min stolsdyna är 38,95 €. Jag kunde också se att den rosa Tweet Fuchsia inte alls är snygg i närbild (mer rutig än enfärgad). Dessutom är den av annan kvalité.

Och så kom jag fram till att det är en av dessa tre modellerna som jag skulle välja om jag skulle köpa en dyna till min andra stol också. Väljer jag Viola mint så blir dynorna lika, men det måste de ju inte vara - bara dynorna passar ihop. Jag har tid att fundera, för det blir kanske inte förrän till nästa år som jag köper en.

Nu när inte solen ligger på längre, så ser man bättre på "filmduken". Ibland zoomar de ut över publiken.

När jag ser publikmängden så inser jag att det inte är lönt att gå ner och försöka ta några foton. I så fall måste jag gå på styltor...
PS6:
Klockan är nu 22:20, och jag skulle gärna vilja gå och lägga mig och sova. Men det är inte lönt att försöka än. Arrangemanget slutar vid midnatt, och sen ska alla människorna hem. (Polis och ambulans står beredda.) Jag gissar att här kommer att bli tyst allra tidigast kring klockan 01.
Vi gick ut strax före klockan 22. Det var massor med folk på trottoarerna (och massor med skräp också). Gatan var full med bilar, och det var långa köer vid rött ljus. Som om El Campello plötsligt har förvandlats till en storstad. Hundarna hade knappt ro att kissa. (Jag bar Stella.)
Nu skallrar rutorna här. Jag har stängt dörr och fönster, men 1-glas-rutor dämpar inte mycket. Jag tog några till foton från balkongen, men det är svårt nu när det är mörkt. Ni ser kanske att stranden är full med folk. En del har partytält, och några badar.



Coca Cola hjärntvättar sin publik. Speakern nämner produktnamnet minst ett par gånger var gång han pratar mellan artisterna, och med jämna mellanrum skiftar kameran över till förföriska bilder på Coca Cola-flaskor. Och en av artisterna sjöng en sång tillägnad Coca Cola. Själv har jag aldrig kunnat med drycken...

Jag trodde att jag skulle se bättre när det blev mörkt - och det gör jag. Men det är svårare att fotografera. Artisterna hoppar runt ganska mycket. Nedan en argentinsk sångerska som jag inte uppfattade namnet på. (Hon sjöng inte så tokigt.) Speakern pratar (skriker) så mycket, så jag orkar inte lyssna på alla orden... Jag försöker överhuvudtaget att koppla bort hans röst, men det är svårt när ljudvolymen är så hög.


Kanske jag går ner och lägger mig nu ändå. Lika gärna som att sitta här och vara trött och inte ens kunna läsa, så kan jag ligga på sängen och klappa hundarna medan jag filosoferar. Jag orkar inte ens titta på stolsdynor och annan heminredning längre. Nattmänniska har jag aldrig varit.
16-07-31:
Jag låg i sängen från 23:20, men kunde inte somna (trots öronproppar) förrän ca 01:30. I morse 07:00 hörde jag att sopbilarna som sopar gatan började köra fram och tillbaka här på San Bartolomé. De höll på till 08:30. Först därefter gick jag upp, och gick ut med hundarna. Men vi höll oss här på vår gata. Jag misstänkte att de inte hade hunnit röja klart på El Paseo. För något år sedan tog jag ett par morgonfoton dagen efter. Ni som har läst min blogg länge minns kanske att marken var fullständigt täckt av skräp. Jag har aldrig sett något liknande. Men några timmar senare var allt rent och snyggt igen. De spolar El Paseo med högtrycksspruta, efter att ha plockat upp allt löst skräp. Kommunen är mycket bra på att hålla rent.
I dag njuter jag av tystnaden. Men jag unnar verkligen ungdomarna att ha roligt. Och det hade de i går! Alla var där. Det händer sällan något stort här i El Campello som tilltalar just ungdomar, så en dag om året speciellt för dem är inte för mycket begärt. (Här finns mer för barn och äldre.)
I dag är här växlande molnighet, men ovanligt varmt. Det är redan 33˚, och påstås kunna bli ända upp till 36˚! Det är mycket varmare än normalt. Jag har för mig att 32-33˚ är det varmaste sedan jag flyttade hit. Det blåser ute, men inte från det hållet som jag har mest nytta av.

Inte läge för hårt kroppsarbete... Kanske jag förbereder för att måla pallen. Färg bör ju torka snabbt i den här värmen, så kanske det vore idealiskt att måla. Och sedan måste jag verkligen komma igång med min christel.es-sida! Som vanligt har jag sisådär 100 punkter till på att-göra-listan, så jag behöver inte bli sysslolös. Fast det är viss risk att inget alls blir gjort i den här värmen...
Stella verkar vara aningen piggare i dag, men hon ligger ändå helst stilla för sig själv. Jag antar att hon fortfarande har ont. Hoppas inflammationen snart går över, så hon blir pigg igen. Jag undrar hur hon har kunnat få en sådan här inflammation?


PS:
Nu har jag förberett för målning.

Pallen skulle vara väldigt lätt att måla - OM jag hade kunnat montera bort trappsteget. Men jag har inget verktyg för att lossa den här typen av skruvar/nitar.

Benen sitter ju tätt ihop vare sig stegen är utfälld eller ej. Så mellan dem blir det jättesvårt att komma åt att måla.

Kanske det kan gå om jag pallar upp själva stegdelen på en skokartong?

Jag får göra så gott jag kan... Pallen är snygg som den är, men kommer att se "gladare" ut om den blir gul. (Och ännu finare blir den sedan när jag syr en dyna till den.)
Tja det är väl lika bra att börja... Men först ska jag ta på mig mina målarkläder. (Jag har en viss tendens att kladda ner mig annars.)
PS2:
Nu har jag målat pallen en gång, där jag kommer åt som den står nu. Undersidan väntar jag med. Och så måste jag försöka få stegdelen i sådant läge att jag kommer emellan, där jag inte har kommit åt nu. Färgen är dammtorr på 30 minuter, och övermålningsbar efter 6 timmar - står det på burken. Sådant är alltid uträknat i förhållande till en viss temperatur och en viss luftfuktighet. Jag tar för givet att färgen torkar fortare i dag. Jag får känna på den om några timmar. Nu första omgången suger träet så mycket, att jag på vissa ställen nästan inte kan se att jag har målat.

Nu ska jag servera hundarna deras lunch, och sedan ska vi gå vår mitt-på-dagen-runda.
PS3:
Medan färgen torkar så har jag jobbat på min nya sida http://christel.es/ Och kan ni tänka - nu står det något där när man klickar på länken. Fast inte mycket än så länge. Jag vill förstås snarast lägga in min tjusiga bakgrund och en massa foton, men jag har ännu inte fattat hur man gör. Jag har heller inte förstått hur man gör klickbara länkar. Annars har jag förberett sex flikar/under-sidor. Nåja, jag får läsa på, och fråga supporten, så ska jag väl lyckas så småningom. Nu har jag kommit igång i alla fall!
Ulf, som har tittat på sidan, säger att stilstorleken är för liten. Tycker ni också det? Om jag skriver i större stilstorlek så måste man skrolla mer för att se hela sidan. Kanske jag har för mycket information på startsidan? Jag skulle kanske flytta den spanska texten till fliken/undersidan Español?
Kom gärna med synpunkter!
Förresten har här knappast varit några 36˚ i dag, inte här nära havet. Möjligen uppe i centrala El Campello. (Det är där väderstationen sitter, nära kyrkan.) Där kan det vara några grader varmare sommartid, och några grader kallare vintertid. (Där var det frost för något år sedan!) Min termometer har visat 34˚ som mest. Men det räcker mer än väl. (Om det hade blivit varmare, så hade jag varit tvungen att doppa mig i det 24-gradiga havet stup i kvarten.) Jag mår allra bäst i temperaturer mellan 22˚ och 27˚.
PS4:
Bonnie och Wilda är ute på balkongen. De nosar, vilar - och bråkar. Stella vilar här nära mig, i sin lilla fåtölj. Själv har jag målat två omgångar till (fast inte på samma ställe). Det är väldigt svårt att komma åt mellan de båda pall-delarna. Det är bra synd att jag inte kan montera isär dem.

Och så läser jag på om det nya hemsides-programmet. Det finns instruktioner, det är bara det att de inte alltid stämmer. Det kan stå att man ska gå in på ett visst ställe och där ska det t ex stå BILD, men det gör det inte, och då kommer jag inte vidare. Jag har skrivit till supporten. Om jag bara lär mig att lägga in foton, och klickbara länkar, då går det nog av bara farten sen.
16-08-01:
I dag ska det bara bli 29˚, och det blåser friskt ute (25km/h = 7m/s). Så i dag känns här inte alls så varmt och tryckande som i går. Det är skönare för hundarna också. I går hade vi 30˚ i sovrummet när vi skulle sova. Jag fick ha min lilla fläkt på de första timmarna. I dag ska jag fortsätta med att måla, och att jobba med min nya hemsida, men jag ska försöka få lite annat skött också. Och så ska ju Stella och jag till veterinären i eftermiddag. Hon verkar vara bättre.
Nu har jag bantat precis en vecka. Viktminsknings-hastigheten börjar avta, som den brukar. Vågen visade i morse 51,4 kg och 25,1% fett. Minus 1,8 kg och 2,1% fett på en vecka. Det är faktiskt bra! Så bra resultat har jag aldrig fått med någon annan metod. Det är helt klart att LCHF passar just mig bra. Kanske för att det just är kolhydrater som jag så lätt överäter av? Den kommande veckan ger kanske inte lika fint resultat, men jag kämpar vidare. I går var det förresten väldigt lätt att banta. Det enda jag var sugen på i värmen var kallt vatten och kallt te. Fast lite åt jag förstås ändå, jag planerar inte att fasta just nu. (Men kanske jag genomför en 4-dagars-fasta senare. För hälsans skull.)


PS:
Det är röd flagg i dag. Badvakterna blåser energiskt i sina visselpipor, men nästan ingen tycks bry sig. Varje sommar drunknar många (mest män) som tror att de klarar de förrädiska undervattens-strömmarna. Det är ju väldigt onödigt, när informationen är så tydlig - både på skyltar och med de stora väl synliga flaggorna.
Jag har varit i järnaffären och beställt en markis-reparation. Men de kunde inte säga när de kan komma. Sedan gick jag till Cositas och köpte ett par precis likadana shorts till, men med rosa blommor på. Shortsen är så sköna så jag knappt har velat lägga dem i tvätten.
Jag ska snart fortsätta mitt målningsarbete. Jag har bestämt mig för att måla den här lilla prydnadsfågeln också:

Nej inte gul, utan i guld. Den har ju någon obestämbar brunaktig guldfärg, men jag tror att den blir vackrare i "guldigare" guld. Jag ska ju måla de 9 knopparna på Kallax-möbeln i guld också. Det vore rationellt att göra det samtidigt. (Särskilt som guld-färgen inte är vattenlöslig.) Om jag inte hade haft hundar så hade knopparna kunnat sitta kvar på möbeln när jag målade dem. Jag skulle bara ha behövt skruva ut dem några mm och sätta målartape bakom. Men nu har jag inte det alternativet. Och jag har ännu inte listat ut hur jag ska kunna montera dem, så att jag kan måla dem uppe på bordet. Kanske det skulle gå med en skokartong där också? Om jag sticker hål i pappen, och skruvar i knopparna? Då måste jag hitta en tom skokartong med tillräckligt stabilt lock. Kanske den jag använder till pallen skulle duga. Jag får prova.
PS2:
Jodå, det kommer att gå. (Jag kan använda underdelen av kartongen till pallen, och locket till knopparna.)

Min mormor (hon med alla ordspråken) sa alltid: Bättre brödlös än rådlös. Och det ligger det mycket i. Jag brukar kunna lösa de flesta pratiska problem - med två undantag: datorer och moderna bilar. Där är jag helt hjälplös om något händer...
PS3:
Havet är så vackert blått i dag!

Det är roligt att måla! Eller rättare sagt, det är roligt att se det färdiga resultatet. Pallen måste jag måla tre gånger på alla sidor. (Och kanske jag bör planstryka sista gången.) Nu har jag målat undersidan två gånger, men jag har bara målat ovansidan en gång. Den senare ska jag måla i kväll, om färgen på undersidan har torkat. Knopparna kommer jag kanske att få måla en gång till, det är svårt att se ännu. Men den lilla fågeln ser inte ut att behöva mer än ett lager. Så om jag inte har missat någonstans, så är den klar. Fast guldfärgen ska torka 24 timmar mellan målningarna, så jag kan inte titta efter förrän i morgon.


Om trekvart ska Stella och jag till veterinären.

När jag tittade närmare på mina nya shorts, så ser jag att det inte är exakt samma mönster som på de blå. De rosa blommorna är aningen mindre (= snyggare). Synd att shortsen inte finns i enfärgat, det är lättare att kombinera. (Och en något mörkare bottenfärg hade passat en hundägare bättre.) Men som sagt, shortsen är jättesköna!

PS4:
Nu är vi tillbaka från veterinären. Stella är bättre, men inte bra. Hon fick ytterligare en injektion med anti-inflammatoriskt medel + en med muskelavslappande. I dag kostade det inget. Vi ska tillbaka på onsdag 10:30. Då ska Stella vara fastande. (Vilket betyder att alla tre hundarna får vänta på sin frukost den dagen.)
Troligen har Stella gjort en felaktig rörelse. (Och jag tänker på Wilda i sammanhanget...) Då kan hon ha skadat en av diskarna mellan kotorna i ryggraden. Och då påverkas nerven som går från den kotan. Om Stella inte är bra på onsdag ska veterinären röntga ryggraden. (Det är därför hon ska vara fastande.) Ja, är det inte det ena så är det det andra... Måtte Stella vara bra på onsdag! (Tänk förresten att jag klarade hela ryggrads-resonemanget på spanska! Det hade jag inte gjort för några år sedan.)
Apropå röd flagg som folk nonchalerar, så läste jag nedanstående i Svenska Magasinet. (http://www.svenskamagasinet.nu/) Nu blev det röd flagg efter att mannen hade badat, så han råkade helt oskyldig ut för skadan.

Där ser man. Röd flagg kan också hissas p g a farliga maneter, och den betyder alltid badförbud. Det här skedde inte så långt härifrån. Men jag är inte orolig alls för att någon blåhaj ska dyka upp här i El Campello. Det är en helt annan kusttyp där det skedde. Förmodligen hade den unga hajen kommit vilse, för jag har inte hört talas om hajar så nära tidigare.
Här kan ni läsa mer om blåhaj: https://sv.wikipedia.org/wiki/Bl%C3%A5haj. Och nedan ser ni hur den ser ut. Det som bet mannen ovan måste ha varit en unge. En vuxen undviker så grunt vatten. (Hajar vill inte riskera att fastna, för de kan bara andas så länge de rör sig.)

Jag läste förresten också följande i Svenska Magasinet:

Det är ju bra att Sabadell, som jag har, klarar sig.
16-08-02:
I dag har jag inte fått mycket skött. Jag sov inte så många timmar i natt (trots att sovrums-temperaturen sjunkit till 27˚). Jag somnade först framåt 03 och vaknade strax efter 07. Jag har i alla fall målat en omgång pall, och en omgång knoppar. Pallen kommer jag nog att få måla fyra gånger totalt. (Jag borde kanske målat med grundfärg först? Å andra sidan har jag gott om gul färg.) Knopparna kan jag sätta på plats i morgon när de är helt torra.

Den lilla fågeln har redan flyttat tillbaka till sin plats ovanpå routern (eller om det är modemet, jag blandar ihop dem). Nu är den i mitt tycke vackrare. Fast egentligen ska den inte alls stå där, det gör den bara tills jag har ordnat lite mera här. (Kanske den ska stå bredvid mina två små guldfärgade krukor sen.)

Markis-reparatören från järnaffären var nyss här. Han hade med sig ett special-verktyg. Men det visade sig att lederna var så hårt sammanrostade att det inte gick att använda. Han kunde inte rulla ut markiserna mer än jag hade gjort. De kommer troligen tillbaka i morgon, då med olja och större verktyg. De ska ringa innan. Jag sa att jag är hemma största delen av dagen, men ska till veterinären på förmiddagen.
Tyvärr skällde alla tre hundarna på reparatören. (Av rädsla och osäkerhet...) Jag var tvungen att hålla alla tre i famnen för att de skulle vara tysta. Och det är inte så lätt, speciellt inte som jag samtidigt (med foten) försökte flytta ett par större saker som var i vägen för reparatören. Jag vet inte hur jag ska komma till rätta med skällandet. Mina teorier funkar inte så bra i praktiken (varken teori 1: att lugnt viska att de ska vara tysta, eller teori 2: att ilsket ryta NEJ). Har ni några bra knep så maila mig gärna och berätta!
I eftermiddag kom Mari Paz och hämtade samtliga urgallrade saker. Hon fyllde sin shoppingkärra. Om hon inte vill ha allt själv, så ger hon bort resten. Det känns bra för mig att sakerna kommer till användning. Nästa gallrings-omgång får kanske vänta ett tag. Vi får se. Det är en hel del i förrådet som jag skulle behöva gå igenom, men också alla mina ljusstakar och prydnadssaker. Innan jag gör något annat så vill jag förstås måla klart. Och så har jag ju tänkt byta vitrinskåps-dörrar. Jag håller mig nog sysselsatt.
Klockan är redan 19:40 och jag har ingen lust alls att måla. Men jag ska göra det ändå. Sedan tittar jag nog i heminredningstidningar. Min ena spanska kom i dag.
PS:
Jag har glömt att påpeka, att jag har tagit min nya mailadress christel@christel.es i bruk. Så ni kan lika gärna skriva till den som till den andra. Så småningom kommer jag att fasa över till min nya adress. Den är ju kortare och enklare. Men så länge jag behåller domänen Christeltango, så fungerar den andra lika bra.
Nej, jag har inte börjat måla än. Och jag har en känsla av att jag inte kommer att börja heller - förrän i morgon. Jag är för trött. Men jag har hämtat ett färgtråg i källarförrådet, så jag kan börja använda roller eller planstrykare. Alltid något. Dock hade jag inget riktigt litet färgtråg, så jag funderar på att kolla i järnaffären i morgon om de har. Det är enklare att hantera ett litet. Och så blir det mindre färg att hälla tillbaka i burken.
Förresten så ligger Bonnie och jag nu på 8:e plats på Vovves bloggtopp. Inte illa alls. Bonnie påstår att det enbart är för att hon är så söt...

Voff, och för att jag skriver så bra förstås! Fast nu har jag inte hunnit skriva på några dagar. Nä, för jag har varit bekymrad. Bara för att Stella har varit dålig. Så jag har pysslat om henne lite extra. Jag har slickat henne ren runt ögonen och så. Men så är jag är vov-bra hundmamma! Faktiskt, utan att skryta, så är jag bra på nästan allting! Ja vov på er då!

16-08-03:
När jag skriver det här är Stella hos veterinären. Hon ska röntgas. Veterinär Cristina gav Stella en avslappnande spruta. Efter 10 minuter i min famn så sov hon nästan. Hundar måste förstås vara nästintill sovande, annars ligger de inte stilla under röntgen. Cristina svepte in Stella i en liten pläd, och tog hand om henne. Klockan 13 ska jag hämta Stella, och då får jag veta röntgenresultatet. Måtte allt vara åtminstone näst intill bra.
Ett av fikonen på mitt lilla fikonträd är moget och kommer snart att trilla av. Jag borde äta det bums. Färska fikon är goda, och innehåller massor av antioxidanter. Tyvärr innehåller de många kolhydrater också. (16,0/100 gr.) Jag vet inte vad just det här fikonet väger, men om jag äter upp det så kan jag i stort sett bara äta kolhydratfria matvaror resten av dagen. Nu är jag i valet och kvalet. Jag vill ju inte att fikonet ska förfaras. Det är något visst med egenodlade produkter. Kanske jag kan lägga det i kylen? Då håller det ytterligare någon dag. Eller så kan jag ta en 5:2-dag i dag. Då kan jag äta ett fikon och lite grönsaker och ändå komma under 500 kalorier. Detta är bara ett litet pytte-problem, men jag har ännu inte bestämt hur jag ska tackla det.

Nu ska jag i alla fall sätta på vatten för att brygga mitt frukost-te. Eftersom Stella skulle fasta i morse, så fastade även Bonnie, Wilda och jag, solidariska som vi är.
PS:
Det blev 17½ timmars fasta för min del. Det är nyttigt att kort-tids-fasta då och då. (Kroppen får bl a chans att reparera skadade celler.) Nu har jag skördat mitt fikon. Det väger bara 38 gram (= 6,0 gram kolhydrater), så jag kan nog få in det inom mina dagliga max 20 gram. Jag måste väga och räkna när jag bantar. Siffror är fakta, de ljuger inte. Om jag själv skulle uppskatta innehållet i det jag äter, så skulle det lätt kunna bli fel. Det är lätt att tänka: Det här ser så lite ut, så det kan väl inte innehålla mycket (kalorier eller kolhydrater). Jag kan nog äta lite mer. Och vips så har det blivit för mycket - och vikten står still. Dessutom föredrar jag att banta strikt en månad, i stället för att banta liberalare ett halvår - för att nå samma resultat.
Jag har kämpat med vikten sedan tonåren, och jag har aldrig varit riktigt smal. (Även om jag de allra flesta åren har hållit mig inom ett normalt BMI. Just i dag 21,4.) Mitt periodvisa överätande har inte alls med hunger att göra. Det handlar om känslor. Jag dövar obehagliga känslor med mat, särskilt sockerstinn sådan (=snabba kolhydrater). Det hjälper faktiskt - en kvart. Sedan blir det lika illa igen, utom att jag då dessutom är ledsen för att jag har ätit för mycket. Det är alltså en mycket dålig metod för att komma tillrätta med känslomässiga problem. Jag jobbar på att kunna klara dessa bättre. (Det kan handla om att jag är ledsen, orolig, stressad eller frustrerad.) Den dagen jag lyckas ta hand om mina känslor på bättre sätt - den dagen kommer jag inte längre att ha några problem att hålla vikten. Jag är inte där än, men jag hoppas kunna lyckas.

PS2:
Jag har hämtat Stella nu. Hon är fortfarande omtöcknad av den lugnande sprutan, och ligger och halvsover med öppna ögon. Hon dräglar en hel del, för munnen är halvöppen.

Det är inte näst intill bra med Stella. Det är dåligt. Jag tar en sak åt gången. En disk i ryggraden är sammanpressad, det är därför som hon har ont nu. Detta kommer veterinärerna nog att komma tillrätta med. De röntgade ryggen i tre delar, och kunde konstatera att på alla andra ställen ser det bra ut, och nacken även när de böjde huvudet kraftigt åt sidan. Se bilderna nedan. Den röda pilen pekar på den sammanpressade disken. Den sitter strax bakom mitten på ryggen.



Sedan röntgade de hennes nacke (skalle) också. Se nedan. Och då kom det tråkiga beskedet att Stella har occipital dysplasi. Hålet som syns på bilden ska vara litet och runt, inte stort och ovalt. Jag har inte riktigt hämtat mig än efter beskedet. Ni som har följt min blogg ett tag, vet att jag en gång hade en underbar liten hund som dog av just occipital dysplasi.

Som repetition för oss alla så klistrar jag nedan in vad jag skrev för drygt tre år sedan, när lilla Nova hade dött. Nu kommer Stella inte att dö av defekten, men det betyder inte att allt är bra. (Har ni redan läst texten, så skrolla ner en bit.)
Det här är berättelsen om Nova.
En berättelse om det svåra med att älska och mista, men också om Occipital dysplasi.
På fotot nedan är Nova 5 månader och ½ dag, och väger 895 gram.

En dryg timme senare var Nova död. Nova föddes med Occipital dysplasi, men det visste jag inte när jag köpte henne.
Jag bor i El Campello, strax norr om Alicante i Spanien, tillsammans med mina 2 chihuahuor Bonnie och Stella. Den 13/2 besökte vi min vän Conchi som har kennel. Hon visade mig två pyttesmå systrar som inte mådde bra. De var 8 veckor gamla men vägde bara 220 respektive 364 gram. Två dagar senare berättade Conchi att den minsta tiken hade dött. Jag lyckades då övertala Conchi om att jag skulle få ta hand om den andra tiken, eftersom jag som pensionär har mera tid. Den 22/2 flyttade lilla Nova hem till oss.
Jag gick till veterinären med henne så snart jag kommit hem, men allt verkade vara normalt. Nova var dock ovanligt trött den första tiden. Hon åt varannan timme dygnet runt och sov däremellan. Sedan vände det, och hon utvecklades bra. Hon gick upp i vikt, och började vifta på svansen. Nova och Stella både sov och lekte tillsammans. Jag var så lycklig över mina 3 underbara hundar, inte minst den pyttelilla. (Jag är särskilt svag för pyttesmå.)
Men den 13/3 fick Nova något som liknade ett krampanfall. Hon vred sig runt och hamnade på sida med ena bakbenet upp. Bakbenet sparkade. Jag tog ett foto för att kunna visa för veterinären.

Den konstiga krampen kom då och då. Veterinären sa att det skulle kunna vara epilepsi eller vattenskalle, men att vi skulle avvakta och se om det hände fler gånger. Den 6/4 fick Nova ett mycket kraftigare anfall än de tidigare. Hon sov i sin säng, men krampen kastade ut henne på golvet. Kroppen vred sig, benet sparkade och hon andades häftigt ca en minut. Därefter slappnade hon av och låg stilla en kort stund. Sen reste hon sig, ruskade på sig, och uppförde sig som om ingenting hade hänt. Men jag började bli orolig på allvar.
Den 10/4 fick Nova en kramp när vi var ute på promenad. Hon hade gått själv en stund och jag hade just lyft upp henne i famnen. Jag kände plötsligt att hon blev alldeles stel - medan ena bakbenet sparkade. Sedan darrade/skakade hennes kropp i mycket små rörelser (finvågig tremor). Efter ett par minuter var allt som vanligt, men hon ville bli buren och vara nära. Vi gick direkt upp till veterinären. Nova fick stanna kvar hos veterinären, som skulle ge henne en lätt narkos för att kunna röntga hennes nacke.
När jag hämtade Nova så fick jag veta vad det var för fel på henne. Nova hade Occipital Dysplasi. Det är en medfödd missbildning av skallbenet, just där ryggmärgen mynnar ut ur skallen. Enligt röntgen var hålet i Novas skallben så stort att delar av lillhjärnan kunde pressas ut genom hålet. På röntgenfotot har jag ritat en röd prickrad runt hålet i Novas skalle, samt en gul som visar ett normalt hål.

Det kändes bra att veta vad det var för fel på Nova, men det var inte roligt alls att veta att det är obotligt. Jag älskade min lilla Nova mycket, och ville förstås inte mista henne! Nova fick nu en medicin som hon skulle ta var dag.
En fridfull period följde, och jag hoppades att medicinen hjälpte. Det var så roligt att gå ut med mina små. Nova charmade alla. Det var inte bara det att hon var ovanligt liten och ovanligt söt – hon viftade dessutom på svansen åt alla.
Lugnet och lyckan varade till den 15 maj. Nova kräktes flera gånger under natten, och tidigt på morgonen fick hon en mycket svår attack. Klockan 12 samma dag fick hon en ny attack, och ytterligare en klockan 15. Så snart Nova hade hämtat sig så gick vi till veterinären. Han ökade medicindosen, men förvarnade mig om att Nova skulle kunna bli sämre.
Klockan 16:48 fick Nova dagens fjärde attack, och 17:02 den femte. Jag var oerhört bekymrad. Attack nummer sex kom 19:15, och nummer sju 20:48. Attackerna var häftiga! Innan jag hann fram kastades Nova runt på golvet av spasmerna. Det var hemskt att se. Efteråt försökte jag ge henne kramplösande stesolid som jag fått av veterinären, men lyckades inte. Nova fick attack nummer 8 klockan 22:48, och attack nummer 9 klockan 23:14. Jag lyckades få i henne en halv dos stesolid, och sedan sov vi några timmar. Klockan 07:18 fick Nova en svår attack. Den började klinga av men det kom en ny 07:25, och ytterligare en 07:32. Den akuta krampfasen varade nu 3-4 minuter. Under den senare attacken lyckades jag med Nova på ena armen (fortfarande krampande) ladda sprutan och ge henne en hel dos stesolid. Trots detta så fick hon ytterligare attacker 07:43 och 07:54. Kramperna var mycket smärtsamma för Nova.
Vi hängde på låset till veterinärmottagningen när de öppnade den 16/5. Där fick jag beskedet att Nova skulle komma att dö ung. I naturen skulle hon ha dött för länge sedan. Men tack vare min goda vård, sa veterinären, så hade hon blivit hela fem månader.
Vi gick hem för att fira Novas 5-månaders dag. Förmiddagen blev lugn, men på eftermiddagen fick Nova flera attacker. Jag lyckades ge henne en hel dos stesolid. Sen blev hon ganska lugn men ville bli buren hela tiden. Jag gick omkring med henne på armen. Hon hängde slapp, men vid ett tillfälle kravlade hon upp och slickade mig på hakan. Sen somnade hon igen.
På natten fick hon flera attacker. Efter varje attack satt jag med henne i famnen – och grät floder. Jag förstod vad de nya attackerna innebar. Nova led svårt. Det fanns ingen bot. Hon skulle bara bli sämre. Det är så lätt för hjärnan att ta till sig fakta, och förstå. Men hjärtat vill inte förstå, vill inte mista, vill inte tänka tanken – att vi kanske skulle behöva förkorta Novas liv. Det är ett oerhört svårt beslut att ta. Jag insåg att jag inte fick tänka på mig själv, utan bara på Novas bästa.
Morgonen den 17/5 mådde Nova inte alls bra. Hon var trött och hennes kropp skakade lite. Jag gav Nova hennes favoritmat och sedan gick vi en kort promenad (Novas sista). Sedan gick jag med mycket tunga steg mot veterinärmottagningen. Det var allra sista gången som jag skulle få bära lilla Nova i famnen. Jag grät hela vägen dit.
Lilla Nova dog i mina armar av en överdos narkosmedel. Jag satt och höll henne en stund efteråt. Veterinären pussade Nova när han tog henne. De har väldigt rara veterinärer på EuroCan. (De tog hand om kroppen och sände den till ett speciellt krematorium.)
Jag är så glad att jag fick ha lilla Nova de här tre månaderna. Hon har gett mig så mycket glädje!. Livet går vidare, men blir aldrig mer detsamma. Nova var en sällsynt liten ädelsten.
Den 18/5 fick jag mail från veterinärkliniken EuroCan. De skrev att de var väldigt ledsna för att Nova hade dött så ung, men påpekade för mig att det hade varit mycket bättre för henne att få somna in. Det var rart av dem att skriva och trösta mig! Ytterligare en dag senare mailade Conchi, Novas uppfödare, och tackade för att jag hade tagit bra hand om Nova och gett henne tre lyckliga månader.
Vill du läsa hela långa historien om Nova så läs i min blogg www.christeltango.com: (Sparad dagbok 25, med start 13-02-13 eller 13-02-22).
Om occipital dysplasi:
Bakre skallgropen är missbildad, så att delar av cerebellum (lillhjärnan) ligger placerad ut i och genom foramen magnum (stora nackhålet genom vilken ryggradskanalen passerar ned i ryggraden). När lillhjärnan "kommer i kläm" så uppstår kramperna som är mycket smärtsamma för hunden. Missbildningen förekommer hos småvuxna hundraser med kupolformat huvud (Chihuahua, Malteser, Yorkshire terrier, Toy pudel, Pekingese, Cavalier King Charles spaniel). Risken ökar vid inavel. I nuläget finns det ingen helt botande behandling, men det finns mediciner som kan lindra. Om man misstänker att ens hund har problem med occiptal dysplasi så bör man helst kontakta en veterinär som är specialutbildad inom neurologi. Om kramperna kommer redan när hunden är valp så kommer den aldrig att bli vuxen. Kommer kramperna först några år senare så kan en daglig dos kortison (el likn) lindra, och hunden kan uppnå normal levnadsålder.
Jag saknar fortfarande lilla Nova. Hon var så fin på alla sätt och vis!
Nej, Stella kommer inte att dö av defekten, som lilla Nova gjorde. Stella har inte haft en enda kramp, i alla fall inte ännu. Men hon är ömtålig, mycket ömtålig. Om Stella gör ett hopp, eller ramlar, så hon kraftigt stöter i marken - då kan hjärnan tillfälligt svullna upp. Likaså om hon får ett slag mot huvudet. Om detta händer så kommer hjärnan att pressas ut genom det alltför stora hålet - och en kraftig och smärtsam kramp uppstå.
Stella måste alltså skyddas lite extra. Det är tur att hon inte bor i en barnfamilj. Men det är otur att hennes fostersyster Wilda är så överdrivet aktiv. Redan när vi kom hem, och jag la Stella i hennes lilla fåtölj, så var Wilda på henne. Hon försökte få igång Stella genom att bita henne i öronen. Jag fick fösa undan Wilda och ta upp Stella i famnen en stund.
Jag antar att det är när Wilda har jagat Stella, eller bitit henne i benet, som skadan med den hoppressade disken har uppstått. Stackars Stella! Och inte är det Wildas fel. Hon kan ju inte rå för att hon är som hon är. Det är ju inget fel på Wilda. Hon är glad, social och kelen. Dessutom är hon ju jättesöt! Hon älskar att leka och att röra på sig. Det är bara den lilla detaljen, att hon inte passar ihop med Bonnie och Stella.
Jag vet inte hur jag ska göra nu. Jag bör inte ha kvar Wilda, för Stellas skull. (Annars får hon aldrig någon lugn och ro.) Jag har inte råd att förlora pengarna som jag har gett för Wilda. Om jag bara ser till det totala inköpspriset, så blir det exakt 1106 €. (Vilket just i dag motsvarar 10'607 kronor.) Då räknar jag in: de 800 € som jag betalade för Wilda, grundvaccinationerna, chipmärkningen, djurpasset och stamtavlan. Ingenting mer. Inte extra-vaccinationerna eller något annat. Om jag skulle kunna sälja Wilda för 1100 € eller 10'000 kronor - då vore det OK. Men jag har inte råd att ge bort henne.
Jag trodde att Alicia skulle kunna fungera som fodervärd, men det har ju inte gått så bra. Orsaken är att Alicia har blivit sjukare, och inte orkar så mycket som tidigare. Det har hänt att hon inte har orkat gå ur sängen. Och då kan man inte ha hund, hur gärna man än vill.
Jag ska para Wilda vid nästa löp. (I september.) Om hon då föder minst två valpar som jag kan sälja till fullt pris, då har hon betalat sig själv + parningen och omkostnaderna för valparna. Då skulle jag kunna ge bort henne sedan. Helst till någon som verkligen önskar sig en liten hund, och som skulle sköta om hunden perfekt - men som inte har råd. Om Wilda skulle föda tre valpar, och om en blir en tik som är betydligt lugnare än vad hon själv är - då skulle jag vilja behålla den tiken. För jag tycker mycket om att ha tre hundar!
Nu är det ju helt uppenbart att jag inte kan para Stella. (Som jag så gärna har velat.) Det skulle vara väldigt oansvarigt! Hon bär ju uppenbarligen på ett icke önskvärt anlag. Bonnie har ett alldeles normalt litet hål, och det antar jag att Stellas tre syskon också har. Alla fyra har en annan och mer normal huvudform. Stella har lite "platt" nacke. Jag är trots allt glad att jag valde att behålla just Stella. Jag kände på mig från början att hon var den som var ömtåligast och behövde mest omsorg - och det kan jag ge henne.
Men visst är det sorgligt det hela. Jag är förstås ledsen, mycket ledsen.
Nu gäller det att jag kan hantera de här starka känslorna utan att ta till mat som tröst. Jag åt mitt lilla fikon nyss. Det var SÅ sött och gott! Det får räcka med det som "tröst".
I dag kostade det förresten 92 € hos veterinären. Och det slog mig just att jag faktiskt kan få ersättning från mitt försäkringsbolag. Men eftersom jag ska på återbesök till veterinären på måndag eftermiddag, så väntar jag tills jag har fått den räkningen också. (Men medicin får jag ingen ersättning för, bara veterinärkostnaden minus avdrag för självrisk.)
Jag har väl sagt att Stella är min lilla ögonsten! Hon ligger kvar i den lilla fåtöljen, i en stor blöt fläck av saliv.
Det här med alla oplanerade veterinärbesök raserar förstås månadens budget också... Suck!
PS3:
Nu, 17:50, har Stella kvicknat till så pass att hon viftar på svansen när hon ser mig. Men hon ligger fortfarande bara och vilar. Sövningen man ger hundar motsvarar en lätt narkos, så de är förstås påverkade ett bra tag efteråt. Nu vilar Stella dock på olika ställen. Ett tag låg hon på mattan, och nu ligger hon i den andra fåtöljen. Hon har slutat drägla, och är lyckligt omedveten om sin tråkiga diagnos.


Alicia, som jag har skrivit och berättat för, skrev tillbaka och beklagade. Hon sa att hon gärna passar Wilda ibland, men att hon inte kan ha henne permanent. Då har jag alltså fått klart besked om det. Jag måste försöka leta efter en annan fodervärd.
Jag ska strax gå tidiga kvällsrundan med Bonnie och Wilda. Men Stella är ännu inte i skick för att följa med.
Och inte har jag målat ett endaste penseldrag i dag...
PS4:
Precis när vi skulle gå så kom Stella vinglande. Så hon fick följa med, fast jag bar henne i min front-carrier-bag. Fotot tog jag när vi hade kommit hem igen.
Stella verkade nöjd med att bli buren runt. När vi kom hem igen, och det var matdags för hundarna, så ville Stella också ha. Det är det första hon har ätit sedan i går. Då passade jag på att ge henne hennes medicin också, en liten tablett som hon nu ska ta sex dagar i rad. Jag glömde i hastigheten att fråga veterinären vad det är för storts medicin, men jag litar fullständigt på veterinärerna på Eurocan. (Bättre har jag aldrig haft!) Jag kan fråga på måndag.
Nyss åt jag dagens sista måltid, en liten skål med naturell grekisk yoghurt, några hallon, och lite hackad mandel. Jättegott! Och trots det där fikonet, så blev summan kolhydrater för i dag måttliga 15,3 gram.
Denna dagen - ett liv...

16-08-04:
I dag mötte vi Lena, Jan och Lucky på morgonpromenaden. Hundarna blev som vanligt glada över att träffa varandra. Och själv tycker jag alltid att det är trevligt att träffa Lena och Jan.


I morse hade vi bara sällskap en kort bit, för jag skulle till tandläkaren klockan 9. När hundarna hade fått sin frukost så gick jag till tandläkaren. Där såg de förvånade ut över att jag kom i dag. I deras dator står det nämligen att jag ska komma i morgon klockan 10. Men på kortet som jag har fått av dem, står det tydligt och klart: torsdagen den 4 augusti klockan 09:00. De såg väldigt förtvivlade ut, och bad om ursäkt gång på gång. Men jag kan ju i morgon också, har inte tagit ledigt från något jobb, och bor nästan vägg-i-vägg, så då går det an. Fast det stör förstås min dagsplanering en smula...
I går kom jag av mig så, efter beskedet om Stella, att jag i stort sett inte gjorde någonting. Jag skruvade inte ens fast guldknopparna. (Fast jag är nyfiken på hur det blir.) Det ska jag göra i dag. Och så måste jag förstås måla pallen, helst två omgångar. Jag kan ju inte ha den stående på matbordet hur länge som helst.
PS:
Nu sitter guldknopparna på plats. Jag tycker att det blev bra. Det blir en lite varmare ton över möbeln. (Men än så länge ser det ovant ut.) Wilda inspekterade det hela och tycker att det ser OK ut, men säger att knopparna luktar lite konstigt.


Jag planerar att köpa ytterligare en liten Kallax-hylla, med lådinsatser. (Jag behöver fler lådor!) Jag sparar skokartongen med hål, så blir det enkelt att måla om de nya knopparna också. Det var lätt att måla med guldfärgen. Kanske jag kan hitta fler smådetaljer att måla? Jag är inte lika förtjust i att måla med akrylfärg (som pallfärgen). Penselränder och smådefekter syns så lätt. Men det är en billig färgtyp (som jag har råd att köpa), och så är det förstås väldigt praktiskt med vattenbaserad färg.
På tal om knoppar så har jag gjort ett spontanköp via internet i dag, på Zara Home. Det är "tredje rean" nu och priserna är låga på det som är kvar av förra säsongens varor. Jag hittade vackra glasknoppar som passar hallbyrån. (Jag har ju tillfälligt fula vita plastknoppar där.) Jag köpte 10, så jag har två i reserv. Nu betalade jag bara 5 € för alla. (Inget tillkommer, för jag får hämta dem i Alicante.) Det är så pass billigt att inte ens Ulf klagar på mitt inköp.



Jag har tidigare tittat på porslinsknoppar i järnaffären (vita med en blå blomma på), men de kostar 3,75 € per styck - så de skulle ha kostat 37 € totalt. Möjligen var de knopparna en liten aning snyggare, men definitivt inte så de motiverar prisskillnaden. Att byta knoppar på en möbel är ju, precis som att måla om, ett av de billigare sätten att få en "ny" möbel.
PS2:
Nu börjar jag se slutet på pall-målningen. Jag har målat allt som jag kommer åt när pallen står upp, med utfällt steg. När färgen har torkat så att jag kan vända på den (troligen först i morgon), så ska jag måla undersidan för sista gången. Därefter återstår bara lite finputsning på ovansidan. I dag använde jag en liten roller. Det blev bra.

När jag var i köket så råkade jag titta på min lilla minibyrå som står där. Den har oerhört trista knoppar. På min likadana byrå i hallen satte jag de turkosa glasknopparna (när en gick sönder så jag inte längre hade tillräckligt många för den stora hallbyrån). Det blev en helt annan byrå. Jag har tänkt byta på den i köket också, men inte hittat några bra knoppar. (De här ska vara ganska små.) Nu slog det mig - jag kan ju måla de här knopparna med guld också! Då blir byrån finare utan att det kostar extra. När jag är klar med pallen, så målar jag nog de här sex knopparna också. Det är roligt att göra saker finare!

Skyll nu inte på mig för att jag kommer dragandes med en julbild - mitt i sommaren. Bilden längre ner hittade jag i Westwings reklam för i dag. De säljer nämligen ut udda överblivna julsaker (från december) till vrakpriser.

Att jag visar den för er beror på att jag tycker att det är en sådan trevlig idé att hänga julgranskulor över bordet. Jag har själv aldrig sett idén förr. Det är ju särskilt trevligt om man inte har plats för någon julgran, att kunna dekorera med kulor ändå. Man kan ju hänga kulorna över soffbordet också, eller över en byrå. Själv skulle jag inte kunna ha dem just ovanför matbordet, för då kolliderar de med taklampan som hänger ner över bordet. Men jag ska försöka komma ihåg idén till jul. Man kan ju göra en trä- eller ståltråds-ring (som ett hjul med ekrar) att fästa kulorna i, så man bara behöver borra ett hål i taket.

Westwing säljer ut en massa annat också. Jag tittade på en gul vinylmatta till köket, som nu var ännu billigare. Färgen var perfekt, men den fanns tyvärr bara kvar i lika liten storlek som badrumsmattan. Och medan jag tittade på mattan, så hann någon annan köpa den. När det är utförsäljning finns ju bara några få exemplar av varje. Jag får köpa en gul köks-vinyl-matta (i rätt storlek) längre fram. Nu vet jag att de är väldigt lättskötta. Bara att torka av med fuktig trasa.
PS3:
Sagt och gjort. Jag tyckte inte det fanns någon orsak att vänta med att måla de gråsvarta knopparna, så jag målade första omgången i kväll. Då kan färgen torka över natten, och så kan jag måla andra lagret i morgon. Det blir stor skillnad på bara ett lager färg. Som helt andra knoppar, och mycket snyggare...

Den gula färgen är ännu (19:15) inte så torr att jag kan vända på pallen. Den får jag måla i morgon (efter tandläkarbesöket).
16-08-05:
Här kommer några foton från vår morgonpromenad längs fridfulla El Paseo:




Vid en palm hittade hundarna en mycket spännande doft, som de stod länge och luktade på. Därefter kissade de i tur och ordning på "doften".


Något som jag inte begriper mig på är varför spanjorerna låter vatten rinna rakt ut på trottoarerna. Nedan rinner vattnet från en tvättmaskin ut på trottoaren. Huset är ganska nytt. Varför går tvättmaskins-vattnet inte ner i ett avlopp? Man kan förstås inte passera helt torrskodd, om man inte tar ett jättekliv. När det regnar så forsar allt vatten från taken också direkt ut på trottoaren. (Då är det tal om betydligt mera vatten.) Varför gör de åtminstone inte en liten ränna i trottoaren? Som invandrare är det mycket jag undrar.

Något annat, som vi aldrig ser i Sverige, är att den privata fastighetsägaren tvättar trottoaren utanför sitt hus. Det är ju bra på sitt sätt, men när vi passerade här i dag så luktade det starkt av desinfektionsmedel. Det är säkert inte bra för hundarna att få på tassarna. Annars ser man mest hemmafruarna som, iklädda tofflor och morgonrock, skurar gatan på mornarna med vanligt rengöringsmedel i skurhinken...

Nu ska jag till tandläkaren.
PS:
Det gick som vanligt bra hos tandläkaren. (De har en oerhört skön patientstol, så jag sitter/ligger SÅ bra.) I dag gällde det inget hål, utan snarare bristen på hål. Jag har väldigt trångt mellan mina tänder. Jag får inte ens emellan tandtråd på alla ställen. I överkäken hade jag ett ställe där mat alltid fastnade, särskilt tunna saker som t ex en bit tomatskal. Och det var näst intill omöjligt att få bort det igen. Dessutom hade den ena tanden med åren blivit skrovlig på insidan - vilket gjorde att ännu mer fastnade. Nu har tandläkaren vidgat mellanrummet mellan tänderna, och jämnat till baksidan på tanden. Jag ser verkligen fram emot att kunna äta utan att det fastnar något.
Fast just i dag lär jag få vänta ett tag med att äta. Det är omöjligt att äta och dricka så länge bedövningen sitter i. Och på mig verkar den flera timmar efteråt. Min tandläkare sa att det berodde på att jag är "ren" inuti. Om man inte röker, dricker alkohol, eller äter en massa mediciner - då verkar bedövningen mycket starkare. Jag visste att det skulle bli så här, men brydde mig ändå inte om att äta frukost i morse. (Jag drack bara lite vitt te utan något i eller till.) Jag hade ändå tänkt fasta periodiskt (normalt 16 timmar). Nu blir det kanske 20 timmar, men det är ju bara bra. Då blir "frukosten" desto godare sedan när jag äter den.
I dag blåser det rejält ute. Det står 30km/h i en prognos, och 11m/s i en annan. Det är skönt! Då får jag gratis AC hela dagen. I natt hade jag förresten osedvanligt många värmevallningar. Men så här års, när jag inte har något täcke, och bara sover i ett tunt sidennattlinne - då är det enklare. Jag bara sätter på den lilla fläkten bredvid sängen i fem minuter. Sedan är jag sval igen och kan (försöka) somna om.
Jag tog några foton i morse med min gamla kamera (som jag har liggande i mitt rum). De visar hur Wilda hindrar Stella från att gå uppför trappan. Tyvärr är alla fotona mörka motljusbilder, men ni ser kanske ändå. (Jag stod i badrummet och höll på att borsta tänderna...)



På sista fotot står Wilda ovanför trappan och vaktar. Jag tycker synd om Stella. Wilda hindrar Bonnie också, från att gå i trappan. Men om jag peppar Bonnie, genom att säga "Bonnie kan", då vågar Bonnie springa upp - och då flyttar Wilda på sig. Om Wilda hade varit min enda hund - då hade hon varit perfekt! Men tillsammans med de andra är hon inte det - tyvärr.
Jag har glömt att berätta att min dator har låst sig många gånger de senaste dagarna. Jag kan inte göra någonting. Men om jag väntar, kanske 10 minuter, då brukar den fungera igen. Jag har inte behövt stänga av med huvudströmbrytaren, men jag blir alltid lite orolig att datorn ska låsa sig totalt - eller krascha...
Jag såg en ljusstake på webben i morse, med texten:
Make yourself
Priority
Once in a while
It's not selfish, it's
Necessary

Ja, så är det förstås. Men nu borde jag börja måla...
PS2:
Jag har målat klart knopparna, och målat näst sista omgången på pallen. Jag kommer att kunna måla sista gången i kväll, och då kommer pallen att vara klar att tas i bruk under morgondagen. Det blir bra, för nu börjar jag bli trött på att ha matbordet "inplastat", och på att ha målarsaker framme. Det är egentligen mer som jag skulle vilja måla, men det väntar jag med. Det är inte roligt att hålla på med samma sak för länge. Omväxling förnöjer.
Redan innan vi gick vår mitt-på-dagen-promenad så visste jag att det är röd flagg (trots att jag inte ser någon sådan härifrån). Det hörde jag på badvakternas frenetiska visslande i sina visselpipor. Trots att sanden yr i dag, var det fullt med folk på stranden, och ganska många i vattnet. När jag är klar med mitt målande, och det är bra badväder, då ska jag också ner på stranden.
Det är inte utan att jag börjar bli lite småsugen nu (fast inte hungrig), det är 20½ timme sedan jag åt senast, men ännu har bedövningen inte släppt. Jag kan inte ens dricka vatten ur ett glas utan att riskera att spilla. (Munnen gör inte som jag vill...) Jag vill gärna ha bedövning hos tandläkaren, men jag önskar att den försvann redan efter en timme. (Nu har det gått 4 timmar och 45 minuter sedan jag fick sprutan...) Nåja, det är ingen katastrof. Jag har en del hull att ta av, så svälter ihjäl gör jag inte. (Men i morse vägde jag 50,8 kg, så det går åt rätt håll.)
Bilden nedan har ingenting alls att göra med vare sig min text, eller med Spanien. Men den är vacker - därför får ni se den ändå.

PS3:
I väntan på att bedövningen skulle släppa så beslöt jag mig för att ta en promenad alldeles för mig själv. Jag tog kameran med mig, men första fotot tog jag från balkongen. Eftersom det var siesta så var det lugnt och skönt. Och när det blåser så här så blir jag inte svettig fast jag går raskt i solen, trots att det är 30˚ i dag. (Att det är 27˚ i havet har jag ingen glädje av när det är badförbud.)


Flaggorna visar att Playa Carrer la Mar har blå flagg, och har haft det i 30 år.






Det blåser, som sagt...

När jag kom hem igen så hade bedövningen släppt (efter 6 timmar), så då åt jag min mycket försenade "frukost". (Det blev 21½ timmes fasta.)
Jag vill visa er att lilla Wilda inte är aktiv dygnet runt. Hon kan vila också!


PS4:
Pallen är färdigmålad! Nu ska den bara bli helt torr. 
16-08-06:
I dag är det skönt ute, 29˚ och en lätt bris. Det är många som badar, det borde jag också göra. (Så konstig färg fotot nedan fick. Taken är gulare i verkligheten. Jag önskar att kameran såg samma nyanser som ögat.)

Jag skruvade på knopparna på den ena lilla byrån. Denna har jag i vardagsrummet i bokhyllan. Den i köket har 4 lådor, den i hallen 6, annars är de precis likadana. Det blev mycket finare med guldfärgade knoppar! Just på så här små detaljer tycker jag om guld. Däremot skulle jag inte vilja ha stora guldfärgade möbler (som tydligen är modernt nu).

Jag provade att ställa den gula kökspallen bredvid den jag använder nu. Den gula är två centimeter lägre, och trä är hårt att sitta på, så därför behöver jag en lite tjockare dyna ovanpå för att sitta bra. Eftersom jag nästan alltid sitter i köket när jag äter, så vill jag förstås sitta bekvämt. Jag väntar alltså med att börja använda den gula pallen, tills jag har hunnit sy en passande dyna.

Nu när matbordet är tomt så ska jag börja på nästa projekt. Jag ska byta vitrinskåpsdörrar. Jag ska sätta de dörrarna, som nu sitter på det djupa vitrinskåpet, på en av Billy-hyllorna där jag nu har böcker. Sedan ska jag sätta de dörrarna, som jag nu har på den vita Billy-hyllan i gästrummet, på det djupa vitrinskåpet. Plus att jag ska sätta dit två låga dörrar som nu står i källaren. Därefter ska jag flytta böcker och prydnadssaker. Jag ska bära ner en del böcker till gästrummet, och i gengäld bära upp alla prydnadssakerna som står där. Matbordet behöver jag att ställa/lägga saker på under arbetets gång.
Men jag börjar inte riktigt än. Nu på förmiddagen ska jag till Mercadona, och efter mitt-på-dagen-promenaden med hundarna borde jag gå ner på stranden.
PS:
På hemvägen från Mercadona mötte jag Rolf. Han satt och spelade gitarr mitt emot Inmo2000, iförd vit skjorta och svart kostym. Kläderna hade han hittat i en container. Han var vitsminkad i ansiktet och hade en svart mustasch. Det "säljer" bättre så här års, att vara lite utklädd. (Synd att jag inte hade kameran med.) Han var glad i dag, för han hade fått ihop hela 25 €. När han satt utanför Mercadona fick han aldrig ihop mer än 8 €. Men det är nog lättare att få ihop pengar under semestern, eftersom det är mycket fler människor här då. (Jag säger "få ihop" för Rolf tigger aldrig. Han bara sitter där och spelar.)
Rolf berättade också att utanför Mercadona var det många som ville ha sällskap att dricka. De bjöd honom på en kall öl, eller en drink, och han tackade ja i brist på annat. Men ingen frågade om han hade ätit något. Vissa dagar fick han ingen mat, och mådde då ännu sämre av drickandet. Ibland hade han kräkts. Men nu hade han, flera dagar i rad, ätit frukost, lunch och så något på kvällen. Ja det är ett hårt liv han lever. Synd, för det är en bildad och trevlig man. Jag hade gärna unnat honom något bättre. Jag vet att han drömmer om ett halvtidsjobb, och en egen liten bostad med en dörr att stänga om sig. Men om inget under sker så får han nog fortsätta att sova i sitt tält. Så här års går det ju an, men på vintern kan det inte vara roligt.
När siestan började så gick jag ner på stranden. Jag solade och badade 1½ timme. Det var så skönt i havet, och 28˚ varmt. Däremot var vattnet inte riktigt klart i dag. Det flöt omkring lösa bitar tång och en del sand. Det beror förstås på gårdagens myckna blåsande. I dag var det gul flagg. Det gick inte särskilt stora vågor, men när vågorna rullade ut igen uppstod ett väldigt starkt sug, så det gällde att stå stadigt om man inte skulle dras med. Nu ger det sig om solen har tagit lite i dag. Jag hade SPF6 (50 i ansiktet) och det var UV-index 8, så jag hoppas att jag har blivit minst en tiondels nyans brunare.

Det enda jag har gjort hittills i dag, är att jag har röjt vardagsrumsbordet. Jag borde börja förbereda bokhyllan och vitrinskåpet för dörrbytet. Det innebär att jag delvis måste tömma dem (mitt för gångjärnen), och ställa sakerna på matbordet. Börja kan jag ju göra, men jag känner inte för att göra allt jobbet i kväll. Vissa dagar vill jag ha lite semester.
Jag har just gett mina små flickor deras kvällsmat. Som ni vet så brukar jag sitta på den vita pallen och vakta, så att Stella säkert får sin egen mat själv. På en tiondels sekund är Wildas mat slut, och hon tittar lite avundsjukt på de andra som fortfarande äter. Hon undrar säkert om de har fått mer, eftersom deras mat varar längre.

Stella, som tuggar sin mat, blir alltid färdig sist.

Jag hade tänkt slänga min gamla hjärtreva, när jag tog sticklingar och satte dessa. Men Lena FH föreslog att jag skulle beskära den hårt i stället. Bra att jag följde hennes förslag. För se så fin den har blivit nu, det är den gamla till höger. De små blommorna är så söta.

Bougainvilleorna blommar också vackert i rosa, min favoritfärg på blommor.

PS2:
Mitt myggnät sluter inte riktigt tätt nertill. Det släpper ibland i höger hörna så det blir en springa på 1 cm. (Jag tror att det är en aning snett monterat.) Myggen flyger inte så lågt, men i går såg jag ytterligare en död kackerlacka i gästrummet. (En mindre.) Den kan ha tagit sig in via mitt rum. Nyss, när jag skulle gå ner till gästrummet för att hämta en skruvmejsel (till vitrinskåps-dörrarna) så såg jag en liten geckoödla. Jag tog mina fiskhåvar för att fånga den, men när den såg/hörde mig så smet den in bakom sängskåpet. Geckoödlor gör ingen som helst skada, men om jag inte får ut den inom någon dag så är det risk att den svälter ihjäl. Dessutom skulle hundarna kunna skada den...
Den här sortens nerrullbara myggnät som vi har, passar tydligen bäst i fönster - inte i stora balkongdörrs-öppningar. Men jag har ju bara en dubbel-balkongdörr i mitt rum, och jag vill kunna vädra och ha öppen dörr när det är så här varmt. Vi har inte många mygg här, men de få som kommer in sticks desto flitigare - och det kliar ordentligt. Så myggnät vill jag ha. Nätet är ju också tänkt att hålla ute annat smått, men det verkar inte som om det gör det... Måtte den lilla geckoödlan förstå att jag bara vill den väl när jag letar efter den, annars kommer det att sluta illa för den lille. (Jag gillar geckoödlor.) Nu har jag pressat ner myggnätet på sin plats, så nu kommer den inte ut själv igen. Kanske kan jag ha det upprullat i morgon på dagen? För att ge den lille chansen.
PS3:
Jag har skruvat loss vitrin-dörrarna på skåpet i vardagsrummet. Jag tänkte göra likadant med vitrin-dörrarna i gästrummet. Jag började på jobbet (och har tömt skåpet), men jag kan inte lossa två av skruvarna. Jag tar i allt vad jag kan, men de rubbar sig inte. Och jag vill inte riskera att förstöra skruvhålet genom att slå med hammare på mejseln. (Det är jag själv som skruvade i skruvarna för några år sedan, så jag borde kunna lossa dem.) Men nu kommer jag inte vidare. Först måste de dörrarna bort, och sedan ska jag flytta gångjärnen. Om jag inte lyckas så får det stora vitrinskåpet stå utan dörrar. (Och då blir allting där inne dammigt.) Ibland är jag starkare på mornarna, än på kvällarna. Så jag ska försöka i morgon igen.

16-08-07:
Det gick inte i dag heller. Jag tog i allt jag kunde, men skruvarna sitter fast. Nu vet jag faktiskt inte vad jag ska göra. Be om hjälp av en stor stark karl? Jag vågar inte använda skruvdragaren, för då riskerar jag att förstöra skruvgängorna. Jag kan förstås göra klart resten så länge, men då får det djupa vitrinskåpet vänta på sina dörrar... Jag brukar klara sådant här, jag är ganska stark i förhållande till min storlek. Så jag kommer att försöka igen. Kanske jag lyckas till slut. Trägen vinner, heter det ju.
Nu är matbordet fullt av allt som fanns i vitrinskåpet i gästrummet, samt lite som stod i det djupa i vardagsrummet. I förgrunden min nallesamling. Jag må vara 64 år gammal, men jag är definitivt inte för gammal för att tycka om nallar. Så jag ser fram emot att inom några dagar återigen kunna titta på min samling av gulliga nallar.


Ovan väntar dörren på att bli monterad på bokhyllan, och nedan det djupa vitrinskåpet.

I det djupa vitrinskåpet har vi en hel del som egentligen inte bör synas. Därför ska jag sätta dörrarna nedan på det, och hela dörrar underst.

Det är den översta skruven på varje dörrhalva som sitter fast. De två nedre kan jag skruva loss, men väntar förstås tills jag har kunnat lossa de övre. Det slog mig just, att om de kommer från järnaffären någon gång (de har inte hört av sig alls ännu), då kan jag kanske be markis-reparatören att lossa skruvarna?
Stella ser ut att ha full förståelse för mina problem...

PS:
Jag skruvade på dörrarna på bokhyllan. Det var det lätta jobbet. Sedan kommer det att ta tid att flytta alla böckerna (som inte får blandas om eftersom de står i alfabetisk ordning efter författarnamnet). Det som kommer att ta tid är förstås att hitta nya platser till dem, en massa annat måste flyttas först. Det roliga får jag till sist, att ställa in alla nallar och prydnader i det "nya" vitrinskåpet.

När hundarna och jag hade gått en promenad tillsammans, så gick jag en liten tur extra själv.


Fram till helt nyligen hette Sandras Bar något i stil med Bodega El Paseo. Det tidigare namnet tilltalar mig mer.





Det finns en hel rad afrikanska kvinnor längs El Paseo som flätar håret på folk mot betalning. Kanske det är praktiskt med sådan frisyr om man solar och badar mycket, men jag tycker inte det är snyggt. Mannen nedan, som säljer solglasögon, har en stickad mössa på huvudet. Jag tycker att det skulle bli på tok för varmt, men kanske det är vanligt i Afrika. Man ska ju skydda huvudet mot solen. (De flesta afrikanerna är från Senegal. De hade nog hellre stannat hemma - om det hade funnits några jobb åt dem, men det finns det ju inte.)

Nästan hemma så såg jag en till-salu-skylt på det blå huset tvärs över gatan. Jag är osäker på om det är en lägenhet med ett eller två sovrum. Jag har tittat på en med ett sovrum på andra sidan huset. Den kostar 70'000 € (= billigt!). Jag undrar vad den här kostar? Jag vet inte om jag bryr mig om att ringa och fråga. Fördelen med den här lägenheten är att den ligger åt söder, nackdelen är att den ligger åt en trafikerad gata. Lägenheten på andra sidan ligger åt norr, men åt en lugn och vacker bakgård. Man får ta det ena med det andra. Jag vet faktiskt inte riktigt vilken jag själv hade valt. Det vore skillnad om lägenheten hade legat på någon av de två översta våningarna. För därifrån har man havsutsikt!


På baksidan av det här huset ser jag totalt 11 lägenheter där det fortfarande sitter papper på fönsterrutorna (sådana som man ser i nybyggen). Där kan det ju inte bo någon. Ändå sägs det att alla lägenheterna är sålda. Kanske några är köpta i spekulationssyfte? När byggmästaren gick i konkurs för några år sedan, så övertog Bankia huset. De sålde sedan en del lägenheter billigt. (Han som säljer lägenheten på baksidan köpte åtta lägenheter, och har sålt alla utom den här.) Jag gillar lägenheten på baksidan - utom väderstrecket.
Vov och voff på er! Dagligen får jag bevis för att vi hundar är mycket klokare än människor.

Nu är det verkligen vov-varmt ute. Då begriper ju varenda hund att man ska vila sig i skuggan. Det gör jag. Jag har hittat en vov-skön plats på balkongen. Men tror ni matte fattar? Nä, inte alls. Först sprang hon runt med en skruvmejsel. Sedan gick hon ut i solen alldeles i onödan. Och nu springer hon runt med en massa böcker och saker. Det är som jag alltid har sagt. Människor är faktiskt inte riktigt kloka. Det märks tydligt att dom befinner sig på en lägre intelligensnivå än hundar. Fast dom är förstås bra att ha om man vill bli serverad mat, eller bli kliad på magen. Så jag behåller nog min matte, fast hon inte är så särskilt smart. Ja vov-vov då!

Lasse mailade i dag ett talesätt som det ligger mycket i: "Kan man skratta när man borde gråta så överlever man." Så låt oss skratta åt eländet nästa gång som precis allting går fel! (Talesättet gäller säkert även de tillfällen när man inte kan lossa skruvar...)


PS2:
Nu kommer texten en bit in - igen. Konstigt! Förra gången ändrade den sig just under en bild, men blev rätt igen under nästa bild. Nej, datorer begriper jag mig inte på. Jag har inte ändrat något. Och kan inte ändra tillbaka. Jag föredrar när texten börjar ute i kanten som vanligt... Jag måste läsa på mer hur man gör med mitt nya hemsidesprogram, så jag kan övergå till Christel.es och överge det krånglande Frontpage-programmet - så fort som möjligt!
Jag bär böcker. Från en hylla här uppe i vardagsrummet, till den vita hyllan i gästrummet. Och jag är SÅ trött på trappan. Jag vill aldrig mer bo i en lägenhet med trappa mellan våningarna. (Jag tyckte om det som ung.) Nu vill jag ha en bekväm enplansbostad. Fast nu är det väl bara några hundra böcker till att bära, så jag överlever nog.
Men jag har ont i ryggen, i ländryggen. Det har jag aldrig haft förr. Och jag har inte fått det av att bära böcker, för det har jag haft i flera dagar. Först trodde jag att det berodde på att jag satt framför datorn (på vanlig stol vid matbordet, vilket inte är det bästa). Men de två senaste dagarna har jag haft datorn på mitt stå-dator-bord, och när jag står så står jag rak i ryggen. Jag har ingen aning om varför jag har fått ont. Så vitt jag vet så har jag inte gjort någon konstig rörelse. Det fortsätter att värka dag efter dag. Ryggen är bra på natten och morgonen, men blir värre på kvällarna. Jag tycker knappast att jag kan ha överansträngt ryggen. Men jag har varit dålig på att träna magmusklerna på sistone - och sådant kan också påverka. Jag vet i alla fall att jag bär riktigt - med rak rygg (och böjda knän när det behövs). Hur som helst så vore det kul om värken snart går över...

Nu ska jag bära fler böcker...
PS3:
Det är så vackra färger ute! Vi ska snart gå sena rundan, hundarna och jag.

Ser ni? Jag har rättat till det så att texten kommer rätt igen! Jag hittade något i övre raden (utanför dokumentet), där det stod något konstigt som jag inte har sett tidigare. När jag klickade där så kunde jag ta bort den taggen - och vips så blev det rätt igen. Skönt!
16-08-08:
Jag fyllde mitt "nya" vitrinskåp i går, efter att jag hade flyttat om en massa böcker. Jag ställde inte in sakerna i perfekt ordning, men överskådligt. Nu kan jag se min nalle-samling (nostalgi). Jo, jag har tänkt på - att om jag inte hade haft så många böcker, och inte så många (onödiga men kära) prydnadssaker - då hade jag haft gott om plats. Men det har jag inte nu. Det är ett val jag gör. Kanske jag väljer annorlunda i framtiden?


Nu har jag bättre ordning i mitt "porslins-vitrinskåp" också. Det var överfullt innan, men jag flyttade över en del saker till mitt "nya" vitrinskåp.

De faktaböcker som innan stod i bokhyllan nedan har, med några få undantag, fått flytta ner i gästrummet. Nu står här bara skönlitteratur. Och nej, jag tycker inte om att behöva ha böcker i gästrummet. Jag vill ha alla i samma rum (kokböcker undantaget). Det här är en nödlösning. Kanske ändrar jag längre fram. Jag har en del tidningsbackar med heminredningstidningar här i vardagsrummet. De skulle kanske stå i gästrummet i stället?

Nu återstår att få ordning i det djupa vitrinskåpet. Där står lite färre saker just nu, för jag flyttade bl a över några vinglas till mitt "nya". Men det är inte lönt att göra iordning förrän jag har monterat på dörrarna.

Jan mailade i går och erbjöd sig att komma och försöka lossa skruvarna. Han har en ny bra skruvmejsel skrev han. Då slog det mig att min mejsel kanske börjar bli sliten. Det är en bra mejsel av hög kvalité - men den är gammal. En stjärn-skruvmejsel i den här storleken är den mejsel som jag använder oftast. (Mycket p g a att Ikea använder stjärnskruvar i de flesta av sina möbler.) Jag tror att jag går ner till järnaffären och ser om de har en bättre mejsel än min. Kanske kan jag lossa skruvarna med en bättre mejsel?
I eftermiddag ska Stella och jag på återbesök till veterinären. Hon är bättre. Hon har slutat halta. Men jag har märkt att när hon kissar, och lyfter ena benet, då står hon alltid på det vänstra bakbenet numera. Alltså måste hon fortfarande ha lite ont i det högra. Stackars liten.
PS:
Nu har jag köpt en ny skruvmejsel (7,60 €). Den kan jag behöva hur som helst. Jag känner att den nya "tar" bättre, men jag har ändå inte lyckats lossa skruvarna - ännu. Men jag kom på att jag faktiskt skulle kunna skruva loss gångjärnen från skåpet, medan dörren sitter kvar. Och sedan flytta alltihop till det nya skåpet. Kanske jag provar. Det borde gå. Och i så fall behöver skruvarna inte lossas. (Nedan mina mejslar, den gamla grön, den nya svart-orange.)


Småflickorna vilar, i alla fall två av dem. Det är 30˚ i vardagsrummet...

PS2:
Efter en uppiggande promenad med hundarna, så provade jag en gång till - och lyckades! Jag kunde lossa skruvarna, säkert tack vare nya mejseln som har bättre grepp i båda ändar. Skam den som ger sig... Om en stund ska jag skruva på dörrarna på det djupa skåpet, men först ska jag unna mig en liten lunch.
Jag har kokt lax kvar från i förrgår, så det blir en laxrätt. Tyvärr planerar jag aldrig i förväg. Jag bara upptäcker att "hoppsan, jag är hungrig, vad ska jag äta?" Men jag kan alltid svänga ihop någon sorts röra. För det mesta blir det gott. I går frågade Ulf mig framåt kvällen vad jag hade ätit till lunch/middag. Och då kom jag på att jag faktiskt hade glömt att äta, så jag mikrovärmde några djupfrysta ärter...
PS3:
Det blev en lax-sallad. Och nu sitter dörrarna på plats på det djupa skåpet! Nu är det meningen att jag ska gå ner i källaren och hämta två låga dörrar i björk, och sedan montera dem på nederdelen av det djupa skåpet. Men se det har jag inte alls lust med - inte i dag.

Däremot ska jag ställa allting iordning, både i den övre och nedre halvan av skåpet.
PS4:
Nu är det ordning i skåpet, och jag har just kommit tillbaka från veterinären med Stella. Både Stellas ben, och den inflammerade disken i ryggraden, är nu bra igen. Men jag fick med mig 5 tabletter (Moderin 2 mg, innehåller metylprednisolon*) att ha hemma i den händelse att Stella skulle få en kramp/plötslig svår smärta. Veterinär Cristina menade att det ju skulle kunna hända på en söndag, och då är det bra om jag är förberedd. Nu hoppas jag att det aldrig kommer att hända. Jag har sett tillräckligt många kramper orsakade av occipital dysplasi. Jag vill helst slippa se fler, inte för egen del - men för den stackars lilla hunden som drabbas av den fruktansvärda smärtan.
*) Om motsvarigheten för människor (med samma ingrediens och samma tillverkare) står det: Medrol används för att bl a behandla inflammatoriska sjukdomar såsom reumatism, ulcerös kolit och astma samt vid andra tillstånd som t ex vissa blodbildsförändringar och svåra allergiska tillstånd.
Om jag nu är riktigt rädd om min lilla Stella, och skyddar och sköter om henne på bästa sätt, så hoppas jag att hon får leva ett normalt och normallångt liv. Hädanefter kan jag med gott samvete skämma bort henne...

Bättre ordning:

16-08-09:
I morse mötte vi Annevi och Staffan på vår morgonpromenad. Vi satt en stund på muren och pratade. (Och hundarna blev klappade.) Som vanligt är det trevligt att prata svenska en stund. Det är fortfarande alltför mycket som jag inte kan uttrycka, eller förstå, på spanska. Många gånger känns det väldigt frustrerande att inte kunna säga exakt vad jag menar (utan bara något liknande)... Nästan allting är bra här i Spanien, bättre än i Sverige. Det är bara språket som jag har stora problem med. Fast lite bättre går det år från år. Och hade jag varit ung när jag flyttade hit, så hade jag nog talat nästintill flytande vid det här laget. Det går att lära gamla hundar sitta - men det tar längre tid.
Stella ville bli buren redan på morgonpromenaden, men jag "tvingade" henne att gå. På mornarna är det lugnt, och hon behöver förstås motion hon också. Men när vi kom hem igen så ville hon inte ha frukost. Jag undrar vad det är/var med henne? Jag tycker att hon verkar vara lite piggare nu, så jag gissar att hon kommer att äta sin lunch.
Zara Home har meddelat att knopparna som jag beställde nu finns för avhämtning i affären i Alicante. Kanske jag åker in i eftermiddag, annars en annan dag i veckan.
Ulf skickade fotot nedan. Traktorföraren har uppenbarligen humor. Det är ju en kul idé, som förhoppningsvis minskar irritationen hos de bakomvarande.

Bra saker i dag: Ryggen börjar bli bättre. Jag gissar att den blev överansträngd på något vis när jag hade datorn på matbordet. Jag satt nog helt fel då. Jag har fortfarande ont på kvällarna, men inte alls lika ont som från början. Skönt!
Dåliga saker: Jag har fortfarande en hel del prydnadssaker som jag inte vet var jag ska ställa. Jag har inte ens en tom låda att lägga dem i. Jag måste förstås gallra ut en del prydnadssaker också, i alla fall på sikt. Men det är svårt. Alla prydnadssaker är ju på sitt sätt "onödiga". Jag använder dem inte till något. Men jag tycker om att titta på dem. Jag blir glad av att titta på dem! Och ett hem utan prydnadssaker vore förfärligt opersonligt. Någon minimalist blir jag aldrig. Men jag tycker heller inte om när det är för "plåttrigt" och "överdekorerat". Det ska inte vara så att man inte ser skogen för alla träd...
PS:
Jag åkte in till Alicante och hämtade knopparna. Jag tittade förstås runt lite när jag ändå var där. Jag gick till El Corte Inglés djuravdelning. Där hade de fått in nya hund- och kattsängar. De här ser trevliga ut (den översta är av märket Curver som brukar ha bra saker):


Tyvärr såg jag inga priser. Jag undrar hur dyra de är? Jag gillar båda. Fast det jag egentligen behöver till hundarna är en barnfåtölj åt Bonnie. Hon tycker inte om "Poäng-fåtöljen" som jag köpte åt henne, för den har inte "täta" armstöd (= läskigt). Och den lilla blå fåtöljen är för liten åt henne. Nu när hon inte längre får ligga i min läsfåtölj, så är det inte mer än rätt om jag köper en egen åt henne. Jag har hittat jättefina svindyra, från 140 € och uppåt. Men jag hade tänkt mig något för max 30 €. Vi får väl se vad jag kan hitta.
Jag gick också till El Corte Inglés delikatessavdelning. Där köpte jag två sorters choklad med 100% kakaohalt. Så "stark" choklad köper jag inte för att den är god (chokladen är ofta lite bitter) - utan för att den är nyttig. (Och bara 8 gram kolhydrater per 100 gram.) När jag kom hem smakade jag en bit av varje. Den av märket Willies var inget speciellt, men den av märket Pacari var faktiskt ganska god.

Jag köpte också vitt Pai Mu Tan te med äppel och päronbitar i. Det har jag också hunnit provdricka, och det var gott.

Det som säljs på El Corte Inglés delikatessavdelning är inte det billigaste, men det brukar vara bra varor. Och något ska jag väl kunna unna mig nu när jag bantar. Fast i dag har jag fuskat! Jag köpte en flaska kall äppeljuice, och drack 2/3 med en gång. Gott och uppiggande - men den innehåller förstås alldeles för många kolhydrater. Nåja, det är ju ingen katastrof om vikten står stilla en dag (eller två). Den är på väg nedåt (fettprocenten också), och det är huvudsaken.
Jag hade tänkt titta på behåar också (El Corte Inglés har ett jättestort sortiment), men jag har nästan inget köputrymme kvar den här månaden (eftersom det kostade en hel del hos veterinären), så det får vara till en annan gång.
Jag tog ett par foton när jag var på väg hem, och skulle ta Tram från Luceros. Den breda gatan heter Avenida Federico Soto. Det är en dubbel körbana på var sida om gångbanan. (Det var siesta när jag tog fotot, därför är där så tomt.)



Det är alltid kul att åka in till Alicante emellanåt. Där finns allt det som inte finns i El Campello. Men sedan är det så skönt att komma hem igen. Det är för mycket folk, och alldeles för mycket trafik, i Alicante. På hemvägen från stationen i El Campello, så fotograferade jag min favorit-fikus (med mellanstora blad). Visst är den fin!

Förresten bor Mari Paz i det senaps-gula huset som syns till höger på fotot. Hennes balkong skymtar på tredje våningen till vänster, med fördragna markiser. Hon har alltid markiserna i nedersta läget, året om, som så många andra spanjorer. Jag förstår inte att de vill leva i mörker.
Ett till fikon på mitt lilla träd var moget. Det här trillade ner på balkonggolvet. Tyvärr hittade jag det inte själv, utan det gjorde Wilda. Hon hann bita hål och slicka i sig det mesta av det goda innandömet. Tja, det var ju bara att skära resten i bitar och låta alla tre hundarna mumsa i sig. Jag såg att två till var mogna, så dem plockade jag och la i kylen. De är ganska små, så dem kan jag nog kunna få in i min ordinarie diet.

PS2:
Nu behöver jag inte vara nyfiken längre, för jag hittade hund/katt-bäddarna på El Corte Inglés webbsida:



Tja, det ser ut som om jag får vänta något år - tills de rear ut dem... Annars gillar jag dem, särskilt den översta.
16-08-10:
I dag är utsikten från balkongen inte lika solig som den brukar vara så här års. Jag vaknade kl 06 av att det regnade. 10 minuter senare slutade det, men det hann komma 1½ mm. Och prognosen spår ytterligare uppemot 4 mm under dagen. Det är faktiskt skönt som omväxling.

Vov och voff! Ni vet att min matte har blivit så elak och egoistisk - så jag inte längre får ligga i hennes läs-fåtölj. Ja, bara för att det hade råkat komma lite smuts, och tassavtryck, och hundhår i den. Det är ju inte alls säkert att det är jag som har smutsat ner den. Det kan ju ha varit nån annan hund.
Fast nu har hon lovat att köpa en egen fåtölj till mig. Hon säger att hon inte har hittat nån lämplig än. Men det har jag! Jag har hittat två vov-lämpliga fåtöljer i alldeles lagom storlek för mig. Dom är egentligen för barn, men det gör inget. Den första är vov-tjusigast. Så den passar mig bra, eftersom jag också är vov-tjusig.

Men jag tror att den andra är bekvämast. Den ser faktiskt vov-skön ut! Och jag tycker om att ligga skönt. Så den vill jag helst ha!

Fast när jag visar dom här vov-fina fåtöljerna för matte - då säger hon att dom är alldeles för dyra! Vad då dyra? Det är ju inte så många siffror. Och dom flesta siffrorna är mindre än 5. Där finns till och med nollor. Då kan väl fåtöljerna inte vara så dyra. Förresten så hade jag varit värd en dyr fåtölj. Ja, bara för att jag är en så fin och klok hund.
Tyvärr är matte ännu envisare än jag. Det har jag märkt förr. Ja, hon tillhör faktiskt den sortens människa som är allra mest svåruppfostrad. Det säger husse också! Så vov så! Men det är ju bra att jag ska få en fåtölj! Hoppas att jag får den snart! Väldigt mycket vov på er! Vov-voff!
PS:
Jag glömde berätta en detalj angående mitt stadsbesök i går. När jag var i Zara Home-affären så tittade jag naturligtvis på rean där. Då upptäckte jag att de blå knopparna som jag köpte för 1 € (för 2), kostade 1,99 € i affären (också för 2). Det är min erfarenhet att det nästan alltid blir billigare att handla via internet, och det stämde tydligt i det här fallet.
Jag har ännu inte bytt knoppar på hallbyrån, men har tänkt göra det i dag. Ute blåser det friska vindar hela tiden, annars är det omväxlande sol och mulet. (Solen sken när vi gick vår mitt-på-dagen-promenad!) Det har ännu inte kommit mera regn. Om vädret hade varit annorlunda i dag så hade jag nog både tvättat, och gått ner och badat. Men, som jag skrev i morse, det är faktiskt skönt som omväxling med en ljusgrå himmel och "bara" 25˚. Fast det blir mörkare inne! Nu när inte solen skiner så får jag tända en lampa bredvid datorn, eller om jag ska läsa.
PS2:
Nu har jag bytt knoppar - men ändå inte. Inte på riktigt. Inte så som jag har tänkt. Jag har hela tiden tyckt att det ser trist ut med de vita plastknopparna som nu har suttit på hallbyrån en tid. Det kommer att bli snyggt med de blå. Av erfarenhet vet jag dock att Ikeas knoppar har en ganska smal skruv (nästan alltid 3½ mm i diameter), medan de flesta andra knoppar oftast har en skruv med 4-5 mm i diameter. De blå knopparna har 4 mm. Alltså skulle jag få borra upp hålen en liten aning. Och det har jag ingen lust alls att göra i dag.

Så jag la de blå knopparna i en av de två små lådor där jag har knoppar. Då kom jag på att jag tillfälligt skulle kunna använda några av de udda knopparna som jag har där, som har rätt diameter. Men av dem har jag varken 8 blå eller 8 turkosa, som jag vill ha i hallen. (Jag har 8 rosa, 5 gula och 4 turkosa.)

Nu satte jag upp knopparna lite blandat, utan att tänka efter hur det skulle bli snyggast. Det är ju bara tillfälligt. Men det blev ju lite gladare/roligare i alla fall, om än inte direkt snyggt. Att jag inte har tänkt på de här knopparna tidigare. Jag kunde ju ha bytt till dessa för länge sedan. Antagligen har jag tänkt bort dem just eftersom jag vill ha 8 stycken blå. Nåja, nu får det vara så här tills jag har lust att ta fram borrmaskinen - en annan dag.

Jag har lite knoppar på lager, precis som jag har färgburkar, tyger och garner. För då har jag alltid någonting att ta till (och göra något av, eller med) den dagen jag vill ha omväxling eller förnya... Jag minns att jag köpte just de här på rea för några år sedan. De låg i en stor låda, men det fanns bara några få av varje färg (utom rosa, som det var gott om), så jag rotade runt länge. Jag hade hoppats hitta fler gula, men det gjorde jag inte. (Däremot fanns det röda också, men det ville jag inte ha.)
Jag är trött i dag, och har inte alls någon lust att "jobba". Jag sov inte så mycket i natt. Stimmet på gatan slutade först framåt 02, och trafiken något senare. Och så vaknade jag ju av regnet i morse.
I stället för att jobba, har jag passat på att förkovra mig. Jag har sett ett par intressanta föreläsningar/intervjuer på Kostdoktorn.se. De här:



Jag har bl a lärt mig följande:
Ja, socker är giftigt (= kroniskt giftigt, inte dödligt vid engångsdos) - på samma sätt som alkohol och tobak. När man använder mycket en längre tid, då får man skador på kroppen (metalbolt syndrom, diabetes m m). Tar man bort socker ur kosten får man redan efter kort tid stora förbättringar. Professor Robert Lustig har bl a gjort studier på barn, med fantastiska resultat.
Dr Jason Fung (kanadensisk njurspecialist, och expert på fasta) har jag sett många intressanta filmer med, bl a kurser om hur/vad/varför man bör fasta. Han förklarar alltid mycket pedagogiskt, och med inslag av humor. Har berättade i den första filmen varför den gamla klassiska metoden kalorier-in-kalorier-ut inte fungerar. Det är inte alls antalet kalorier det handlar om (som vi har trott några årtionden). Dessutom sänks ämnesomsättningen om man drar in på kalorierna, så det med tiden blir svårare och svårare - både att gå ner i vikt och att hålla vikten. Det som spelar någon roll är hormonet insulin! Har man för mycket insulin i kroppen så går man upp i vikt, har man lite så går man ner i vikt.
Det bästa, enklaste, och billigaste sättet att minska insulinhalten är genom att fasta, kortare eller längre tid. Metoden passar i stort sett alla, utom de som är underviktiga eller svårt sjuka. Dessutom är det så bra, att fasta inte alls sänker ämnesomsättningen (vilket man trodde många år), utan den håller sig på samma nivå, eller kan t o m öka något. Vilket kurvan nedan visar.

Fett påverkar inte insulinmängden - medan fiber, vinäger och fermenterad mat kan bidra till att sänka nivån. Det som höjer insulinnivån mest är förstås socker, raffinerat mjöl och (snabba) kolhydrater. För mycket protein (av vissa sorter) kan påverka insulinnivån negativt.
Som ung (på 70- och 80-talet) fastade jag 10 dygn varje vår (för att rena kroppen). Det sades då vara det bästa och hälsosammaste man kunde göra. Senare hörde jag att fasta sänker ämnesomsättningen, så jag slutade. Däremot kalori-bantade jag många gånger under årens lopp. Då sänkte jag nog min ämnesomsättning en hel del - utan att förstå det. Visst gick jag ner i vikt, men jag hade alltid så svårt för att hålla den. Ofta gick jag upp igen.
Nu har jag börjat fasta igen, mest periodisk fasta. Jag låter alltså bli att äta under 15-24 timmar. Det lär vara sunt på många sätt och vis, och jag tycker inte att det är svårt. (Det enklaste är att inte äta efter klockan 18, och sedan vänta med frukosten till klockan 10-12. Det blir 16-18 timmar.) Innan det börjar bli kallt ute, ska jag fasta 4 dygn (eller mer om jag har lust till det). Det lär kunna höja ämnesomsättningen uppemot 13%. Att fasta är bara svårt de tre första dygnen (eller om man är frusen av sig och fastar när det är kallt ute), sedan känner åtminstone jag mig piggare och klarare än vanligt. Och som Dr Jung humoristiskt påpekar - så sparar man ju tid, pengar och disk också...
Jag fastar gärna på bara vatten, och grönt eller vitt te. Men skulle det knipa kan man ta till någon deciliter (per dygn) av grönsaksjuice eller grönsaksbuljong utan att förstöra fastan.
Ja, det är ständigt nya saker att lära sig. Det är många gamla "sanningar" som i efterhand har visat sig vara myter.
Nu funderar jag på om jag trots allt ska kunna göra någon liten nytta i dag. Jag borde plocka fram min stora samling av värmeljusstakar, och gallra ut bortåt hälften. Jag tycker mycket om att ha tända värmeljus vintertid, och jag vill kunna byta färg på ljusstakarna precis som jag byter mellan kuddfodral i olika färger. Men nu har jag 2/3 Billy-underskåp fullt - och det är nog överdrivet! Jag kan i alla fall plocka fram alla och ställa dem på matbordet - så att jag får en överblick. Då inser jag kanske att jag inte behöver alla...
PS3:
Tomt skåp - och fullt matbord:


På matbordet står också (längst bak) de foton som jag inte längre får plats med i bokhyllan och som jag inte vet var jag ska ställa, samt (till höger) mitt stora lager av värmeljus (som fyllde 1/3 av skåpet). Och så har jag ju några värmeljusstakar i vitrinskåpet också (nedan) + några framme i vardagsrummet, hallen och köket.

Jo, jag tycker att det är så mysigt att ha tända värmeljus under perioden oktober till april, och allra flest till jul. Men jag kan inte få plats att ha mer än max 10 framme samtidigt (i hela lägenheten). Jag har mycket från Cult Design (se nedan). Ljusstakar, ljusmanschetter, vaser, krukor i olika storlekar (som jag oftast har konstgjorda växter i), och trä-fat som hör till. Jag tycker om Cult Design eftersom man kan variera deras saker i det oändliga. Annars tycker jag egentligen mer om runda saker - än om fyrkantiga. (Det är därför jag föredrar runda bord.)




Jag behöver knappast alla ljusmanschetterna, men det är ju bara om man har ljusstakar i serien som man har nytta av dem. Jag har gett en ljusstake och 12 ljusmanschetter till Mari Paz tidigare. Kanske jag borde ge en sådan uppsättning till Alicia också?
Suck, jag är en samlare av stora mått. Varför? Jag vet inte riktigt. Men jag tror att det grundar sig i ett behov av trygghet - att ha tillräckligt många för att kunna mista några utan att stå utan. Tokigt? Ja visst! Åtminstone när det gäller saker som man kan klara sig helt utan. D v s minst 4/5 av allt som jag äger. Kanske jag kan bättra mig en smula år från år. Jag gallrar ju tappert - det vet ni. Och ändå tycks det aldrig ta slut. Men även om man tar väldigt små steg framåt, så kan man komma långt - på sikt.
Jag börjar gallra så smått i kväll, så får vi se hur långt jag hinner. Jag har gett hundarna var sitt extra gott råhudsben, så att de också har att göra. (Fotot nedan tog jag senare.)

16-08-11:
I dag skiner solen igen. Jag passar på att tvätta. Det var länge sedan jag tvättade senast, och ändå var tvättunnan bara halvfull. Plaggen är ju så små så här års, och jag vill helst tvätta full maskin. Dessutom blandar jag inte färgerna hur som helst, utan tvättar i tre olika omgångar (vitt & pasteller, blått & mörkt, samt rosa & rött). Nu har jag hunnit med de två första kategorierna. Där fanns bl a 15 par trosor och 5 par shorts, vilket säger en hel del om hur länge sedan det var som jag tvättade de färgerna. Det är ju inte det att jag inte har något att sätta på mig. Men det är ju så att det är vissa plagg man tycker allra bäst om, och använder mest och helst. Mina favorit-shorts har jag verkligen saknat!
Vov på er! Det är så synd om mig! Vov-synd! Jag är tvungen att ligga på en matta, bara för att matte är för snål för att köpa en ny fåtölj åt mig. Det är nästan på gränsen till hund-plågeri alltså. Det är visserligen en ganska mjuk matta, med sånt där memory - vad det nu heter. Men i alla fall. Det är vov-synd om mig! Vooov och voff alltså!

PS:
Jag tog rätt på allt som stod på matbordet före mitt-på-dagen-promenaden, men sedan dess har jag inte gjort ett dyft...

Jag väntar på att de ska komma från järnaffären och reparera markiserna. Jag skrev i går att om de inte kunde komma den här veckan så tänkte jag leja en annan firma. De svarade att de kommer i dag eller i morgon. De skulle ringa före. Men än har de inte ringt, och nu ska jag ut med hundarna. Jag ogillar när man inte kan få klara besked (med åtminstone en ungefärlig tid). Det är nonchalant - som om andras tid inte vore viktig.

PS2:
Ännu (18:30) har ingen ringt... Nu när jag är helt bra i ryggen igen, så förstår jag att det var när jag satt framför datorn (i felaktig ställning) som jag fick så ont. Nu ska jag stå upp framför datorn igen, som jag gjorde en lång period. Det är bättre för kroppen.
Eftersom jag inte ska använda min snurr-stol på ett tag, så tänkte jag låna ut den till Bonnie. (Den har avtagbar och tvättbar klädsel.) Alltså ställde jag den i en hörna, och satte hundtrappan framför. (Tyvärr går stolen inte att sänka lägre än så här, men den står stadigt när trappan står framför.) Stella och Wilda sprang genast uppför trappan och nosade runt. Jag lyfte upp Bonnie. Hon såg ut som om hon satt på en bomb. Jag förklarade att stolen är bekväm, och att hon kan få ligga där. Men hon såg livrädd ut, och sprang raskt nerför trappan till det trygga golvet. Hon är ofta en liten fegis när det kommer till kritan... (Säg inte att jag har skvallrat!)
Jag låter stolen stå kvar där jag ställde den. Det kan ju tänkas att Bonnie vågar sig upp om några dagar, när hon ser att de andra hundarna använder den. Just nu ligger Stella där och ser nöjd ut. (Hon har hunnit somna nu.)

PS3:
Nu säljer Privalia.com också vinylmattor - fast av ett annat märke. Priserna är bra, storlekarna likaså, men tyvärr har de nästan inga som ser ut som mattor... Jo, möjligen den här då:

Fast jag tycker inte precis att den passar i ett kök. Dessutom vill jag ha en gul (helst gul och vit). Något sådant här:


Mattorna som Privalia säljer är kanske roliga (det finns säkert 50 olika mönster), men vissa av dem är bara FÖR mycket!

Bladet ovan tilltalar mig, men det passar inte var som helst. Mattan jag tycker bäst om är den nedan. Den skulle möjligen kunna passa i ett badrum.

När jag köpte den lilla turkosa mattan som jag har i badrummet där nere, så valde jag mellan den modellen och strandmotivet nedan. Den nedan är vackrare, men den ser mer ut som en tavla än en matta. Och det var en matta jag ville ha.

Det verkar som om jag får vänta länge på min gul-vita köks-vinylmatta - åtminstone om jag ska köpa den till outlet-pris. Å andra sidan har jag redan en snygg och bra plastmatta i köket. (Det är bara det att själva varpen blir smutsig så fort.)
Klockan är nu 19:10 och ännu har ingen ringt. Jag skulle vilja duscha och tvätta håret. Men går jag in i duschen - då ringer de säkert bums. Bäst jag väntar till efter stängningsdags. (Jag undrar hur dags de stänger - det står inte på deras webbsida. Kanske klockan 20?) Jag har ganska stort tålamod - men jag tycker inte om att vänta i onödan, (alltså när jag inte ens vet om de kommer i dag)...
PS4:
Nu har järnaffären stängt... Ska jag ta för givet att de kommer i morgon som de har lovat? Eller?
Jag såg nyss ett par små blodfläckar på golvet, och på en matta. Wilda har börjat löpa! Jag väntade det inte förrän i september. Nu kommer det att vara dags att para henne - precis när jag har åkt till Sverige. Så nu ger det sig om Wilda kan vara hos Conchi? Jag har nämligen tänkt para henne med en ny hane som Conchi har (en långhårig, cremefärgad, med jättevacker tricolorfärgad mamma). Hanen fyller 1 år den 22/8 (och blir då gammal nog för att para enligt spansk lag). Det är precis den dagen som Wilda bör paras + 2 och 4 dagar senare. Jag vet en annan hane också, en korthårig vit som bara väger 1½ kg. Men han bor på en kennel söder om Murcia, ca 15 mil härifrån. Det är enklare att para hos Conchi - och betydligt billigare. Så om hon kan ha Wilda hela perioden som jag är borta så... Jag ska maila och fråga.
PS5:
Jag tänkte fel om hanens födelsedag. Det kom så plötsligt det här! Det är den 20/9 som han fyller 1 år, jag har kollat i ett mail från Conchi. Då kan jag inte para Wilda med honom nu. Så vad i all världen gör jag då? Just nu har jag inte råd att betala för hanen söder om Murcia (som kostar 300 € för en parning). Livet tycks aldrig bli som man planerar eller har tänkt sig...
16-08-12:
Dagarna går. Om 10 dagar så ska jag ta flyget norrut. Nyss var det så avlägset, och nu är det så nära. Jag känner mig alltid lite kluven inför resor. Det är roligt att se andra platser (ibland nya), och det är roligt att träffa släkt och vänner (och ibland få nya vänner). Samtidigt trivs jag så bra hemma. Borta bra, men hemma bäst... Nu ska jag ju till Ängelholm den här gången - och det är ju så nära "hemma" som det kan bli. Jag har trots allt tillbringat 35 år av mitt liv där. Jag trivdes hela tiden. (Men vintrarna var kalla och mörka...)
I dag mötte vi Lena, Jan och Lucky på vår morgonpromenad. Lucky märkte direkt att Wilda har börjat löpa. (Bara för att han är kastrerad så betyder ju inte det att han har fel på luktsinnet.)




När jag går och pratar och tittar på dem jag pratar med, samtidigt som jag håller i hundarna, så inträffar två saker. Den ena är att hundarnas koppel snor sig mer än vanligt. Jag glömmer att parera när hundarna byter plats. Tittar man noga på trasslet nedan, så ser det ut som om det är Wilda som har bytt plats oftast...

Den andra är att Wilda hinner äta ovanligt mycket skit (slängda matrester) som hon hittar på trottoaren. Jag ser det inte förrän hon redan tuggar. Varje gång hoppas jag att det inte var något giftigt/ohälsosamt. Ett enda litet chips med lökpulver i kan vara farligt för en 2-kilos hund...
Nu ger det sig om det kommer en markis-reparatör i dag...
Oj! Jag tror knappt det är sant. Det kom ett mail medan jag skrev ovanstående rad. När jag tittade efter - så var det från järnaffären! De kommer i dag mellan kl 13 och 14. Jättebra! Och så skönt att veta när - så jag inte blir bunden hela dagen.
PS:
Det är den här leden på markisen som har rostat/ärgat fast (4 st). De ska ha med sig ett specialverktyg samt smörjolja.

För att de ska komma till lite lättare så flyttade jag undan en del av mina växter. Det är bra tur att Crassulan står på en rullplatta, annars hade det inte varit lätt att flytta på den. Det ser så tomt ut när den inte står på sin vanliga plats.



Det finns flera nya fikon på mitt lilla träd. Jag hoppas att några mognar innan jag åker till Sverige, eller efter. Övriga får Lena FH äta upp när hon är här och vattnar.

Just när jag var på balkongen så kom Tabarca-båten (som utgår från Benidorm). Den kommer alltid strax efter klockan 11. Jag tycker om när den trafikerar El Campello. Jag blir sugen på att följa med. En gång varje år är det roligt att göra en utflykt till Tabarca. På de två översta fotona håller folk på att gå ombord.


Efter det korta uppehållet ger båten sig i väg söderut (för att sedan återkomma framåt 18:30).




Kanske hundarna och jag kan åka med i september? Bonnie och Stella har varit på Tabarca tre gånger, men Wilda har bara varit där en gång. Det är trevligt med utfärder som hundarna kan följa med på!
PS2:
Det blir ofta lite antiklimax när järnaffären är inblandad. De gör oftast ett bra jobb, men håller sällan tiderna. (De har antagligen för mycket jobb, men jag föredrar ärlighet, att en firma t ex säger: Ja, vi kan göra jobbet, men inte förrän om 3 veckor. Då vet man ju vad man har att rätta sig efter.)
Klockan 13:58 ringde det på porttelefonen. Det var mycket riktigt David, järnaffärens ägare. Han hade bara måttband och en anteckningsbok med sig. Tydligen går det inte att olja lederna när de är så sönderrostade som på våra markiser. Det hjälper kanske 2-3 veckor, sa David, sedan fastnar de igen. Sådana leder som vi har går inte längre att få tag på. De här är nog jämngamla med huset, alltså ungefär 25 år. Skruvarna kommer att få sågas av, de går inte att rucka. Man kan tydligen byta själva "armarna", och behålla de längsgående metallskenorna och tyget. (Tyget är förmodligen bytt någon gång, i alla fall kappan som slits mest av vindarna.)
Det enda David gjorde var alltså att mäta markisernas och armarnas längd, och skriva upp dessa mått. Han ska ringa fabriken på tisdag. (Lördag i morgon, spansk helg på måndag.) Så fort de får hem delarna så kan de komma och sätta upp dem inom en vecka. David ska dock maila mig priset först, så vi får säga ja eller nej. Men vi har väl inte mycket att välja på. Fastrostade markiser har vi ingen glädje av, och den ena går inte ens att rulla in helt.
Hur som helst så betyder det att jag kan flytta tillbaka alla mina växter nu, men kommer att få flytta dem igen nästa vecka...
PS3:
Jag har tagit det så lugnt i dag. Jag har läst fyra heminrednings-tidningar på raken; Mi Casa, Cosas de Casa, Hus & Hem och Drömhem & Trädgård. Jag har suttit vid matbordet med öppna balkongdörrar och utsikt över havet. Hundarna har legat nära mig. Det har känts fridfullt och avslappnande. Ibland behöver jag en sådan här mellandag. Och så har jag förstås fått mycket inspiration av alla tidningarna. Det är bra synd att jag inte har ett jättestort hus med många rum, samt mycket pengar på banken - för då hade jag kunnat genomföra alla nya idéer. Men allt måste inte vara på riktigt. Jag tycker om att drömma och fantisera - också!
Den här bäddfåtöljen skulle jag gärna vilja ha, fast med avtagbart tyg i annan färg och kvalité - och till Ikea-pris. (Ikeas bäddfåtöljer saknar tyvärr armstöd.) Måtten är nätta, och den är lättbäddad. (Men kanske skönast med en bäddmadrass ovanpå.)

Bonnie får faktiskt skylla sig själv, som lägger sig på mattan. (Hon vågar inte ligga i snurrstolen, trots att den har så hundvänligt rundad form.)


Både Stella och Wilda gillar snurrstolen, särskilt Stella. Trots att klädseln är lätt tvättbar, så la jag på en liten pläd nu när Wilda löper. Så kul är det inte att tvätta blodfläckar...


Jag är så glad att jag har mina tre små flickor! Livet skulle vara mycket tråkigare utan dem!
16-08-13:
Stella mår inte bra i dag, och jag är bekymrad. Det kan ju vara en bagatell, som att hon råkade äta något olämpligt i går och behöver kräkas i dag. Men det är svårt när de små liven inte kan berätta...
Stella bad mig öppna balkongdörren i morse, och det gjorde jag (väldresserad som jag är). Hon gick direkt fram till en pelargon och började äta blad. Pelargoner ska inte vara giftiga, så jag lät henne äta ½ blad. När vi sedan skulle ut på morgonpromenaden så ville hon bli buren hela vägen. Jag provade att sätta ner henne i en lugn hörna, men hon ville upp i min famn igen. Så jag fortsatte att bära henne. Knappt 1,9 kg är lätt att bära, men det är ändå lite knivigt att ha en arm upptagen - när man med den andra ska hålla två koppel och samtidigt plocka upp bajs...
Hemma igen så ville Stella inte ha frukost, och nu ligger hon och vilar i sin lilla fåtölj. Jag undrar förstås om hon har ont någonstans... Jag vill att mina små ska må bra - och vara lyckliga.
Ute skiner solen som vanligt. Det är 28˚ och fläktar skönt från havet.

PS:
Stella mår nog bättre nu, verkar det som. Jag gick till Mercadona och handlade. På hemvägen såg jag Rolf. Jag gick hem med mina varor, hämtade kameran, och gick tillbaka till Rolf. Sedan tog jag ett dussin foton. Det var lite svåra ljusförhållanden, för Rolf satt i skuggan medan solen sken rakt in i kameran ovanifrån (så det blev "ljuscirklar" nertill). Men 10 foton ska ni få se här. Rolf vill väldigt gärna ha någon fotokopia, så jag ska försöka ordna det åt honom. Det är, som sagt, en mycket sympatisk man. Nedan spelar han (utklädd) gitarr för brödfödan...







Ibland får han en liten slant, som på fotot ovan. Nu på sommaren klarar han sig ganska bra, men vissa vinterdagar får han gå utan mat...
Sannolikheten för att jag skulle vinna en större summa pengar på lotteri är så nära noll som den kan vara. Men OM jag oförhappandes blev rik - då skulle jag vilja köpa en liten lägenhet åt Rolf.
PS2:
Nu är Stella som vanligt igen. Skönt! På tidiga kvällspromenaden tog jag kameran med. Jag hann ta ett foto på stranden, sedan mötte jag Kaisa, Matti, och lilla Nea. De har nyligen kommit tillbaka från sin semester i Finland. Kaisa hade bl a plockat jättemånga kantareller...

Jag tog ett foto på när hundarna möttes, men sedan stoppade jag kameran i fickan och glömde bort att jag hade den med. Jag hade fullt upp med att prata engelska med Kaisa. Vi bestämde att vi ska gå en hundpromenad tillsammans lite längre fram.

PS3:
Ni kan inte ana sådant sjå jag har haft. Jag har jobbat med min nya hemsida! Äntligen har jag lyckats få klickbara länkar. Jag har också lyckats få in ett par foton, samt en bakgrund till startsidan. Men jag lyckas inte centrera texten på ett par ställen, och inte ändra storlek på alla foton. Dessutom blir alla klickbara länkar gröna (svåra att se), vilken färg jag än markerar dem med. Så här ser sidan ut just nu (skärmdump i två halvor):


Det var när jag infogade bilden med flaggorna som "välkommen-texten" kom snett. Sedan vill jag ha sidan lägre - så att allt syns på en gång. Det har jag ännu inte lyckats med. Inte heller att få bort det onödiga mellanrummet mellan Christel.es och fotona. Det lär dröja innan jag helt vågar gå över till den nya sidan. Jag måste ju få rätt på själva "stommen" först. Sedan är det förstås bara att skriva...
Men klicka gärna på: http://christel.es/! Prova sedan att klicka på de olika länkarna. Fungerar de? Kom gärna med goda råd och synpunkter. Jag vill att sidan ska bli lättläst och lättnavigerad. (Och sedan hoppas jag förstås att kunna få den en aning intressant och trevlig också!)
16-08-14:
I går kväll fick jag ner höjden på startsidan till Christel.es, så att allt syns på en gång:

Men jag lyckas inte centrera allt, allra svårast är det med fotona. Och det är rätt mycket annat jag heller inte har lyckats med - ännu. Och jag måste maila supporten och fråga om det inte går att få de klickbara länkarna i annan färg än grön. Jag vill välja färg själv!
Det skulle vara väldigt bra om jag lyckades få ordning på sidan innan jag åker till Sverige. För om jag har min dagbok på Christel.es - då kan jag nå den från vilken dator som helst. Men nu är det bara en vecka kvar, så jag tvivlar starkt på att jag hinner. Jag har ju lite annat att göra också...
Fotot nedan tog jag på morgonpromenaden med hundarna. Vi har fint väder - som vanligt så här års.

När jag hade kommit hem igen, och hade serverat hundarna deras frukost, så gick jag ut och letade upp Rolf. Jag hade skrivit ut några av fotona (som jag tog av honom i går), som jag nu gav honom. Han blev jätteglad, sken som en sol, och tackade så mycket. Det känns alltid bra att kunna glädja någon annan med en liten gest.
I dag borde jag jobba med min nya webbsida. Men framför allt borde jag röja, ordna och städa i hela lägenheten (vilket skulle ta hela dygnet). Och så borde jag gå ner på stranden. Jag borde i alla fall gå en promenad i solen, utan hundar som bara vill hem igen. Sedan var det länge sedan jag läste en bok. Jag började på boken nedan, som innehåller många olika noveller. Men de berättelser som jag har läst hittills har alla varit "tråkiga". De är välskrivna och intressanta, men smått deprimerande med tråkiga slut. Därför har boken blivit liggande. Just nu behöver jag läsa feel-good-böcker. (Eller lättsamma heminrednings-tidningar...) Det är annars berikande på många sätt att läsa böcker. Jag planerar att läsa många till vintern! (Och jag planerar att ha tända värmeljus på bordet bredvid läsfåtöljen.)

Det är så mycket jag borde... Och så mycket som jag borde just nu - bums. Men i dag har jag ingen lust till någonting, känns det som...
PS:
Det är mycket att tänka på när man skapar en ny webbsida. Själv läser jag alltid allting i datorn. Men väldigt många använder ju sin smartphone numera. Och då ser webbsidan helt annorlunda ut. Via One.com's hemsidesverktyg så kan jag se hur det blir när man tittar via telefon. Det är helt OK att texten blir "lång och smal" i stället. Men varför i alla världen flyttar sig fotona? Tre av dem har lagt sig underst på sidan, vilket blir helt fel! Ska jag bara ha en bild? Jag kan göra ett montage av flera. Å andra sidan ska jag inte ha just de här fotona sedan - utan ett nytaget på mig själv, som någon får hjälpa mig att ta (helst ett med alla hundarna i famnen och havet i bakgrunden). Så här ser det ut i alla fall: överst, i mitten, och nederst:

Det återstår massor med jobb - det förstår jag. Tur att jag är pensionär! Tiden har jag i alla fall. Men det är uppenbarligen så, att inlärningen går lite långsammare i min ålder...
PS2:
Nu ska ni få se 50 foton! Först 4 från hundarnas och min mitt-på-dagen-promenad.


Vi mötte Mari Paz, som sken som en sol. Hon var glad för att hennes dotter, svärson, och lilla dotterdotter är och hälsar på henne. De bor annars i Cannes (i Frankrike) eftersom de inte får jobb här. Mari Paz hade fått en rosa kasse av sin dotter.

För en gångs skulle gjorde vi inte sällskap. Mari Paz hade bråttom hem igen. Dottern och svärsonen skulle strax ha maten klar. (Annars är det alltid hon själv som lagar mat.) Det blåser skönt i dag. Det var gul flagg på de flesta ställena, men röd på några.


När jag hade kommit hem med hundarna, och sett till så de hade det bra, så stoppade jag kameran i bakfickan och gick ut igen. Jag behöver röra lite på mig, men några jättelånga rundor blir det förstås inte i värmen. Jag beslöt mig för att gå ovanför hamnen, och passerade först de (så här års) fulla parkeringarna. Fast på gratisparkeringen nedan var det inte så proppfullt som det är när det är som värst. Men så hade ju siestan hunnit börja.


Restaurangen nedan har våra grannar Sandy och David pratat så varmt om. De har sagt att den fransk-italienska maten har varit den godaste i hela El Campello. Jag hade gärna velat gå dit en gång, men nu är det tydligen för sent. Nu är restaurangen stängd, och lokalen till salu.

Jag fortsatte min promenad, och beundrade utsikten. Man ser långt en klar dag som i dag. I alla fall till Benidorm och Albufereta (sedan skymmer uddarna resten). Jag gillar utsiktspunkter! Det är skönt både för öga och själ - just att kunna se långt bort.







Den vackra bougainvillean växer utanför La Cova.




En gång i tiden var nog cypressen ovan (eller vad det nu är för sort) ganska liten - då när de planterade den. Jag undrar om de förstod att den skulle bli så här stor? Den växer ju i en liten ljusgård.


Lyxvillorna med havsutikt har fått flera väggar, sedan jag senast gick förbi. De kommer knappast att bli särskilt billiga, men läget är bra och utsikten fantastisk. Ingenting kan någonsin skymma den, för klippan stupar brant ner mot stranden.


Nedan badar de vid den lilla stranden vid Pueblo Español, och längre bort skymtar några av husen i Coveta Fuma.


Det finns många stora fina villor här "på andra sidan tornet". Den nedan är till salu. Den har lika fantastisk utsikt den. Men här får man välja: utsikt + insyn - eller ingetdera, för promenadvägen går precis utanför. Någon av grannarna har löst det hela genom att sätta sådant glas som man kan se igenom inifrån, men som ser ut som en spegel utifrån.



Det ser mysigt ut, att ligga i solen och läsa. Boken verkar vara bra, för hon tittar aldrig upp...







I dag var det många ute på La Illeta.

Jag närmade mig hamnen norrifrån. De bevattnade gräsmattorna vid båtklubben lyser så intensivt gröna. Om man inte vattnar så är det inte mycket som håller sig grönt här sommartid, utom vissa vilda växter som tycks klara precis allt.

Nedan en vitblommande Nerium Oleander.




I automaterna i hamnen kan man välja på att köpa levande maskar - eller Coca Cola. Egentligen är nog maskarna nyttigare, men jag slipper helst bådadera...






Så här dags på dagen är uteserveringarna nästan alltid fulla. Nästan hemma igen, så såg jag att badvakten bytte från gul till röd flagg närmast oss.

Tja, jag har ändå inte tänkt bada i dag. Allt blåsandet har gjort att det flyter omkring en del tång nära stranden. Vi som bor här året om badar förstås bara när vattnet är kristallklart. Även nu i augusti har vi nog bortåt 100 dagar till att välja på - innan badsäsongen är slut för i år. Och sedan börjar den ju i april igen...
PS3:
Nyss när vi var ute på tidiga kvällspromenaden, så såg jag plötsligt att Wilda viftade så på svansen. Hon gick glatt framåt, och svansen viftade oavbrutet. Jag trodde först att hon såg någon vi kände längre fram, men där var ingen. Sedan såg jag varför hon var så lycklig. Hon hade hittat en stor bit torrt bröd som hon gick och bar på... Jag kände mig lite som en glädjedödare när jag tog brödet ifrån henne och slängde det. Men hon fann sig i det hela utan att knota. Hon är duktig på det viset Wilda. Hon klagar aldrig när jag tar något ifrån henne, och hon står alltid stilla om jag t ex behöver torka henne kring ögonen eller något.
16-08-15:
I dag är det helgdag här: Asunción de la Virgen (Katolsk högtid: Jungfru Marias himmelsfärd). Vardag eller helgdag - det gör ju inte så stor skillnad för oss pensionärer, så jag har ägnat förmiddagen åt att städa. Jag dammtorkade lite slarvigt, dammsög noga (inkl hundarnas alla sängar), men struntade i att våttorka golvet - fast det verkligen skulle behövas.
Sent i går kväll lyckades jag äntligen hjälpa lille Gecko ut, han som smet in till oss den 6/8. Han har alltså fått klara sig utan mat i 8 dagar, den lille stackaren. Men han har hållit sig väl dold. Jag såg honom vid ett tillfälle, men när jag tog fram mina håvar så smet han in bakom en bokhylla. (Gecko kan förstås ha varit en hona, jag ser ingen skillnad, men jag kallar dem för "han" eftersom Gecko låter som ett pojknamn...) Det är synd att man inte kan prata med djur, och förklara... Jag hade nog inte vågat dammsuga i hörnen, om jag inte hade vetat att den lille var i säkerhet.

Jag har fuskat lite med min bantning de två senaste dagarna. I går åt jag en banan och ett frö-knäckebröd, och dagen innan ganska många färska fikon. Då står vikten förstås stilla. Nu funderar jag på om jag kanske borde fasta någon dag. Hittills i dag (12:50) har jag inte ätit något (bara druckit en stor mugg te), men jag brukar alltid vara hungrigast/sugnast framåt kvällarna - så vi får se. Annars är det alltid nyttigt att fasta, både för vikten och hälsan.
Nu ska jag strax ut med hundarna, det är skönt ute (28˚, enstaka moln, och lite lätt blåst).
PS:
Än så länge fastar jag (16:30) utan några större problem. Om en liten stund ska jag dricka te. Då gäller det att dricka sakta och njuta...
Vov på er! Ja, det är det jag har sagt. Matte hon är inte riktigt klok. Som i dag. Hon låter bli att äta - fast hon räcker upp till kylskåps-dörren själv, och kan öppna den om hon vill. Om jag hade räckt upp, och kunnat ta mat själv, då hade jag ätit vov-mycket varenda dag alltså.
Fast i dag har jag minsann inte fått någon extra mat. Men vi fick för all del var sin sådan där god gnagis-pinne. Jag åt ganska länge på min, tills den började bli liten. Sedan vilade jag mig på balkongen. Jag har en så vov-mysig plats där. Det är skugga på platsen, och så blåser det lite i pälsen när man ligger där. Det är vov-skönt när det är varmt ute!

Dom andra hundarna, dom är inte lika förståndiga som jag. Nej, för dom ligger inomhus. Och det är inte lika svalt och skönt.


Ja dom får skylla sig själva. Fast dom hade ändå inte fått ligga på min plats. Nä, för den är bara MIN! Så det är kanske lugnast att dom ligger inne i alla fall.
Oj, nu gick matte ut i köket. Hon pratade om att bara dricka te, men det är bäst att hålla koll. För OM hon äter - då vill jag förstås smaka. Vi hundar springer alltid till köket när matte är där. Bara för säkerhets skull, alltså. Ja, voff då. Nu hinner jag inte skriva mer.
PS2:
Jo, det blir dygnsfasta. Det är 24 timmar nu, och i morgon när jag vaknar har det blivit 36. Det har känts lite "tomt", men annars har jag inte haft några problem. Kroppen uppskattar det säkert!
Jag gick nyss ner i förrådet och hämtade två låga Billy-dörrar. Dem ska jag skruva på nertill på det djupa vitrinskåpet. Men jag skjuter på det till i morgon. Jag måste nämligen flytta en hylla som sitter i just de hålen där gångjärnen ska vara. Och om jag flyttar den så måste jag organisera om i vitrinskåpet, i alla fall på minst två av hyllorna (eftersom höjden blir annorlunda mot nu). Annars har jag inte gjort så mycket i dag, bara ställt in färgburkarna (som jag bar upp från förrådet förra veckan) i ett skåp i gästrummet. Och så har jag konstaterat att jag faktiskt har fått en hel del tomma lådor, nu när jag gallrade ut en del. Skönt!
Jag har tänkt på min stora nalle-samling. Kanske den inte behöver vara riktigt så här stor. (Med tanke på att jag har begränsat utrymme.) Jag samlar inte på det sättet att jag måste ha "en av varje sort", utan bara på sådana som är extra gulliga (och små). Vissa tycker jag mer om än andra, för att det är minnen med dem. En nalle köpte jag när jag som 19-åring besökte Paris. Jag hittade honom i en butik på Champs-Élysées. Han kostade motsvarande 200 kronor (= väldigt dyrt på den tiden, men det är fin kvalité). När jag hade köpt honom hade jag nästan inte pengar kvar till mat resten av veckan. Men jag prioriterade nallen, och det har jag aldrig ångrat.
Jag liftade (några år i rad) t o r Uppsala - Paris varje vår på påsklovet, för att möta våren i Paris. Jag bodde på de allra billigaste hotellen, och åt aldrig på restaurang. Jag hade oftast väldigt trevligt och älskade stadsdelen Montmartre. (Det var en tryggare värld på den tiden.) Då kunde jag klara mig hyfsat på franska. Jag har faktiskt studerat franska språket i fem år. Men när jag började lära mig spanska, så försvann alla franska ord från min hjärna. (De ligger nog längst in i ett bortglömt fack i hjärnan.) Om jag nu försöker prata franska, så kommer det bara spanska ord ur min mun. Kanske det rättar till sig, den dagen jag kan tala bättre spanska, om jag då repeterar franskan?

Nallen heter Français (= fransk), och just honom vill jag förstås ha kvar! Och så några andra som är extra söta, eller speciella ur nostalgi-synpunkt. Men resten kan jag faktiskt ge bort. Men det får komma senare. Jag har inte lust att gallra ut saker varenda dag.
Jag har berättat tidigare, att jag aldrig hade någon nalle som barn. Kanske jag kompenserar? Det kan vara så att jag kompenserar med mycket annat också... Jag fick inte ha djur som barn - men sedan 20-årsåldern vill jag ha många! (Jag ska köpa fåglar så snart jag har råd med en vettig bur.) Kanske är det bara så här jag är - att jag trivs bäst om jag får omge mig med nallar, hundar, katter och annat gulligt? Eller kanske, om jag psykologiserar, är det så att jag har behov av att ha många av varje sort, för att ha några i reserv. Om jag skulle mista någon. Jag har mist ganska många (och mycket) i livet. Det har satt sina spår. Jag var inte sådan från början. Jag kände mig trygg som barn. Kanske började otryggheten när jag miste min pappa? (Utanpå en självsäker 64-åring, och inuti - ett otryggt barn...)
Hur som helst så kan jag säkert gallra ut ganska många nallar - längre fram. Nu ska hundarna och jag gå sena rundan, innan det blir mörkt ute.
16-08-16:
Jag fastar i dag också. Lika bra att fortsätta när jag har kommit igång. Jag är varken trött, hungrig eller sugen. Det viktiga är att tänka på att jag får i mig tillräckligt mycket vätska. Det blir ju lite enformigt att bara dricka vatten och grönt te...
I dag gick jag till Telefonica. Ulf vill att jag ska köpa deras nya router som lovar att man kommer upp i de 300 GB som jag betalar för. Jag fick stå länge i kö. Det var fem före, och allas ärenden tog lång tid. När det blev min tur så sa den vänliga expediten att jag ska ringa hemifrån och beställa routern, så kommer de hem och installerar den. Då undrade jag om deras SIM-kort-klippare var lagad. Det var den inte. Jag behövde nämligen ha klippt till mitt Telia-SIM-kort till mikroformat. Det är meningen att jag ska ha både mitt svenska och mitt spanska SIM-kort i min nya smartphone. Telefonica-kvinnan föreslog att jag skulle prova i en annan telefonbutik.
Jag gick till Ono för den var närmast. Där klippte de till kortet. Tyvärr råkade de vända det åt fel håll, så den sneda sidan kom på fel sida. (Det såg jag först när jag kom hem.) Så nu kan jag inte använda mitt svenska mobilnummer alls. Jag sparade det bortklippta, och försökte sätta in de båda delarna i min gamla mobil, men det funkade inte. Nu ger det sig om Telia kan fixa till det hela när jag snart besöker Ängelholm. Har de utbyteskort tro? Jag vill behålla mitt telefonnummer.
Ja, det är mycket med det tekniska... Nu vet ni att det bara är mitt spanska mobilnummer som ni kan nå mig på, nästa vecka när jag är i Skåne. I alla fall tills Telia har hjälpt mig. Om de kan...
Westwing säljer heminrednings-böcker i dag, samtliga på engelska. Jag ska inte köpa någon, men de här två verkar vara trevliga:

Jag gillar titeln på den ovan till vänster. För jag tycker just så, att böcker gör en bostad till ett hem, och att det är mysigt med böcker. Jag tycker att det ser så torftigt ut hemma hos folk som inte har en enda bok (eller bara några få). Vi har alla olika intressen här i livet - men för mig är böcker MYCKET viktigt! De har gett mig så oerhört många fina upplevelser genom åren. Och jag tänker läsa många till!
I dag har vi mulet - och det regnar t o m. Om vi skulle kalla det regn i Sverige vet jag förstås inte - lite högre luftfuktighet kanske? Det duggar lite, lite och det är glest mellan dropparna. Jag valde att gå ute i regnet när jag gick fram och tillbaka till Telefonica. Jag blev inte ens fuktig... Men det kändes skönt! Om man som vi har sol praktiskt taget varenda dag, i alla fall 300 dagar om året - då är det skönt med moln och regn som omväxling.
Jag har skrivit det förr, men det var inte förrän jag flyttade till Spanien som jag blev medveten om att det i Sverige normalt regnar 10 - 14 dagar per månad - året om. Här regnar det 1 - 4 dagar per månad, och det räknas som regn om det så bara kommer 1 mm.
Nu ska jag strax ut med hundarna. Jag tror knappt att de kommer att märka att det regnar...
PS:
När vi hade hunnit en bit på vägen började det faktiskt regna aningen mer, så vi vände lite tidigare än jag hade planerat. Bonnie och Stella tycker inte om att vara ute när det regnar. Men Wilda verkar inte bry sig. Stella ville bli buren när vi var ute, och jag tänkte att det berodde på att trottoaren var blöt. Men nu vill hon bli buren hela tiden inne också. Mår hon inte bra tro? För att kunna göra något, t ex skriva här, så stoppade jag henne i min frontcarrier-bag. Men eftersom jag inte har satt fast henne (hon har ingen sele på sig) så håller jag en arm om henne för säkerhets skull. Hon vilar hakan mot min arm, men sover inte. Det är förstås lite bökigare att skriva med bara en hand, men vad gör man inte för sina små...

Jag har tänkt på en sak angående min nya webbsida. Här på Christeltango skriver jag uppifrån och ner, så som man läser i en bok. För mig är det mera logiskt att skriva så. Men i moderna bloggar gör man tvärtom. Det nyaste inlägget ligger alltid överst. Det gör man förstås för att bums kunna komma till det nya, för att slippa skrolla, och för att det ska gå snabbare att ladda ner det nyaste.
Så jag tänker modernisera så pass att jag skriver den aktuella dagen överst, och dagen innan får komma därunder etc. Men hur ska jag göra med de olika inlägg som jag skriver samma dag? Nu brukar jag skriva PS för att det ska gå lättare att se vad som är nytt (om ni redan har hunnit läsa något). Men PS känns lite gammeldags. Så min fråga till er är:
Ska jag alltid skriva allting nytt överst? Så att varje dag blir "baklänges"? Eller ska jag bara skriva den nyaste dagen överst? Om jag väljer det första alternativet så kanske jag bör skriva klockslag på inläggen? Eller också lägga en liten markering (linje eller figur) mellan varje inlägg? Hur tycker ni att det ska vara för att bli lättast att läsa? Ju fler av er som svarar - desto bättre. Jag skriver förstås för att någon (just du) ska kunna läsa vad jag skriver, Så hur vill du ha det?
Jag vill gärna försöka övergå till min nya sida Christel.es till helgen, om jag klarar av att få ordning på allt till dess.
PS2:
Jag har jobbat en del med min nya webbsida, och kommit en liten aning längre på vägen. Men oj så mycket det är kvar att göra!
På vår tidiga kvällspromenad (strax före kl 18) så hade jag kameran med. Ser ni regnstänken på plattorna på den översta bilden? Jodå, det regnade visst... (Jag bar förresten Stella. Hon var mycket tydlig med att jag borde det.)

Turisterna låter förstås inte en semesterdag gå förlorad bara för att det är mulet och regnar. Så några var på stranden i alla fall. (Det är 27˚ i luften, och 25˚ i vattnet.)




När havet är så här lugnt så ser det konstigt ut med gul flagg, men det kan ju ha varit underströmmar i vattnet.

Men jag såg en kvinna som hade garderat med paraply...

16-08-17:
Jag bröt fastan i morse med några nötter och lite röd paprika (+ en stor mugg grönt te). Jag hade då fastat i 62 timmar. Det får räcka för den här gången. Jag behöver fokusera på annat just nu. Vågen visade i morse 50,5 kg och 22,5% fett. Jag kommer förstås att gå upp ca 1 kg när jag fyller mage och tarmar igen. Vi får väl se om några dagar vad vikten stannar på. Fasta gör jag inte i första hand för viktens skull - utan för hälsans skull. Nu återgår jag till att räkna kolhydrater.
Om mindre än 5 dygn så sitter jag på flyget på väg mot Sverige. Jag måste snart packa väskan. Jag reser med bara handbagage, min nya lätta kabinväska + den nya lilla axelremsväskan. Jag får nog lite problem på vägen upp. Kabinväskan har jag fyllt med sådant som Linda och Jenni ska ha (bl a en del tyg som jag gallrade ut innan). Problemet är att den väger 10,2 kg redan innan jag har stoppat i ett enda klädesplagg åt mig själv - och den får väga max 10,0 kg... I den lilla axelremsväskan hade jag tänkt ha min lilla rese-dator, pass, pengar, biljetter, kamera, glasögon etc - den blir proppfull då. Så var ska jag ha de kläder jag tänkte ta med? Nu har jag en hel väska med (utgallrade) kläder stående hos Linda. Så jag kommer att ha något att ta på mig. Men något enstaka plagg har jag tänkt ta med ändå. Jag kanske blir tvungen att klä mig i dubbla lager? Eller stoppa fickorna fulla på den jacka som jag måste ta med?
De två förslag som jag fick in i går, angående hur jag ska göra på nya webbsidan i stället för att skriva PS, sa båda samma sak. Att jag bara bör uppdatera en gång om dagen. Jag kan skriva i omgångar, efter hand som jag hinner. Men sedan bara publicera det jag har skrivit en gång per dygn, förslagsvis på kvällen. Då uppstår ju aldrig problemet med flera uppdateringar på en dag. Ni andra, tycker ni att det vore en bra idé?
I dag skiner solen som vanligt, det är 30˚ varmt, och jag ska strax ut med hundarna.

PS:
Jag har fått prisuppgift från järnaffären nu. Det kommer att kosta 575 € att få lagat markiserna (arbete + material), och skulle kosta 960 € om de bytte till helt nya markiser. Mycket pengar bådadera! Vi väljer att få dem lagade, eftersom det inte är något fel på själva tyget. (Tyg kan man ju byta längre fram om det skulle behövas.) Nu vill de komma nästa vecka just när jag är i Sverige. Jag föreslår 2/9. Får se om de kan då.
Jag hade tänkt montera de nedre dörrarna på vitrinskåpet i dag, men har inte haft ork. Kanske i morgon?
PS2:
Jag har precis varit i kontakt med Conchi, ang ev parning av Wilda. Vi konstaterade just att Stellas farmor är Wildas mormor! Då är de lite närmare släkt än jag trodde. (Jag kallar dem ibland kusiner, ibland sysslingar, när folk frågar.) Det utesluter Voxer som ev far till valparna. Conchis lille söte hane, som har en jättesöt mamma som är champion, samt en pappa från en annan kennel, är ju inte lovlig än. (Inte förrän 20/9.) Så frågan är om jag ska vänta till nästa löp, eller välja en annan av Conchis hanar? Fast kanske hon bara har den som var far till lilla Nova som dog, och då kanske han bär på anlag för occipital dysplaci - vilket jag självklart inte vill riskera att valparna ska få. Så honom utesluter jag också.
Eller ska jag köra till den kenneln som ligger söder om Murcia? Den hanen är släkt på håll med Wildas pappa... Det är inte lätt det här! Jag önskar att jag kunde para Wilda med en svensk hane, men det kan jag inte - åtminstone inte vid det här löpet.
Om Wilda flyttar till Trisha fr o m i höst, och jag parar henne först vid nästa löp, så innebär det att jag måste hålla henne försäkrad längre än jag har planerat. Hon måste ju vara försäkrad tills valparna är sålda. Jag betalar runt 300:- per månad i försäkring, per hund. (Svensk hundförsäkring.) Det är mycket pengar.
Ja, suck! Tänk om jag hade varit rik, då hade jag inte behövt bekymra mig om att få någon kostnadstäckning för Wilda... Men jag tycker förstås mycket om hundvalpar, så det skulle vara väldigt roligt med en kull. (Det kanske blir min sista?)
Ännu roligare hade det förstås varit, om Wilda och Stella hade passat bättre tillsammans. Då hade jag kunnat behålla Wilda (jag tycker ju om henne!), och haft tre hundar precis som jag vill ha.
16-08-18:
Tänk! I dag kom min pension in på mitt spanska bankkonto redan klockan 11! Så skönt! Pensionen är alltid efterlängtad. Dessutom kommer de redan i dag för att reparera markiserna. De har fått hem de nya delarna. De mailade i förmiddags. Synd att jag inte visste det en halvtimme tidigare bara, för jag hade nyss satt igång en tvättmaskin med bl a mina lakan och en filt. Nu har jag hängt allt detta på tork i vardagsrummet och i köket, vilket förstås blev ganska trångt. (Dessutom torkar tvätten långsammare.)
Jag har flyttat alla mina växter på balkongen, och ställt dem närmare väggen. Nu hoppas jag att de kan komma till markiserna. Jag vet inte hur mycket plats de behöver. De ringde precis. De kommer nu klockan 12. Bra! Det ska bli skönt att få det gjort. Och ännu skönare att sedan kunna använda markiserna igen. De behövs då och då!


Jag fick svar från Telia. Det går att få ett utbytes-SIM-kort. Jättebra! Hoppas nu att någon av återförsäljarna i Ängelholm har SIM-kort hemma, så jag slipper åka till Väla.

Jag har redan ganska mycket inbokat de få dagar som jag besöker Ängelholm. Jag kommer fram framåt kvällen nu på måndag, och ska bo hos Jenni.
På tisdag (kl 12) ska jag till passpolisen. Och före dess bör jag gå till Handelsbanken för att beställa ett nytt bankkort. Jag bör också försöka få ett nytt svenskt SIM-kort (i Ängelholm). På onsdag (kl 14) ska jag på läkarbesök. (Jag tycker att det är skönt att ta den årliga hälsokontrollen "på svenska" för en gångs skull.) Jag ska träffa Lena T (som jobbar hela veckan) en stund på eftermiddagen, antingen den 23:e eller 24:e. Och antingen den 25:e eller den 26:e (dagtid) ska jag träffa Jörgen. Jag har lovat att måla om mammas hall, och det bör jag nog göra den 25:e (den enda "obokade" dagen hittills).
Till helgen ska jag dels hälsa på Lena T i hennes nya hem i Skillinge på Österlen, dels fira mammas 91-årsdag med släkten hos min bror Dan i Tyringe på lördagen. (Jag vet ännu inte hur dags jag ska till Dan. Mamma fyller egentligen år i morgon.) Antingen kör Lena och jag ner till Skilinge när hon har slutat jobba på fredagen, och så skjutsar hon mig sedan till Tyringe dagen efter. Eller så åker jag till Lena efter släktträffen på lördagen, och så skjutsar hon hem mig igen på söndag kväll.
Sedan hoppas jag kunna träffa min nya väninna Gisela en dag, och min kusin Gunilla. Och så ska jag förstås hämta passet när det är klart. (Hoppas det är klart redan den 29:e så jag slipper vara nervös. För hemresan har jag inget giltigt pass!) Sedan vill jag självklart hinna umgås med Jenni, Linda och mamma så mycket som möjligt!
Jag misstänker att jag kommer att vara ganska trött när jag kommer hem tidigt på morgonen den 1/9... (Jag flyger från Kastrup 20:45 den 31/8.) Men det ska bli ROLIGT!
Medan jag skriver detta så smygfotograferar jag reparatörerna. De verkar inte precis vara höjdrädda. Ni får se fotona senare.
PS:
Nu är en markis reparerad. Den har fått nya fästen och nya armar. Arbetet tog två timmar. De kommer i morgon (ca 10:30) och reparerar den andra. Här kommer några foton som jag tog under arbetets gång. Efter några foton frågade jag om det var OK att jag fotograferade dem, och det var det.










De lät kartongerna med delarna till markis nr 2 ligga kvar på balkongen. När tvätten (som jag hängde ut när de hade gått) är torr, så ska jag ställa iordning på halva balkongen. Resten får stå som det gör tills de är helt klara. (Det var ganska skitigt på golvet efter dem, och lite skräp i form av muttrar mm, så jag fick sopa i två omgångar.)
Medan reparatörerna jobbade så badade mina grannar i poolen långt nedanför.


Själv satt jag inte och rullade tummarna när männen var här, utan jag monterade de nedre dörrarna på vitrinskåpet. Egentligen är dörrarna inte avsedda att montera så här, med ett par uppe och ett par nere. Men det går om jag monterar det övre dörrparet aningen för högt upp. Jag tycker att det funkar bra så här. Och nu slipper man se alla sakerna vi har i just det här vitrinskåpet. (I nedre skåpshalvan finns bl a servetter, tabletter, brickor och två stora lådor med el-komponenter, t ex skarvsladdar.) Det återstår att justera dörrarna en smula, men det gör jag en annan dag.

Nu har jag dessutom ätit "riktig" mat; en gryta med lite nötkött och massor av grönsaker. Kanske energin räcker till att tömma Ulfs säng? Just nu står där en massa tomma lådor. Jag bör försöka få ner så mycket som möjligt till gästrummet. Men jag har också lite saker från källarförrådet stående i Ulfs rum. Jag var ju tvungen att bära upp en del för att kunna komma åt i förrådet. De sakerna ska jag bära ner igen. För jag har bestämt mig för att skjuta upp utgallringen av sådant som står i förrådet. Det kanske jag gör till hösten, eller till vintern... Nu vill jag vara ledig ett tag. Så jag hinner sola, bada och läsa! (Ja, sen när jag kommer hem igen från min Skåne-vistelse.)
Jag bytte precis underlakan. Det är tråkigt att se alla rostfläckarna (efter torkställningarna) på ren tvätt. De går inte av igen. På detta turkosblå underlakanet går det en rostprickig rand över hela, ungefär på mitten. Lakanet skulle se betydligt fräschare ut utan fläckarna. (Jag har fått fläckar på några kläder också.)

Jag har länge velat köpa ytterligare ett skåp till balkongen (ett högt) för att ställa in alla torkställningarna i - just för att de inte ska rosta. (Och inte bli smutsiga heller.) Men hittills har inte Ulf nappat på idén. Han tycker att vi har tillräckligt med skåp redan. Själv tycker jag att det vore snyggare att ha torkställningarna i ett skåp, än bara lutade mot väggen som nu - utöver att skåpet skyddar dem. Kanske jag sparar ihop till ett skåp (de stora kostar kring 100 €) och köper det - utan att fråga Ulf? Fast jag måste också köpa nya torkställningar förstås, annars är det ju ingen vits med det hela. (De kostar ca 25 € per styck, och jag behöver tre.) Det blir mycket pengar sammanlagt, så det dröjer nog innan jag kan realisera det hela. Med det blir dyrare i längden att förstöra tvätten...
PS2:
Perioden mellan dagens pension, och nästa pension om en månad, blir tuff. "Hyran" är ovanligt hög den här perioden, nästan 900 € (varav IBI-skatten utgör 612 €). Det passar egentligen dåligt att jag åker till Sverige just nu, men jag är ju tvungen att förnya passet före den 16/9. Men resor kostar alltid (och ofta mer än man har tänkt sig). Flygbiljetterna har jag betalat, men inte tågresorna t o r Kastrup - Ängelholm, inte bussresor t o r Ängelholm - Munka-Ljungby, och inte pass och ID-kort heller. Dessutom blir det ju alltid lite dyrare när man inte är hemma. Både ett och annat "tillkommer". Jag får hushålla med pengarna så gott jag kan. Hur som helst så ska det blir roligt att återse mina nära och kära!
Ute över havet är det så underbart vackert just nu. Himmel och hav flyter ihop i en grå-turkos-rosa nyans, och havet ligger blankt. Jag tog ett par foton, men det är vackrare i verkligheten.


Klockan är strax 21, och det börjar bli dags för hundarnas och min sena kvällspromenad.
16-08-19:

Ett stort grattis på 91-årsdagen mamma Birgit!

PS:
Markis-reparatörerna kom i förmiddags och gjorde klart det sista. Så nu har vi två fungerande markiser. Bra! När de var klara så klättrade den ene över balkongräcket in till grannen som ville ha sina markiser justerade... (Själv känner jag mig tryggare i trapporna, även om det tar lite längre tid att gå det hållet.)

Tyvärr lämnade de ganska mycket skit efter sig. De hade både borrat i taket, och sågat i metall, samt spillt olja... Så jag hade att göra ett bra tag innan jag lyckades få golvet något så när rent.

Eftersom alla mina växter och möbler stod på fel platser, så beslöt jag mig för att möblera om på balkongen.

Egentligen borde jag förstås inte jobba med sådant - när det är 30˚ i luften, 25˚ i havet, grön flagg, UV-index 8 och klarblå himmel... Jag borde bada! Men eftersom jag ändå inte kunde låta sakerna stå huller om buller, så satte jag fart. Jag har hållit på hela eftermiddagen (med avbrott för hundpromenader) men är ännu inte klar. (Jag torkar av möbler och krukor också.)
Jag började med att ställa alla min bougainvilleor (+ fikonträdet) på en rad. Ett par av dem behövde en vägg som stöd, eftersom de har blivit höga.

Sedan satte jag dit min vita balkongstol + alla små piedestaler jag har. Nu ska jag välja vilka av de senare som jag ska använda, och ställa dem i en rad längs balkongräcket - med växter ovanpå förstås.

Bonnie och Stella ligger och vilar, men Wilda håller koll så jag sköter mig.


Ni ser att en hel del jobb återstår. Jag hoppas bli klar innan kvällen. (Jag har mer golv att skura, det där växterna stod när jag skurade resten.)
I går kväll när vi gick sena rundan så tog jag några foton, och i dag har jag fotograferat Wilda när hon försökte få igång Bonnie. De fotona ska ni få se senare. Jag ska göra klart på balkongen först.
PS2:
Inte förrän klockan 18:30 var jag klar på balkongen. (Jag började 12:30, men har tagit pauser både för att äta och för att gå ut med hundarna.) Det är svettigt att jobba i värmen. (Just nu är det 29˚ och 78% luftfuktighet...) T o m Wilda är trött. Visst är hon söt där hon ligger i den lilla fåtöljen!

På balkongen blir det lätt smutsigt. Det yr in mycket fin sand. Ni ser nedan på ett vitt armstöd hur det ser ut. Dessutom är det lite salt i sanden, så den är klibbig. Men med disktrasa och vatten går den förstås lätt bort. Det är bara det att jag inte har lust att städa varje dag, som de spanska hemmafruarna gör.

Nedan ser ni torkställnings-samling. Jag använder inte alla samtidigt, men oftast tre åt gången. En sort när jag tvättar kläder som ska hänga på galge när de torkar, en annan sort när jag ska hänga upp lakan. De två små från Ikea, samt den i aluminium, är inte lika rostiga som alla de andra.

På fotona nedan kan ni se hur det blev på balkongen. De pelargoner, som kan tänkas ha den där bakterien (pelargonbakterios) som jag skrev om den 29/7, står nu för sig själva.

Där "Bonnies matta" ligger finns det plats för Ulfs andra stora vita stol.



Ovan min hörna. Till vardags har jag de gamla dynorna på. (Det kommer ju saltblandad sand på dem också.)
Nu är jag trött, så nu gör jag inte mer i dag. Jag borde verkligen sola och bada en av dagarna nu i helgen, men så ska jag ju göra iordning mina resväskor också. (Samt gå till Lena FH med hundmat, hundsängar etc inför nästa vecka då hon ska passa två av mina små.) Jag har bestämt att jag vid ett tillfälle innan jag åker, ska gå till det nya glass-stället och äta en liten glass. Det känns "sommar och semester" att sitta på en uteservering, och äta glass, och titta på folk som passerar - och på havet. Några små synder emellanåt är ju inte hela världen. (Jag vägde 50,5 i morse, men kommer att väga mer när jag återvänder från Skåne... Sedan tar jag nya friska tag igen!)
16-08-20:
I dag är det mycket folk på stranden (och i vattnet), som vanligt en solig sommar-lördag.

I dag har jag shorts med fickor, så jag tog kameran med i morse. Lägenheten nedan har varit till salu något år. Den är enplans, och jag gissar att den har tre sovrum. Lägenheten har balkong åt C/ San Pedro också. Det är säkert en jättefin lägenhet, men dyr (eftersom den både ligger i första linjen och är av bra kvalité)!

Jag har ibland funderat på att ringa, bara för att jag är nyfiken på priset. Förresten hann jag aldrig ringa och fråga om den i det blå huset (på sydsidan). Den är redan såld! (I alla fall är till-salu-skylten borta.) Jag drar mig för att ringa, för jag tycker att det är allra svårast att prata spanska i telefon.

Redan på morgonen är de första badgästerna på plats.


Är det inte typiskt förresten, att nu när jag inte har pengar (jag måste ha lite i reserv inför resan) - då säljer Westwing en gul vinylmatta som har precis rätt mått, och som ser ut som en matta. Men jag måste ju tro att det kommer fler tillfällen. Fast visst är det förargligt ändå...

Mattan nedan har en hel del gult i sig den också, men liknar mer ett klinkergolv. Det är en matta som jag blir glad av!

Nu ska ni få se kvällsfotona som jag tog i förrgår. Jag såg från balkongen att det var vackert månsken, därför tog jag kameran med.

Men fotona jag tog blev inget speciellt. De förmedlar möjligen lite kvälls-stämning...




Det brukar kunna bli fina foton om man sätter en hund eller människa på muren (som är upplyst), och tar ett foto med måne och hav i bakgrunden. Men ingen av mina hundar hade lust att bli fotograferade. Det var för många människor runt om, så de kände sig oroliga.

På hemvägen när vi gick på C/ San Pedro så passerade sju mopeder oss. Det satt två ynglingar på varje och de rusade motorerna, tutade och skrek. Bonnie och Stella tryckte sig skräckslagna mot husfasaden, medan Wilda stod kvar mitt på trottoaren och nyfiket tittade på dem. De har mycket olika personlighet, mina små.
Vi passerade barnsko-affären här på C/ San Bartolomé. Jag tycker att de skyltar så trevligt. De små dekorationerna mellan skorna drar uppmärksamheten till sig - precis som det är tänkt. De skyltar om ofta, så det finns alltid något nytt att titta på. De tre hyllplanen rullar på hjul, så de kommer lätt åt allting. De har tydligen tänkt före! (De har många gulliga barnskor - men de är dyra.)


Wilda tycker om att ha kul! Tyvärr är mina andra hundar inte lika glada för att leka längre, i alla fall inte de vilda lekar som Wilda inbjuder till. På de tio fotona nedan gör Wilda allt för att trigga igång Bonnie. Men Bonnie vill inte, vilket hon tydligt visar. Hon försöker gå undan, men Wilda ger inte upp i första taget...










Den här gången lyckades inte Wilda, men andra gånger får hon fart på Bonnie. Då springer de runt i lägenheten och jagar varandra. Det brukar sluta med att Bonnie sätter Wilda på plats. Då brukar Wilda skrika i högan sky, fast Bonnie inte gör något - utan bara markerar tydligt att det är hon som är alfa-honan. Två minuter senare brukar Wilda ha hämtat sig, och så börjar hon "reta" Bonnie igen.
Med Stella leker Wilda på annat vis. Henne försöker hon få igång genom att bita och dra i öron, svans och ben. Men Stella har inte heller lust att "bråka" på skoj. Hon piper för att det gör ont, och försöker gå undan.
Wilda vill absolut inget ont, men hon tycker om när det händer något. Hon vill leva livet och ha kul! Förmodligen kommer hon att lugna ner sig med åren. Men sin grundpersonlighet kommer hon förstås att ha kvar.
Bilden nedan fick jag av Ulf häromdagen. Den visar informativt (och humoristiskt) hur det ser ut på flightdeck i ett större flygplan. Ifall ni skulle få lust att sätta er bakom spakarna, så kan det ju vara bra att ha lite koll på grunderna först...

PS:
Jag har nästan packat klart min kabinväska nu. Jag upptäckte att jag hade stoppat ner ett tyg som hör till min bäddfåtölj i Hässelby strand i den. När jag tog ur det tyget (som ju inte ska till Ängelholm) så vägde väskan plötsligt bara 7½ kg. Det innebär att jag kan ta med mig ett par ombyten kläder. Jag provade några olika långbyxor, för ett par sådana måste jag förstås ta med. Det var inte lätt att prova i den här värmen. Byxorna klibbade fast på benen. Men jag lyckades välja ut ett par i alla fall. Dessutom tar jag med mig en jacka. Det är inte direkt kallt i Skåne nu, men eftersom jag är van vid 30˚ så kommer jag säkert att frysa en smula.
I morgon förmiddag ska jag till Lena FH och lämna hundtoa, hundsängar, hundmat mm som hon behöver inför nästa vecka. Sedan ska antingen Alicia komma hit för att hämta Wilda, eller så får jag gå till Alicia och lämna Wilda. Jag hoppas på det förstnämnda.
Under morgondagen ska jag förbereda det sista i packningen. Jag ska bl a se till att min spanska mobil, samt min kamera, är laddade. Och så ska jag gå till sopstationen med återvinning. Jag hoppas att jag kommer ihåg att slänga soppåsen på väg till Tram på måndag morgon. Jag kommer att gå hemifrån redan 05:55, och ska ut med hundarna innan dess - så kanske jag bara har ett öga öppet...
Det är alltid en del att förbereda inför en resa. Tur att jag har full support på hemmaplan med hundpassning, växtvattning, inhämtning av post, samt lägenhetstillsyn.
Jag räknar med att övergå till att skriva i Dagbok på Christel.es i stället. Hoppas att det kommer att funka!
16-08-21:
I morse gick jag till Lena och Jan och lämnade hundarnas saker, och klockan 13 kom Alicia och hämtade Wilda (samt lite värmeljusstakar mm som jag hade gallrat ut). På förmiddagen tvättade jag det som låg i tvättunnan, och det torkade snabbt på balkongen eftersom det blåser rejält i dag. I morse var det molnigt, men nu skiner solen.


Det är så skönt när det blåser ute (så här års). Det är 27˚ i skuggan, och luftfuktigheten är nästan 80%, men blåsten gör att det känns svalt och skönt. I går när luften stod stilla, det var 30˚ varmt, och luftfuktigheten var hela 84% - då kändes det varken svalt eller skönt. Det kändes varmt och klibbigt!
Nackdelen med blåsandet är att det blåser in smuts (mest fina sand-partiklar). Jag fotograferade nederkanten på köksfönstret som alltid står öppet så här års (med myggnät för). Det var bara några dagar sedan jag torkade av träet senast (och rengjorde myggnätet), men ni ser hur det ser ut:

Ja, eller hur det såg ut. För nu har jag naturligtvis torkat rent igen.
Nu ska jag dricka eftermiddagste, och sedan har jag en ryslig massa saker som jag måste göra innan jag åker. Dessutom borde jag (om jag hinner) försöka göra fler saker klara på min nya webbsida Christel.es. För jag måste börja skriva min Dagbok där i stället. Hittar ni inget skrivet här - så titta på min nya sida. Men just i morgon hinner jag knappast skriva något, eftersom jag befinner mig på resande fot nästan hela dagen.
Jag måste ju bara lägga in några foton på Bonnie och Stella i dag, för fr o m i morgon kan jag inte fotografera dem på några dagar...


PS:
Nu har jag checkat in on-line, så nu räcker det att jag går hemifrån klockan 06:45 i morgon. Tyvärr ville inte skrivaren skriva ut någon bekräftelse (den var i "felläge" påstod den), men jag har fått ett sms också. På flygplatsen vet de säkert hur jag gör med sms:et... Ulf tycker att jag bör gå 30 minuter tidigare, för att hinna med den C6-buss som går före den jag har tänkt ta. (Bara för att vara på säkra sidan och ha god marginal.) Jag får väl se när jag vaknar. Jag har satt på två olika väckarklockor (har lånat en av Lena FH och en av Ulf, eftersom ingen av mina fungerar), men jag vaknar ju ofta på nätter och mornar av andra skäl än väckarklockor. Så om jag ändå är vaken en halvtimme tidigare, då kan jag lika gärna gå upp då. Jag tänker äta frukost på vägen (har förberett matsäck), men måste förstås hinna gå en "kisse-runda" med hundarna innan jag ger mig i väg.
PS2:
Jag har gjort ett försök att skriva några rader i Dagbok på Christel.es. Det har inte gått något vidare. Titta på: http://christel.es/dagbok.html Kanske jag måste köpa ett svindyrt hemsidesprogram ändå - för att kunna göra sidan som jag vill? Jag kommer kanske att skriva där (i stället för här) nu när jag är i Sverige. Och sedan får jag ta ställning till hur jag ska göra. One.com har en bloggfunktion också. Kanske är det den jag måste använda? Frågan är om jag kan koppla den bara till sidan Dagbok då? Det lär ta tid innan jag har lärt mig allt det nya...
Hittar ni ingen text och inga foton här så klicka på:
http://christel.es/dagbok.html eller http://christel.es/ och sedan på Dagbok.
16-08-23:
Det verkar stört intill omöjligt att få text och bilder som jag vill ha dem, med One.com's hemsidesprogram (på Christel.es) - alltså skriver jag (kortfattat) här. Min lilla resedator är synnerligen långsam, så allt tar mycket längre tid. Jag lägger nog bara in ett fåtal foton nu, och fler sen när jag har kommit hem igen.
Resan gick bra. Allt klaffade, utom att det på Kastrup var en 45 minuter lång kö till Skånetrafikens biljettautomat. Jenni och Linda mötte mig på stationen i Ängelholm, och nu bor jag hos Jenni.
Jag har i dag varit på Phonehouse (som inte har Telias utbyteskort, så jag blir tvungen att åka till Väla), till Handelsbanken och sökt nytt kort (som de också kommer att skicka till fel adress, eftersom den felaktiga adressen finns i deras datorsystem, men kanske vi kan överlista systemet), till Passpolisen och tagit foton mm för nytt pass och nytt nationellt ID-kort. De senare ska med 99% säkerhet komma till polisen på tisdag, dagen innan jag reser hem igen. Måtte det gå vägen - annars står jag där med ogiltigt pass inför resan. Jag gick till FK också, men de hade semesterstängt i dag - så jag får gå dit igen i morgon förmiddag. (Jag behöver ett intyg.)
Eftersom jag så snart som möjligt måste skaffa ett ersättnings-SIM-kort med mitt svenska mobilnummer, så måste jag nog ta tåg + buss till Väla i dag, trots att jag redan (14:25) är väldigt trött. Jag har inte hämtat mig från gårdagen än, jag var oerhört trött när jag kom fram.
Jag har fullt program de här få dagarna i Ängelholm. Synd att det alltid ska vara så stressigt. Men jag har svårt att vara hemifrån längre än så här. Jag kan ju inte begära att andra ska passa mina hundar och växter hur länge som helst. Å andra sidan är det inte var gång jag dessutom måste förnya pass och en massa annat. Och så har jag lovat mina syskon att måla om i mammas hall... Kanske jag kan ta det lugnare nästa gång jag kommer till Skåne?
PS:
Jag tog bussen till Väla köpcentrum (som är jättestort), tog en karta och lyckades omgående hitta Telia. Där fick jag kostnadsfritt ett nytt SIM-kort med mitt vanliga mobilnummer, och den trevliga expediten satte i både det samt mitt spanska kort i min nya smartphone och såg till så att allt funkade. Så nu kan ni ringa och sms:a till 070- 622 27 27 igen.
Strax därefter ringde Lena T - och jag lyckades svara (för första gången faktiskt, innan har jag försökt trycka på gröna luren för jag visste inte att man skulle dra med fingret). Hon hade ett ärende till Väla så vi träffades där, och sedan skjutsade hon mig tillbaka till Ängelholm. Innan hon återbördade mig till Jenni så fikade vi (grönt te och en god smörgås), och satt och pratade en stund.
Jag har haft min stegräknare i fickan när jag uträttade mina ärenden (men inte annars) bara för att den har en så bra klocka (och tar liten plats). Därför kan jag konstatera att jag har gått 14'805 steg i dag (+ de steg som jag har gått inomhus). Och det är ju bra med tanke på att jag hittills har lyckats äta lite mer än jag borde vid alla måltider utom frukost...
I morgon ska jag till FK, samt på läkarbesök. Kanske jag träffar Lena en stund på kvällen, annars ses vi på lördagkväll. Nu har det blivit läggdags, och jag är trött. Det har varit en intensiv dag, men jag har fått en hel del uträttat. (Jag har tagit några foton, men dem får ni se en annan dag.)
16-08-24:
Det var så mycket i går, och jag var så trött, så jag missade att lägga in en viktig gratulation här. (Jag kom dock ihåg att maila ett grattis.) Men bättre sent än aldrig, så:

Grattis på födelsedagen (i efterskott) Louise!

Fotona nedan tog jag i Ängelholm i går. Det var en antydan till höst i luften.




Ovan och nedan ser ni det pytte-tåget, som man kan åka med om man vill.


Och så får ni se några foton på Jennis lilla söta Molly:



PS:
I förmiddags var jag inom FK, men kunde inte få intyget jag behövde direkt. Det skickas hem till mig i Spanien. OK för min del, det är ju inte jag som betalar portot.
I eftermiddags var jag på Vårdkliniken på Laxgatan här i Ängelholm och träffade en trevlig läkare. Vi pratade igenom min hälsostatus, och jag fick min medicin utskriven (Levaxin). Jag har bestämt mig för att gå till dem var gång jag besöker Ängelholm, och sa att de kan beställa journaler från den läkare som jag gick hos i Stockholm. Det ska bli skönt att ha en fast svensk läkarkontakt. En stor fördel för mig är att man kan nå dem via mail.
I kväll efter jobbet kom Lena T hit till Jenni en stund, och så drack vi te och pratade alla tre. Trevligt! Jag tycker inte om "fula" ord som f¤¤k, men på Lenas armband så är det befogat:

Eftersom jag sover dåligt på Jennis uppblåsbara luftmadrass, så är jag även i kväll ganska trött och sömnig. I morgon ska jag åka hem till mamma, dels för att träffa henne och dels för att måla om hennes hall.
16-08-25:
Nu ska Jenni, Molly, och jag snart ge oss i väg till Munka-Ljungby och mamma. Jag känner mig långt ifrån utsövd, men hoppas kunna hålla mig vaken under dagen ändå. Det är inget fel på Jennis luftmadrass, det är min kropp som har ont lite här och där även i vanliga fall (+ värmevallningarna) som gör att jag bara sover några timmar var natt...
PS:
Jag kom hem först 21:10, efter att ha målat precis hela dagen. Ändå blev jag inte klar. Det är en ganska stor hall, med fyra dörrar och två valv. Dessutom hade jag svårt att räcka ända högst upp, eftersom stegen var för låg för mig. Jag tog några foton, men dem får ni se i morgon - för nu ska jag i säng. Jag är väldigt trött, och så har jag ont i nacken av att ha tittat uppåt så mycket (för att se vad jag gjorde). Jag hoppas kunna sova lite mer i natt.
16-08-26:
Alldeles nyss (13:30) fick jag besked från polisen att mina identitetshandlingar är klara. Toppen! Nu slipper jag oroa mig. Normalt hade jag rusat och hämtat dem bums (de stänger kl 15), men eftersom Gunilla ska hämta Jenni och mig klockan 14, så måste jag vänta till på måndag.
Nu ska ni få se några foton från gårdagens hallmålning. Jag fick låna målarkläder av Gun, och visst blev jag tjusig! Jaså, inte det. Nåja, kläderna skyddade mig från färgstänk i alla fall. På första fotot sätter jag målartejp längs en kant.



På de två nedersta fotona har jag hunnit pensel-måla alla hörnor, längs kanter etc två gånger, och rolla en gång. (Hallen måste rollas minst en gång till, men det får något av mina syskon göra - för jag hinner tyvärr inte mer. När jag beställde flygbiljetterna så visste jag ännu inte att jag skulle behöva avsätta tid för målning.)
Nu ska vi gå ner för att möta Gunilla.
PS:
Vi har haft jättetrevligt hos Sonja och Gunilla i Arild! Det var mamma, Linda, Jenni och jag som var bjudna. Hundarna Molly och Lucy var förstås också med. Jag tog många foton (på människor, hundar och natur), men orkar inte bearbeta dem i kväll. (Vi kom hem sent.) Ni kommer nog att få se en del foton i efterskott, sedan när jag har kommit hem igen och har mer tid.
I morgon kommer Uno och hämtar Jenni och mig redan klockan 11:30. Vi ska sedan hämta mamma och åka vidare till Dan i Tyringe, där även Gun möter upp. Hos Dan ska vi fira mamma och Louise som båda nyligen har fyllt år.
Klockan 16:30 ska Lena T hämta mig hos Dan. Vi åker sedan ner till Lenas nya bostad i Skillinge på Österlen. Där ska jag sova över, och sen skjutsar Lena mig till Ängelholm igen på söndag kväll.
Jag har onekligen intensiva dagar! Det är inte konstigt att jag känner mig aningen stressad, eller att jag är konstant trött! Men jag har förstås roligt!!!
På måndag förmiddag ska jag hämta mitt nya pass och internationella ID-kort, och sedan hoppas jag kunna träffa både Jörgen och Gisela under dagen. För på tisdag är det återigen dags att packa resväskan...
16-08-28:
Nu är jag tillbaka hos Jenni i Ängelholm. Det har varit en väldigt intensiv helg! Det var jättetrevligt hos Dan, och precis lika trevligt hos Lena (som ännu inte har internet i sin nya bostad, så jag kunde varken maila eller skriva här). Jag har tagit en del foton, och jag har en del att berätta - men det orkar jag inte i kväll.
Jag sover några timmar för lite varje natt, och blir förstås tröttare och tröttare. Snart klarar jag väl inte ens att sätta på datorn... Det blir lätt så här när jag är hemifrån. Jag kan bara sova bra i min egen extra mjuka säng, och inte ens då sover jag hela nätterna. Och jag vill förstås hinna träffa så många som möjligt, och göra så mycket som möjligt, de få dagar jag besöker Skåne.

De flesta fotona som jag har tagit får jag visa när jag har kommit hem igen (fast inte det första dygnet).
I morgon ska jag hämta pass och ID-kort. Kanske jag träffar Gisela under dagen? (Jörgen kan inte.) Sedan ska jag försöka att träffa Linda en stund på kvällen. Tisdagen är reserverad för att packa, och för att umgås med Jenni.
PS:
Ni ska få se två foton i kväll i alla fall. Det första visar när Bonnie, Stella och Lucky vilar middag - hemma hos Lena och Jan i El Campello. Jan har mailat foton av hundarna varenda dag, och det har jag uppskattat - för jag saknar mina små!

Nästa foto visar hur jag såg ut när jag förberedde mig för att skjuta med pilbåge. Varför, på vad, och hur det gick - får ni veta en annan dag.

16-08-29:
I dag är himlen grå här i Ängelholm, och det blåser kyliga vindar. Den mesta tiden är det uppehåll, men dessemellan så kommer det rejäla skurar. Jag har en bra regnkappa här, men jag fryser (trots att jag både har långbyxor och långärmad tröja på mig).
I förmiddags hämtade jag mitt pass och mitt nationella ID-kort, och därefter träffade jag Gisela (för första gången, vi har bara mailväxlat tidigare). Vi satt på Mormor Olgas café några timmar och pratade och hade trevligt. (Vi hade tänkt promenera utomhus, men det satte vädret stopp för.) Gisela besöker ofta Spanien, och så brukade hon gå ut med Ulfs mammas tax när hon var barn. Det är kul med sammanträffanden...


16-08-30:
I dag är första dagen, sedan jag kom hit till Skåne, som jag kan ta det lite lugnt. Om jag hade varit utsövd så hade jag nog börjat lägga in några av alla de foton som jag har tagit, och som jag har tänkt visa er. Men nu sov jag max 5 timmar i natt också, och jag märker att jag fungerar sämre och sämre. Jag kommer bara att göra det allra nödvändigaste i dag, som att packa väskan. Och så ska jag förstås passa på att umgås med Jenni! När jag har kommit hem till El Campello igen, och jag har vilat ut en smula - då kommer jag att ta itu med alla fotona.

16-08-31:

Stort grattis på födelsedagen Gunilla!

I eftermiddag ska jag resa hem till mitt kära El Campello igen. Jag tar tåget från Ängelholm redan 15:41, så har jag god marginal ifall det blir något strul med tågen över bron. Mitt plan går inte förrän 20:45, men det är relativt trevligt på Kastrup, och jag har en bra bok med mig. Om mitt plan sedan landar när det ska (00:05), så står det en förbeställd taxi och väntar på mig. Hemma väntar Bonnie, Stella och Lucky. (Den senare för att Lena F H ska flyga till Sverige i morgon bitti. Vi turas om att passa varandras hundar och växter...) Det ska bli roligt att träffa mina små igen! Men jag har haft en väldigt fin tid här i Skåne!
16-09-01:
Nu är jag hemma, och solen skiner som vanligt. Det blev en mycket lång väntan på Kastrup. Jag kom fram i väldigt god tid, eftersom tåget gick precis som det skulle. Jag hade inte alls behövt vara där så tidigt - för det visade sig att mitt plan var rejält försenat. Tydligen hade det varit något tekniskt fel på det plan som egentligen skulle trafikera sträckan, så Norwegian hade fått byta till ett annat plan i Oslo.
Mitt plan, som skulle ha lyft 20:45, kom inte upp i luften förrän 22:20. Vi landade 01:40, taxin väntade på mig precis som den skulle, och jag kom hem 02:30. Tre glada hundar mötte mig i dörren (Bonnie, Stella och Lucky). Vi gick en skön promenad tillsammans klockan 03 på natten. Det var 25° ute, och väldigt lugnt och skönt (trots att två av restaurangerna på El Paseo fortfarande hade öppet).
Ulf hade koll på planet åt Lena F H och mig, och mailade om tidsförseningen med Lena som skulle lämna hundarna här på kvällen. Vi skulle ju byta "hundpassning" med varandra. Vid det här laget bör Lena vara i luften, på väg till Kastrup (om hennes plan lyfte när det skulle).
Tyvärr somnade jag inte bums ens i min egen sköna säng, så jag har bara sovit fyra timmar i natt (också). Nu har jag mycket att göra; packa upp väskan, tvätta, köpa hem lite mat, lägga över christeltango/dagbok på min "stora" dator igen, mm. Och senare ska jag börja redigera alla fotona som jag har tagit i Skåne, så att jag kan visa en del av dem för er.
PS:
Jag är inte riktigt i toppform i dag (sömnbristen märks). Men jag har i alla fall tömt resväskan, tvättat de kläder som var använda och lagt knappt hälften av det övriga på sina rätta platser igen. Och så har jag flyttat över christeltango till min "stora" dator igen. Skönt, för den är framförallt många gånger snabbare.
På resan hade jag med en bok i excess-format, alltså knappt hälften så stor som en pocketbok. Man läser "på fel håll", så sidorna och texten är ungefär lika stora som i en pocketbok. Men pappret är mycket tunnare, så boken tar ingen plats. Jag hade mycket glädje av min bok när jag väntade, och väntade, på flyget i går. Jag hann läsa 4/5 av den. Ni som har läst boken vet att den är väldigt dråplig och underhållande! Det är en sådan bok som jag blir på gott humör av. Jag rekommenderar den förstås - men köp den gärna i pocket-format om ni inte ska ha den med på flyget, för då blir den lättare att läsa.

Jag tog tre foton på vår morgonpromenad. Stella höglöper och Lucky följer henne troget hack i häl med lätt förälskad blick (så kastrerad han är).

Turistsäsongen är snart över här. I dag plockade kommunen bort sakerna (bl a trätrallar) där man under sommaren har haft aktiviteter för mentalt handikappade. (Ni ser lastbilsflaket bakifrån.) Efter den 15 september så plockas även resten bort - allt det som nu hör till den handikapp-anpassade badplatsen. Det känns alltid lite vemodigt när säsongen är över, samtidigt som det brukar kännas väldigt skönt när vi Campello-bor får ha El Campello för oss själva igen (och slipper gå sick-sack på El Paseo för att kunna ta oss fram).

Lucky anser att Stella är hans lilla fästmö, och ser till att ha koll på henne. Ibland försöker han para henne, men det måste jag förstås avstyra bums (även om det inte skulle ha fungerat), eftersom han är alldeles för tung för henne.


Stella är alldeles våt på ryggen, av drägel från Lucky. Tja, det kan ju inte hjälpas. Om några dagar kommer det att klinga av, eftersom löpningen då kommer att vara över. (Bonnies är över.)

En hanhund som kommer hem till tikar markerar nästan alltid. Det gäller förstås att "pinka in reviret". Det har ingenting med rumsrenhet att göra, och är inget man kan klandra hanen för. Det är en nedärvd instinkt. Jag är dock glad att jag har avtagbart och tvättbart tyg på de flesta av mina möbler. Som sängkappan på min säng nedan...

Dessemellan så vilar Lucky, lika personligt som vanligt. "Fjärilssängen" (som Lucky var så förtjust i förra gången han var här) är kvar hemma hos Lucky, den ska jag hämta senare.

Nu när jag har "allting" stående framme (lite från resan, mycket från när jag gallrade ut saker) så tittade grannen vägg i vägg inom för första gången. Det är den grannen som har sin balkong bredvid vår, men som bor i nästa trappuppgång och bara är är på semestern. (Som tur är, för de väsnas jämt. Mamman skriker oavbrutet på de ganska stora barnen, och talar om för dem precis vad de ska göra, inte göra, samt komma i håg. Barnen kommer att bli väldigt osjälvständiga...) I dag hade de låst in sin nyckel och bad att få klättra över räcket från min balkong till sin. Hela familjen var med, och pappan klättrade. På så sätt så slapp de betala en låssmed. Det var ju tur för dem att jag hade kommit hem igen. De tackade för min älskvärdhet, som de uttryckte det. Alltid något.
Jag har tusen saker att göra, men är förstås väldigt trött. Det dröjer säkert flera nätter innan jag kommer ikapp med sömnen något så när. Jag tog tjuren vid hornen och vägde mig redan i morse. Och visst har jag gått upp under min Skåne-vistelse. Det gör jag alltid när jag äter en massa god mat, inklusive efterrätter och fikabröd. Vågen visade 52,9 kg och 25,2% fett. Suck! Men jag tänker ändå inte börja trappa ner förrän om några dagar. När jag är så här övertrött är sötsuget för starkt för att rå på. (Jo, det går förstås, men jag orkar inte just nu.)
Jag ska prioritera att plocka undan det värsta här, så det ser lite mer presentabelt ut. Därefter ska jag börja redigera foton.
16-09-02:
I min brevlåda låg en lapp om ett rekommenderat brev som jag skulle lösa ut på posten. Jag gick förstås dit och hämtade kuvertet - och fick en chock när jag öppnade det. Den spanska skattemyndigheten vill att jag genast betalar dem 5212,22 € (≈ 49'878 SEK) inklusive 218,11 i böter, för skatteåret 2014. I det här läget känns det som en synnerligen bra investering att jag har låtit Fiona deklarera åt mig. Jag gick bums till henne med alla papper, och hon ska överklaga.
Nu vet jag att det ibland kan vara så att man tillfälligt får betala dubbel skatt. Först får man betala i Sverige, därefter i Spanien, och sedan får man tillbaka det man har betalat i Sverige eftersom dubbelbeskattning inte får förekomma inom EU. MEN man kan få ligga ute med pengarna flera månader, och jag har inga pengar att ligga ute med. Fiona sa att man kan få betala av per månad om man inte har pengar - men i alla fall.
Helt klart är att jag måste ha en billigare bostad snarast. Jag kan inte både betala hyra, skatt, sophämtning, el, värme, vatten, telefon, internet och försäkring för en stor bostad (de flesta kostnaderna är proportionerliga med bostadens yta) - och samtidigt avbetala på en uppkommen skatteskuld (som jag är oskyldig till). Jag vill åtminstone ha lite pengar kvar till mat. Suck, och dubbelsuck! Jag är i alla fall SÅ glad att jag inte har deklarerat själv. Fiona är guld värd i det här läget!
16-09-03:
I går kväll lämnade Alicia Wilda till mig. Det blev ett kärt återseende, och Lucky var inte den - två eller tre små flickvänner kan ju kvitta.


Jag är trött i dag, för jag sov inte mycket i natt. Jag låg och grubblade till kl 04, då jag äntligen kunde somna. Tyvärr vaknade jag av en värmevallning en kvart senare, och låg därefter och grubblade en timme till. Men sedan sov jag gott några timmar, ända tills hundarna vid 8-tiden tyckte att det var dags för vår morgon-promenad. Kanske jag kan redigera några Skåne-foton ändå under dagen. Därtill behövs ju inte så mycket hjärn-kapacitet, och jag tycker inte om att ligga efter med jobbet.
I förmiddags när jag vattnade min hjärtreva, så såg jag en liten geckoödla bland bladen. Så länge ödlorna håller sig på balkongen så är jag bara glad för dem. De äter insekter, som kanske förstör krukväxterna - så det är en win-win-situation.

I dagens Westwing-reklam var tavlorna nedan med. Jag gillar texterna! Hade jag haft råd och plats (och om de inte redan hade hunnit bli slutsålda) så hade jag gärna köpt dem.

På mitt-på-dagen-promenaden tog jag med kameran. Det är ju en baggis att hålla fyra hundar och fotografera samtidigt...
Lucky stannade till då och då i förhoppning om att få para Stella, varvid jag var tvungen att dra honom åt sidan... När kameran låg i bakfickan så höll jag två koppel i varje hand, vilket var aningen enklare.



Hotell JovAs parkering var ovanligt full i dag.

Lucky tycker tydligen att det är mysigt att ligga trångt. Den lilla fåtöljen nedan ratar Bonnie för att hon inte tycker den är stor nog åt henne...

Stella tycks däremot inte ha något emot att ha det lite luftigt kring sig, så hon sover ofta i Luckys säng. Det händer att han ligger bredvid på golvet och vaktar henne.

16-09-04:
I natt sov jag hela natten! Ja, jag vaknade förstås ganska precis en gång i timmen av värmevallningar, men somnade om bums - och då är det OK. Vad jag annars grubblar på, är sådant som rör framtiden. När jag får ålderspension om nio månader, så sjunker min inkomst rejält. Alltså måste jag förbereda mig! Det vore ekonomiskt oansvarigt att inte göra något. Det bästa vore att minska de stora fasta kostnaderna, och den största är förstås bostadskostnaden. Jag har två alternativ att välja på. Antingen måste jag övertala Ulf om att han måste betala halva kostnaden för vår bostad här, eller så måste jag flytta till en mindre och billigare bostad. Ingetdera är enkelt... (Ulf och jag är inte överens i frågan. Han tycker att jag är impulsiv och ombytlig, och jag tycker att han är förändringsobenägen...)
Ute skiner solen och det är hela 33˚ (och 25˚ i havet). Perfekt badväder alltså. Men jag har inte ro att gå ner på stranden. Om precis en månad så kommer Ulf ner, och innan dess måste jag ställa iordning både i Ulfs rum, i vardagsrummet och i gästrummet. Åtminstone måste jag ta bort alla de saker (mest tomma förvaringslådor) som står i Ulfs rum. Men kanske får Ulf finna sig i att det märks att jag bor här (gällande de andra rummen). Det beror på hur jag orkar och hinner. Dessutom vill jag redigera Skåne-fotona och visa dem för er. Jag tror faktiskt att jag ska prioritera fotona.
Sagt och gjort. De första fotona kommer här. När jag var i Ängelholm så köpte jag en trevlig liten bok om staden: Ängelholms bästa sidor, skriven av Eva Killberg (som jag är ytligt bekant med). Den är fylld av vackra foton och intressanta berättelser. Mycket visste jag innan, men inte allt. Boken rekommenderas om ni vill veta mer om Ängelholm! (Den kostade bara 120:- på Turistbyrån.) Jag ska visa boken för mina spanska vänner.

Nedan några foton som jag tog när jag gick runt i Ängelholm. Det första på en Buddleja/Syrenbuddleja, som inte för inte kallas fjärilsbuske.


Stadsparken...


Statyn nedan har jag visat förr. Men eftersom jag tycker att budskapet är så tänkvärt, så ska ni få se den igen.


Rönneå ringlar sig fram genom Ängelholm, som just därför är full av broar.

När Jenni, Molly, och jag var på promenad så mötte vi en annan Bolognese. (Jenni vet att det bor minst fyra i Ängelholm.) Hundrasen är annars ovanlig i Sverige, där det bara finns ca 700 stycken. De är väldigt söta och trevliga, men kräver en del pälsvård. (Se t ex: http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/bolognese/ och http://www.bolognese.se/bologn1.htm.)


På de två sista fotona ovan ser ni en ljus fläck (i bildens nedre högra hörna). Jag tror att min kamera har börjat släppa in ljus, där den inte borde. Kan det vara så att jag har lyckats slita ut även den här kameran? Jag tar ju väldigt många foton varje dag...
Den 1:a september låg Bonnie och jag så här bra till på Vovves Bloggtopp. Som vanligt tar Bonnie åt sig hela äran, detta trots att jag inte har låtit henne låna min dator på ett par veckor. (Men hon ska snart få låna den.) I dag ligger vi 8:a. Tack alla ni som läser min blogg! Detta är helt er förtjänst!

Jag ska försöka redigera fler foton under dagen, så kanske här kommer fler innan kvällen.
Dagens "Lucky-foto" ska ni få se redan nu. (Det gäller ju för mig att passa på att fotografera honom, medan han är här hos mig.) Visst har han en charmig stil!



Hundarna ligger alla nära mig när jag står vid datorn. (Utom Bonnie som just nu ligger under Ulfs säng, där hon tycker att det är svalare.)

PS:Jag var nyss hemma hos Lena och Jan och vattnade deras balkong-växter. I den här värmen, och i strålande solsken på en söderbalkong, behöver växterna en hel del vatten. På hemvägen tog jag fotot nedan. Det ser härligt ut i vattnet...

16-09-05:
I förmiddags var jag hos tandläkaren igen, för det sista lilla som skulle göras. Skönt att vara helt klar nu. När jag kom hem igen till hundarna, så stod alla fyra i hallen och viftade på svansarna. Kul att även Lucky blev glad att se mig. Jag fick t o m en slick på munnen av honom (och torkade av mig lite diskret efteråt).
Lucky och Wilda verkar trivas tillsammans. De leker "jaga-leken" (tur att jag har ganska få mattor att lägga tillrätta efteråt), nosar på varandra, och i går la de sig i sängarna bredvid varandra när vi skulle sova.

Nu (15:30) har jag precis varit och lämnat Lucky hemma hos sig själv, för om några timmar kommer Lena och Jan hem igen.
Jag har ännu inte hunnit med att redigera så många foton, bara de nedan. Hos Jenni satt jag på en puff framför ett soffbord med min dator. Men ibland var puffen upptagen av en lite söt Molly...





I god tid före kl 17 ska jag gå till kvinnoföreningen Amudeca, där jag är medlem. I kväll är det nämligen dags att anmäla sig till de aktiviteter man vill gå på i höst. Platserna i de populäraste tar slut, i våras var det fullt på den gymnastiken som jag helst ville gå på. Jag hoppas vara bland de första som anmäler mig den här terminen. Här i Spanien kan man inte anmäla sig via internet (och/eller betala via överföring). Nej här i Spanien får man vackert stå i kö (och då är vi ändå några hundra medlemmar), och sedan betala kontant när man har anmält sig. De flesta aktiviteterna är gratis, men de i gymnastiksalen kostar 6 € per termin.
Det är förresten ovanligt varmt även i dag (31˚), varmare än det brukar vara i september. Dessutom är det nästan vindstilla - så ja, jag svettas.
Har ni förresten sett sandkorn i 250 gångers förstoring? Det är verkligen fascinerande! Läs mer på: http://sandgrains.com/ Den amerikanske forskaren Gary Greenberg har under 12 års tid fotograferat sand (som ju består av mineraler, kristaller, delar av snäckskal, döda organismer mm) genom mikroskop. Bl a de sex fotona nedan:






Visst är det fantastiska foton, och intressanta dessutom! En ny förtrollad värld öppnas, när vi får se sådant som vi inte tidigare har sett. Så bra att det finns entusiaster!
PS:
I god tid? Det trodde jag när jag gick hemifrån klockan 16, och bara har 10 minuters promenad till Amudeca. Men när jag kom fram fick jag könummer 45! Det visade sig att de första hade kommit redan klockan 15 (två timmar i förväg)... Det blev min tur att gå in i "anmälnings-rummet" 17:45. Jag kom på reservplats på min favoritgympa (men har betalat så jag går dit nästa tisdag när det börjar). Jag ska också gå på yoga-pilates precis som förra terminen, men zumba står jag över. (Det senare fick jag hoppa av eftersom min muskelinflammation i högerbenet blossade upp igen.) Jag hade dock trevligt medan jag väntade eftersom jag träffade flera vänner och bekanta, bl a Mari-Paz och Kaisa.
