Sparad "dagbok"1: (Fr o m 2/10-06 t o m 25/2-07)

06-10-01 emigrerade jag till Costa Blanca, Spanien!

Till att börja hyr jag ett rum i Lucia Quinteros' hus nära Busot, 18 km norr om Alicante. Jag kommer att leta efter en egen liten bostad något närmare kusten. Kanske i Playa de San Juan, där det verkar vara väldigt fint. (Vid kusten, ett par km norr om själva Alicante.) Eller kanske i El Campello, som också verkar vara trevligt.

Jag har tröttnat på det svenska klimatet, och längtade efter värme och ljus. Eftersom mina barn har blivit stora och flyttat hemifrån nu i höst (Den yngste ända till England.) så kunde jag också flytta. Och eftersom jag f n har sjukbidrag (eftersom jag "gått in i väggen / bränt ut mig") så kan jag bo var jag vill inom EU. Costa Blanca har ett av världens hälsosammaste klimat. Och självklart har jag valt en trakt där jag vet att man dansar tango! (I Alicante, Benidorm och Torrevieja bl a.)

Flytten hittills:

06-10-02:

Efter att ha tagit reda på allt jag kunnat om att emigrera (samt ta med katter) till Spanien började jag i god tid att gallra alla mina tillhörigheter. Spanska lägenheter är små och saknar helt förråd så några "bra-att-ha-saker" var inte att tänka på. Eftersom jag alltid, hittills, sparat på allt sådant så tog gallringen betydligt längre tid än jag kunnat ana. Så när det var dags att börja packa var det inte längre gott om tid. De sista 44 timmarna innan flyttbilen skulle komma packade jag oavbrutet utan vilopaus. Det gick för att jag var tvungen, trots att jag veckan innan bara sovit 3 timmar per natt i genomsnitt. 21 kubikmeter möbler och övriga tillhörigheter hämtade flyttbilen.  (Ett gott råd: Ska du flytta långt så var ute i bättre tid än jag, och läs gärna ett år i förväg boken "Rensa i Röran", som tydligt beskriver att man bara ska behålla det man använder samt det man tycker mycket om. Resten ska slängas eller ges bort.)

 Mina 3 katter och jag fick skjuts till Kastrup av Jörgen. Skönt, för jag hade (inkl katter) 62 kilos bagage. (Hade köpt 2 flygbiljetter för att kunna få med mig alla katterna.) Efter diverse krångel med först flygbolaget och sen tullen, lyckades jag få ombord alla katterna trots att man egentligen bara får ta med 2. Färden gick bra. Katterna var lugna och skötte sig fint. Själv lyckades jag t o m sova en liten stund hoprullad på mina 2 flygsäten, utmattad som jag var.

 Väl framme i Alicante blev jag mött av Lucias mans söner, Janne och Hasse, som skjutsade mig till mitt nya hem. Här är fint. Solen skiner och det är 25 - 28 grader. Massor av växter som hos oss är små krukväxter är här stora buskar översållade av blommor. Efter att ha gjort i ordning mitt rum och installerat katterna, promenerar jag i omgivningarna medan jag väntar på mina möbler som kommer på torsdag eller fredag. Jag hittade en liten affär med manuell betjäning där jag lyckades beställa det jag önskade enbart talandes spanska. Tyvärr var sortimentet inte så stort. Det går 3 bussar om dagen in till Alicante, kl 7.15, 16.00 och 21.15. Jag planerar att åka in i morgon för att handla lite mat mm. När bussarna går hem vet jag inte än. Jag ska också passa på att söka residencia (permanent uppehållstillstånd) samt köpa en spansk mobiltelefon. Så småningom kommer jag att få tillgång till internet via telefonmodem. Men just nu har jag ingen kontakt med omvärlden. Just i dag är det bara skönt för jag har rätt mycket sömn att ta igen.

 06-10-03:

Jag tänker inte skriva dagbok här. Det är bara nu i början som jag skriver lite var dag, eftersom jag vet att jag har många vänner och släktingar som vill veta hur det gått för mig.

Jag åkte till Alicante i morse medan stjärnorna ännu syntes. Solen gick upp när jag kom fram. Jag lyckades efter mycket om och men ta reda på var man ska söka residencia samt NIE-nummer (används t ex vid deklaration). Jag klarar mig enbart på min knackliga spanska. (De 20% av spanjorerna som lär kunna tala engelska har jag ännu inte stött på. Kanske bor de i en annan del av landet...) När jag kom fram till "NIE-avdelningen" så var dagens könummerlappar slut. De bad mig återkomma i morgon klockan 8. Lyckades i alla fall aktivera samt betala min spanska hemförsäkring. Köpte också en spansk mobiltelefon med kontantkort (knappt halva priset mot hemma). Mitt nya nummer hittar du under rubriken "Kontakta mig". Det är +30 grader i dag men fläktar lite så det känns alldeles lagom. Vid stranden var det fullt med folk som badade. Jag blev sugen men har ännu inte tid.

Det var skönt att komma hem igen. Det är tystare samt bättre luft här på landet. Bussarna från Alicante till Busot går 6.00, 14.10 och 20.10. Alltså kommer jag att få vara hemifrån mellan kl 07 och 15.15 i morgon också. Katterna finner sig i detta. De sover eller beundrar utsikten från vårt fönster när jag är borta. (Det finns bl a en del fåglar, t ex koltrast, för dem att titta på.)

 06-10-04:

Så blev det en tur till Alicante i dag också. Beslöt mig för att vänta med NIE-nummer. Det behövs inte förrän jag ska börja jobba eller om jag köper en lägenhet. Jag gick och sökte residencia i stället. Jag stod först i kön med samtliga handlingar (pass, kopia på första sidan i passet, 2 passfoton, samt 2 ifyllda ansökningshandlingar) så stämpeln var snabbt ordnad. Det riktiga residencia ska komma i brevlådan om 8 veckor sa de.

Eftersom allt var snabbt ordnat fick jag plötsligt massor av tid att spendera i Alicante innan bussen skulle gå hem. Alicante är en fin stad med mycket att titta på bl a en stor gammal slottsruin uppe på en höjd, jättestor småbåtshamn och fina badstränder. Men staden är lite för stor för min smak, 380 000 invånare. Det är gott om bilar och följdriktligen mycket avgaser i de centrala delarna. Bussarna kan gå på tomgång 10-15 minuter vid busstationen. Stackars dem som bor där. Men nere vid havet luktar det friskt och gott. Jag hittade en djuraffär där jag köpte kattmat. I skyltfönstret stod en vetefärgad söt men ledsen hundvalp av okänd ras samt, i buren bredvid, 2 söta cremefärgade kattungar med minst 50% perser i sig. Det skär i hjärtat på en djurvän som jag att se dem stå där i sina burar. Gick till ett internetcafé och skrev 2 mail, men lyckades inte uppdatera min hemsida därifrån. Vet nu vad jag gjorde för fel, men inte när jag får tillgång till internet härnäst. Jag kan inte åka till Alicante var dag. I morgon ska jag hålla mig hemma och hopas på att mina möbler och saker kommer. Annars får jag vara hemma på fredag också för att vänta på dem.

 Det blir ingen tango den här veckan. Får se hur det blir sedan. Problemet är att komma hem. Det går ingen buss förrän kl 14 dagen efter! Taxi lär kosta ca 3-400 så det har jag inte råd med. Det är ingen vidare cykelväg mellan Hoya de los Patos och Alicante. Det är 18 km fågelvägen, men vägen är smal, kurvig, utan vägren och mycket hårt trafikerad. Det tar nästan en timme för bussen trots få stopp. Troligen räcker inte dubbla tiden om man cyklar även om jag normalt cyklar 15-20 km / timme. Det är rätt kuperat också. Men det är klart att jag vill prova tangon i Alicante så snart jag kan. Så jag löser det väl på något sätt.

 Gick en runda med min katt Celine i eftermiddags. Estelle tyckte det verkade för farligt och ville inte, och Safir ville bara bli buren hela tiden, så de fick gå in igen. Celine går fint i koppel och nosade intresserat på allt det nya. Jag är fortfarande trött efter allt packande och flyttande så jag planerar att lägga mig tidigt i kväll. Råkade väcka mig själv inatt av misstag. Hade, p g a att jag missförstått den spanska manualen på en punkt, lyckats ställa min nya mobiltelefon på väckning kl 00.00. Jag lär mig nya ord hela tiden, men måste erkänna att det går runt i huvudet ibland. Periodvis blandar sig alla språk jag kan bara lite av (spanska, franska, tyska och grekiska) till ett enda sammelsurium. Nå när jag kommit till ro här får jag väl börja plugga spanska på allvar. Att kunna språket är ju A och O om man ska komma in i samhället!

06-10-05:

I morse sov jag ända till klockan 9. Skönt! Sen satt jag ute i solen ett par timmar och läste en bra bok. Bra att jag vilade mig på förmiddagen för eftermiddagen skulle innebära mycket jobb. Fick vid middagstid veta att flyttbilen med mina tillhörigheter var på väg och beräknades anlända ca 13.30. Ett litet problem uppstod dock. Den 17 m långa bilen hade inte en chans att komma in på smala Calle Faisanes med sina tvära kurvor. Den fick parkeras en bra bit bort. Chauffören Mats samt Janne och Hasse fick hyra en liten bil med släp och för hand lyfta över alla möbler och flyttlådor. (Dessa var annars packade på pallar, förberedda för att lastas av med truck.) De körde hit lite i taget och jag bar in i mitt rum samt rummet utanför efterhand. De största och tyngsta möblerna bar karlarna. Ganska svettigt i värmen var det. Vi höll på att bära utan paus från 13.30 till klockan 18. (Mät upp 21 m3 så ser ni att det är en hel del...) Jag är mycket tacksam för att Janne och Hasse hjälpte till att bära! Änglar med muskler istället för vingar, det är dom det. Dessutom hade de lejt in en kompis, Per, som var här på semester. Tjänstgöra som flyttkarl är ju inte vad man normalt menar med semester men Per tog det med gott mod. Tack ska ni ha, Janne, Hasse, Per och Mats!

 Jag har nu hunnit ställa några av möblerna i ordning i mitt rum, och tröttheten har infunnit sig. Jag får montera katternas stora 5-vånings-klösmöbel i morgon fast jag planerat att göra det i kväll. Resten får också vänta. Krukväxterna har jag dock packat upp och ställt upp på ett bord ute på verandan. Min stora gullranka samt katternas ampelliljor mådde prima. Mina pelargonier såg halvdöda ut, men tar sig förmodligen snabbt i det för pelargonier utmärkta vädret. Det mesta av möblerna och flyttlådorna kommer att få stå ouppackat. Det får inte plats i mitt 12 m2 stora rum. Och microvågsugn, vattenkokare o dyl finns ju redan här i huset som jag kan låna. Det blir när jag hittar egen lägenhet som jag kan göra i ordning på riktigt. Det ser jag fram emot. För det blir lite jobbigt att bo i kappsäck en längre tid. Men ett par månader kommer inte att vara några problem. Förhoppningsvis hittar jag en liten etta till våren.

 I morgon måste jag handla. Kattsand till katterna och lite mat åt mig. Kanske jag går till Busot. Det är bara 4 km dit. Jag kan tyvärr inte köpa kylvaror eftersom det inte håller sig på hemvägen. Tror knappast att de har något internetcafé i Busot. Alltså får ni vänta med att läsa detta.

 06-10-06:

Jag har sovit gott i natt under mitt duntäcke som jag packade upp i går. Jag har frusit ganska mycket om nätterna hittills. Det är varmt ute men husen är byggda för att förbli svala inomhus...

På förmiddagen gick jag de 4 kilometrarna till Busot. Vägen gick ganska mycket uppför hela tiden, och lite i serpentinkrokar. På min karta står det att Busot ligger 396 meter över havet, men eftersom det inte står något om höjden här i Hoya de los Patos vet jag inget om höjdskillnaden. Det tog 50 minuter att gå. Busot är ingen större by men utsikten är fin, man ser till Alicante. Det var svårt att hitta en affär bland de ringlande smågatorna, jag fick fråga mig fram. Den syntes knappast utifrån. Det var en manuell butik detta också, men sortimentet var större än i Hoya de los Patos butik. Men sådana "uddavaror" som diskborste och kattsand hade de inte. Det känns lite som att bli flyttad tillbaka i tiden, men inte oävet, när expediterna står bakom disk och räknar ut köpesumman med papper och penna. Får kanske gå till El Campello i morgon, för kattsanden är snart slut. Tror att det kan vara 8 km men vädret är ju fint och jag har friska ben. Det är bara viktigt att komma ihåg solskyddsmedel på näsan. Jag vet förstås inte när affärerna har öppet på lördagarna. Jag får väl chansa på förmiddagen ca 10 - 12.

 Jag inser mer och mer hur fin uppfinning mobiltelefonen är. I dag kunde jag ringa min dotter Jenni och gratulera henne på namnsdagen, och i går ringde Jörgen till mig från Buenos Aires där han är nu igen. Båda gångerna hördes det som lokalsamtal. (Synd att det ska kosta så mycket bara. Jag ska försöka ringa mest via Skype sen när jag får en internetuppkoppling.) Nu i eftermiddag har jag monterat katternas klöspelare samt läst ut boken. För mig känns det avstressande med så mycket solsken och värme. Lite av sommarlov... Det jag tycker mest om med Hoya de los Patos är tystnaden! Här hörs bara fåglarnas kvitter, några hundar som skäller ibland samt tuppen som gal om mornarna. Bara någon enstaka gång hör jag ljudet av andra människor eller en bil på avstånd.

06-10-12:

I lördags gick jag till El Campello. Det tog 1 timme och 40 minuter. Vägen var lång och tråkig. Jag passerade ingen bebyggelse på hela sträckan, bara ett grustag, och nästan framme, en tomatodling. Bergen är torra eftersom det har regnat så lite i år. Ett gulbeige damm från den torra jorden blåser i kring överallt och fastnar i svetten. Tur jag har tillgång till ett modernt duschrum!

Campello ger ett trevligt intryck. Det är lagom stort, 24 000 invånare, och har allt man behöver inkl badstrand. Jag hittade en stor affär och köpte kattsand och några andra förnödenheter. Och så kunde jag uppdatera hemsidan som ni märkte. På hemvägarna kändes kassarna jättetunga. Som tur var fick jag lift de sista kilometrarna med en trevlig engelsk dam bosatt sedan många år i Hoya de los Patos. Skulle jag ha nytta av en cykel i de här trakterna så måste det vara en med växlar. (Samt bra bromsar.) Backarna är sällan kortare än ett par km.

 Hoya de los Patos är för mig lite av ett "rikemansgetto" med sina stora fina hus omgivna av manshöga höga murar och låsta grindar. (Fast det finns värre områden, med superlyxiga villor och ännu högre staket runt hela bostadsområdet.) Om jag går ut en runda så träffar jag nästan aldrig någon människa. (Lucia säger att här är såå tråkigt. I alla fall när man inte har bil.) Däremot är jag numera god vän med flera av hundarna i trakten, vars jobb tycks vara att vakta husens infarter. Särskilt med hunden som bor granne. Vi hälsar på varandra flera gånger om dagen. Jag pratar svenska och han viftar på svansen. Vi förstår varandra precis. I byarna, som Busot, sitter folk ute på bänkar och pratar, eller strosar omkring. Där är det lättare att etablera kontakter. Annars är det vackert här. Jag visste inte att Bougainvilla fanns i så många nyanser, inte bara lila och rosalila, utan även rent rött och aprikos. Hibiskusarna blommar också överdådigt, likaså de väldoftande jasminerna. Och Nerium Oleander är stora buskar här. Synd att de är giftiga (inget för kattägare). Jag hade gärna haft en rosa annars för de är både vackra och doftar fint.

 F ö är spanjorerna mycket vänliga och hjälpsamma. De visar mig alltid tillrätta när jag på min knackliga spanska frågar om vägen till en livsmedelsaffär el likn.

Har fått mina första brev här i Spanien. En räkning, samt bekräftelse från skattemyndigheten att jag nu är utskriven ur den svenska folkbokföringen. Det hade varit ännu roligare att få några kärleksbrev. Men om dylikt får man ge upp hoppet i min ålder... (Ni ska veta att det tar tid för posten att nå fram. 14 dagar lär inte vara ovanligt...)

 Jag tar dagarna som de kommer vilket är ganska avstressande. Behöver jag äta så gör jag det, behöver jag tvätta så gör jag det. Jag läser en del. Har hunnit med 3 böcker hittills. Har inte så många olästa böcker med mig så jag får börja ransonera. Det lär dröja innan jag kan läsa en bok på spanska. Jag har promenerat lite i trädgården med katterna, en åt gången utan koppel. Det har gått bra. De tycker att det är jättespännande att lukta på allt. Promenadhastigheten ligger uppskattningsvis på 100 meter per timme... Vad som händer ute i stora vida världen vet jag ingenting om. Jag läser ingen tidning, hör inte på radio och ser inte på TV. (Ni ringer väl och berättar om det blir världskrig eller så?)

 Jag skulle vilja jobba mer aktivt för att hitta en egen lägenhet, men det är svårt så länge jag inte behärskar språket. Det skulle vara så roligt att ha något eget att göra i ordning, att få packa upp, och att få komma till ro! Jag har i alla fall skrivit en önskas-hyra-annons på spanska i dag. Nu skulle jag bara behöva skriva ut den och sätta upp den på några olika platser. Än vet jag förstås inte alls var man får sätta dylika lappar. Lucia har sagt att jag kan få sätta en i hennes systers affär i Albufereta, men jag har ännu inte träffat systern.

 I dag är det spansk helgdag (La Hispanidad) så jag väntar tills i morgon, fredag, med att åka in till Alicante. Dagarna går lite långsamt just nu, men jag trivs väldigt bra med vädret. Det är skönt att kunna gå i shorts, linne och sandaler i oktober! Jag saknar inte Sverige alls, men givetvis er, mina vänner, och i all synnerhet mina barn förstås.

 06-10-15:

I fredags eftermiddag åkte jag in till Alicante. Lyckades vare sig läsa alla mina mail eller uppdatera hemsidan. "Sidan kan inte visas", fast på spanska, kom upp hela tiden. Kanske nätet var överbelastat eftersom så många var lediga.

 Jag gick och tittade lite i affärer i stället. Det var nog "fina gatan" jag hamnat på för kläderna var alldeles för dyra. Hittade en kul affär där de bl a hade lampor, städredskap, porslin, väskor och diverse praktiska småprylar. Det som skilde denna affären från en "vanlig" var att allt var i starka, glada färger. Avdelningarna var "färgsorterade", allt rött för sig etc. De hade t ex  regnbågsfärgade skurtrasor (blir väl lite roligare att städa då). Jag köpte en grönrandig tandborstmugg med svart-vita katter på. (Min gamla kasserade jag innan flytten.)

 En liten stund innan bussen skulle gå tillbaka vågade jag mig också på att köpa några kylvaror, bl a yoghurt och skivad kokt skinka. (Det var kväll och jag hade en liten kylväska med så jag tänkte att det borde gå bra.) Yoghurten med Dopilus och fibrer var jättegod. (Mjölk är ingen kylvara här, den är hållbarhetsbehandlad. Att den smakar "kokt" spelar inte mig så stor roll eftersom jag mest vill ha en skvätt i teet.) Jag läser alla innehållsförteckningar och har nu lärt mig vad fullkornsvetemjöl, kokt, mellanmål o likn heter. Djuraffären var stängd så jag fick inte tag på kattmat. Jag har hittills bara köpt de allra minsta förpackningarna eftersom det varit tungt att bära hem allt annars.

 I går regnade det här i Spanien! Det kom säkert en hel mm! (Mer hade behövts förstås.) Katterna var ute just då men fick full fart in.

 I dag har jag och alla 3 katterna (lösa!) varit ute i trädgården i flera timmar. Jag vattnade dels fruktträden (citrusfrukter, fikon mm), och dels läste jag. Katterna höll sig snällt i min närhet. De uppskattade verkligen att få utökat revir. När de blev kissnödiga sprang de, som de innekatter de är, det fortaste de kunde, in till kattoaletten. (Utan katterna skulle jag säkert känt mig ensam. Men de gör verkligen skäl för epitetet sällskapskatter.)

 I morgon, måndag, bör jag antingen promenera till El Campello, eller ta tidiga bussen in till Alicante, för att kolla mina mail samt köpa en stor förpackning kattmat. Jag väntar till i morgon med att bestämma mig.

 06-10-17:

I går gick jag den långa vägen till El Campello bara för att upptäcka att allt var stängt! Eftersom det var 7:e dagen på deras helgfirande trodde jag att åtminstone matvaruaffärerna hade öppet, men inte. Själv behövde jag fylla på förråden av både ett och annat. Medan jag funderade på vad jag skulle göra så gick jag ned till stranden och badade fötterna i det behagligt varma medelhavet. Hade jag haft bikini och handduk med hade jag hoppat i hela jag, som så många andra gjorde denna varma dag.

 Jag gick därefter runt lite i Campello för att se om det trots allt inte var öppet någonstans. Upptäckte då att bussarna till Alicante gick var 12:e minut som vanligt. (I Alicante firar de inte i 8 dar.) Alltså åkte jag dit och handlade det jag behövde. Tyvärr gick det inte att uppdatera hemsidan. Stället nära busstationen är det alltid krångel på. (Och det andra har semesterstängt.) Vet nu att det finns ett 3:e internetcafé, lite längre norrut i Alicante. Får väl prova det nästa gång. Det blev en lång dag för bussarna till Busot går inte var 12:e minut utan ca var 8:e timme. Jag var trött när jag kom hem strax efter kl 22. (Jag hade gått hemifrån efter frukost.)

 I dag har jag tagit det lugnt. Katterna som tvingades vara stilla hela dagen i går har varit desto mer aktiva. Jag släppte ut dem eftersom jag förstod att de behövde röra på sig. Jag hängde upp tvätten jag tvättat och pysslade lite med mina pelargonier som verkar ta sig fint. Plötsligt saknade jag 2 av katterna och skulle just ropa på dem när en dyblöt Celine kom gående från swimmingpoolen. Hon såg mycket olycklig ut. Jag tog en av de rentvättade handdukarna och svepte in henne i, och gick på jakt efter hennes son som brukar hålla sig tätt intill sin mor. Jag såg honom ingenstans. Jag tittade förstås i poolen men såg ingen katt. Polen används inte f n och vattnet är alldeles grönbrunt med ett siktdjup på ca 15 cm. (Förmodligen var det därför de hoppat i, för att de inte förstod att det var vatten. Kanske trodde de att det var ett blankt golv. Självmant badar de av princip aldrig!) Jag hann bli lite orolig. Sen såg jag lille Safir. Han satt, dyblöt, inklämd i ett bräddavlopp en decimeter över vattenytan, och kunde inte komma därifrån. Efter diverse akrobatiska övningar då jag hängde ut över poolkanten så lyckades jag, tack vare att han litade på mig, hala fram och upp honom. (Där gick ytterligare en nytvättad handduk...) Jag undrar hur i all världen Celine kom upp. Det är ½ meter mellan vattenytan och bassängkanten. Enda sättet att ta sig upp verkar vara med hjälp av badstegen i bortre änden av bassängen. Hon är visserligen en osedvanligt klok katt, men stegen befinner sig drygt 10 meters simtur från där hon troligen trillade i. Resten av dagen har Celine och Safir vilat sig efter den säkert skräckfyllda upplevelsen. De har inte haft någon lust att gå ut. Vet nu inte om jag vågar ha dem lösa i fortsättningen. Jag tror visserligen att Celine och Safir kommer att undvika bassängen. Men Estelle vet ju ännu inte hur obehagligt det är att trilla i där.

 Eftersom jag har mail jag bör skicka, och räkningar som ska betalas, bör jag promenera till El Campello i morgon igen. Jag planerar också öppna ett konto i en bank där. I dag är festens sista dag så i morgon bör allt vara öppet som vanligt igen.

 06-10-21:

Det gick bra att öppna bankkonto i Campello i onsdags. Men när mitt Residencia kommer så måste jag gå till banken igen för då ska jag få nytt kontonummer.

 Jag måste säga att jag trivs utmärkt med att det är + 28º och solsken så här i slutet av oktober. Hörde att det var -2º i Stockholm i går natt. Här var det + 17º. Ja, vädret är definitivt bättre. Mycket är annorlunda här. Jag kan oftast inte säga om det är bättre eller sämre, bara påtagligt annorlunda. Maten t ex. Ibland är det inte vad jag tror att det är som jag handlar, men alltför stora misstag har jag inte gjort hittills. I Helsingborg blev jag heller aldrig väckt av en skriande åsna som jag blev i morse. (Det finns några gårdar strax utanför detta bostadsområdet.) Faktum är att jag föredrar åsneskri och galande tuppar framför bilmotorers buller.

 I går tog jag 7.15-bussen in till Alicante. Jag tänkte att det var lika bra att skaffa ett NIE-nummer i alla fall. (Identifikationsnummer för utlänningar.) Jag gick så snabbt jag kunde raka vägen från busstationen till den speciella polisstation där man söker ett sådant, och ställde mig i kö där utanför. Jag kom fram 8.45. Då var det bara 42 före i kön. De skulle öppna klockan 9. Kön för icke EU-medborgare var minst 4 gånger så lång. Många där hade köat sen 5 på morgonen. När de öppnade fick vi i "EU-kön" var sin kölapp och fick ställa oss i en ny kö. Endast de som var först i den andra kön fick kölappar. Övriga fick besked om att komma tillbaka en annan dag. De delar bara ut kölappar till så många personer som de räknar med att hinna med. Väl inne fick jag fylla i ett formulär, lämna ett passfoto, kopia på första sidan i mitt pass, samt visa passet. De bad mig komma tillbaka 3 timmar senare vilket jag gjorde. Då fick jag stå i en ny kö, men fick ett stämplat papper med mitt NIE-nummer i handen. Så var det klart. F ö hann jag inte uträtta mycket i Alicante eftersom jag ville ta 14.10-bussen hem. Hade trevligt sällskap av en dam vid busshållplatsen och lyckades, tack vare hennes förståelse för mina språksvårigheter, föra en ganska innehållsrik konversation på spanska.

 Nu har jag bara mantalsskrivningen kvar. För att mantalsskriva sig ska man personligen uppsöka rådhuset man tillhör (i mitt fall Busot) och fylla i några formulär. Jag måste ändå till Busot på måndag för att posta några brev så kanske jag passar på då om de har öppet på rådhuset. (Jag får fråga mig fram för jag vet inte var det ligger.) Mantalsskrivningen måste man personligen förnya vart 4:e år även om man inte flyttar.

 I fredags ringde jag också till "Telefonica" för att fråga hur länge till jag ska behöva vänta på internetuppkoppling. Efter lång väntan fick jag beskedet att de inte visste när jag skulle få internet och inte heller hur lång väntetiden normalt brukar vara. De fick en liten påminnelse i alla fall. Så nu är det bara att vänta och hoppas. Det är mycket opraktiskt, vilket jag också förklarade för Telefonica, att behöva gå totalt 16 km, alternativt ta bussen och vara borta 8 timmar, för att skicka eller läsa några mail.

 Jag saknar tangon! Börjar få grava abstinensbesvär. Provade att dansa lite för mig själv men snubblade på en katt så det gick inget vidare. (På en Metro-liknande tidning i Alicante såg jag förresten Aisha och Victor på framsidan. De illustrerade en artikel om "tät" dans.) Men att läsa om dans är inte det samma som att utöva det. Synd att vägen hem från Alicante är alltför lång! Annars hade jag så gärna provat tangon där! Vägarna är tyvärr extra oframkomliga just nu. De håller på att gräva ner stolparna till en stor kraftledning nå'n mil härifrån, så både vägen till Campello och till Alicante är "avgrävd" och man får gå / åka omvägar fram och tillbaka för att ta sig runt det grävda. Bussen från Alicante har kört fel i mörkret 2 kvällar då jag åkt med. Men det har alltid varit någon passagerare som hojtat till och förklarat vägen för chauffören.

 Körstilen är förresten annorlunda här, mycket tutande och gestikulerande. "Parkeringsstilen" är också annorlunda. Det är inte ovanligt att bilarna parkerar ända längst ut i hörnen i gatukorsningarna, eller på övergångsställen, eller dubbelt. Men de verkar glada för det mesta, spanjorerna.

 I dag hade jag tänkt att lägga in några av de 134 foton jag hittills tagit här i Spanien på denna sidan. Men hur jag än bär mig åt så kan datorn inte hitta kameran, trots att jag har installerat programmet som medföljde kameran samt kopplat sladden mellan USB-porten och kameran. Och eftersom jag saknar internet så kan jag inte heller få support från kameratillverkaren. Suck. Ja, ni får väl vänta lite till på att se hur vi har det, katterna och jag. Jag kan ju ändå inte uppdatera hemsidan förrän på måndag eller tisdag. Jag hoppas verkligen att Telefonica har tänkt ge mig telefonabonnemang och därmed internetuppkoppling denna månaden!

 Jag fortsätter att skriva "dagbok" ett tag till eftersom jag från flera håll fått höra att ni tycker det är kul att läsa den.

 06-10-22:

Iklädd stora solglasögon och en minimal bikini (det gäller att passa på när solen skiner) har jag vattnat alla fruktträden i förmiddags. Sådan klädsel kan jag ha när endast grannens hund ser mig. Han är nämligen alldeles för finkänslig för att fälla nedlåtande kommentarer om ev celluliter o dyl. Katterna har varit lösa hela dagen. De njuter av friheten. Mest ligger de still på en altan och vilar, men emellanåt tar de en "luktrunda" i trädgården. De håller sig på behörigt avstånd från poolen och påfallande ofta kring mina fötter. I eftermiddags läste jag ut ytterligare en bok, medan tvätten soltorkade. Det har varit en lugn och avkopplande dag.

 06-10-23:

Gick till rådhuset i Busot nu på förmiddagen. Där fick jag fylla i ett papper om mantalsskrivning. Dock skulle jag haft mitt hyreskontrakt med mig. Det ska jag lämna kopia på nästa gång jag är i Busot. (I och för sig tror jag att det är fastighetsbeteckningen de är ute efter, och den står inte i kontraktet, men man ska alltid göra som de säger så blir de nöjda och man får sina stämplade papper.)

 Känner inte för att "rulla tummarna" i dag så jag åker till Alicante med 16-bussen för att betala några räkningar till, samt maila. Om jag hittar ett annat internetställe så kanske jag kan uppdatera hemsidan också.

 06-10-27:

Jag blir alltid trött i huvudet när jag, som i dag, har varit i Alicante. Det är en hektisk stad med mycket trafik. I centrum av Alicante skulle jag inte vilja bo, hur nära till tangon det än må vara. Men i bland måste jag in till storstaden. I dag har jag t ex ordnat en olycksfallsförsäkring åt mig. De svenska försäkringarna gäller ju inte längre om man bosätter sig utomlands, så allt får man skaffa på nytt. Men nu är alla försäkringar alltså klara. Och sen i går förmiddags är jag också mantalsskriven här. Nu är det, mig veterligt, inga fler papper som ska ordnas.

 Helt utan sysselsättning blir jag dock inte. Avin till mitt Mastercard från den spanska banken har kommit. Det ska hämtas ut i Mutxamel. Där har jag aldrig varit, men jag passerar det på väg till och från Alicante. Det är bara 8 km dit. Synd att vägen är avgrävd på hitsidan om Mutxamel. Det skulle varit mycket närmre annars. På det hållet kan det inte bara vara för kraftledningen de gräver. Det ser ut som om det kanske ska byggas hus där, och göras nya vägar. Jag vet inte, men det byggs mycket i Spanien. Det finns väldigt många nybyggda lägenheter till salu. Tyvärr är de flesta så dyra så att varken jag, eller de spanska ungdomar som vill flytta hemifrån, har råd att köpa nån. Jag har i alla fall ingen lust att gå till Mutxamel de närmaste dagarna. På måndag måste jag till banken i Campello, så Mutxamel blir det tidigast senare den veckan. (Jag har ändå nästan inga pengar på bankkontot så jag klarar mig utan kortet.)

 För er som inte kan spanska så kan jag förresten berätta att Calle Faisanes betyder Fasangatan, Hoya de los Patos betyder Ankdammen och Mutxamel betyder Mycket honung.

 (Ni som är mer intresserade av tango än katter kan hoppa över följande stycke.) Katterna har klättrat i träd i dag! För första gången på riktigt. Ja, de klättrade ca 1½ meter upp i en palm häromdagen, men de kom inte högre för palmen hade för stort omfång så de fick inte grepp. Men i dag hittade de trädet bredvid som är mycket klättervänligare, och dessutom ännu högre. Safir klättrade först raskt upp ca 3 meter. Celin rusade efter honom uppför stammen för att kolla läget. Safir klättrade högre. Celin bedömde att det fick vara för hennes del så hon klättrade ner till 2 meters höjd och hoppade elegant ner därifrån. Estelle ville se vad Safir hade för sig och gjorde några misslyckade försök att ta sig upp. (Misslyckandena berodde på att hon försökte ta sig upp på undersidan av den något lutande stammen, inte på ovansidan som de andra katterna gjort.) Nåväl till slut kom hon på var hon skulle klättra. När de båda syskonen var uppe på ca 5 meters höjd tyckte jag att det fick räcka. (Lite kycklingmamma är jag...) Jag kallade först på Estelle som satt nederst. Hon hade mycket svårt för att ta sig ner eftersom hon inte kom på att man kan klättra baklänges. Hon hoppade sen från ca 3 meters höjd och det gjorde visst ont i ena tassen, men hon skadade sig inte. Sen kallade jag på Safir. Han var lite rädd när han insåg hur högt han var. Men han lyckades klättra nedåt. Jag pekade på den nedersta grenklykan, ca 2 meter över marken, och då klättrade han dit och hoppade därifrån. Kanske det var tur att jag inte klippte deras klor i går som jag egentligen hade tänkt för då hade det varit vanskligare för dem att ta sig ner. Upp hade de nog kommit i alla fall. De börjar med att springa mot trädet och kastar sig nästan 1½ meter upp på stammen. Sen nästan springer de uppför. Men ner är det svårt för en ovan katt. Jag är säker på att katter tycker att det är kul att klättra annars. (Det har både jag och mina barn tyckt i alla fall. Till mina barn sa jag alltid att de inte fick falla och slå sig. Och det gjorde de inte. Förbjuda barn att klättra är ju inte lönt. Och högt upp i träden klättrade de redan när de var små. Lite orolig var jag förstås...) Nu får jag hoppas att katterna själva lär sig hur de klättrar säkrast och bäst. Jag tror att de kommer att sakna Lucias stora trädgård (2500 m²) när vi hittar en egen lägenhet, för den kommer knappast att ha mer än en, i bästa fall stor, balkong. Trädgården kommer förstås jag också att sakna. Jag skulle gärna ha en egen! Så glad för växter (särskilt blommande) som jag är...

 06-10-29:

I fredags kväll ringde Janne och sa att han talat med spanska televerket. De hade lovat att jag skulle få internetuppkoppling den 6:e december! Om över en månad alltså... Suck! Då skulle jag faktiskt kunna få bredband, vilket jag inte trodde var möjligt här ute på landet! Janne ska ringa en gång till och fråga om jag inte kan få telefonjacket tidigare så jag kan koppla upp mig via telefonmodem så länge. Eftersom han pratar bra spanska så är det betydligt effektivare att han ringer än att jag gör det. Janne och Hasse är förresten väldigt trevliga killar. Janne ringer ett par gånger i veckan bara för att höra att allt är OK. Skönt att känna någon härnere som jag kan tala med på mitt eget språk. Jag saknar språket väldigt mycket. Det känns frustrerande att inte kunna säga vad jag vill till folk. Ibland känner jag mig oartig för att jag är tyst. Jag har planerat, men inte börjat på det än, att läsa om mina spanska kursböcker. Jag behöver dels repetera, dels gå vidare.

 I går såg vi tre små söta igelkottsungar. De bor under några buskar vid muren i ett hörn av trädgården. Katterna var väldigt nyfikna på dem. Celine och Estelle höll sig för säkerhets skull på en meters avstånd. Safir, som p g a sin ungdom både är nyfiknare och dumdristigare, vågade sig ända fram för att nosa. Igelkotten var för ung för att vara rädd så den nosade tillbaka. Jag sa till Safir att ta det försiktigt, så han inte skrämde den lilla igelkotten, och han var så försiktig. Jag tror bestämt att han gick bort och nosade på dem i dag också, men jag följde inte med. Katterna verkar klara "trädgårdslivet" bra nu. De är t ex alla väldigt försiktiga när de promenerar nära poolen.

 I dag mötte Estelle en råtta när hon nosade i rummet under polen där "maskineriet" finns. (Rummet står öppet eftersom det har varit en vattenläcka där.) Råttan skrämde henne rejält! Hon fräste till och hoppade bakåt. Vet inte vad som hände med råttan. Den låg alldeles stilla på mage på golvet utan att röra sig, när jag tittade vad det var som skrämt Estelle. Kanske den trillat ner för trappan (ca 2 meter) och slagit sig rejält. Vet inte om den var död eller avsvimmad. Hade heller ingen lust att undersöka saken eftersom det finns risk att råttor bär på sjukdomar som kan överföras på katter. Jag stängde för säkerhets skull dörrarna till rummet. Hoppas golvet där torkar tillräckligt bra ändå. (Det är gallerdörrar.)

 Själv har jag tagit det lugnt i helgen och sorterat en del grejor som jag inte hann sortera innan flytten, utan fick packa huller om buller i paniken på slutet. I morgon ska jag gå till El Campello. Det lär ta större delen av dagen. Jag ska bl a passa på att uppdatera hemsidan.

 06-10-30:

Min käre son Johan: Grattis på 19-årsdagen!!!

Jag gick till Campello i dag och uträttade mina ärenden. Bl a gick jag till en fotoaffär och lät dem bränna en CD med fotona jag tagit. (Så nu ska jag strax lägga in några bilder här.) Trots att jag fick lift halva vägen dit och halva hem, så var det väldigt svettigt att gå. Nu får man gå en ännu större omväg än sist (1-2 km mer?) p g a kraftledningsdragandet. När jag kom hem fick jag hänga T-tröjan, behån och kjolen på tork. Jag var alldeles blöt på ryggen där jag haft ryggsäcken. Tur att jag hade kylväska med mig att handla i så yoghurten, keson och skinkan höll sig nåt så när på hemvägen.

 I en affär i Campello såg jag små nätta el-cyklar för 500 euros (knappt 5000:-). De såg snygga och trevliga ut och hade batteriet på pakethållaren. En sån hade säkert varit något för mig. Undrar om det går att få tag på en begagnad? (För en ny har jag inte råd till.)

 Här kommer några bilder:

Huset med mitt rum bakom det gallerförsedda fönstret på nedre botten.

Trädgården åt norr.

En Bougainvilla i min favoritnyans.                 Gryningsvinda.

Katterna på "luktrunda" ute (längs häcken).                    Katterna på framsidan.

Vägen till Busot.

"Huvudgatan" i Busot.

Vägen mot Alicante (med busshållplatsen till höger).

Fler bilder kommer så småningom...

 06-10-30, kvällen:

Jag har fått internetuppkoppling i kväll! Jippie! Det kom en kille från Televerket nu i kväll. (Tack vare Janne förmodar jag!) Så detta sitter jag hemma och skriver. Skönt! Jag har kunnat ta emot alla de mail (några hundra) som jag fått denna månaden på alla mina 3 adresser. Jag har ännu inte kunnat skicka några mail via Outlook Express (som jag brukar använda) eftersom den fortfarande är inställd på Comhem. Jag får ta reda på vad jag ska skriva in nu. Jag tror faktiskt att det är ADSL / bredband jag har fått. Bra! Fast jag vet inte alls hur stor månadskostnaden är. Hoppas den är rimlig! Nu kan jag i alla fall börja skriva personliga mail igen. Det får bli via Spray så länge. Till en börja med loggar jag nog in varje dag. Sen blir det väl ett par gånger i veckan som vanligt.

 06-10-31:

Jag kommer att trappa ner på mitt skrivande här. Nu när jag kan maila hemifrån kan jag sända personliga mail till er. (Jag kommer att maila till dem som mailar till mig.) Hittills har det varit väldigt praktiskt för mig att kunna nå så många på en gång genom hemsidan. Den dagen jag har något nytt att berätta om tangon här i Spanien så kommer jag förstås att skriva det här. Men fr o m nu så kommer jag bara att skriva några rader då och då. (Möjligen kommer jag att lägga in fler foton här.)

 06-11-04:

Det regnar här i dag! Det har det gjort sen i torsdags kväll. Sammanlagt har det kommit ca 50 mm, vilket verkligen behövs. Det är nu +18 grader och luktar friskt och gott ute. Jag valde att bosätta mig i dessa trakterna just för att det regnar ibland. Jag vill inte bo där det är sol jämt och allt är brunbränt. Jag tycker ju mycket om grönska.

 Som tur var så handlade jag rejält i torsdags. Då sken solen. Jag var bl a i Playa de San Juan samt Playa Muchavista. Där är så vackert med milslånga sandstränder. Jag promenerade i solen på strandpromenaden flera timmar innan jag handlade i Alicante och åkte hem därifrån. (Får ju ändå vänta ett antal timmar på bussen. Startade 7.15 med att åka till Mutxamel och hämta mitt bankkort på posten där. Gick sen till San Juan och vidare till kusten.)

 I dag har jag fått mail från Daniel och Sandra som har Aba Tango här i Alicante. Tyvärr ligger alla kurser och all dans sent på kvällen. Från kl 21 och framåt. Så om jag inte skaffar mig ett fordon så kan jag inte ta mig hem på kvällen och således inte vara med och dansa. Det hade varit såå roligt annars! Men hittar jag en mera centralt belägen bostad så småningom så kan jag börja då. Hoppas det inte dröjer alltför länge. För jag saknar tangon väldigt mycket!!! (Kanske jag trots allt kan vara med på tangon en stund nästa söndag. Rapport kommer därefter i så fall.)

 Jag har fått en spansk mailadress nu: christeltango@telefonica.net , men christel.dotten@spray.se fungerar också. Däremot kan jag inte längre ta emot mail på mina gamla Comhemadresser.

 06-11-05:

Nu regnar det inte mer. I dag har det varit ömsom sol ömsom molnigt, men uppehåll. Och rent statistiskt ska det inte komma en droppe mer denna månaden. I november är det normalt +15,2 grader i medeltemperatur (max 20,4 och min 10,0). Det regnar normalt 4 dagar och kommer då 42 mm. Det är molnigt 7 dagar samt kraftig blåst en. Och det är 179 soltimmar! (Enligt väderstatistik för Alicante stad under 30 år.) Nog tycker jag det är bättre än i Sverige i alla fall.

 Det jag saknar från Sverige är er förstås! För min del får ni gärna flytta ner allihopa. Jag har av förklarliga skäl ännu inte hunnit skaffa mig så många vänner härnere. Det hade underlättat väsentligt om jag hade kunnat språket. Jag försöker lära mig några nya ord varje dag. Det är inte så svårt. Men grammatiken kommer jag bli tvungen att råplugga om jag ska komma någon vart. (Och det har jag tyvärr inte haft energi till än.)

 06-11-07:

I dag fick jag besök av grannen (de med hunden). De verkade vara mycket trevliga men jag förstod bara 1/4 av vad de sa. Dock lyssnade de tålmodigt på det jag sa, så ett visst verbalt utbyte hade vi i alla fall. Jag berättade bl a att jag skrivit om deras hund på min hemsida. De sa att de tyckte att vädret är förskräckligt nu. Och jag försökte förklara att detta är typiskt svenskt sommarväder, så jag tycker det är OK. (I dag: +21 grader, lite blåsigt, ganska molnigt och risk för regn.)

 I går var det rätt soligt. Jag åkte in till Alicante på eftermiddagen och handlade lite nödvändigheter. Åker jag 16-bussen in och 20-bussen hem så blir det mer lagom tid att spendera i stan. Fast allt har inte öppet så dags. Jag strosade runt lite i det stora (5-vånings) varuhuset El Corte Inglés. Där har de praktiskt taget allt utom mat och kläder. De hade börjat julskylta! Redan! Och inte måttligt heller... Det var massor av plastgranar och prydnader. Mycket som glittrade, blinkade och lät. Mycket var pråligt enligt min smak. Färgerna var rött, grönt, massor av guld, blått, lite orange och lite lila. Men inte silver och vitt som vi haft mycket av i Sverige de senaste åren. För mig känns julen väldigt avlägsen. Speciellt som det är sommarväder ute.

 För er som undrar: Jag har sedan jag flyttade, inte en enda gång, inte en enda minut, längtat tillbaka till Sverige! Jag längtar efter mina barn (fast de är ju utflugna hur som helst), och efter en egen lägenhet. Men inte alls efter Sverige. (Jag längtar också efter att behärska språket, men det ska väl ordna sig så småningom. Inte ens barn lär sig tala flytande på en månad.)

 06-11-10:

Molnen försvann i onsdags, så nu är här soligt igen. Regnet har gjort gott. Fler växter börjar blomma igen. Många blommar ju året runt här. Sniglarna lägger ägg och fjärilarna parar sig. Men även här märks det att det går mot höst / vinter. Nu är det bara 10 plusgrader om nätterna, och inte över 21 på dagen. Vid 19-tiden på kvällen är det mörkt.

 Jag roar mig med att artbestämma alla växter i trädgården. Trädet som katterna klättrade i häromdagen är ett rosépepparträd. (Det påminner lite om en rönn men har mycket småflikigare blad och massor av små röda frukter.)

I dag har jag suttit ute i solen och njutit en stund på förmiddagen. Solvärme är skönt! Jag åt ett par clementiner som jag plockade direkt från trädet. Det är så många frukter nu att de flesta hinner trilla till marken och ligger där och blir förstörda. Synd!

 I eftermiddag blir det shoppingtur till Alicante igen. Jag handlar där när jag är lat och inte har lust för långpromenader.

 06-11-11:

I går när jag var i Alicante köpte jag några böcker på spanska. En om Helig Birma katter, en om Chihuahuas och en om små stadsträdgårdar och växter i kruka. Det är lättare för mig att förstå den spanska texten om jag har god förkännedom om ämnet, vilket jag har i dessa fallen. Dessutom är dessa böckerna rikt illustrerade, vilket också underlättar. Jag satt ute i solen en god stund i dag och läste, och begrep faktiskt en hel del.

 Safir har badat i poolen i dag igen. Han kom in rätt som det var och var alldeles våt. (Dock inte om huvudet.) Det är i alla fall ett framsteg att han kom upp själv. I poolen finns det en jättespännande groda samt många intressanta halvdöda insekter som flyter omkring. Han lär sig väl av sina misstag hoppas jag. Men han är som han är. När jag kallar på katterna så kommer Celine och Estelle springande bums. Men inte Safir. Han fortsätter i godan ro med det som han håller på med. Antingen hör han dåligt eller så är han lite korkad och förstår inte att han ska komma när jag kallar. Han kanske inte ens har förstått att det är han som heter Safir. Jag tror i alla fall inte att han är olydig med flit. Hur som helst tyckte han mycket om att bli torkad efter badet. (Och nej, det är inte konstigt att denna tangohemsida just nu handlar mycket om katter. Jag umgås f n mer med katter än med människor...)

 I morgon kväll ska jag äntligen prova tangon i Alicante! Rapport kommer på måndag.

 06-11-13:

Äntligen har jag dansat tango! Fast det var nära att det inte blev av. En halvtimme innan det var dags att gå till bussen så kallade jag in katterna. Celine och Estelle kom springande bums men inte Safir! Jag ropade och letade men: ingen Safir. Jag letade noggrant  över allt på tomten. Ingen Safir. Jag gissade att han tagit sig utanför tomten. Det finns ett litet hål under staketet ut mot ett öppet fält. Jag har en gång ålat in en meter under cypresshäcken och med hjälp av en pinne puttat en stor sten för att täppa till det då något större hålet som jag hittat. Jag kan inte ta mig så långt in att jag med händerna kan lägga stenen tillrätta. En springa finns kvar. Den måste jag uppenbarligen försöka täta innan jag släpper ut dem nästa gång. Nå väl, jag började känna mig något stressad och orolig. Om han inte kom tillbaka i tid så skulle jag bli tvungen att skippa tangon. Jag bytte i alla fall om till tangokläder och satte mascara på ögonfransarna. Fem minuter efter det att jag borde ha gått till bussen så kom han! Jag visade tydligt att jag tyckte det var jättekul att han kommit hem igen och stängde sen raskt in honom och rusade till bussen. Jag hann i tid!

 Jag kom några timmar för tidigt till Alicante förstås. (Det går bara en buss in på söndagarna.) Jag strosade runt och tittade på sådant som jag inte hunnit med hittills. (Dumt att jag lämnat kameran hemma.) Kl 18 satte jag mig och tittade ut över den stora stranden Playa de Postiguet och Medelhavet. Kl 18.30 började solen gå ner och himlen blev vackert röd. En dryg kvart senare kunde jag inte längre urskilja linjen mellan horisonten och havet, men folk spelade fortfarande bollspel på stranden som är belyst. Många promenerade också längs strandpromenaden. Det var lagom varmt att bara ha en kofta på. Tangon skulle börja med en timmes lektion (19.30 - 20.30) på lägre nivå. Jag gick dit i god tid.

 Daniel och Sandra, lärarparet, välkomnade mig. De var trevliga och kunde lite (men mycket knacklig) engelska. Det fattades en dam så jag ryckte in och dansade med en man som bara dansat en lektion tidigare. För att ha dansat så lite var han faktiskt duktig. Jag ansträngde mig mycket för att bara vara passiv och inte lägga mig i undervisningen. Lärarna var hyfsade, varken speciellt bra eller speciellt dåliga. Daniel pratade hela tiden. Sandra sa nästan inget. Men stämningen var god! Dansgolvet bestod av blankpolerad sten. Det liknade mer granit än marmor, men var OK att dansa på. (Men fötterna blir tröttare av att dansa på stumt golv. Tacka vet jag B-salens golv!)

 På bilden: Sandra och Daniel.

Sen började milongan. Entrén kostade 5 euro (knappt 50:-). Det kom ganska många människor, kanske drygt 40 personer, jag räknade inte. Det var hälften par, hälften singlar. De flesta var gissningsvis i åldern 40 - 70 år. Jag blev först uppbjuden av Daniel. Vi dansade både tango och milonga. Han dansade hyfsat. Ganska bra förning, men lite för mycket "bensprättande". Inte så mycket variation. Sen presenterade Sandra mig för några damer och jag pratade (försökte prata alltså) med dem en stund. Alla var trevliga. En dam sa att jag kunde få sova över hos henne så jag slapp gå så tidigt från milongan. (Jag hade berättat att jag bara kunde vara med en timme eftersom jag sedan var tvungen att rusa till sista bussen hem.) Efter en liten stunds konversation så blev jag uppbjuden av en argentinsk man som dansade bra. När vi slutat dansa blev jag uppbjuden av en spanjor som verkligen dansade bra! Mycket behagligt, med tydlig förning och mjuk dans väl anpassad till musiken samt stor variation. Kvällens lyft! Sen hann jag inte mer utan var tvungen att rusa till bussen. (Det är en halvtimmes rask promenad till busstationen.) Synd att rusa när jag just kommit i gång med att dansa. Milongan höll annars på till 23.30.

 Jag befann mig nog på nivån bland de bättre dansarna. Enstaka par var mycket duktiga , andra hade bara dansat ½ - 1 år. Som på Tangorama ungefär. Ett par utmärkte sig på två sätt: De dansade mycket bra tillsammans och de var mycket snyggt tango-klädda. Hon var klädd i en enkel men raffinerad klänning sydd av två lager tyg. Ett klarrött undertyg och ett tunt svart meshtyg över detta. Klänningen såg vid första intrycket svart ut men i de höga slitsarna fladdrade det röda tyget fram. Snyggt! Till klänningen hade hon givetvis röd-svarta högklackade skor. Mannen var matchande klädd i klarröd skjorta (exakt samma nyans som hennes klänning), svarta byxor och svarta skor. Det var trevligt att titta på dem när de dansade.

 A.B.A tango, La Asociación de Bailarines y Aficionados en tango Argentino, (alltså ungefär "föreningen för dansare och amatörer / anhängare av argentinsk tango"), bildades 21/9 2005 och är alltså betydligt yngre än Tangorama. Daniel är ordförande. Jag ska ta reda på mer om föreningen. För medlemmar kostar milongan 3 euros. Är det inte för dyrt så anmäler jag förmodligen mig som ny medlem. Jag vet inte om jag i dagsläget kommer att gå på varje milonga, vilket i o f s vore kul. Men jag är hemifrån drygt 7 timmar för att kunna dansa en, och dessa få danser kostar mig då ung 80 kronor. Det har jag inte råd med varje vecka. Om jag däremot bott på promenadavstånd så hade saken kommit i ett annat läge.

 I dag bör jag, utöver att täta hålet (vilket jag inte ser fram emot då jag blev full av barr och kåda sist) promenera till El Campello för att betala räkningen för min olycksfallsförsäkring. (Jag får lägga in sådana räkningar på autogiro sen.) Men just nu är det dags för en kopp förmiddagste.

 Tre nya bilder:

Hoya del los Patos sett från luften. Triangeln (1/3 från högra nedre hörnet) är busshållplatsen och Isabento, Lucias hus ligger överst mitt i bilden med poolen diagonalt. Här nedan en förstoring av tomten / huset. Huset ligger på nedre delen av tomten och taket ser "brunbeiget" ut med skorsten i mitten. Till vänster fältet där Safir gav sig ut på äventyr.

 P.S. (Skrivet senare på eftermiddagen.) Jag glömde att skriva att på milongan spelade de inte bara tango, milonga och vals cruzada, utan även chacha, merengue och salsa. Olika personer tycktes vara bra på de olika sorternas dans. Det duktiga "röd-svarta" paret satt t ex när de senare spelades. (Jag också.) Jag kan dansa dessa danser också men mer på nybörjarnivå.

 Jag täppte till hålet bakom häcken med stor möda och stort besvär samt en rejäl stenplatta. Katterna tittade på med stort intresse. Nu tror jag inte att någon kan ta sig ut. Och redan en halvtimme senare så hade jag lyckats befria håret och kläderna från alla barr. Safir har mest hållit sig i närheten av mig i dag. Han lärde sig ju i går att jag blir så glad när han håller sig hemma...

 Men till El Campello och banken har jag inte kommit i väg i dag. Så det måste bli i morgon förmiddag.

 06-11-15:

Jodå, det blev promenad till El Campello i går. På banken berättade de att räkningen redan var betald. Det hade de redan ordnat utan kostnad. Jag hade ju sagt att räkningen skulle komma och hade pengar på kontot till detta ändamål. Det var ju bra. Så blev den betald i tid. Det känns extra viktigt när det gäller försäkringar. Här tar bankerna inte betalt för allt som de gör i Sverige. Internetbank och Mastercard kostar inget. Och ändå är räntan på sparkonton mycket högre. Däremot inte låneräntan...

 Eftersom jag var på promenadhumör så gick jag vidare söderut till Playa Muchavista och sen till Playa de San Juan, Cabo de las Huertas, Playa Albufereta och sist vidare till Alicante. Det blev minst 2½ mil sammanlagt. Jag gick runt på de olika ställena och tittade och fotograferade mycket också. Och jo, jag blev rätt trött i fötterna. Jag gick hemifrån vid 10-tiden och kom fram till Alicante vid 16-tiden. Nästan 6 timmars promenad alltså. Jag hade bara satt mig ner 2 omgångar för att dricka av mitt medhavda vatten samt äta en enpanadilla (med spenatfyllning) som jag köpt på vägen. I Alicante skulle jag bara köpa ett födelsedagskort för att skicka till min äldsta dotter som fyller år på måndag. Det var jag klar med halv 5. Tyvärr gick det ingen buss hem förrän 20.10 så det var bara att vänta. Jag kände liksom inte för att promenera mera. Det är i o f s intressant att studera människor på en busstation. Mycket intressant faktiskt. Men inte så många timmar. Jag tänkte också på att katterna tvingas vara instängda på 12 kvadratmeters yta när jag är borta. De har det väl inte alltför kul då. Ja, det var bara att sitta och vänta vare sig jag ville eller ej. Mina pengar var slut så jag kunde inget annat.

 Hade nu anslutningen mellan kamera och dator fungerat så kunde jag lagt in en del av alla foton jag tog. Men datorn kan fortfarande inte hitta kameran. Jag har nu fått ett fint felsökningsschema från kameratillverkaren via mail. Jag har provat allt de förslagit och nu återstår bara att  försöka prova i en annan dator. (Vet bara inte var.) Går det inte där heller, så är det fel på anslutningssladden som tillhör kameran, eller själva kameran. Jag hoppas att detta går på garantin i så fall. Jag planerar inga nya utflykter denna veckan (möjligen i slutet) så ni får vänta ett tag till med att se dessa foton. (På söndag planerar jag att ta bort det mesta av ovanstående text samt alla tidigare foton.)

 Att bli medlem i ABA-tango kostar 30 euros (ca 300:- ) per år och man betalar för 12 månader framåt om jag förstått det hela rätt. Medlemmar betalar 3 istället för 5 euros i entréavgift till Milongan. Alltså funderar jag på att gå med när jag fått nästa inkomst.

 06-11-17:

Endast för er som gillar katter: Nu är jag helt säker på att Safir lystrar till sitt namn. Dessutom kommer han faktiskt nästan bums när jag kallar. Vem vet, han kanske inte heller tyckte om att vara "försvunnen". Han har i alla fall om möjligt blivit ännu kelnare sen dess. Kanske träffade han en annan katt på fältet? Kanske en katt som satte honom på plats? När han kom hem i söndags så fräste Celine när hon luktade på honom. Så en främmande lukt hade han med sig. Han är nästan lika stor som sin mamma nu, men diar fortfarande med förtjusning. Celine börjar tycka att det räcker nu. Hon reser sig oftast upp och går iväg efter bara någon minut. Estelle diade tills hon var 6 månader. Safir är 6½ nu. (Katter klarar sig utan bröstmjölk fr o m 8 veckors ålder...)

 I dag är det enstaka moln på himlen och lite blåsigt. Det är bara +19 grader ute. Det går mot vinter även här...

 06-11-20:

GRATTIS på 22-årsdagen min kära dotter Linda!

I lördags fick jag mitt recedencia. Så nu har jag uppehållstillstånd till 16/10-2011! Bra! Vill jag nu ha en spansk legitimation så ska jag bege mig till en speciell polisstation i Alicante och medtaga pass, kopia av passet, recidencian, mantalsskrivningspappret samt 2 passfoton. Det kommer jag att göra ganska snart. Det kan ju vara väldigt praktiskt att ha en spansk identitetshandling med alla uppgifter samlade på. Om jag har förstått banken rätt så kommer jag dessutom att få nya bankkontonummer nu då jag är recident. Kul byråkrati... Jag ska ändå till banken för att betala nästa månads hyra till Lucia och hennes man. Jag ska också betala internetinstallationen som kostade 88 euros.

 Så har jag dansat tango igen! Härligt! Jag fick 4 tandor danser med duktiga kavaljerer på den timmen jag var där. Och ärligt talat så är det ju betydligt mer än jag brukar få på Tangoramas practicor och milongor... Först var jag hjälpdansare på kursen. Jag var kavaljer till en trevlig dam som tyvärr inte kunde följa alls. Hon gick i förväg. Men jag var envis och så bestämd i förningen att hon till slut följde lite i alla fall. Vi tränade bl a bakåt- och framåt ocho. Jag förklarade för henne hur (tekniskt sett) hon skulle ta ocho stegen. Hon tyckte att jag förklarade mycket tydligt trots att mitt språk är så knackligt. Jag MÅSTE träna spanska, framför allt glosor. Jag fattas alltför många ord. Jag berättade för några om Tangorama. Det är ett under om de begrep allt jag menade...

Det "röd-svarta" paret var snyggast klädda i går också! Fast då var det svart och silver som gällde. Jag fotade hennes tjusiga skor för att kunna lägga in bilden här sen. (Det finns en och annan dansskointresserad dam i Tangorama vet jag.) Kvinnan köpte alla sina skor i Buenos Aires sa hon. Hon och hennes man hade varit på semester i bl a Tyskland i år och då dansat tango varje kväll. Kvinnan (jag uppfattade aldrig hennes namn) bjöd upp mig då hon sett mig dansa kavaljer på kursen. Hon följde förstås väldigt fint. Men 80% av de figurer jag kan som kavaljer var förstås fullständigt bortblåsta ur huvudet. (Så som det brukar vara då man övar den rollen alltför sällan.) Sen dansade jag dam med hennes man. De dansar på en högre nivå än lärarparet.

Jag gick med i ABA-tango också. Jag blev medlem nr 36. Nej, de är inte fler. Men så har föreningen inte varit i gång mer än drygt ett år. Hemsidan blir klar i december. Jag betalade 30 euros för medlemsskap 12 månader framåt. (Ett ganska praktiskt sätt faktiskt, att inte betala per kalenderår, utan för ett år framåt. Kanske något för Tangorama att ta efter?) Och sen fick jag lägre entréavgift till milongan.

Att bli medlem i en spansk förening är förstås ett bra sätt att få spanska vänner. Jag gör fler bekantskaper där på 2 timmar än under resten av veckan... När jag någon gång i framtiden får den lilla hund som jag väntat i evigheter på, ska jag gå med i en hundförening också. Det finns en i Alicante.

PS. Denna gången spelades bara tango (samt en tanda vals) på den timmen jag var där.   

    Skorna...

06-11-21:

Jag gick till El Campello i förmiddags och uträttade mina bankärenden, handlade lite mat samt laddade över de 324 foton jag tagit hittills i november på en foto-CD. 33 av bilderna kommer ni att få se här. Bl a från långpromenaden den 15:e.

Vägen mot El Campello ser ut så här:

El Campello:

Playa Muchavista:

Playa San Juan:

Cabo de la Huertas:

Playa Albufereta:

Alicante:

Och hemma i Hoya de los Patos ser det ut så här:

 Berget åt norr.                                                                                Apelsinträd.      

Trädgården och huset.                                                     Mitt fönster.

Katterna sover.                                                                Och leker.

Safir luktar på blommor.                                                    Och studerar fjärilar.

Estelle på verandan.                                                                Jag i solen...

PS. När jag återigen läste igenom mitt recidencia så verkar det vara precis som jag uppfattade texten från början, (men tyckte var konstigt), att legitimationen kan jag bara ansöka om en enda dag, nämligen måndagen den 16:e juli 2007. Det är ju först om 8 månader! Jag får kolla med någon spansktalande att jag förstått rätt.

06-11-23:

OBS! Jag är medveten om att jag just nu har väldigt många, och stora, bilder på denna sida. För er som har bredband med hög hastighet fungerar det hur bra som helst, men inte för er med telefonmodem. Jag kommer därför bara att låta dessa bilder ligga kvar t o m månd 27/11, sen tar jag bort 3/4 av dem. (Jag har också lagt in nya foton under rubriken Om Christel.)

I dag är här +23 grader och strålande solsken. I går var det lika varmt och soligt men blåste rejält. Katterna höll sig mest inne, för ute lät det så konstigt, och buskarna viftade vilt med sina grenar. (Enligt Alicante stads hemsida är solens uppgång i dag: 05.45, och nedgång: 19.52. Men jag undrar om nedgången stämmer. En timme tidigare ser det ut som här. I alla fall börjar det skymma ca 18.30.)

Nu fungerar min Skype-telefon! Det går alltså bra att ringa när jag är uppkopplad.

Jag har nu kollat: Det är endast 16/7-07 jag kan söka mitt recidenciakort!

06-11-24:

Min gode vän Lasse W har nu hjälpt mig att komprimera bilderna på denna sidan! Tack! Så nu ska sidan gå lättare och snabbare att ladda ner.

06-11-27:

Tango är underbart! I går fick jag dansa med en ung man från Buenos Aires. Han dansade jättebra! Jag fick verkligen skärpa mig för att hänga med i alla eleganta turer. Och, jag erkänner, vid ett tillfälle då han ville föra mig så att jag gjorde en gancho bakifrån på honom, så fick han göra om det eftersom jag inte hängde med första gången... Men han verkade ta det med gott mod, som tur var.

Alla människorna på tangon är så trevliga. Och när jag talar med dem är det faktiskt enda gången i veckan som jag verkligen får öva min spanska.  Paret som alltid är så smakfullt klädda har dansat tango i 7 år. Han tyckte att tango är lätt eftersom det är så strukturerat. Sen sa han en massa till om vad han tyckte om tango, men jag begrep tyvärr inte allt. Det var något med skillnaden mellan tango och milonga.

Jag var även denna gång hjälpdansare, som kavaljer, på lektionen före milongan. Sara och Daniel går framåt med frisk fart. På en timmes nybörjarlektion lär de ut både caminada, salida simple samt antingen bakåt eller framåt ocho. Vid första tillfället! I gengäld hakar de inte upp sig på sådana detaljer som mannens förning, att kvinnan ska följa eller stegteknik. Men alla verkar glada och nöjda. Själv tycker jag dock att damerna är mycket svårförda. Jag har i dag lätt träningsvärk i höger arm efter att ha försökt få gårdagens dam att följa. (Självklart gör jag inga sådana försök med vänster arm. Det vore en "dödssynd".)

I eftermiddag ska jag på "blindträff". Nja, inte riktigt. Jag ska träffa en man i Busot som Gloria på tangon känner. Hon tyckte att jag skulle försöka få honom intresserad av tango, för då skulle jag kunna åka med honom sen, eftersom han skulle passera Hoya de los Patos på vägen. Tyvärr verkade han inte alltför intresserad av att dansa då jag talade med honom i telefon. Men försöka duger...

Skrivet senare på kvällen:

Horst visade sig vara en mycket trevlig man på 70 år. Men tyvärr inte så värst intresserad av tango. Däremot kunde han berätta mycket om denna delen av Spanien och spanjorerna för mig. Han flyttade hit från Tyskland för drygt 20 år sen. Han berättade bl a att spanjorerna gärna handlar lite över sina tillgångar. Köper lite finare bil, lite större hus etc än de behöver. Det är kanske därför som jag tycker att alla spanska bostäder ser onödigt lyxiga ut. Även de mycket små lägenheterna har helkaklade badrum med badkar och bidé. (Jag fick dessutom skjuts fram och tillbaka till affären. Alltså slipper jag slipper kånka tunga kassar många km denna veckan.)

06-11-28: (Kvällen)

Stort kattäventyr: Jag satt i lugn och och läste en lättsam bok, när jag plötsligt hörde ett illvrål utanför fönstret. Skrikande katt! I samma sekund kom Estelle springande in i drygt 200 km i timmen. Hon hoppade upp ovanpå en hög bokhylla och lade sig längst in i hörnan och såg livrädd ut. Två ilskna katter hördes nu tjuta och jag rusade ut, och snubblade nästan på Safir som kom inrusande i full fart. Utanför dörren stod Celine på tvären och sköt rygg (som man gör när man ska försöka se skräckinjagande ut), framför henne stod en främmande katt, som ilsket  jamade med ljudstyrkan inställd på högsta volym. De utkämpade en duell om reviret. Celine var rädd, men skyddade ändå huset. Jag jagade raskt bort den främmande katten och upphov samtidigt min bästa kattfräsimitation, vilket imponerade mycket på mina egna katter och fick avsedd effekt på den främmande. Den senare klättrade raskt över det (3 m?) höga stängslet och försvann springande i skymningen. Mina katter var uppskakade ett bra tag efteråt. Celine kikade oroligt mot dörren som jag stängt. Ytterligare en stund senare hade de dock lugnat ner sig. Celine kom och kelade och tycktes mena att vi skött det hela bra hon och jag. Tur att jag hann ut så kvickt. Det hade säkert gått illa för Celine om den främmande katten hade börjat slåss. Innekatter är inte alls tränade i sådant. Jag har sett flera olika katter stryka ikring här. Jag vet också att de kommer in i trädgården på nätterna. Får väl hoppas att de fortsätter att nöja sig med nätterna. Jag lämnar hur som helst aldrig mina katter utan tillsyn när de är ute. Är jag inte ute hela tiden så tittar jag till dem då och då. Jag kallar in dem senast när det blir mörkt. Nu ligger alla lugnt och sover. Jag har läst ut boken, och ska strax lägga mig och sova jag också.

06-11-29:

För att ni lätt ska hitta hit, om ni vill komma på besök, så infogar jag nedan några bilder där huset Isabento är utmärkt med gul kartnål.

I den "sparade dagboken" har ni redan de bilder som kommer häremellan i storleksordning.

Grinden till Isabento.

06-11-30:

I dag har jag levt "lyxliv". På förmiddagen hämtade Horst mig. Vi åkte runt i hans bil och tittade på omgivningarna. Det är mycket vackert i bergen. Sen blev jag bjuden på nyskördat citrongräste i hans hus. (Fantastisk utsikt. Det ligger högt upp.) Jag, som ingenting kan om datorer, lyckades därefter hjälpa honom med ett par saker på hans dator. Och som avslutning blev jag bjuden på en tvårätters middag på restaurang. (Det var det första riktiga lagade målet jag ätit sen flytten.) I morgon ska vi åka till Alicante och handla. Det känns verkligen lyxigt. Då ska jag passa på att köpa tunga saker som kattsand.

Det är jättebra för mig att få nya kontakter här. De nya bekanta jag skaffar mig får alla en av mina "önskas-hyra-lappar" för att sätta upp någonstans där folk kan tänkas läsa dem. Kanske så småningom att jag kan hitta en egen lägenhet på det sättet. Lucias hus är jättebra och fint på många sätt. Katterna älskar trädgården. Men det ligger isolerat om man inte har något fordon, och så tycker jag personligen att det är svinkallt inne. Jag får gå ut för att värma mig. Här är nog 18 grader inne men jag fryser ju så fort det är under 22.

PS Det händer att jag lägger till, eller ändrar, kanske rättar stavning, på något jag skrivit de allra senaste (max 4) dagarna.

PS2 Nu behöver inte fler av er skicka info om att Försäkringskassan ska kolla alla de 630 personer som bor i Spanien och har sjukersättning, som jag. (De ska kolla så dessa inte arbetar samtidigt som de har sjukersättning.) Mig får de gärna kolla. Jag är tyvärr inte i det skicket att jag skulle klara att jobba just nu. (Det är ju därför som jag är sjukskriven!) Jag hoppas förstås fortfarande att jag blir frisk en dag. Kan jag då börja jobba så lovar jag att meddela Försäkringskassan detta.

Tillägg: Jag brukar aldrig beröra det faktum att jag är sjukskriven och orsaken därtill på denna sida. Ingen vill läsa om sådant. Så ni, 90% av min lilla läsekrets, som inte vill bli påminda om sjukdom, hoppar alltså över följande rader. Jag jobbade många år med ungdomar i svårigheter, och med olika handikapp, oftast neurologiska. Jag engagerade mig mycket!!! Resurserna räckte aldrig till att ge dessa ungdomar vad de egentligen behövde. Det sliter psykiskt att inte kunna hjälpa helt och fullt när man så gärna vill. För att göra en lång historia kort, så gick jag rakt in i den berömda väggen! Huvudvärk dygnet runt, magont, sömnsvårigheter, gråtfärdig för ingenting etc. Jag kommer aldrig att bli helt återställd. Jag har numera svårt att tåla mycket ljud och rörelse. Jag har fått vissa språksvårigheter. Orden "kommer ut i fel ordning ur munnen". Jag stavar fel. Min inlärningskapacitet är sämre. (Kemisk obalans i hjärnan?) Om jag har gjort saker, gäller även roliga, en hel dag i rad, så kan jag bli oerhört trött mentalt och ofta få migrän 3 dagar i rad. Det är inte detsamma "att kunna göra vad man vill hela dagarna" när man inte är helt frisk. Dessutom är det så att sjukbidraget motsvarar max 60% av lönen. Så mycket får man välja bort av den orsaken. Detta skriver jag för att ni ska få lite perspektiv på det hela. En av orsakerna till att jag flyttade hit till Spanien är att jag tror att mina chanser att bli frisk ökar om jag slipper kylan, och framförallt mörkret, som råder under det svenska vinterhalvåret. Nog om detta. Jag har accepterat att det är som det är.

06-12-01:

December! Ofattbart! Det är visserligen bara +18 ute i dag men solen skiner från en klarblå himmel. Jag har varit med Horst och handlat på det stora varuhuset Carrefour där de har allt; mat, kläder, möbler, cyklar, tvättmaskiner mm Jag fick tag på allt jag behövde utom katternas favoritmat (som är extra bra för deras tänder). Bl a köpte jag 3 förpackningar kattsand. Nu har jag så jag klarar mig ett bra tag. Och, som sagt, det känns jättelyxigt att få skjuts ända fram till dörren. Nu är jag mycket trött (se ovan) och tänker göra "ingenting" resten av kvällen. Men jag måste berätta, att på väg till vägskälet där jag skulle möta Horst i förmiddags, fick jag syn på katten jag skrämde bort häromkvällen. Så fort den såg mig så sprang den kvickt i väg och gömde sig. Ytterligare ett bevis på att min kattfräsimitation var lyckad...

PS. Orkar inte svara på mail i kväll...

06-12-02:

Sladden till kameran kom i dag! (Det verkar bara som om jag får post på lördagarna...) Så nu kan jag överföra bilder direkt till datorn. Här kommer några nya:

Så här ser Hasses och Jannes hund Busen ut.  /  Celine och Safir tar det lugnt i dag, precis som jag.

Utsikten från Canelobregrottorna, där jag var häromdagen med Horst, ser ut så här: På den översta bilden syns Alicante, och Medelhavet vid horisonten. Den nedre visar vyn västerut. (Det var inte perfekt fotoväder den dagen.)

Vet någon förresten vad trädet nedan heter? Maila mig i så fall! Det finns inte med i min växtbok. Blommorna som slår ut nu luktar underbart, ganska likt hägg. Det får så småningom goda gula plommonlika frukter. (Förvillas inte av apelsinträdet i bakgrunden.)

Svar: Mispheros / Mispel.

06-12-03:

Ingen tango i dag! Uppklädd i tangokläder och med dansskorna i väskan gick jag som vanligt till busshållplatsen klockan 16. Där satt en ny tidtabell. Fr o m 1/12 går det inte längre några bussar alls på söndagarna! Så nu kan jag inte dansa tango mer. Visst är det sorgligt!

PS. Bli inte oroliga. Jag ordnar det nog på något sätt!

06-12-05:

I dag har jag varit i Alicante och besökt "Socialförsäkringskontoret" för att lämna intyget från Försäkringskassan (E121) så att jag kan skrivas in i det spanska sjukförsäkringssystemet. Tyvärr kunde de inte ta emot papperna i dag för jag hade inte med mig mitt residencia i original, bara en kopia. (Jag visste inte att jag skulle ha det med överhuvudtaget.) Jag lär mig hela tiden. När man ska kontakta myndigheterna är är det tydligen bäst att alltid ha samtliga dokument i original med sig som man fått hittills. Och för säkerhets skull 2 passfoton också. Då bör man vara garderad. Jag får åka in på torsdag igen. (I morgon är det helgdag, på fredag också.) Synd att sånt här ska ta hela 8 timmar p g a dåliga bussförbindelser.

Jag har börjat bli aktivare i mitt lägenhetssökande. Jag tittade i måndags på en lägenhet men den motsvarade inte alls vad som utlovades. Bara hyran och adressen stämde. Så jag letar vidare. Jag har förstått att man hittar flest lägenheter via kontakter. Försöker därför bygga upp mitt kontaktnät också.

Här kommer lite blandad kuriosa som jag inte fått att passa in i sammanhanget tidigare heller:

När det gäller att inte bära i onödan är spanjorerna helt klart smartare än vi. De flesta skolbarnen har väskor på hjul. Det finns massor av modeller, storlekar och färger. I affärerna finns, utöver vanliga stora kundvagnar, stora plastkorgar (något större än svenska affärers) som man antingen kan bära på armen, eller dra efter sig då de är hjulförsedda. (De har följaktligen 2 olika långa handtag.) Ska man bara handla lite finns småkassar att plocka varorna i.

Jag vet nu varför man bygger så förfärligt många vägar, överallt, på en gång. Spanien har fått EU-bidrag för detta, och bidraget gäller bara ett (eller om det var två) år till. Vägarna har varit mycket dåliga på många håll så upprustningen behövs. Men det känns lite jobbigt när det knappt går att färdas en enda väg "rakt fram", utan istället måste man färdas omvägar p g a vägarbeten. Men det blir säkert fint när det blir klart.

Här skulle behövts våra svenska djurskyddslagar. Jag blir lite illa berörd när jag ser mycket unga hundvalpar i små burar i skyltfönstren, eller kanariefåglar i pyttesmå burar. I dag såg jag dessutom en liten chihuahua som gick så konstigt. Den såg så lidande ut också. När den kom närmre såg jag att klorna var alldeles förväxta. Den kunde inte sätta ner tassarna som den skulle. Innan jag hann hitta orden på spanska (vet ej vad klo heter), var hunden och dess matte försvunna. Jag hade så gärna velat berätta hur lätt det är att klippa hundklor samt att alla veterinärer gör det om man inte vågar själv. Stackars hund. Och matten (vuxen kvinna) förstod säkert inte bättre.

För mig är så mycket nytt i det här landet. Jag får så många nya intryck på en gång. Eftersom jag inte har varit här på semester tidigare så har jag heller inte kunnat vänja mig lite åt gången. (Tja, för den gången när jag liftade runt i Europa 1970, och då även hamnade i bl a Barcelona, Madrid och Bilbao, räknas väl knappast.) Det är i alla fall både roligt och nyttigt med allt det nya. Jag har t ex precis lärt mig att de spanska rädisorna är betydligt större än de svenska: uppåt 7 cm i diameter. Dock är båda sorterna lika goda.

06-12-06:

Jag börjar tycka att det är lite jobbigt att leva i "kappsäck". I dag behövde jag ett skohorn. Jag har två stycken nerpackade och vill inte köpa ett tredje. Jag har visserligen skrivit innehåll på flyttlådorna, men inte varje enskild detalj. Alltså vet jag inte i vilken låda skohornet finns. Jag kan ändå inte packa upp mer. Det finns ingenstans att ställa / lägga det. Skohornet är bara ett exempel. Det är så många småsaker jag saknar. Inte ens alla mina kläder hittar jag. Ändå bör alla kläder vara uppackade. Kläder, toalettartiklar + några lakan och handdukar är vad jag har packat upp. Samt hälften av katternas saker. Ja, det ordnar väl sig så småningom. Jag hittar säkert en egen lägenhet. Det är bara att leta vidare.

06-12-08:

I eftermiddag har jag klippt gräset. Eftersom jag hade planerat att göra det i dag, så blev jag lite besviken i morse när jag vaknade, och såg att det regnade. Men det var ganska glest mellan dropparna och vid middagstid upphörde det. Eftersom solen därefter strålade från en klarblå himmel och det därtill blåste rejält, 35km/h (vilket det har gjort ett par dar) så torkade gräset snabbt upp. Bra, så fick jag det gjort.

I morgon ska det blåsa mindre och vara ganska soligt, men kallt. Bara +6 grader på natten och +15 på dagen. Spanjorerna har nu börjat ha jackor på sig utomhus. (I dag gick solen upp kl 5.42 och kommer att gå ned kl 20.06.)

Jag har glömt att berätta om vägskyltarna här. Både de och andra viktiga skyltar är skrivna på 2 "språk": riksspanska / castellano och den lokala dialekten. Det står t ex: Alicante / Alacant, Mutchamiel / Mutxamel, Jijona / Xixona etc. Lite förvillande för en utlänning som jag. Tänk er om alla vägskyltar i Helsingborg stod på både rikssvenska och skånska...

Varje dag plockar jag en apelsin direkt från trädet och äter. Det känns ganska lyxigt.

(Lite solbrun ser jag väl ut att vara i alla fall? I Sverige skulle jag varit likblek vid detta laget.)

Ute är det varmt men inomhus fryser jag mycket. Lucias hus är verkligen inte byggt för att vara varmt. Kommer jag utifrån så känns det som att kliva in i ett kylskåp. Jag har en liten värmefläkt som jag sätter på en stund var kväll, men jag vill inte slösa för mycket på elen. Så i går när jag var i Alicante och ordnade så att jag blev inskriven i den spanska motsvarigheten till vår försäkringskassa, så köpte jag en liten värmeflaska. En sådan som man fyller kokande vatten i. Denna hade ett överdrag av rosa fleece. Den var jätteskön att ha i sängen i går när jag skulle sova. Jag är särskilt kall om fötterna trots att jag har bäddsockor på mig. Jag tror faktiskt att jag ska köpa en likadan värmeflaska till, nästa gång jag är i Alicante. Den kostade bara drygt 20:-. (Det är nog fler än jag som fryser här, för bara i denna affären fanns det 8 olika modeller. Det är förstås bara överdraget som skiljer. Det finns mer eller mindre lyxiga och / eller  fantasifulla. Flaskorna är alla likadana; av gummi och med skruvkork.)

Jag vill passa på att tacka er som lite då och då skriver mail till mig! Det är alltid kul att höra hur ni har det. Och roligt att vara lite uppdaterad om vad som sker i mitt gamla hemland. Den kontakten är viktig för mig, i synnerhet eftersom jag än så länge har så få vänner här. Så: Tack!

06-12-12:

Några av er har redan hunnit maila och undra om det blev någon tango i söndags. Jodå, bussen kom!  När jag var på busstationen tidigare i veckan frågade jag angående den nya tidtabellen. De sa då att det var den gamla sommartabellen som skulle gälla hela året. De kunde inte förklara varför det kommit upp andra tidtabeller vid hållplatserna. Så jag tänkte att jag fick chansa. Kanske jag gick hem för tidigt förra söndagen? Bussen då kanske bara var försenad? Själv var jag ju övertygad om att det inte skulle komma nå'n. Ja så tokigt kan det bli ibland. I varje fall hade jag jättetrevligt på tangon! Sandra och Daniel var inte där, de hade förhinder. Det var den duktige unge argentinske mannen som jag brukar dansa med som, tillsammans med en ung duktig kvinna, höll lektionen. En mycket bra lektion! De gick igenom mycket av den teknik som jag saknat. T ex hur kvinnan pivoterar i girostegen, hur mannen får kvinnan att göra en viktöverföring, en del om mannens förning bl a i calesita etc. Jag hjälpte till lite grann med undervisningen. På den efterföljande milongan  blev jag uppbjuden av de två bästa manliga dansarna. Jag njöt i fulla drag! Sen fick jag rusa till sista bussen just som jag blev uppbjuden av en tredje...

Nu är här + 14 grader! Nej, inte ute. Ute är det mellan +15 och + 19 på dagarna. Det är 14 grader inne i huset! Inte undra på att jag fryser! I natt hade jag dock det varmt och skönt för i går var jag i Alicante och köpte dels ett oljefyllt elelement på 1000 W, samt ytterligare 2 varmvattenflaskor. Så nu har jag nästan 20 grader i mitt lilla rum. I kök och duschrum är det dock lika kallt. Kanske kommer Horst hit i dag med ytterligare ett element som jag får låna och ha i duschrummet. Det var inte för att frysa jag flyttade söderut...

Jag hälsade också på Marta, Lucias väninna, i Playa de San Juan. En jättetrevlig kvinna! Hon bor verkligen fint! Med en underbar utsikt över Medelhavet från sin jättestora balkong! (Se nedan.) Vi hade trevligt tillsammans, men med stora kommunikationsproblem. Hennes engelska är lika dålig som min spanska. Men vi väntade båda tålmodigt på att den andra skulle hitta orden. Det går faktiskt att diskutera mycket trots att de flesta orden saknas. När viljan finns!

I går gick jag återigen till El Campello. Bl a sökte jag upp några olika mäklare och berättade vilken typ av lägenhet jag söker. Jag skulle gärna bo i El Campello. Det är en levande liten stad. Inte bara en turistort som många andra. Allt man behöver finns, inkl bussar var 12:e minut (07-23) till Alicante. Invånarantalet är 26 000 vintertid och 100 000 sommartid. Som Ängelholm ungefär. Tyvärr är det svårt att hitta billiga lägenheter. De flesta kostar motsvarande 5500:-  och uppåt i månaden. Och el, värme och vatten tillkommer. (Vintertid kan man hyra billigare men då får man i gengäld betala 20 000:- per månad i juli och augusti.) Det verkar inte vara någon större skillnad i hyra på små och stora lägenheter. De allra flesta är möblerade och fullt utrustade, men jag vill helst ha omöblerat eftersom jag, som ni vet, har 21 kubikmeter egna möbler och saker med mig. Jag tittade på en jättestor och fin lägenhet (3 sovrum, 2 badrum, möblerbart kök, separat tvättstuga) med bra läge i centrala El Campello. Den skulle kosta 5500:-. (Ingen havsutsikt, men rätt nära stranden ändå. Tyvärr liten balkong.) Mäklaren ska försöka förhandla ner hyran. Fördelen med denna lägenhet är att den är helt omöblerad! Nedan får ni se några bilder från dels denna lägenheten, dels den lån